Från landsbygden. Hemse.

Hemse, 24 Febr.
Agronomen Kihlberg höll idag
ett föredrag i Rone skolhus. Landsh. Poignant var dervid närvarande. Vi vilja anka återgifva några al de vigtigare punkter, aom föredraget rörde. Ett sjuttiotal åhörare hade infunnit sig.
Först tackade hr E. för det förtroende, kan i denna trakt fått åtnjuta, och hvarom det no i gång] varande andelsmejeriet nogsamt bar vittne, och sedan påpekadeavigten af att nu, sedan man kan få afyttra mjölken till 18 öre kannan, icke hålla för mycket dragare eller andra öfverfiidedjur. Särdeles vore det hår på landet uppsjö på hästar. Dernäst borde det odlas mera foderväxter och näst klöfver och timotej rekommmenderades luzern, som borde sås i blandning med dessa. Baljväxter, vinkar, ett par nyare arter som kallades fågelvicker och häckvickar, förordades lifligt. Vore det en sanning art kon mjölkar genom tanden borde vår allmoge mer lagga au på foderväxtodling. Vid utfodring med baljväxter erhölle djuren det kraftfoder de så väl behöfda. På tal om kreatursstam vore den inhemska djur. ras vi ägde alldeles förträfflig. Talaren ville icke förorda införandet af andra. Men vår ko är för liten och mången gång mager. Ofta stå djuren och gnaga på balken. Nyfödda kalfvar t. o. m. i kättan kunna gnaga och äta trä. Hvarom vittnar detta? Jo fodret innehåller för litet forforssyra. Vid besök vid den största egendomen här, Duvide, lågo korna bäddade i hö\’, men kunde knapt resa sig. Detta derför att myrhöet knapt innehöll någon fosforsyra. Ändock låge Ronemyr omgifvea af gödselhögar = grusåsar. Detta grus, utfördt på myrjorden, verkar förträffligt. En 15 lass i blandning med fosfat år nog på tunnlandet. Jorden blir då mera mottaglig för värmet. Kali finnas i gotländska myrjorden. Försök anstälda på Skågge oevisade detta. Men för att utföra detta grus fordras mycket arbete och det är vissa tider på året omöjligt. Derför har man funnit på råd äfven här. Några myrägare slå sig tillsammans och inköpa en s. k. rälsväg. Vid den verkställas detta arbete lätt.
Hafre är bäst att odla på myrmarken och jamfördt med kornodlingen lemnar den högre afkastning, nar hatren uppfodrades i ladugården, bruket bevisades med exempel. Med besök hos nämdemau Pettersson, Liffride, hade talaren sett förvånande vacker hafre på myr. Kunde nu sådant komma i praxis, hvarje ko erhålla exempelvis bara 5 skålp. hafre dagligen, hvilket efter en tre till tyre dygn ökar mjölkmängden med minst en kanna, som efter nuvarande mjölkpris (18 öre k.) ovilkorligen bereder landtmannen en bank i mejeriet (och det vore bra mycket bättre skörda 12 gånger om året än som nu sker endast en gång, så bygde man på bra mycket säkrare grund än förut, som i motsats till detta betecknades som lösan sand. — Derefter berördes.

Ladugården.
Vi måste inrätta våra ladugårdar ändamålsenligare. Våra kreatur vore inga fåglar, som toge sin föda från luften, utan vanliga gräsätare. De borde derför erhålla sitt foder på s. k. foderbord, eller om ej detta ginge för sig, en krubba med en grind öfver och då att djuret äfven der erhölle sitt vatten. Torfströ vore fördelaktigt emedan det uppsuper alla osunda ångor. Och då blir ladugården bra mycket helsosammare. Vattnet blir i krabban kylslaget, djuret slipper det iskalla vattnet. Vid vattning och utsläppning på gården är denna hal, så att djuren ofta fördertva sig. Skola de ut, böra de släppas på gödselataden, den de trampa samman, hvilket år mycket nyttigt. Våra ladugårdar äro för epinfra; temperaturen bör vara mellan 12-15 Celsius.
Det gäller nu att förbättra vår ras, hvilket sker, om man väljer tjentiga tjurar. En sådan har sina mjölktecken likaväl som qvigan, tunn hud, jufver och mjalkspeget. I de 17 län, der talaren föreläst, stålde han detta med afseende på nötkreatur framför de andra, ty intet anda tubarkelfall hade, såvidt han visste, inträffat, och detta derför att rasen vore oblandad. Med afreende på

