Kategori: 1888 10 Oktober

Publicerat

Skolfrågan i Hangvar

har nu ändtligen hunnit sista stadiet, i det k. m:te utslag i dagarna fallit rörande de besvär församlingen aflåtit öfver domkapitlets beslut i frågan. Som vi på sin tid uttömmande behandlat alla sidor af den tämligen vidlyftiga saken och omständligt redogjort för dess gång, anföra vi nu endast k. m:t beslut i frågan, hvilket i dag anländt hit.
K. m:t har ej funnit skäl att göra ändring i domkapitlets beslut i hvad detta afser inrättandet af en fast småskola å Kappelshamn, hvilken skall träda i verksamhet 1 September 1889. Men med hänsyn till församlingens medellöshet har k. m:t med undanrödjande af domkapitlets beslut i fråga om inrättandet af en flyttande småskola inom det öfriga sockenområdet, medgitvet att med inrättandet af denna skola må få anstå tillsvidare. Slutligen uttalas i k. m:te skritvelse den förhoppningen, att församlingen af egen drift vidtager erforderliga åtgärder på det att skolväsendet äfven inom denna del af församlingen må varda vederbörligen ordnadt.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 Oktober 1888
N:r 83.

Publicerat

Sex vinddrifvare,

en brigg och fem skonerter, ha under gårdagen och i dag inkommit till Slite.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 Oktober 1888
N:r 83.

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Ogillade besvär. Barnmorskan Kristina Katarina Viberg från Lärbro, hvilken, såsom vi på sin tid omtalade, af Gotlands norra häradsrätt för vårdslöshet i utöfningen af titt yrke och vållande till en barnsängtqvinnas död, dömdes till sammanlagdt 300 kronors böter, hade häröfver anfört besvär hos Svea hoträtt. Dessa besvär ha emellertid af hoträtten lemnats utan afseende och häradsrättens dom fastetälts.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 Oktober 1888
N:r 83.

Publicerat

Passagerarelista.

Från Stockholm med Gotland 13 Okt.: hrr Donner, Rothstein, Vallin, Hedberg, Sandstedt; fru Schwalin.

Med Visby 15 Okt.: redaktör Jeurling, hrr Lindström, Wallér; fruarna Kuylenstjerna, Björkander; fröknarna Sundberg, Petrée, Wallér samt 4 däckspassagerare.

Via Norrköping med Dagmar 14 Okt.: fröknarna Ullman, Johansson samt 1 däckspassagerare.

Med Rurik 14 Okt.: kommendörkapten Ruuth.

Från Stettin via Kalmar med Tjelvar 14 Okt.: löjtnant Mannerhjerta, hrr Dreger, Giljam, Lundin, Martins, Andersson, Ahl, Johansson, Lundin, Gustafsson, Andersson, Pehrson, Nyman, Nilsson, båtsmännen Johansson, Klint, Levander, Sommar, Stille, Ekeby, Trogen, Keyger, Lindgren; fröknarna Andersson, Odin, Johansson, Jonson.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 Oktober 1888
N:r 83.

Publicerat

Lysning till äktenskap

afkunnades i går för andra gången i Mariestad mellan fröken Bertha Sjöcrona, dotter af landshöfding K. A. Sjöcrona och fru Bertha Sjöcrona, född Elliot, samt landtbrukingeniören å Gotland Adolf Roos.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 Oktober 1888
N:r 83.

Publicerat

Inkomna & utgångna fartyg.

Inkomna:
Till Visby: 13 Okt.: galeas Bröderna, Sörensen, Stavanger, sill.
Till Klinte: 8 Okt.: jakt Doris, Nyman, Wismer, barlast; 13 Okt.: skonert Augusta, Levander, Rostock, barlast.

Utgångna:
Från Klinte: 8 Okt.: skonert Lina Pettersson, Wiemar, kalk och trävaror; 9 Okt,: galeas Margareta, Nyman, Kiel, trävaror; skonert Fritiof, Afvelin, Lübeck, trävaror; 12 Okt.: skonert Fru Lona, Landetröm, Kiel, trävaror; 13 Okt.: skonert Laura, Söderström, Neustadt, trävaror och kalk.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 Oktober 1888
N:r 83.

