Torsdagen eden 28 aug. samlades medlemmar av Vamlingbo och Sundre kyrkliga syföreningar samt en del andra intresserade för att företa en bussresa på Gotlands landsbygd. Det blåste ganska friskt, men i övrigt var vädret vackert. Med glada förväntningar och hopp om en trevlig dag ställdes så färden till Hemse och genom Stånga och Lye till Garda, där uppehåll gjordes för att bese kyrkan. Denna var ganska liten, men vacker och hade en välvårdad kyrkogård. Vi skrev våra namn i gästboken, som låg i sakristian, och for så vidare mot Alskog. Där ställde vi stegen mot stiftsgården, och där välkomnades vi nu av fru Endrell från Akebäck, som på somrarna tjänstgör som husmor här. Under hennes ledning fick vi gå husesyn från källare till vind och allt tycktes lika hemtrevligt.
Sällskapsrummet med öppen spis, där två vackra soffor var skänkta av biskop Hultgren och den färgglada rosengångsmattan, som skänkts av en dam i Alskog. Stora salen med plats för många personer, och det rymliga välinredda köket, som också hyrdes ut till skolkök. Övervåningen var helt inredd till vackra, ljusa logement. En del rum var ännu omöblerade och väntade bara på frivilliga gåvor. Ett rum var helt inrett på bekostnad av intresserade Slitebor. Så tog vi en titt på kyrkan, varpå vi ställde kosan mot Ljugarn. Där drack vi kaffe på Espegards café, och fortsatte sedan med Kräklingbo som nästa mål. Här välkomnades vi av kyrkoherde Sjögren, som också visade oss kyrkan och på sitt trevliga sätt berättade om bilder och målningar. Särskilt imponerades vi av de vackra textilierna. Här fanns inte mindre än fyra mässkrudar och lika många antipendier och predikstolskläden i vitt, rött, grönt och violett, de färger som representera kyrkoårets högtider. Dessa textilier intresserade oss mycket, emedan vi just ,pu har planer på att skaffa en mässkrud i Vamlingbo. Så bjöds vi att också ta en titt på prästgården, som var ljus och trevlig. Kyrkoherde Sjögren lovade att också visa oss Anga kyrka och därför ställdes nu färden dit. Den var liten men rik på väggmålningar. Vi fick nu höra legenden om den heliga Margareta, som trots sin kärlek till en hednisk man inte kunde tvingas att överge sin kristna tro och till sist fick lida martyrdöden genom halshuggning.
Så var det dags att ta farväl av kyrkoherde Sjögren, och fortsätta färden. Nu gjordes ett kort uppehåll i Gothems nyrestaurerade kyrka, den största och kanske vackraste vi hittills sett under färden. När vår ledare, pastor Åberg, tog upp ps. »Fädernas kyrka i Sveriges land», så stämde vi alla in och kände med sångens ord att den var »kärast bland samfund på jorden».
Färden gick vidare till Slite, där middag väntade på Österholms matservering. Under munter allsång fortsatte vi sedan till Källunge kyrka, där vi tog en titt på det stora, breda koret, som utgjorde hela kyrkorummet. Dalhems vackra kyrka besågs sedan, varpå färden gick genom fagra nejder till Klinteberget, där en kort stund ägnades åt utsikten i den allt mer skymmande kvällen. Nästa hållplats var Hablingbo, där vi samlades till en kort aftonbön i kyrkan. Som inledning sjöngs en psalm, och kyrkoherde Björkqvist talade över orden i ps. »Gammal är kyrkan, Herrens hus», och erinrade om hur kyrkan följer oss genom livet från dopet till vår sista hädanfärd och manade oss att ha i åtanke, att våra förfäder, som en gång med stor flit och mycken möda byggt dessa tempel, säkert menat, att dess bänkar inte skulle stå tomma. Den stilla andaktsstunden avslöts med ps. Härlig är jorden.
Vi blev nu hjärtligt mottagna i fam. Knut Mattsons hem, där alla bjöds på kaffe. Efter en stunds trevlig samvaro, tog vi farväl av vårt värdfolk och äntrade bussen för resans sista etapp, och glada och nöjda anlände vi till hembygden. Men minnet av en trevlig dag på Gotlands landsbygd och bland dess vackra kyrkor skall länge leva hos oss.
Inga Larsson
Gotlänningen
Torsdagen 4 september 1952
Nr 204