Mjölken
var renlighet framför allt en vigtig sak. Pigorna borde tvätta sig före mjölkningen, hålla jnfren rena, mjölkkärlen snygga, korna ryktas och mjölkflaskorna väl sköljas. Endast i så fall kan ett rent välsmakande smör produceras. Af, onmjölken kan gerna sändas till mejeriet helst om den öfver natten stått i kallt vatten och icke gräddslefven cirkulerat öfver den på morgonen. Kaffegrädden tår tagas annorstädes eller undvaras. Råmjölk mottages ej. Icke förr än 8 dagar etter kalfningen bör den bäras till mejeriet. I de första vårdagarna, då mjölken vanligen har löksmak, får mejerit ysta, ty smör är då otjenligt att bereda. Hr Eiblberg trakterade deretter sällskapet med prof på välsmakande söttujälksost, beredd förra året i vid Haslailllsgillenas sammanträden, Ett bolag var under bildning, som köpte sådan 2 månader gammal.

Landshöfding Poiguant föreslog derefter att husbönderna borde låta sina hustrur erhålla laglig giftorätt i mejerivinsten d. v. e. halfva förtjensten. De blefve då säkerligen mera villiga att afyttre mjölken. Herr Kihlberg ordade derefter om nyttan af rensningsmaskiner för säd (pris 500 kr. st.), om vigtes af kornets bindning vid ekorden och om fördelen s f svinuppgödning vid mejerierna samt lofvade anskaffa en annan svinsort med s. k. marmoreradt fläsk.

Kråkfångst
13 kråkor fångades nyligen på ett loft hos garfvare Krokstedt i Ronehamn. I fjor vinter fångades på samma ställe 22.

Kölden
fortfar med 10 och 11 gr. hvarje natt. Snön ligger alnsdjup och i skogarna är det omöjligt arbeta.

Skogsafverkning.
En hemmansägare i Burs ämnar hugga timmer för 10 till 12 tusen kr. Ett sågverk med lokomobil skall anskaffas i vår samt på sommaren ett fartyg från utrikes ort befraktas. Omkring 200 tolfter sågstockar äro redan framkörda. Och detta från endast en hemmansägare, — Men hur skall Gotland se ut om skogen kommer bort? Jo, som korallöarna i söderhafven.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17

Från landsbygden. Sundre.

Sundre, 22 Febr.
Afliden åldring.
I den höga åldern af nära 96 år afled i förra veckan fattighjonet Anna Kajsa i härvarande fattighus, Oaktadt den höga åldern var hon ända till för kort tid sedan i besittning af både kropps- och själsförmögenheter; höll sig städse snygg och renlig och lagade sjelf den mat som blef buren till henne. På sista tiden blef hon dock behäftad med flere krämpor. Enligt hvad eder meddelare har sig bekant, var hon den äldsta innevånarinnan i såväl patoratet, som flera kyrksocknar på södra landsbygden.

Sin stora brandspruta,
har en socken på söder mycket säkert fövarad både för tjufvar och äfven för den som med hastighet vill hafva henne till hands vid förekommande eldsolyckor. Den befinner sig nämligen inom dubbla lås i en uti kyrkan befintlig s. k. materialbod, och då den skall forslas ut i det fria skola ej mindre än fyra dörrar öppnas, deraf två med lås. Detta ansåg en af kommunens medlemmar vara ett olämpligt förvaringsställe, hvarför han häromdagen vid stämman föreslagit att en lämpligare plats till sprutans förvarande skulle anskaffas, men det mötte motstånd från de flesta stämmoledamöternas sida, hvilka helt enkelt ansågo den nuvarande platsen ändamålsenlig och säker och det skulle kosta för mycket att få en annan plats.

Snöfall
med stark storm ha vi nu haft en tid i förening. Vägar och stigar halva stundom varit ofarbara på långa sträckor, och för snöns undanskottande ha landtmännen mångenstädes flere dagar å rad varit sysselsatta. Till följd häraf ha skogskörslor och dylikt måst inställas på många platser.

Skydda rapphönsen.
Detta är en uppmaning som ej för ofta kan upprepas både till jägare och djurvänner. Här ser man dagligen hela flockar af dessa fåglar, nära nog halfdöda af hunger, krafsa i snön å sädesfälten för att erhålla någon föda, om än aldrig så sparsam. Huru man bör gå tillväga för att hjelpa dem härvid, är förut i denna tidning ofta påpekadt och det är ett nöje att omtala hurusom, då hundratals rapphöns samlat sig å en åker, en barmhertig jägare och landtman der undanskaffat snön å några qvadratfamnars yta, för att förse fåglarna med föda. Skall något göras måste det göras nu.

Egendomlig fångst.
Att fånga kringströfvande kattor på s. k. torskanglar hör nog till ovanligheterna. Detta intraftade dock för kort tid sedan här i trakten, då en fiskare som stält sina anglar, hvarå betet mångenstädes satt qvar, utanför dörren till boningshuset. En katt fick syn på det rara lockbetet och tog det till lifs; men misse blef grymt bedragen, ty helt plötsligt fastnade en krok i halsen, och så bar det i väg med ett förfärligt jamande. Fiskaren begaf sig ut på jagt efter tjufven som med fiskredskapen i släptåg lopp undan allt hvad han förmådde. Omsidor lyckades det vår man att få fast i djuret och sina anglar; men det värsta återstod dock ännu, ty att klorna voro skarpa för katten då kroken skulle ur svalget det fick fiskaren nogsamt erfara.

Olyckshändelse.
En snickarehustru från Vamlingbo råkade i går stjelpa ut en med kokande vatten fyld panna, med den olyckliga påföljd att fötterna erhöllo högst svåra brännskafor. Läkarehjelp måste genast efterskickas till den arma qvinnan, som ett par gånger förut varit utsatt för olyckshändelser.

Ett ofrivilligt bad
fick en landtman härom dagen, som färdades med sitt släklass öfver sjöisen ett stycke, då helt plötsligt isen brast och hästar med åkdon och lass störtade i vattnet, som på platsen hade ett djup af 5-6 fot. Bonden var dock nog rådig att genast med sin knif sönderskära seldonen, så att hästarna blefvo befriade från lasset, hvarefter de åter med erhållen hjelp omsider komme upp på isen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Februari 1888
N:r 16

Det härligaste vinterväder

kunna vi nu glädja oss åt. Himlen är hög och blå och solen skiner, under det att den hvita snön knarrar under fötterna. Rätt försvarligt kallt är det om nätterna — 10 grader och derutöfver. Om dagarna är det förstås litet blidare, men vore det ej så lugnt, skulle det allt svida rätt duktigt om öron och näsa.
Till glädje för alla skridskoåkande pojkar och till fromma för fredliga vandrare, som ej tycka om att vid alla möjliga backar riskera sina lemmar ha nu både yttre och inre hamnen lagt sig och erbjuda en förträfflig skridskois. Den ligger blank som en spegel, men tyckes dock ej vara mycket tjock, ty då någon af ungdomarna sätter sig en ordentlig rofva gungar hela isen. I dag ha de nya banorna flitigt begagnats, särekildt den i yttre hamnen.
Enligt kvad det förspörjes norr ifrån skall drifts ha varit synlig från Stenkyrkehuk.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Februari 1888
N:r 16

Från landsbygden. Fårö.

Fårö, 17 Febr.
Ett sjelfmord
har blifvit begånget här på ön. Skräddaren Johan Stenholm försvann från sitt hem vid Landsnäsa gård härstädes i tisdagsafton. Han spårades i onsdags ner till iskanten i Fårösunds norra gatt, samt hittades omkr. 10 alnar ute i sjön. Anledningen till sjelfmordet vet man ej bestämdt. I lördagsnatt hade han ensam nedslagtat deras enda ko, antagligen i någon öfverilning eller sinnesrubbning, och tros det att han kommit att ångra sitt tilltag samt af bekymmer deröfver tagit sig sjelf af daga. Han var en omkring 60 års man, känd som en arbetsam och ordentlig person i temligen goda ekonomiska omständigheter; efterlemnar hustru men inga barn.

I dag valdes här på
extra kommunalstämma löjtnanten L. von Scheven, Lauters, till ordförande i Fårö sockens kommunalnämd och till vice ordförande hr Mikael J. Ekström i Gåsemora.

Mycken snö
har här fallit som genom stormen hopat sig i qvierna, så att nya vintervägar måst utstakas öfver trädgårdar, ängar, åkrar och hagmark, tills väderleken blir stadigare och de rätta vägarne hinna uppkastas.
Öfver Fårösund köres med en häst, men isen är mycket svag.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 Februari 1888
N:r 15

Snö, snö, snö

och ännu mera snö tycks himlen vilja beskära oss denna vinter.
Under natten till gårdagen och under större delen af dagen i går föll snön jämt och hopade sig i stora drifvar på gator och torg till stort hinder för trafiken, mest naturligtvis för fotgängare, som hade stor möda att taga sig fram i den nära nog alnsdjupa snön.
Öfverallt från landsbygden ingå underrättelser, som gifva vid hands att snöfallet sträckt sig öfver hela ön. Vägarna hafva blifvit ofarbara, man får försöka taga sig fram öfver åkrar och ängar, der vinden drifvit undan drifvorna något, och på många ställen, såsom t. ex. i Veskinde har man ur huse gått ut på snöskottning. Stormigt har det också varit flerstädes och bister kyla, men denna har nu slagit sig betydligt.
Naturligtvis har snövädret inverkat störande på jernvägstrafiken. I går kunde ej aftontåget utgå härifrån och morgontåget från Hemse idag instäldes också. Kl. 7 i morgse afgick härifrån ett lokomotiv med snöplogen och har lyckats framkomma till Hemse, hvarifrån det återkom till Visby kl. 1/2 2, så att banan nu är klar, hvadan aftontåget i dag afgått i vanlig tid.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 Februari 1888
N:r 14

