Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Här finns allt om vädret på Gotland.
som ej kunde underlåta att gråta en sqvätt, har efterföljts af regnig och fuktig väderlek. Med undantag af en och annan vacker dag har här regnat och regnat betydligt. Nederbörden i Visby utgjorde natten till i dag ej mindre än 32,5 millimeter. Förliden natt var nederbörden i Dalhem, efter hvad man meddelar, 28 millimeter och igår 15 millimeter.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Augusti 1885
N:r 67.
12 Juli.
Den hårda torkan
fortfar alltjämt här ännu, ty hittills ha vi ej erhållit något regn, sedan jag senast sände några meddelanden från södra Gotland. Det är sorgligt att åse, huru den brännande hettan, som i går uppgick ända till 34 grader, upptorkar och förderfvar allt, både säd och det ännu ej afbergade fodret; hvilket i högsta grad gör sig gällande på de högländta och magra jordarne. Mången gång har det mulnat till och sett riktigt lofvande ut att få våtväder, men åskmolnen ha åter sjunkit tillsamman och himmelen ånyo uppklarnat, till stor grämelse för alla både höga och låga, fattiga och rika. Rågen, som till det längsta stått emot torkans förhärjaade verkningar, har nu, åtminstone på de flesta höga åkrarne, alldeles hvitnat, så att det vid ett hastigt påseende ser ut som den vore mogen för skördemannes lie. Kornet har dock mest lidit-af regnbristen, ty stora åkertegar stå förvissnade och nedfallna och mäkta ej att repa sig, om vi också snart skulle få våtväder, ty torkan har varit för mycket ihållande och långvarig. Potatis och öfriga rotfrukter äro liksom försänkta i dvala. Klöfver- och timotejskörden, som nu är afslutad, har lemnat mycket ringa afkascming; hårdvallsmarken är föga gifvande. \’ Slåttern af densamma har nu börjat. Till följd af så svåra förhållanden betingar också höet här högt pris, 40—50 kr. häcken för hårdvall och 30—35 för klöfver och timotej, under det kreatursprisen stå mycket lågt, 45 —70 kr. för goda mjölkkor o. s.v. Landtmannev är häraf dyster och nedstämd till sinnet och emotser med bekymmer den annalkande skördetiden.
Fruktsamhet.
Vid Nora gård i Vamlingbo framfödde en ko häromdagen tvänne friska och duktiga kalfvar. Detta är i och för sig sjelft ej såovanligt, fastän det kan vara sällsynt; men det säregna deruti är, att båda kalfvarne äro af precis samma färg och lika stora, så att de med svårighet kunua urskiljas från hvarandra. De befinna sig för närvarande bra och se trefliga ut.
Bra marscheradt.
Några raske ynglingar från Hemsetrakten, tillryggalade häromdagen vägen emellan Hoburg och Lingvinde gård i Hafdhem socken (omkring 2 3/4 mil) på en tidrymd af 5 timmar.
13 Juli.
En ovanlig naturföreteelse
visade sig härstädes i dag omkring 2-tiden på morgonen, då ett starkt eldlikt sken (hvilket ej var olikt norrsken, men vida större och praktfullare), visade sig på norra delen af himlahvalfvet, hvilket varade omkring 1 timme eller till dess att solen började framträda då det mer och mer förbleknade, tills det slutligen dog bort och försvann, – Vid samma tid som detta fenomen visade sig, uppsteg ett större kolsvart åskmoln alldeles bredvid och vester. om detsamma, under det täta blixtar korsade hvarandra och åskan hördes doft mulira på afstånd. Det hela företedde en särdeles anslående och storartad tafla.
Regn
föll härstädes i dag på morgonen i åtskilliga trakter, dock var tyvärr ej så förbållandet i brefskrifvarens omnäjd. På Burgsvik och Fide lär det regnat betydligt, ja så att det flödade på vägarne i strömmar.
Egendomlig fura.
På östra kusten af Vamlingbo har jag iakttagit en fura, hvars höjd är omkr. 6 fot, hvilken har grenar, som slingra sig långs jorden i en längd at närmare 30 fot. Omkretsen antages till omkring 60—70 fot.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.
föll igår vid middagstiden i Bro och Lärbro socknar. Af resande på »Klintehamn» igår från Fårösund berättas, att en ganska riklig nederbörd föll under resan, ehuru den tycktes icke sträcka sig åt landet till. Det lär för öfrigt icke vara ovanligt, att Gotlands kalkgrund, vär den efter långvarig torka är starkt uppvärmd, liksom stöter regnmolnen ifrån sig.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 Juli 1885
N:r 56.
