Etikett: Sundre

Sundre socken ligger på södra delen av ön, som avslutar Gotland i söder.
Gårdsnamn: Annexen, Digrans, Hallbjäns, Juves, Majstre, Ottes, Skogs, Tomase, Tore, Vännes, Västergårde.

Publicerat

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec 1893:
Gothems socken: födda 13 (10 m. 3 qv.), döda 17 (12 m, 5 qv.), inflyttade 15(6 m. 9 qv.), utflyttade 35 (17 m. 18 qv.), vigde 4 par, folkmängd 31 Dec. 639, minskning 13, äldste lefvande 90 år.

Norrlanda socksn: födda 10 (3 m. 7 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 27 (12 m, 15 qv.), utfyttade 14 (6 m. 8 qv.), vigde 3 par, folkmängd 305, ökning 8 (7 m. 1 qv.), äldste lefvande 91 år.

Stenkyrka: födda 14 (5 m. 9 qv.), döda 15 (9 m, 6 qv.), inflyttade 33 (13 m. 20 qv.), utflyttade 47 (21 m, 26 qv.), vigde 3 par, folkmängd 790, minskning 15.

Tingstäde: födda 8 (2 m. 6 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttada 43 (20 m. 23 qv.), utflyttada 40 (17 m. 23 qv.), vigde 2 par, folkmängd 472, ökning 5.

Ejsta: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 13 (7 m. 6 qv.), inflyttade 32 (23 m. 9 qv.), utflyttade 34 (16 m. 18 qv.), vigde 7 par, folkmängd 593, minskning 5.

Sproge: födde 6 (4 m. 2 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 292 (11 m. 11 qv.), folkmängd 346, minskning 13.

Othem: födda 23 (11 m. 12 qv.), döda 24 (13 m. 11 qv.) inflyttade 89 (41 m. 48 qv.), utflyttale 104 (44 m. 60 qv.), vigde 5 par, folkmängd 1040, minskning 16.

Boge: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 7 (3 m. 4 qv.), inflyttade 20 (9 m, 11 qv.), utflyttade 28 (13 m. 15 qv.), folkmängd 454, minskning 9.

Sanda: födda 15 (13 m. 2 qv.), döda 14 (6 m. 8 qv:), inflyttade 42, utflyttade 50, vigde 7 par, folkmängd 815, minskning 7.

Mästerby: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 27, utflyttade 22, vigde 3 par, folkmängd 383, ökning 2.

Vestergarn: födda 9 (2 m. 7 qv.). döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 24, utflyttade 29, vigde 3 par, folkmängd 327, minskning 92.

Eskelhem: födda 16 (8 m. 8 qv.), döda 16 9 m. 7 qv.), inflyttade 34 (16 m. 18 qv.), utflyttade 45 (24 m. 21 qv.), vigde 5 par, folkmängd 708, minskning 11.

Tofta: födda 15 (10 m. 5 qv.), döda 13 (4 m. 9 qv.), inflyttade 26 (13 m. 13 qv.), utflyttade 36 (18 m. 18 qv.), vigde 5 par, folkmängd 700, minskning 8.

Stenkumla: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 15 (9 m. 6 q.), inflyttade 40 (17 m. 23 qv.), utflyttade 42 (23 m. 19 qv.), vigde 1 par, folkmängd 431, minskning 8.

Träkumla: födda 8 (4 män 4 qv.), döda 2 qv., inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 18 (5 m. 13 qv.), vigde 2 par, folkmängd 210, ökning 2.

Vesterhejde: födda 4 qv., döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 42 (15 m. 27 qv.), utflyttade 57 (22 m. 35 qv.), vigde 4 par, folkmängd 456, minskning 22.

Lärbro: födda 32 (15 m. 17 qv.), döda 23 (12 m. 11 qv.), inflyttade 77 (38 m. 39 qv.), utflyttade 90 (44 m. 46 qv.), vigde 11 par, folkmängd 1292, minskning 4.

Hellvi: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 29 (13 m. 16 qv.), utflyttade 23 (11 m. 12 qv.), folkmängd 447, ökning 7.

Rone: födde 27 (11 m. 16 qv.), döda 19 (12 m. 7 qv.), inflyttade 58 (23 m. 35 qv.), utflyttade 77 (31 m. 46 qv.), vigde 4 par, folkmängd 1025, minskning 11.

Eke: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 15 (7 m. 8 qv.), utflyttade 13 (4 m. 9 qv.), vigde 4 par, folkmängd 243, ökning 2.

Sjonhem: födda 4, döda 4, inflyttade 48, utflyttade 25, vigde 3 par, folkmängd 341, ökning 23.

Viklau: födda 7, döda 2, inflyttade 14, utflyttade 13, vigde 2 par, folkmängd 210 ökning 6.

Grötlingbo: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 17 (5 m. 12 qv.), inflyttade 23 (11 m. 12 qv.), utflyttade 18 (9 m. 9 qv.), folkmängd 617, minskning 6.

Fide: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 14 (10 4 qv.), inflyttade 12 (5 m. 7 qv.), utflyttade 7 (4 m. 3 qv.), vigde 1 par, folkmängd 316, minskning 6.

Öja: födda 22 (17 m. 5 qv.), döda 16 (11 m. 5 qv.), inflyttade 43 (20 m. 23 qv.), utflyttade 56 (27 m. 29 qv.), vigde 2 par, folkmängd 890, minskning 7.

Hamra: födda 7 (6 m. 1 qv.), döda 8 (6 m. 2 qv.), inflyttade 13 (11 m. 2 qv.), utflyttade 8 (7 m. 1 qv.), vigde 2 par, folkmängd 361, ökning 4.

Barlingbo: födda 7 (3 m. 4 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 87 (39 m. 48 qv.), utflyttade 79 (29 m. 50 qv), vigde 3 par, folkmängd 361, ökning 11.

Ekeby: födda 7 (4 m. 3 qv.), döda 7 (4 m, 3 qv.), inflyttade 21 (10 m. 11 qv.), utflyttade 19 (11 m. 8 qv.), vigde 2 par, folkmängd 267, ökning 2.

Östergarn: födda 11 (7 m. 4 qv.), döda 10 (4 m. 6 qv.), inflyttade 21 (8 m. 13 qv.), utflyttade 25 (12 m. 13 qv.), vigde 3 par, folkmärgd 676, minskning 3.

Gammalgarn: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 9 ( m. 2 qv.), inflyttade 22 m. 10 qv.), utflyttade 28 (11 m. 17 qv.), vigde 3 par, folkmängd 462, minskning 10.

Ardre: födda 10 (8 m. 2 qv.), döda 15 (4 m. 11 qv.), inflyttade 29 (14 m. 15 qv.) utflyttade 30 (10 m. 20 qv.), vigde 2 par, folkmängd 479, minskning 6.

Hafdhem: földa 8 (4 m. 4 qv.), döda 17 (9 m. 8 qv.), inflyttade 39 (19 m. 20 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 669, ökning 1.

Näs: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 14 (6 m. 8 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigde 2 par, folkmängd 395, ökning 5.

Garda: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 24 (7 m, 17 qv.), utflyttade 25 (10 m. 15 qv.), vigde 3 par, folkmängd 454, minskning 2.

Etelhem: födda 14 (9 m. 5 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 55 (22 m. 33 qv.), utflyttade 42 (23 m. 19 qv.) vigde 1 par, folkmängd 523, ökning 22.

Vänge: födda 13 (7 m. 6 qv.), döda 10 (8 m. 2 qv.), inflyttade 53 (23 m. 30 q.), utflyttade 31 (12 m, 19 qv.), vigde 1 par, folkmängd 564, ökning 25.

Buttle: födda 8 (5 m. 3 qv.), döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 18 (8 m. 10 qv.), utflyttade 23 (11 m, 12 qv.), vigde 2 par, folkmängd 341, minskning 8.

Guldrupe: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 11 (3 m. 8 qv.), inflyttade 14 (7 m. 7 qv.), utflyttade 12 (4 m. 8 qv.), vigde 1 par, folkmängd 273, minskning 4.

Atlingbo: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 7 (8 m. 4 qv,), inflyttade 23 (12 m. 11 qv.), utflyttade 16 (8 m. 8 qv.), vigde 2 par, folkmängd 218, ökning 3.

Alfva: födda 9 (6 m, 3 qv.), döda 3 (3 m.), inflyttade 43 (18 m. 25 qv.), utflyttade 55 (22 m. 83 qv.), vigde 3 par, folkmängd 497, minskning 6.

Hemse: födda 30 (14 m. 16 qv.), döda 9 6 m. 3 qv.), inflyttade 67 (28 m. 39 qv.), (afflyttade 48 (20 m. 28 qv.), vigde 2 par, folkmängd 693, ökning 40.

När: födda 25 (8 m. 17 qv.), döda 25 (9 m. 16 qv.), inflyttade 32 (20 m. 12 qv.), utflyttade 36 (19 m. 17 qv.), vigde 2 par, folkmängd 1,025, minskning 4.

Lau: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 14 (9 m. 5 qv.), utflyttade 18 (12 m. 6 qv.), vigde 3 par, folkmängd 498, minskning 7.

Fardhem: födda 2 (2 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 21 (14 m. 7 qv.), utflyttade 19 (10 m. 9 qv.), folkmängd 336, ingen ökning eller minskning.

Linde: födda 9 (3 m. 6 qv.), döda 3 (2 m.
1 q.), inflyttade 55 (27 m. 28 qv.), utflyttade 40 (19 m. 21 qv.) vigde 4 par, folkmängd 318, ökning 21,

Lojsta: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 1(1 qv.), inflyttade 22 (8 m. 14 qv.), utflyttade 18 (8 m. 10 qv.), vigde 3 par, folkmängd 292, ökning 8.

Hejde födda 9 (5 m. 4 qv.), döde 3 (3 m.), inflyttade 41 (21 m. 20 qv.), utflyttads 48 20 m. 28 qv.), vigde 2 par, folkmängd 602, minskning 1.

Väte: födda 11 (3 m. 8 qv.), döda 9 (7 m. 2 qv.), inflyttade 15 (5 m. 10 qv.), utflyttade 33 (18 m. 20 qv.), vigde 3 par, folkmängd 566, minskning 16.

Burs: födda 14 (6 m. 8 qv.), döda 10 (5 m. 5 qv.), inflyttade 41 (23 m. 18 qv.), utflyttade 33 (20 m, 13 qv.), vigde 2 par, folkmängd 811, ökning 12.

Stånga: födda 11 (7 m. 4 qv.), döda 14 (8 m. 6 qv.), inflyttade 28 (12 m. 16 qv.), utflyttade 41 (19 m. 22 qv.) vigde 2 par, folkmängd 649, minskning 16.

Roma: födda 14 (8 m. 6 qv.), döda 12 (7 m. 5 qv.), inflyttade 63 (29 m. 34 qv.), utflyttade 86 (43 m. 43 qv.), vigde 5 par, folkmängd 558, minskning 21.

Björke: födda 2 (2 qv.), döda 2 (2 qv.), inflyttade 22 (13 m, 9 qv.), utflyttade 14 (11 m. 3 qv.), vigde 1 par, folkmängd 188, ökning 8.

Vamlingbo: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 3 (3 m.), inflyttade 25 (16 m. 9 qv.), utflyttade 21 (13 m. 8 qv.), vigde 4 par, folkmängd 719, ökning 9.

Sundre: födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 1 (1 m.), inflyttade 12 (6 m. 6 qv.), utflyttade 11 (7 m. 4 qv.), vigde 1 par, folkmängd 211, ökning 5.

Alskog: födda 9 (7 m. 2 qv.), döda 4 (3 m. 1 qv.), inflyttade 27 (13 m. 14 qv.), utflyttade 35 (17 m. 18 qv.), vigde 1 par, folkmängd 465, minskning 3.

Lye: födda 3 (3 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 25 (16 m. 9 qv.), utflyttade 23 (10 m. 13 qv.), vigde 3 par, folkmängd 291, ökning 1.

Kräklingbo: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 5 (1 m. 4 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utlyttade 19 (13 m. 6 qv.), vigde 2 par, folkmängd 395, minskning 1.

Ala: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 19 (8 m. 11 qv.), utfyttade 39 (20 m. 19 qv.), vigde 2 par, folkmängd 287, minskning 19.

Anga: födda 2 qv., döda 5 (3 m, 2 qv.), inflyttade 26 (14 ’m. 12 qv.), utflyttade 18 (8 m, 10 qv.), vigde 2 par, folkmängd 284, ökning 5.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Januari 1894
N:r 1

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 5 Dec.
Af en ganska stor förlust drabbades härom dagen ett par fiskare i Öja, i det att ett parti under hösten infångad ål, till ett värde af omkring 200 kronor, gick förloradt. Ålen hade förvarats i en s. k. pärk vid sjökusten, bviiken af sjön slagits sönder, dervid fångarne erhöllo friheten.
En kreatursägare fick för några dagar sedan sin sugga sjak af en ovanlig orsak. Då djuret i fråga skulle inges någon medicin, för något ändamål, dervid en flaska insattes i djurets mun, gick flaskan sönder och skärfvor af glaset nedträngde i matstrupen. Apropå svin, så lär en sydlig kreaturstörsäkringstörening äfven antagit stadgar för försäkring af svin, hvilken försäkring träder i verksamhet med ingången ef nästa år.

En obekant person har vistats härute i södret. Mannen, som uppgett sig samla — får- och sälbufvuden, troligen för något egendomligt »museum», erhöll en natt iförra veckan logis hos ett arbetsfolk. Der uppgaf han sig vara mycket lomhörd, hvarför han bad att de vid samtal med honom skulle tala ovanligt högt, som de ock gjorde. På morgonen försvann han helt plötsligt, blott lemnande såsom ersättning för husrum och mat en gammal »fårskalle». Efteråt fiogo arbetsfolket böra att han äfven varit hos ett granntolk på besök vid samma tillfälle, der han ej i ringaste grad led af någon döfhet. Det tycktes sälunda som den främmande vore någoa äfventyrare, som på detta bedrägliga vis uppehåller sin tillvaro, ja ryktet vet berätta (såvida det talar sanning) att mannen är en brottsling, som efterspanas af rättvisan, hvilken han gjort något knep. Vid sitt ofvanvämde besök uppgaf han sig heta Herlitz, tilllägger min sagesman.

Sundre, 4 Dec.
Ombytligt. Ett förfärligt yrväder rasade i här i lördags, hvilket icke har sin like på många år, men i går morgse hade vi åter igen blidväder och i dag ha vi snöyra dock ej så svår som i lördags.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 December 1893
N:r 190

Publicerat

Mönstring

med beväringsmännen inom Hafdhems kompaniområde nr 188 förrättas för innevarande år:
Fredagen den 15 dennes kl. 10 f. m. vid Sandesrum i Grötlingbo socken med alla inom Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo och Fide socknar samt
Lördagen den 16 dennes kl. 10 f. m. med dem inom Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Fullständiga underrättelser om mönstringsskyldigheten m. m. finnas införda i länskungörelsen nr 203 för detta år.
Burgsvik & Fide den 1 December 1893.
Hugo Wennemo,
Kompaniområdesbefälhafvare.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 December 1893
N:r 190

Publicerat

Från landsbygden.

Fide, 1 Dec.
Olyckshändelse. Då en här bosatt snickare för några dagar sedan hemkom från hamnen sprungo hans tvenne gossar, respektive 2 och 4 år gamla, emot honom vid inträdet i bostaden dervid den äldre, som hade en ullsax i handen på något vis törnade emot sin yngre broder, med den påföljd att saxena ena spets inträgde i ena ögonvrån på den lille och skadade honom så mycket, att man genast måste resa till läkare. Som vid hemkomsten ifrån läkaren det farliga såret alltmer förvärrades och värk och plågor tillstötte, måste föräldrarne dagen derpå begifva sig till Visby med det skadade barnet, der det fick nödig vård och skötsel, så att förmodad fara att sjelfva ögat skulle lida men af den olyckliga händelsen, anses vara öfverstånden.

Vamlingbo, 2 Dec.
Såsom förut i denna tidning meddelats, har Vamlingbo kommunalstämma i sistl. November fattat beslut att pastoratets sparbank skulle upplösas. Ärendet var nu i dag förelagdt sparbankens styrelse till afgörande, Efter en ganska intressant diskussion framställdes proposition i frågan, dervid omröstning begärdes, som utföll sålunda att 3 ledamöter röstade för bifall till stämmans beslut och 7 ledamöter för fortsättandet af sparbankens verksamhet.

Sydligaste Gotland, 2 Dec.
Fisktjufvar grassera härute. Fyrmästaren på Hoburgs fyr, jämte flere, idka rätt starkt ryssjefiske och nu någon tid har man haft rätt goda fångster, Somliga morgnar, då man vittjar sina fiskdon, finner man dessa dock alldeles tomma — ehuru personer finnas, som sett ryssjorna vara nära nog fulla med fisk två eller tre timmar före rätte ägarens vittjande. Man har haft svaga aningar om att fisktjofvar här existera och för att med ens vinna vissbet, lade man sig en natt i försåt, med resultat att man tydligt och klart fick se hvem tjufven var. Emellertid gat man sig ej tillkänna, utan, för att visa »töjven» ettstort tillmötesgående, låter man ej lagföra honom ne; utan väntar tills han nästa gång skattar andras ryssjor. Är han, trots denna efterlåtenhet, dum eller rättare djerf nog att fortsätta sitt »nattliga yrke» må han skylla sig sjelf för sina »mörka gerningars» påföljd.

Sundre går framåt. Utom det att man nu, tack vare fabrikör Herm, Lindström i Visby (hvilken vi, inom parentes sagdt, ha mycket annat godt att tacka för) fått direkt teletonförbindelse med köpingen Hemse, ha vi nyligen fått en stor, ståtlig väderqvarn efter »nutidens fordringar». Qvarnen tillhör hemmansägare Anton Larsson på Vännäs och säges vara den största och mest inventiöse i sitt slag i södra häradet.

Konservator ha vi också fått, så att nu kan man få fåglar, sälar och råttor, ja t. o. m, kattor och hundrackor uppstoppade — ja, så säger åtminstone konservatorn sjelf. Men det tyckes i det hela taget ej bli mycket at med honom — han konverserar nämligen bra mycket mer än han konserverar. Då detta, på stående fot, nedskrifves, förmäles att »uppstopparen» i sitt logi »stoppat» på gig allt hvad han ägde, beståsnde af, utom nödigt emballage af sin kroppshydda, ett får- och ett fågelkranium, och spårlöst försvunnit.

Ryssjefiske nämdes nyss och i sammanhang dermed må nämnas det fyrmästaren på Hoburg häromsistens vid tillseendet af sina ryssjor i en af dem fann en större säl, hvilken under jagt efter gäddor sjelf råkat i fällan. Sälen säges varit ganska stor samt inbringade ryssjeägaren en god dagspenning.

Bergsbruk. Jämte det vi förut ha Lindströmska marmorbrottet der nere vid Hoburgen, är det nu en »offentlig hemlighet» att det i vår hitkommer ett »batteri på 100 man» stenarbetare för att spränga sandsten i des.k. Hallströmska brotten. När socknen alltså blir, så att säga, full af »stajopikkåhuggare» bli allt lifsförnödenheterna dyra härute.

Handelsbod ha vi nu här, inrymmande för sockenboarne mest behöfliga varor.

Hösten är här ute mild och vacker, eburu litet blåsig, och synas dufflockar från Hoburgs fyr muntert tumla om i bondgårdarne, liksom glada för den blida senhösten.

Signalstation på Hoburgs fyr »glunkas» det om. Skuile detta bli en verklighet, kommer staten sannolikt att sträcka en särskild telefonlinie från fyren till Visby.

Roma, 2 Dec.
Roma nya folkskolehus, som är förlagdt på nytt ställe at skoljorden, är uppfördt af sten och rymmer i första våningen tvänne lärosalar med gemensam rymlig och ljus tambur, förstuga samt 3 bostadsrum och kök för läraren. På vindsvåningen finnas 2 rum för lärarinnan, kommunalrum och slöjdsal. Tvättstuga och källare äro förlagda i jordvåningen.
Arbetet är gjordt med omsorg. Ytterväggarna äro öfverallt genomdragna at luftrör, ett isoleringsskikt är anbragt för att utestänga fuktigheten från jordvåningen, och alla de offentliga rummen målade med olja i fina, för ögat behagliga färger. Roma lilla församling med omkring 5 1/2 hundratal invånare har icke skytt någon uppoffring, utan med sällspord enighet här gitvit 14,000 kronor till det uppväxande slägtets undervisning och uppfostran.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 December 1893
N:r 189

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 28 Oktober.
Ur djurens lif. En hemmansägare här på söder hade sina hästar utsläpta på bete och hade för att göra mera beqvämt, om för djuren eller sig sjelf får vara osagat, öppnat led och grinder mellan sina ägor alltifråa ängen vid hemmet till åkrar och hagar der bortom. Under vältring på en upplöjd åker häromdagen råkade den ena hästen komma för nära dikeskanten med påföljd att han snart låg på rygg i diket oförmögen att sjelf kunna krafla sig upp. Den andra hästen, som åsett tilldragelsen och kamratens nödstälda belägenhet, men ej kuude hjelpa honom något, lemnar honom och skyndar i rask traf hem till gården. Här uppför han sig mycket oroligt, gnäggar ängsligt samt springer bort på vägen till bagen, men återkommer ännu oroligare. Slutligen börjar hästens ägare ana, att något särskildt hade inträffat, och följde med hästen. Denne sprang före bort åt åkern, men stannade för att se, om ägaren följde med. När de kommo till åkern, stannade hästen, gnäggade och såg öfver densamma för att upptäcka den nödstälde kamraten, som ännu låg på samma ställe, nu alldeles stilla, sedan han under sina förtviflade försök att komma upp alldelez utmattat sig, men dock ännu lefvande. Då ägaren fick se sitt nödstälda djur, skyndade han att förlossa honom, men förgätvee, hang krafter förslogo ej dertill, utan skyndade han hastigt hem för att erhålla hjelp till sitt djurs räddning. Med lämpliga medel och manskap lyckades man sintligen få upp detsamma. Djuret var då ganska hårdt åtgånget, så att då det omsider efter uppkomsten ur diket, skulle försöka stiga upp, raglade det likt en drucken. Genom lämplig behandling och stillhet kryade det dock så småningom till. Under hela arbetet med den nödstälde, stod den uppmärksamme budbäraren — hästen på kort afståad, tydligen fruktande sin kamrats öde; men efter dennes räddning gaf han med vilda gnäggningar sin glädje tillkänna.
Tilläggas kan ock, att de båda hästarne, hade i många år dragit tillsammans och voro så begifna på hvarandra, att om de tagas ifrån hvarandra på marken, de annars så fromma djuren, som gingo så stilla på bete, då hejdlöst störtade sig efter och räknade intet hinder för att komma tillsammans, hur hög gärdesgården än månde vara.

Sundre, 28 Okt.
Ordinarie kommunalstämma hölls härigår, hvarvid beslöts en uttaxering af 1 kr. 40 öre på allmän fyrk.

Hundskatt med 5 kr. för hvarje djur beslöts och bestämdes efter en längre diskussion att medlen skulle användas till en fond för anskaffande af en altardekoratin.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Oktober 1893
N:r 169

Publicerat

Från landsbygden.

Vamlingbo, 25 Okt.
Kyrkostämma hölls härstädes i dag. Uttaxering af 10 öre på allmän fyrk och 5 öre (10 hade föreslagits) på byggnadsfyrk beslöts.
Skolrådets förslag till stat slutade på 2,000 kronor. Utom mantalspenningar skulle här nttaxeras 35 öre pr fyrk, hvilket godkändes, Af de särskilda posterna & utgiftssidan må nämnas: anskaffandet af en s. k. varmluftskamin för folkskolan, som skulle inköpas (så vida den i småkolan nu begagnade varmluftskaminen befannes lämplig för sitt ändamål) till nästkommande vinter; vidare inrättandet af en slöjdskola inom kommunen, hvilket förslag dock bifölls först efter en längre diskussion. — Till prestgårdsbygnadskassan skulle utdebiteras 2 öre på fyrk.
Derefter började kommunalstämman, som beslöt en uttaxering af 9 öre på fyrken. Kom så dagens — jag må säga — brännande fråga före till behandling, nämligen hundskattefrågan. I denna fråga blef diskussionen ganska långvarig. Ordet begärdes först af kyrkoherde Kullin, som ansåg att en sådan skatt vore af behofvet påkallad, alldenstund mycken skada å får föröfvats i dessa trakter innevarande sommar. Yrkade en skatt af 5 kronor för hvarje hund pr år, och att dessa medel skulle anslås till förbättrande af sockenbiblioteket, O. Nilsson, Bjerges, instämde med föreg. tal. men ville ha skatten höjd till 10 kronor. G. Pettersson, Stenstu, ansåg att, i fråga om skadegörelsea på fåren, lagen måtte tillämpas så att de som lidit förlusterna erhölle ersättning Cerför i första rummet. Hansson, Bonsarfve: Skatt af 10 kr. för huad och medlen till biblioteket, Nilssgn, Simunde, instämde. Andersson, Augstens, samma skattebelopp, men att användas till premier för rofdjurs dödande, Kyrkob, Kullin: Svenska lagen ifråga om ersättning för skada å kreatur genom hund vore nog bra, men att anskaffa bevis för att kunna använda densamma vore det svåraste. Blefve det skatt komme nog en del löst ströfvande hundar bort, ty den som betalade skatt toge nog vara på sin hund. Det vore en nödfallsutväg. Nilsson, Bjerges, avsåg att hundskatt i princip vore orättvis, men såge ingen anvan utväg för att uppnå ett tillfredsställande resultat, Nilsson, Simunde, medgaf orättvisan af skatt, men å andra sidan vora det äfven orättvist att tå sina får uppätna af bundar. Hr Kullin instämde med föregående tal. men vore med om skatt derför att det blefve det minsta orättvisa. Jakobsson, Bilds, yrkade 15 kronors hundskatt. Kristiansson, Gervalds, instämde. Omröstningen utföll så att 1,391 röster afgåfvos för hundskatt och 456 röster emot. Om skattens storlek voterades: 996 röster afgåfvos för en skatt af 10 kr, och 630 för 5 kronor. Nu skulle sista akten i detta drama utspelas nämligen hvartill hundskattemedlen skulle användas. Två förslag förelågo, till bibliotek och till rofdjurs dödande. Sin vana trogna, begärde en del stämmoledamöter åter omröstnivg och r.u blefvo bibliotekets vänner de segrande.

Till brandstodsvärderingsmän utsågos O. Kristiansson och Th. Berggren i Gervalds, Hans Olsson i Sigreips och Z, Olsson i Sigfride.

Från Sundre mäles, att vid gårdagens kommunalstämma derstädes beslut fattades att för nästa år bestämma en hundskatt af 5 kronor för hvarje djur.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Oktober 1893
N:r 167

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 29 Juli.
Groft okynne. För en slipstensarbetare från Sundre blef en natt för kort tid sedan en hel massa slipsten uti sandstensbrottet sönderslagen, frukten af flera dagars mödosamt och träget arbete. Man har ännu, då detta skrifves, icke fått någon spaning på gerningsmannen.

Höslåttern är nu afslutad på söder. På den naturliga änvgsvallen å sanka marker har skörden i år varit jämförelsevis god; deremot bar tillsåniogsvallarna öfver hufvud taget gifvit betydligt klen afkastniog. Priet å hö har här varierat från 40—60 kr. för häcken.
Rågskörden antages komma att börja på många ställen med ingåvgen af nästa vecka.
Regnbrist råder fortfarande. Vatten forslas långa vägar på de flesta ställen, både till folk och kreatur.

Strömmingsfisket på vestra kusten har utfallit rätt gynsamt, i det att 80—100 valar för natt fångats på ett båtlag, Denna vara röner stor efterfrågan och står i pris till 33—42 öre pr val.

Hablingbo, 29 Juli.
Ett enigt val. Då församlingen förliden torsdag valde riksdagsman till andra kammaren erböll landtbrukaren Ludvig Norrby Stenstu i Fardhem af 55 röstande 54 röster.

Nu smäller det. Länge hafva här jordägarne hållit i sig för undgå ett kostbart skifte, men äfven trängde från angränsande sockuar har första skifteslaget, som består af gårdarne Bosarfve, Prestgården, Hexarfve, Kyrkeby, By, Bertels, Lilla och Stora Domerarfve, Medebys, Hemmungs, Hallbjens, Stjups, Botvards, Halbenarfve och Nisse och hvilka gårdar omfatta omkring 12 hemman, nu i dagarne hos konungens befallningshafvande gjort hemställan om verkställande af skifte. Hela socknen är delad i 4 skifteslag hvaraf det första är det största.

Allt växlif tyckes vilja dö bort i förtid tillföljd af den svåra ihärdiga torkav. Regn har här ej fallit gedan snön gick bort och till dato, med undentag af midsommardagen då det regnade ett par timmar. Regnmoln ha ofta uppstigit och åskan flere gånger låtit höra sig på afstånd, men molnen ba åter lika fort skingrat sig. På korn, hafre och hvete blir syonerligen här stort atslag och potatisen ser ej heller mycket lofvande ut. Genom obeständiga vindar och blåst är äfven allt slags fiske — flau.

Rågskärning började i går och fortsätter i dag på ett par ställen. Nästa vecka på fullt allvar. Andra åter, och många äro de, arbeta i Mästermyr för att der utifrån skaffa ett tarfligt foder åt sina kreatur för den långa vintern. Det ser ut att blifva ett hårdt och svårt år som vi, synnerligen de fattige, gå till mötes.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 31 Juli 1893
N:r 117

Publicerat

Riksdagsmannavalet i södra häradet.

1) L. Norrby, Brogårds Fardhem erhöll 1 röst.
2) 1 sedel kasserades.
3) 2 röster tillföllo J. Johansson, Gardarfve Fardhem och 1 röst Jakob Jakobsson Spenarfve.
4) 2 sedlar kasserades.
5) J. Uddin, Ungbåtels Stånga, 1 röst.
6) W. Wöhler 1 röst.
7) W. Äkerman 1 röst.
8) T. Sätervall 1 röst.
9) Rosenlund, Rikvide, 4 röster och K. Pettersson, Vestergarn 1 röst; 1 sedel kasserad.
10) O. Pettersson, Odvalls, 1 röst.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 31 Juli 1893
N:r 117

Publicerat

Rikesdagsmannavalet

i södra häradet förrättades igår. Såsom vi i måndags antogo har stor rösteplittring ägt rum: Af det hittills kända resultatet från 29 af valkretsens 45 socknar ha 346 röster afgifvite för och 216 röster mot den nuvarande representantens omval. Rösterna ha dervid fallit sålunda: hemmasnsäg. Ludv. Norrby 346
hemmasnsäg. J. Johansson, Gardarfve 118
hemmasnsäg. J. P. Jakobsson, Spenarfve, 52
kyrkoherde Sundblad 41
Rösterna från de kterstående socknarne
torde icke ändra resnltatet.
Här följer en värmare belysande statistik öfver valet, som vi framdeles skola fullständiga, då alla sockoveuppgifter ingått:

1) L. Norrby, Brogårds Fardhem erhöll 1 öst.
2) 1 sedel kasserades.
3) röster tillföllo J. Johansson, Gardarfve Fardhem och 1 röst Jakob Jakobsson Spenarfve.
4) 2 sedlar kasserades.
5) J. Uddin, Ungbåtels Stånga, 1 röst.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Juli 1893
N:r 115

Publicerat

Från landsbygden.

Sundre, 31 Maj.
Att en ungmö på sjutton vårar helt trankilt »rymmer» från fästman, föräldrar och väninnor är mycket sällsynt, åtminstone här ute vid »verldens ände», men det har dock i verkligheten inträffat här nu, då i måndags eftermiddag en flicka, fosterdotter till ett husbondefolk härstädes, medan de senare tillfälligtvis voro borta i något arbete, helt hastigt och i största hemlighet packade ihop sina kläder och tillhörigheter och kilade i väg från hemmet. En hemmavarande gammal gumma blef af flickan beordrad att laga i ordning qvällsvarden, i hennes ställe, hvarefter hon tog adjö af gumman sedan hon dock först på en papperslapp tecknat några rader att »hon gaf sig i väg i den afsigten att ej mer komma tillbaka», hvilken skrifvelse lades i fönstret, och så bar det af öfver hagar och ängar för att ej väcka uppseende. Då husbondetfolket fingo reda på förhållandet tillspordes grannarne i närheten om de ej sett något af flickan, men utan resultat. Omsider fick man ock reda på att »flyktingen» varit synlig på Väg norrut, hvarför husbonden, som trodde att kosan stälts till Hemse jernvägsstation genast på tisdagens morgon till fots begaf sig dit för att uppspana flickan, hvilket dock icke lyckades. I dag har ånyo den bedröfvade fosterfadren rest åt Visby, sedan man på telefonisk väg erhållit upplysning från Stånga jernvägsstation att ett yngre okänd fruntimmer på tisdagen köpt biljett derstädes till Visby, för att om möjligt, då lägenhet med ångbåt till fastlandet inträffar, få syn på sin fosterdotter och föra henne hem. Huruvida han lyckats i detta sitt förehafvande är ännu eder meddelare okändt, då detta skrifves. Såsom motiv för afligsnandet uppges ryktesvis att flickan ej vore hågad att knyta hymens band med den yngling som hon nu en lång tid haft kärlekshandel med. Sedan förestående skrefs lär flickan vara funnen.

All upprätta en ljudsignalstation vid fyrstationen härstädes vid inträffande tjocka och disigt väder, ha måna af de sjöfarande ofta önskat få, men hvilket dock ej blifvit verklighet. Att denna åtgärd vore af behofvet påkallad bevisas bäst af följande. Häromdagen då en intensiv tjocka rådde kom en i Burgsvik hemmahörande jakt, på hemrosa från inrikes ort, i närheten af Hoburgsref. Man såg blott några famnar förut och plötsligt fick man se land alldeles i närheten. Genom en snabb manöver lyckades det dock, tack vare skepparens rådighet och själsnärvaro, att vända och stäfva ut åt sjön, och sålunda undgå den ganska hotande faran med att sätta lit och egendom på spel. Hade nu någon ljudrignal gifvits från land, från den i närheten varande fyrstationen, hade ju ett sådant olyckstillbud i god tid förekommits. Flera andra dylika exempel att förtiga.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Juni 1893
N:r 84