En våldsam storm

med åtföljande yrväder, ja så våldsam, att vi icke på länge känt dess make, rasade hela lördagsaftonen och ett goda stycke in på natten öfver Visby och omnejd. Vid 8-tiden hade stormen nått en styrka, som gjorde det allt annat än behagligt att vistas utomhus. Snön yrde, så att man knapt såg handen för ögonen, drifvorna hvirflade upp sig till försvarlig höjd, luftdraget släckte lycktorna, och vandrarna, som tvungos att vara ute, måste gång efter annan stanna för att hämta anden, som blåsten gjorde sitt bästa att beröfva dem. Men älven inomhus hade man känning af ovädret. Kakelugnsventilerna slogos upp och igen, der de ej sutto dess säkrare fast, dragrutorna öppnades och släpte in ett helt yrväder af snö, det tjöt i skorstenar och knakade i väggar.
Stormen för älven ganska omildt fram bland vara telefonledningar. En stor mängd ledningar inom staden blefvo ramponerade. Bland landsledningarne kommo samtliga de norrut gående i olag, ehuru ej värre än att de redan igår hunno i ordningställas. Hufvadledningen till Klintehamn motstod stormens påkörning, men nästan alla lokalledningarna inom Klinte blefvo mer eller mindre skadade. Ledningen mellan Hemse och Burgsvik blef äfven afbruten.
Telegrafen vardt afbruten dels mellan Klintehamn och Kronvall dels å Öland, samt blef klar kl. 9,12 f. m. i dag.
Från flera olika håll på vår ö ingå underrättelser, som bekräfta stormens och yrvädrets våldsamhet. Så berätta, bland annat, mjölkbud, som i dag inkommit till staden, att de på ett par ställen sett åkdon ligga kullstjelpta i dikena med spår efter att hästarna blifvit frånskurna ur seldonen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 6 Februari 1888
N:r 11

Temperatur och lufttryck

i Visby under senaste dygnet fr. o. m. igår kl. 2 e. m. t. o. m. idag kl. 12 midd.
Termometer: Barometer:
kl. 2 e. m. 5,0 755,6
kl. 4 e. m. 4,4 755,4
kl. 6 e. m. 3,6 755,1
kl. 8 e. m. 3,0 754,8
kl. 10 e. m. 2,5 754,8
kl. 12 midnatt 3,7 754,4
kl. 2 f. m. 4,5 754,2
kl. 4 f. m. 5,4 754,0
kl. 6 f. m. 6,2 753,4
kl. 8 f. m. 8,3 753,5
kl. 10 f. m. 10,5 753,3
kl. 12 midd. 11,0 753,0

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 April 1920
N:r 82

Temperatur och lufttryck

i Visby under senaste dygnet fr. o. m. igår kl. 2 e. m. t. o. m. idag kl. 12 midd.
Termometer Barometer:
kl. 2 e. m. 7,0 753,5
kl. 4 e. m. 7,0 753,5
kl. 6 e. m. 6,2 753,5
kl. 8 e. m. 4,0 754,0
kl. 10 e. m. 3,5 754,5
kl. 12 midnatt 3,0 755,1
kl. 2 f. m. 2,6 755,3
kl. 4 f. m. 2,5 755,6
kl. 6 f. m. 3,6 755,8
kl. 8 f. m. 4,5 755,9
kl. 10 f. m. 5,0 756,0
kl. 12 midd. 5,0 756,3

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 April 1920
N:r 81

Temperatur och lufttryck

i Visby under senaste dygnet fr. o. m. igår kl. 2 e. m. t. o. m. idag kl. 12 midd.

Termometer: Barometer:
kl. 2 e. m. 4,6 756,0
kl. 4 e. m. 4,8 756,1
kl. 6 e. m. 4,0 756,3
kl. 8 e. m. 4,3 756 7
kl. 10 e. m. 5,0 756,7
kl. 12 midnatt 5,0 756,7
kl. 2 f. m. 3,8 756,4
kl. 4 f. m. 1,6 756,0
kl. 6 f. m. 3,7 755 7
kl. 8 f. m. 5,5 755,6
kl. 10 f. m. 7,2 754 5
kl. 12 midd, 8,0 753,5

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 April 1920
N:r 80