Publicerat

Hushållningssällskapet

har idag haft sammanträde under landehöfding Poignants ordförandeskap.
Till skogsodlingens främjande hade förvaltningsutskottet med anl. af regeringens framställning föreslagit sällskapet att bevilja 250 kronor för ett år.
Jägmästare Sylvan anförde att hushållningssällskapen för detta ändamål anvisat anslag från 1 tusen till 3 tusen kr. Han beklagade att landstinget icke hade senterat denna fråga. Från dess utskott hade afgifvits ett besynnerligt utlåtande med påstående att skogaåterväxten bäst främjades genom sjelfsådd. Han bestred att så vore fallet, utan att tvärtom kulturåtgärder vore oafvisligen nödvändiga såsom allmän regel. Anordningen vid Ardre boställsskog vore ett slående exempel huru skogen rätt skulle vårdas. Yrkade bifall.
Sällskapet biföll utskottets förslag.
— Att hos vetenskapsakademien komma i åtanke vid bortgifvandet af Bysantinska reseatipendiet för 3 år förealog sällskapet kandidat Torbern Fegraeus, som angifvit såsom reseplan att grundligt studera mosskulturfrågans ståndpunkt i Bremen och Tyskland för öfrigt, Holland, Danmark och möjligen Skottland.
— Mejeribolaget i Stenkumla och Vesterhejde hade anhållit om upplåtelse för alltid af ett tunnland jord å den sällskapet tillhöriga Stenstu egendom. Utskottet föreslog sällskapet att i bolaget teckna 15 aktier å 60 kr. hvardera, deraf 3 aktier skulle beräknas som betalning för ifrågavarande jordområde.
Dir. Gardell ansåg att upplåtelsen borde ske utan ersättning, då egendomen vunna mycket genom mejeriets anläggning.
Hr Stålhandske instämde häri och förklarade sig gerna hafve velat afstå ett tunnland egen jord, men Stenstu låge mera centralt.
Hr Kihlberg anförde att tomtplatserna kostat för Sanda mejeri 60 kr., Levide 50 kr. och Rone 75. 180 kr. vore för högt.
Hrr Hambræus och Sylvan yttrade betänkligheter mot att utan ersättning bortskänka något af sällskapets egendom.
Mer öfverläggningens slut bifölls utskottets förslag med 8 röster mot 4, hvilka senare ville lemna marken kostnadsfritt.
— Till nötboskapspremiering har sällskapet anvisat 500 kr. och landstinget ett reservationsanslag af 1,000 kr., det senare under förutsättning att besparade 500 kr. afdikningsmedel i första hand skulle användas. Förvaltningsutskottet har ansett sig böra ordna saken så, att af landatingsmedel för nästa är icke skulle behöfvas mera än 500 kr.
— Till ordf. och vice ordf. vid nästa åra premieringar äro utsedde länsmejeristen af Wetterstedt och länsveterinär Wetterström med distriktsveterinär Boman till ersättare för den sistnämde.
— Mästermyr och Roma myrs utdikning beslöt sällskapet icke för dagen behandla, enär upplysning skulle infordras om icke medel redan äro insamlade för revision af den gamla utdikningsplanen. Från gillena hade nämligen framställning gjorts om anslag från sällskapet för nu dersökningar med afs. på en grundare utdikning.
— Skattmästaren kamrer Ihres afsägelse af sitt uppdrag godkändes, i sammanhang hvarmed dels sekr. Gustafson förordnades att uppehålla tjensten tillsvidare, dels en motion antogs hvilande om sådan reglementsändring att dessa båda sysslor må kunna förenas.
— I slöjdskolestyrelsen återvaldas sekr. Gustafson med öfverstelöjtn. Carlstedt till ersättare.
— I spritbolagets revision omvaldes ingeniör Warfvinge med jägm. Sylvan till ersättare.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 Oktober 1888
N:r 83.

Publicerat

Hoburgskretsen

har i dagarna haft sitt andra möte för året i Vamlingbo skolhus, hvarvid kyrkoherdarna i Vamlingbo och Öja pastorater, 14 lärare och lärarinnor samt en del andra, för skolan intresserade personer, voro närvarande. Sedan läraren på stället förrättat bön samt hetsat de närvarande välkomna, utsåga till ordförande för dagen skoll. P. S. Hartman, Hamra, och till sekreterare skoll. K. N. Laurin, Öja. — — Derefter hölls lektion i metersystemet med folkskolans elever af skoll. Gahnström, Hafdhem, och omedelbart derpå lektion af lärarinnan Ada Bachér, Öja, i biblisk hist. med småskolans barn.
Med anledning af de hållna lektionerna, om hvilka ett lifligt samtal utspann sig, ansågo flere talare, att man ej borde gifva barnen för mycket på en gång, för att icke deras intresse skalle slappas; och livad särskildt metersystemet beträffade, borde man vid inlärandet häraf aldrig genomgå mer än en, ja ofta icke mer än hälften af en måttsort i lektionen. Äfven betonades nyttan af att praktiskt för barnen bestämma de nya måttens storheter.
Till mötet hade inkommit trenne frågor, af hvilka två behandlades. Den första:
»Huru bör uppsatsskrifningen i folkskolan öfvas?» inleddes af herr Gahnström, hvilken förordade rättskrifning och kunskap i form- och satslära såsom förberedelse till uppsateskrifningen, och borde dessa förberedande öfningar vara så behandlade i 1:sta och 3:dra årsklasserna att barnen hade någon säkerhet i den förra och någon kännedom om den senare, för såvidt uppsatsskrifningen i folkskolan skulle fylla sitt ändamål. — Kyrkoherde Gadd ansåg att detta nog kunde låta sig göra i de skolor der det finnes en lärare för hvarje årsklass, men der en lärare skulle samtidigt undervisa fyra klasser kande form- och satslära i samband med uppsatsskrifning förekomma först i 3:dje och 4:de årsklasserna. Häri instämde de flesta, som yttrade sig i frågan och ansågo det nästan omöjligt att medhinna uppsattsskrifning i de skolor der folk- och småskolor äro förenade och uttalades såsom önskningsmål att fortsättningsskolor derstädes inrättades.
Såsom resolution antogs: »Om småskola linnes och skolgången är någorlunda god, bör uppsattsskrifning i folkskolans 3:dje och 4:de årsklasser öfver och bestå i återgifvande af läseboketycken, berättelser och beskrifningar, föredragna af läraren, jämte bref- och affäreskrifning samt att denna anslag vidare fortsättes i repetitionsskolan.»
Den andra frågan: »Äro de s. k. privat- eller baptistskolorna på landsbygden så ordnade att de nöjaktigt fylla sitt ändamål?» inleddes af P. Hartman, hvilken påpekade nödvändigheten af bättre kompetens hos dessa skolors lärarepersonal, att såväl de som dessa skolor i allmänhet bättre borde stå under skolrådets och inspektörerna, uppsigt samt upplyste om hvad skolråden enligt skolstadgan i så fall hade att beakta; och som statskyrkans vänner och medlemmar ofta sände sina barn vissa tider till dessa skolor, borde de göras uppmärksamma på den oreda i undervisningens framåtskridande, som derigenom åstadkommes. —
Kyrkoherde Gadd visste nog lagens stränghet, men ansåg, i likhet med kyrkoh. Kullin, för närvarande bäst vara, att på kärlekens väg söka få in bättre ordning. — Sedan flere yttrat sig, antogs följande resolution:
»Med stöd af folkskolestadgans 38 §, böra dessa \’Privatskolors\’ barn uppkallas i folkskolan minst en gång om året, för att undergå förhör samt att skolråden noga iakttaga nämda paragrafs föreskrift, då kunskapen befinnes vara underhaltig folkskolans.»
Till ordf. för nästkommande år valdes skoll. K. Gahnström, Hafdhem och till sekreterare skoll. N. Olsson, Grötlingbo.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 Oktober 1888
N:r 83.

Publicerat

Härmed tillkännagifves,

att jagträtten å Rosendals mark är utarrenderad till bryggaren herr L. Wedin, Visby.
Rosendal den 14 Mars 1888.
O. W. Ålander.

På grund af ofvanstående får undertecknad härmed tillkännagifva att hvar och en, som utan mitt tillstånd idkar jagt å nämnde mark, blifver af mig lagligen åtalad.
Visby den 15 Oktober 188g.
Lorens Medin

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 Oktober 1888
N:r 83.

Publicerat

Från sjön.

(Meddeladt af grossh. Molander). Skeppet Moya, kapten Högberg, anlände i går från Dünkerque till Riga för att lasta trä.
— Barkskeppet Kronan, tillhörigt hr N. Olsson i Höganas och fördt af kapten H. P. Jönsson, har under resan från Kemi till Sunderland med trälast i förra veckan strandat vid Norra Näsby pk Ölands östra kust. Bergnings- och dykeribolaget Neptuns ångfartyg Poseidon ditbeordrades genast från Oskarshamn och är nu sysselsatt med bergningsarbetet.
— Barkskeppet India, hemma i Vätö, från Lissabon destineradt till Stocholm med last af salt, och norska barkskeppet Falken, hemma i Arendal, hafva å dervarands red varit i kollision. India har lidit tämligen stor skada, medan barkskeppet Falkens skador ännu äro obekanta. Båda fartygen lågo till ankars på redden.
— Den 3 dennes kl. 8 e. m. strandade å sydvestra Ternörefvet utanför Kalmar hamn skonerten Signe, kapten Larsson, hemma i Djursvik, kommande från Hernösand och destinerad till Danmark med last af trävaror. Vid strandningstillfället blåste en frisk vest-sydvestlig bris, och luften var muten. Anledningen till händelsen var obekantskap med farvattnet; ingen kronolots var vid tillfället ombord. I torsdags förmiddag kl half 12 drogs fartyget af Kalmar Sund nr 6 af grundat och bogserade till Kalmar varf.
— Då ångaren Sten Sture i onsdags afgick från Malmö på sin vanliga tur till Stralsund påseglade den strax utanför hamnen jakten Nya Hoppet, kapten John Finne, hemmahörande i Lerberget och på resa dit från Höganäs med last af tegel och glacerade rör.
Jakten förde ingen signallanterna och observerades icke från ångaren tillräckligt tidigt för att undvika kollision. Sammanstötningen hade till följd att jakten sjönk, men besättningen, 2 man, blef bergad ombord på ångaren och medföljde till Stralsund. Ångaren led ingen skada.
— Skonertskeppet Fredrik, kapten J. O. Eriksson, hemma i Bollbyn, Dalsland, samt på resa från Räfsö i Finland med trälast och distinerad till Faaborg, påträffades i söndags morgse vid 9-tiden mellan Sandhammaren och Bornholm af ångaren Spica från Flensburg, kapten Schwanck, hvilken med trälast kom från Sundsvall och var stadd på resa till Harlingen. Fredrik flöt på lasten, och nödflagg var hissad. Om bord å Spica observerades nödsignalerna, hvadan kapten Schwanck styrde ned mot den havererade skonerten och sporde, om assistens behöfdes. På denna fråga gafs jakande svar. Sjön gick vid tillfället ganska hög, och stormig vestlig vind rådde. Från Spica utsattes nu en tross, hvilken ångaren besättning måste angörs om bord å det nödstälda fartyget, enär detta sistnämda besättning i följd af brist på mat och dryck var oförmöget till något arbete. Sedan trossen fastgjorts, fördes från Spica en båt med proviant till Fredrik, och sedan börjades bogseringen, Efter en stunds bogsering gick dock Fredriks fockmast, vid hvilken bogserlinan var fastgjord, öfver bord. Ånyo fastgjordes trossen, denna gång vid ankarspelet, hvilket bräcktes till följd af den höga sjön. Så gjordes trossen — en jerntrådelina — fast om bogspröt, stor- och mesanmast; bogserlinan sprang imellertid två gånger. Slutligen fördes från Spica dess svåraste kabel om bord å skonerten samt ansattes och höll.
I söndags afton ankrade Spica och det fartyg, den bogserade, vid Ternö samt inom i måndags till Karlshamn, då Fredrik blef halad in till varfvet för att få sina skador undersökta. För närvarande är man sysselsatt med att lossa lasten.
Fredrika kapten har förklarat, att fartyget i torsdags till följd af vestlig storm sprungit läck. Tre till fyra standards däckslast halva spolats öfver bord, seglen halva delvis sönderblåst och löpande gods illa ramponerats.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 Oktober 1888
N:r 83.

Om Oss Drivs med WordPress