Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Skogs i Levide i går.)
Vackert handladt. Hemmansäg. Viktar Larsson, Lekarfve i Sanda, hvilken, såsom förut nämts, dömts till edgång i det af ogifta Hilma Krona i samma socken mot honom väckta målet angår nde barnuppfostringsbidrag, var nu beredd att gå eden. Han företedde ett intvg från sin själasörjare, enligt hvilket svar. kunde anförtros eden, ehurn han ägde »knappt försvarlig kristendomskunskap», men tillräcklig insikt om edens vikt. Rättens ordf. varnade honom för mened och sökte förmå honom att erkänna faderskapet. Svar: bestred fortfarande, och han hade redan lagt fingrarne på bibeln, då kär., som var personligen närvarande, afstod från sina yrkanden. Hon visste, att svar. var barnets fader, men hon kunde icke för sitt samvetes skull se Honom gå eden. Därför nedlade hon sin talan, och svar. befriades från edgången. Svar. visade sig fullkomligt oberörd af hennes ädelmod och försvann långsamt ur tingssalen. Men för tingsmenigheten framstod kär. som en »krona» bland kvinnor.

Brutet äktenskapslöfte? Det långvariga målet mellan Bertha Sjöberg och maskinisten Edvin Ardling, Koparfve i Alfva, förekom åter, hvarvid arterna instälde sig genom sina förut i målet använda ombud. Kär. yrtar som bekant bli förklarad för svar:s ’agliga hustru, enär han är fader till hennes tvänne barn och häfdat henne under äktenskapslöfte. Målet öfverlämnades nu af parterna. Kär. yrkade bifall till sina påståenden, men svar. bestred att ha gifvit henne löfte om äktenskap. Det blir yttrande vid sluttinget.

När kärleken rostar. Som förut nämts, har 22-åriga tjänsteflickan Ellen Johansson från Isums i Atlingbo yrkat att bli förklarad för husbonden AS de Hanssons, Lilla Atlings, äkta hustru och tillerkänd laggift hustrus rätt. De ha ett barn tillsammans, men svar. har vändt sin håg till en annan ungmö, med hvilken han ämnar knyta hymens band. Det har lysts två gånger, men tredje lysningen hade inhiberats, emedan kär. anmält äktenskapsjäf, dock utan att ställa lagstadgad borgen. Då målet nu åter förekom, yrkade därför svar:s ombud, advokaten C. E. Björkegren, att målet måtte afskrifvas. Kär. förklarade sig oförmögen att anskaffa borgen, hvarför målet öfverlämnades å ömse sidor. Rätten yttrar sig vid sluttinget.

För misshandel mot sin husbonde har drängen Henrik Lundgren i Eskelhem stått tilltalad. Nu ha emellertid parserna förlikts, och i anledning häraf nedlade äfven allm. åkl. i går sin talan.

Nyårsfirandet i Öja. Målet angående nyårstumultet vid Barkarfve i Öja tyckes bli en trasslig härfva, beroende därpå att den ene af parterna, Edvin Lindberg från Digrans i Sundre, icke an förmås att erkänna, det han kastat den sten, som träffat Klas Vestberg i hufvudet. Vittnen ha sett Lindberg ta upp en sten från marken och kasta den utåt landsvägen, där Vestberg och hans kamrater uppehöllo sig, men likafullt bestrider Lindberg stenkastningen — och det, ehuru han är känd för att gärna taga till sten.
Två personer, som förut vittnat i åklagaremålet mot Klas Vestberg och hans medsvaranden, hördes nu ånyo på den aflagda eden och kompletterade därvid sina vittnesmål med ett par icke oviktiga tillägg af innehåll, att Edvin Lindberg verkligen kastat en sten och att Klas rock efteråt varit blodig och nedsmutsad. Det ena vittnet, en hushållerska från Visby, hade velat rengöra rocken, men hustru Lindberg hade tagit den från vittnet och kastat ut den i förstugan.
Svar:nas ombud, advokaten Björkeren, yrkade, att af de tilltalade yngfingarna Sigfrid Lindgren och Ivar Dahling måtte skiljas från Målet. Härom yttrar sig rätten vid sluttinget, och målet i öfrigt uppsköts till septembersammanträdet.
— Det af ofvannämda Klas Vestberg mot hemmansäg, Edvin Lindberg i Sundre anhängiggjorda målet om misshandel öfverlämnades nu till rättens pröfning, hvarvid kär. yrkade bifall till stämningspåståendena samt ersättning för sina kostnader. Utslag meddelas vid sluttinget.

Halmleverans med efterspel. Till förnyad handläggning förekom nu åter det bekanta krafmålet mellan regementsintendent T. von Konow och hemmansäg. C. K. Gahnberg, Kroks i Tofta, angående utbekommande af ett belopp af 270 kr., som den senare orättmätigt bekommit i sammanhang med slutlikvid för halm, levererad till artillerikåren. Som kär:s ombud uppträdde fortfarande kommiss. Eneman, medan svar. var personligen tillstädes. Svar. inlämnade en skrifvelse, hvari han fortfarande bestred kär:s rätt att föra talan mot svar. och sökte påvisa, att en del af det levererade halmpartiet levererats till obehöriga personer. Härigenom hade enskilda personer gynnats på svar:s bekostnad.
På anförda grunder bestred svar. krafvet och yrkade ersättning för sina kostnader. — På kär:s begäran blef målet emellertid ånyo uppskjutet till hösttngets första sammanträde.