Ett söndagsskolmöte
hölls härstädes på inbjudan af förre skolläraren Vessman i missionshustet i söndags för att samråda om för den religiösa söndagsskolan vigtiga saker. Disskussionens ordf. vardt landtbr. Gunnar Nilsson, Ringome i Mästerby, och mötet var besökt af rätt mycket folk, hvarvid det märkliga ioträffade, att så många olika sekter här kunde fördraga ja reat af samråda med hvarandra. Här voro representerade baptister (öfvervägande antal), frikyrkliga, metodister, helgeanister, hjorteaner och s. k, luteraner, som dock i allt ej gilla statskyrkan. De tio uppstälda frågorna afhandlades i lugn och ordning, hvari mötesinbjudaren föregick med godt exempel, Det torde vara första gången något sådant möte hållits, der så i frid allt gått af som nu, emedan fordom de olika sekterna emellan rådt den största splittring och kantighet.
Gotlands söndagsskolförening,
som bildades för någon tid sedan och intager medlemmar från alla religiösa samfund emot en årlig afgift af minst 50 öre, kommer hädanefter att förena söndagsskolorna och vill söka verka för söndagsskolesakens förbättrande härstädes. Föreningens sekreterare är Gunnar Gunnarsson, Ringomé i Mästerby.
Väderleken.
Morgonen 10 dennes var härstädes endast 3, säger 3 grader blidt. En häftig hagelby med storm, hvarvid flere fönsterrutor sprävgdes, for fram vid middagstiden.
I sammanhang härmed må nämnas, att väderlekstelegrammen i Gotl. Alleh. äro för större delen af allmogen välkomna och en del har redan länge önskat att få sådana meddelägden särdeles under bergningstiden. Att det är
Olika nederbörd.
här på ön bör bevisas dermed, att då det i dagarne före och efter pingst regnade norr på landet och i Visby, hade vi här på söder det vackraste väder och knappast en enda regndroppe. Så torr vår säga sig gamla personer ej kunna minnas att här varit på 50 år.
Årsväxten.
Rågen står i allmänhet vacker, hvetet också, korn och vårsäd på lera dåligt, på mylla något bättre. Potatissättningen är i allmänhet nu afslutad.
Tre stora pansarfartyg
gingo nyligen norrut utanför östra kusten.
En hvirfvelvind
medförande en väldig risqvist skrämde 2 dennes vid Ungbåtels i Stånga en häst, fer Ae en s. k. lastvagn, så att djuret kom i vildt sken. I stark fart bar det af fram mot Bosartve, i hvars närhet vagnen stjelpto i diket, hvarvid den åkande föll under vagnen och fick den ena armpipan afbruten.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Juni 1885
N:r 47.
Väderleksförhållandena
börja ändtigen te sig något annorlunda på söder, sedan vi nu fått ett godt och välgörande regn som åstadkommit en blidare temperatur. Somliga dagar ha vi till och med haft 10—12 grader varmt; också trifves nu såväl höst som vårsädet i allo förträffligt och allt andas lif och glädje; potatissättningen är ännu ej afslutad i sin helhet.
Vackert föredöme.
Omkring 500 st. gran- samt en mindre del. bok- och ekplantor ba under inneva rande vår utplanterats i närheten af Vamlingbo skolhus af läraren derstädes: Detta manar till efterföljd, alldenstund i då södra trakterna af Gotland sådana trädsiag höra till sällsyntheterna, och trefligt skulle det te sig, om vi i en framtid finge skåda gröna grandungar här och der på den eljes så skogfattiga delen af ön.
Förmodad olyckshändelse.
Sistl. 19 Maj på e.m. begaf sig förre båtskepparne Olof Dahlgren från Gervals i Vamlingbo ut på sjön å vestra kusten i närheten af Hoburg för att fiska och har sedan dess ej afhörts, hvadan man med säkerhet antager, att den försvunne, som under de senare åren led af fallandesot, under ett anfall af nämde sjukdom fallit ur båten och funnit. sin graf i Vågorha.s Båten har af flere personer iakttagits drifva söderut sagde dag på qvällen och på följande morgon lär demännu sydts långt till sjös i söder om Hoburg. Vinden, som vid tillfället var N. O., öfyergick på natten mera åt nordlig, för öfrigt vacyert och lugnt väder. En åra lär äfven ha ilandflutit &å kusten utanför Sundre, hvilken förmodas tillhöra Dablgrens-båt, och om så skulle vara förhållandet, kan man äfven antaga, att Dahlgren i\’saknad af åror (segel hads han ej med sig) måst öfverlemna sig åt sitt öde och låta båten drifva -hvart den behagade, nota bene om han under anfallet: ej: ramlat ur båten. Någon förhoppning att D. fins i lifvet förefinnes ej, såvida ej det oförmodade in träffat, att han af något förbiseglande fartyg blifvit upptagen. Dahlgren var något öfver femtiotalet, var ogift och bodde ensam i en liten. bygnad, som. af baptisterna, till hvilkas sekt han hörde, blifvit uppbygd åt honom.
Egendomlig dödsorsak.
En tjur, tillhörig en person i Vamlingbo, utsläpptes häromdagen på bete, dervid han afbet en törnestjelk, hvilken fastnade i matstrupen, med den påföljd att djuret måste nedslagtas. Veterinär var ej tillkallad. Djuret var ej försäkradt, hvadan ägaren drabbag af förlusten.
Under nu förflutna pingsthelg har ett
Missionsmöte
varit ordnadt i Vamlingbo missionshus, dervid- ett flertal predikanter varit tillstädes. Orantliga menniskomassor ha äfven varit samlade, mera än huset beqvämligen kunde rymma. Allt har aflupit i frid och stilla endrägt, fastän stundom -under diskussionen oluka äsigter tyckts varit rädande. Jag torde en annan gäng närmare komma att. beskritva både; diskussionsämnena och predikanternas föredrag.
Hundlande
växa långs vägen inellan Grötlingbo och Hoburg svin svampar ur jorden. Bönderna buda bolag. Sina hemman lemna dessa deremot dåligt bearbetade eller undeles oskotta. Då många äro stjare, men köparne äro lå, kan man lätt inse resulatet?
Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Maj 1885
N:r 43.
har under de senaste dygnen nedkommit, så attjorden nu erhållit en fullständig »rotblöta». I dag har vackert vårväder inträdt med solljus och värme; den rikliga nederbörden har framkallat en saftig grönska af den mest behagliga anblick. Naturen synes nu på allvar ämna ikläda sig sin sommarskraud.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Maj 1885
N:r 41.
har på de se naste dagarne uppfriskat den torra jorden, men nätterna äro fortfarande kalla, upp gående kölden på landsbygden stundom ända till 7 grader.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 Maj 1885
N:r 39.
Den oroliga sinnesstämning,
som med anledning af det bebådade kriget, under en liten tid här varit rådande, har nu, tack vare Gotlands Allehandas lugnande artiklar, lagt sig till största delen, efterföljd af en stilla trygghet och en from förhoppning, att freden måtte blifva en verklighet för vårt land och folk, änskönt krigsrustningarne fortgå på flere båll. Jag kan dock icke förbigå att nämna några ord om förhållandet bland folket, under de oroliga dagarne, då hvar och en, så att säga, blott lyssnade efter att få höra kyrkoklockans ljud kalla till samling för bevärivgsmanskapet, och qvinnorna hade sitt göra med att sy skjortor och sticka strumpor till männen; ty »de skulle ju ut i krig» hette. det alltjämt; ja någonstädes lär det till och med varit tal om att sy silkesskjortor till karlarne, ty »dem skulle ej ryssarnes kulor bita på», mente de; alltnog, välförsedde skulle manfolket vara i allo vid aftågandet. Under allt detta iordningsställande af det ena och andra föll äfven mången tår, framkallad af den förmodade striden, som männen skulle gå till mötes, äfvensom af den svårighet, som skulle uppstå, då på vissa ställen de skulle »man ur huse» och då allting fick stå stilla och de hemmavarande finge lida nöd.
Till en början gingo äfven en mängd öfverdritna rykten i tal; så hade den ene sett en mängd krigsfartyg segla förbi kusten, så hade den andre hört \’kanonernas dån och således antogs för säkert att kriget begynt, intilldess man omsider fick erfara att sådana rykten voro blott osanningar, utspridda till att skrämma det stackars lättrogna folket. Men nn ha vi som sagdt är lugn och afvakta blott hvad framtiden. bär i sitt sköte.
Vårvädret
håller sig fortfarande kyligt, så att den späda brodden nära nog fryser af efterhand som den nppskjuter ur jorden. Särskildt natten mellan 2 och 3 dennes var det skarp köld här. Då fans öfver 1 tums tjock is på vattnet om morgonen, och detta är ju till stor skada både för säden och det snart behöfliga betet till kreaturen.
Riklig afkomma.
HemmansägarensPer Nilsson, Anderse i Fide, äger ett moderlam, som på sex års tid framfödt ej mindre än nitton lefvande ungar.
Detta låter otroligt, men är dock med verkliga förhållandet öfverensstämmande, ty i första året framfödde dena tacka 2:ne ungar, | i andra året 3 stycken; likaså i det tredje året; i fjerde året nedkom hon, till ägarens stora öfverraskning, med 4 friska och dugtiga lam, äfvenså i det femte året och i år, det sjette året, har hon skänkt sin ägare tre stycken vackra lamungar; alltså blir hela stmman nitton ungar på sex år, hvartill jag antager ej är lätt att uppvisa ett motstycke. Tilläggas kan, att alla unglammen varit friska vid födslen och ej mer än ett enda har genom sjukdom skattat åt förgängelsen.
Från dödens skördar
Guldsmeden och urmakaren N. V. Lindbom, f. n. bosatt å Burgsvik, afled i lördags (2 Maj), efterlemnande en sörjande hustru, 3 små barn samt en talrik vänkrets, Dödsorsaken lär varit blodslag. Såsom en egendomlighet kan antecknas, att hans hustru, bosa\’t i Stockholm, anlände hit med ångf. Klintehamn samma dag kl. 10 f. m. och fick således blott omkring 4 korta timmar vara vid makens dödsbädd. Mannen var isin kraftigaste ålder.
Alltjämt hör man talas om att
Tomtprisen
stiga i värde. Så är åtminstone förhållandet här på söder. Ett par personer ha begärt af ett par fattiga arbetare respektive 700 och 1,000 kronor för I tunnland jord att bo på.
I Hallströmska stenbrottet
pågår för närvarande brytning af sandsten med ett fåtal arbetare. Utskeppaingen har äfven börjat ; när detta skrifves, pågår lastntug af en skonert »Trion».
Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Maj 1885
N:r 37.
Väderleken
är ännu fortfarande torr och kylig på Söder. Visserligen föll ett litet välgörande regna natten till i torsdags men det förslog ej något alls i den urtorkade jorden. Blir det ej våtväder snart, så är det fara att vårsädesbrodden ej mäktar skjuta upp ur jorden. Många landtmän ha nu afslutat sin vårsådd, under det en del krapprat begynt såningsarbetet, ty de ha väntat på regn.
Kriget.
Detta är nu allmänna samtalsämnet för dagen härstädes. En del orimliga och ogrundade rykten om detsamma gå i svang, så att man kan mången gång finna det både löjligt och beklagligt. En viss del af allmogen håller alla sådana rykten för sanning och jämra och beklaga sig så att det är gräsligt att höra, uuder det den mera upplysta delen taga saken såsom den bör tagas lugnt och förs:åndigt, ty tcke lär väl Sverige ha utsigt att komma i något krig.
En stork,
en här på orten mycket sällsynt fågel, var härom dagen synlig på en rågåker i Vamlingbo. Den lättrogna och vidskepliga klassen af folket sätter en sådan företee\’se i samband med någon stor olycka och påstår, att så fort en sådan fågel visar sig här, bådar det antingen krig och örlig, eller ock missväxt och dyr tid. Inbillning i de enfaldiges bjernor!
Strömmingsfisket
har särdeles på östra kusten varit lönande, så att priset derå äfven nedgått från 50 till 25 öre valen nu förtillfället. Den strömming som fåvgats har varit af tämligen god beskaffenhet.
Dyra kreatur.
Vid den auktion, som härom dagen hölls efter aflidne prosten Krusell i Öja, såldes äfven 2 par utmärkt vackra dragoxar, hvilka gingo till ovanligt höga pris; den ene för 208 kr.
de öfrige omkr; 200 kr. st. En häst betaldes med 408 kr. o. s. v.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 28 April 1885
N:r 34.
27 Februari 1885.
Väderleksförhållandena
under Februari månad hafva på söder varit mycket ombytliga; den ena dagen ha vi haft regn och blid luft; den andra deremot frost och köld, ibland ända till 10 grader. Under sistförflutna vecka rådde riktigt ruskväder nästan hvarje dag med regn och snöfall; af det senare slaget så mycket att skottning måste företagas på åtskilliga ställen. Första vårdagen (som 22 Febr. må kallas) ingick vacker och vårlik, solen sken hela dagen, spridande. en lifgifvande värme och kraft, efter det föregåvgna ovädret. Ännu när detta skrifves, råder frost om nätterna och töväder förenadt med tjocka om dagen; allt detta förorsakar att vägarne äro de mest eländiga och besvärliga för begagnande man kan tänka sig.
Staren,
denpa vårens budbärare, har, jämte vipan, nu visat sig. Ea gammal sägen har alltid varit gängse, hvilken förmäler, att när staren kommer tidigt, få vi en liten s. k. eftervin er, och det tros äfven att så sker i år.
I det
Hallströmska sandstensbrottet
i Sundre har under vinterns lopp ett mindre antal arbetare — efter hvad mig är bekant 7 till 8 stycken — haft sysselsättning, hvilka arbetat emot en aflöning af 15 öre timmen (ej 20 öre, såsom en brefskrifvare meddelat). När blidare väderlek inträder, börjas brytning af block och slipsten, för utskeppning, och arbetarnes antal kommer troligen då att höjas.
Burgsviks mejeri
uppköpes dagligen omkring 50—60 kannor oskummad mjölk. Osttillverkning är äfven börjad. Att
tomtplatser
i hufvudstaden och på flere ställen betingat ett ovanligt högt pris, ha vi nog sett af tidningen; men att sådant äfven sträcker sig till landsbygden, låter föga troligt; dock har på söder rätt drygasummor understundom betalts för en liten tomtplats. En arbetare köpte exempelvis för kort tid sedan af en hemmansägare en jordbit till bygnad af föga god beskaffenhet och betalte härför en summa af 230 kronor.
Sjukligheten
bland befolkningen på landet fortfar. Mest förekomma hals- och bröstsjukdomar; nästan i hvarje familj har någon af medlemmarne haft påhelsning i mer eller mindre grad deraf Spridda fall af kikhosta ba äfven visat sig.
På en kyrkostämma
i en socken någonstädes var det fråga om anskaffande af tjenligt boningsrum till socknens småskollärarinna. Bland .de förslag, som i ämnet voro framlagda, var äfven ett — enligt hvad mig berättats — af ordföranden i stämman, som innehöll att skollärarens enda vindsrum skulle inredas och begagnas för ändamålet. Detta förslag blef dock af de närvarande stämmoledamöterna förkastadt.
De religiöses aftonsammankomster å
Missionshuset
i Vamlingbo störas tidt och ofta af vanartiga pojkars upptåg utanför sjelfva bönebuset, i det de medels hojtande, skrikande, nedrifvande af stengärdesgårdar och alla möjliga bullersamma upptåg försöka att störa predikningarne.
Borde icke sådant näpsas?
Tull, tull!
Se der den nya för våra jordbrukare utstakade vägen till rikedom, Här på landsbygden råder riktig tullfeber. Redan sedan en 3 till 4 år hafva en del spanmålshandlande sökt ivprägla i allmogen protektionism i all sin härlighet mel höga spanmålspris, ja så att tre fina klädeskostymer köpas för en funna korn, En och aman landtbrukare finnes visserligen, som våga betvifla den der Bismarckska härligheten, nen hans röst höres numera ej, ty ropet är a1ögt om tulleri. Och den största delen begriper knappast hvarom fråga är. Få vi ökad tullskatt, så få vii dess släptåg löntagarnes dyrtidstillägg, en ökad tjerstemannakår vid-tullen att aflöna, höga da sverkspris och — rika ägendomsherrar och handlande men fattiga bönder. Se der resultatet, om man i lugn tänker öfver saken.
Nytt kreatursförsäkringsbolag?
Ja, derom är det fråga, men saken, som nog i och för sig är vigtig, torde ej så fort kunna realiseras.
Olyckshändelse.
Från Eke berättas, att en äldre person, som vid kullbuggning af en ek ej nog hastigt kunkomma på sida, dervid fick båda fötterna afbrutna.
Att qvacksalfveriet
florerar ibland befolkningen på landsbygden är en sorglig sanning och här om någonsin är det af nöden, att djurskyddsföreningen borde ingripa med föredrag eller andra medel för att söka få en annan öfvertygelse ibland a lmänheten. Nyligen hände att en oxe blef sjua. En qvacksalfvare anlände men kunde intet med sitt pulfver uträtta. Då sändesbud efter en annan (fastän man ej hade längre än ei half mil til veterinären). Han kommer och förstår troligen ejisjukdomen, som bestod i förstoppning. En stor dosis jernvitriol (ett medel, som endast i hård diarré borde användts) gifves nu det stackars kreaturet. Men då ingen bjelp blef, måste slutligen anlitas veterinär, som slutligen fick reda på det orätta behandlingssättet, hvilket hade till följd, att djuret måste nedslagtas.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Februari 1885
N:r 18.