I barnuppfostringsmålet mellan ogifta Ester Karolina Albertina Olsson från Hägdarfve i När och drängen Oskar Jakobsson från Bosarfve i samma socken hördes ett vittne, som emellertid ingenting visste i själfva saken. Målet öfverlämnades och kär.-ombudet, advokaten Björkegren, yrkade, att svar. måtte dömas till. edgång. Det blir yttrande vid sluttinget.

För olaga skogsafverlkning, dels vid Maldes i Stånga och dels vid Kvie i Lojsta och Sandes i Grötlingbo, har, som förut nämts, länsjägmästaren Ragnar Melin å tjänstens vägnar instämt hemmansäg. Johan Jacobsson, Myrungs i Linde, i två särskilda mål. Som svar:s ombud instälde sig nu advokaten Björkegren, som emellertid vägrade att ingå i svaromål, enär hans hufvudman icke blifvit lagligen stämd. Med intyg från stämhingsmannen styrktes, att svar. vid stämningarnas delfående icke erhållit någon afskrift af stämningarna, ej heller desamma i hufvudskrift. Han hade endast hört stämningarna uppläsas och därefter tecknat sitt namn på papperet. På grund häraf yrkade svar. jämväl att bli befriad från de böter, som ådömts honom för utevaron vid förra rättegångstillfället. Rätten resolverade omedelbart, tt Sörnggrna icke delgifvits i laga form, hvadan målen icke kunde upptagas till behandling.

För fyllert och oljud å allmän väg i Hemse stod Oskar Lund från Rone tilltalad. Han erkände skriftligen förseelserna och får besked om priset vid sluttinget.
— För fylleri inom nämda samhälle voro likaledes ett par andra personer instämda. Äfven de erkända skriftligen. — Utslag vid sluttinget.

Norra häradsrätten.
(Allekvia i går.) Låtom oss skiljas. Johan Ringvall från Bunge vill skiljas från sin hustru Julia, hvars trohet han fått anledning att betvifla. Ringvall skulle förra sammanträdet förebringa utredning, men då hustrun var frånvarande, uppsköts målet till idag. Hustrun var personligen närvarande och medgaf, att hon födt barn, till hvilket mannen icke vore fader, men då lagen icke anser att ett sådant erkännande är tilfyllest för skilsmässas erhållande, skulle mannen Ringvall förete bevis om hustruns otrohet, hvarför han fick uppskof till 1: sept. Kan han då icke förebringa full bevisning går han förlustig vidare talan i målet.

Barnuppfostrinasmålet emellan Hedda Pettersson, Smedjegårda i Björke, och drängen Emangel Kolmodin från Likmide förekom ånyo, därvid käranden lät höra tvänne vittnen. Af dessa hade det ena, ett manligt vittne, sent en kväll i juni månad förra året uppehållit sig i fruntimmerssällskap i ett rum, medan parterna varit ensamma för sig i ett angränsande rum. Ett annat vittne hade sett de fyra personerna ifråga nämda kväll följas åt in i huset. Käranden erhöll uppskof till 1 sept. för vidare bevisnings förebringande.

För tillgrepp af bandar till »tyning» stod husbondesonen Erenfrid Boström, Häftings i Guldrupe, tilltalad, på angifvelse af J. Berner, Hallbjenns i Guldrupe.
ÅA hvardera sidan åberopades tre vittnen, men någon utredning om att svaranden huggit band i kärandens hage blef näppeligen förebringad. Ett vittne hade Hbört att det Evistadeg i skogen, men af hvem kunde det ej säga. Ett annat vittne hade sett att enar voro afhuggna, men kunde ej heller säga hvem som gjort det. Af svarande vittnenas berättelser framgick, att svar. hade godt om band i sin egen hage. Målet öfverlämnades ä ömse sidor. Käranden vidhöll gina yrkanden, som bestredos af svaranden. Den senare yrkade till och med ansvar för obefogad rättegång.
Utslag vid tingsafslutningen.

Ärekränkningsmålet mellan hemmansägare Th. Carlsson, Vinor å Fårö, och hemmansägaren O. Karlström. förekom idag ånyo inför häradsrätten. Målet hade uppskjutits i afvaktan på domstolens utslag emellan Kristoffer Johansson och Th. Carlsson rörande skogsåverkan. Då detta mål nu afgjorts utan annan paföljd än 10 kr. böter, ansåg kärandeombudet att orsak ej längre förefans till målets uppehållande, då det mot svaranden väckta åtalet rörde en sdk, som icke ens får af åklagaren åtalas, hvarför kan öfverlämnade målet. Svarandens ombud däremot yrkade på att målet skulle hvila, till dess det visat sig, om åverkansmålet vunnit laga kraft eller icke.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 3 Juni 1913
N:r 125

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *