Etikett: Sundre

Sundre socken ligger på södra delen av ön, som avslutar Gotland i söder.
Gårdsnamn: Annexen, Digrans, Hallbjäns, Juves, Majstre, Ottes, Skogs, Tomase, Tore, Vännes, Västergårde.

Publicerat

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kömmunernas inom Gotlands län inkomster under 1890 — de senaste uppgifter som i detta fall föreligga — uppgick till 499,299 kr., af hvilka 312,685 kr. belöpte sig på landskommunerna och 186,614 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyror, arrenden, räntor och dylikt endast 5.0 procent af alla inkomsterna för landskommunerna i länet, men 35.2 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 69.1 procent för de förstnämda, men med blott 50.3 procent för Visby. Statsbidragen uppgå till 17.0 procent för landskommunerna, men stanna vid 3.0 procent för Visby, hvaremot utskänknisgs- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3.0 procent, men stiger för stadskommunen till 11.8 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom länet till 491,340 kr., af hvilka 314,141 kr. föllo på landskommunerna och 177,199 kr. på Visby. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 7,959 kr. På Visby var öfverskottet 9,415 kr. medan deremot landskommunerna visade en brist af 1,456 kr.
Af de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgifter än inkomster Rone och Hangvar främst med en brist för hvardera af omkring 8,000 kr. samt Vestkinde, Tingstäde och Hall med hvardera omkriog 1,000 kr. Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 100,138 kr. eller 32.1 procent, till folkskolan 145,984 kr. eller 46.5 procent, till fattigvården 42,007 kr. eller 13.4 procent, till sundhetsvård 7,969 kr. eller 2.5 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,358 kr. eller 1.2 procent För Visby uppgick utgifterna för kyrkliga ändamål till 12,985 kr. eller 7.3 procent, till folkskolan 19,379 kr. eller 10.9 procent, (till fattigvården 25,560 kr. eller 14.4 procent), till sundhetsvård 5,481 kr. eller 3.0 procent samt till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 46,797 kr. eller 26.4 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 257,666 kr. och de å kommunalstämma 56,475 kr., hvaremot inom Visby endast 21,520 kr. beslutits å kyrkostämma, men 155,679 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum mellan landsbygd och staden. På landsbygden utgjorde nämligen, som beslutits af kyrkostämmorna, icke mindre än 78.9 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för Visby var endast 12.1 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftsennman med endast 21.1 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 87.9 procent.
Vid 1890 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,827,979 kr., derat 950,076 kr. tillhörde landskommunerna och 877,903 kr.
Visby. Med hänsya till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar & landsbygden med 615,617 kr. på fastigheter och inventarier och 334,459 kr. uti fordringar och kontanta medel. I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 396,749 kr. och fordringar och kon: tånta medel till 581,154 kr. Tillgångarna i fastigheter utgjorde å landsbygden 456,243 kr. i folkskolehus 59,752 kr. i fattigvårdsanstalter, 7,532 kr., i sockenstugor, och 33,435 kr. i andra fastigheter eller inalles 556,962 kr.
I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endast stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,738,279 kr. i kyrkor, 701,199 kr. i ecklesiastika boställen m. m. samt 63,619 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 851,812 kr., deraf för landsbygden 115,848 kr. och för Visby 735,964 kr.
Skulden för landskommunerna var vid årets början 107,189 kr., hvadan skulden under året ökats med 8,659 kr. eller 8.1 proc. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde 9,874 kr. med hvilken summa de förra öfverstego de senares belopp. Af enskilda landskommuner hade Hemse den största skulden eller 16,752 kr., dernäst Vänge med 14,320 kr., Hejdeby med 7,603 kr., Othem med 6,653 kr. samt Hangvar med 6,517 kr. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Veskinde, Bro, Källunge, Vallstena, Martebo, Lummelunda, Boge, Fleringe, Bunge, Norrlanda, Ganthem; Halla, Viklau, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Mästerby, Hejde, Hamra, Sundre, Hafdhem, Näs, Eke, Silte, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillningen. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelen i kommunernas skuldbelopp kr. 2:62 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 103:65 alltså en ganska betydlig skilnad mellan lande- och stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgåogarne fördela sig högst olika, nämligen med kr. 21:48 pr invånare å landsbygden och kr. 123:64 i Visby, kommer behållningen att stanna vid kr. 18:86 för landsbygden, men uppgå till kr. 19:99 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarna utgjorde skulderna samtidigt 12.2 procent för länets landskommuner och 83.0 procent för Visby. Fördelas landskommuneroas skalder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 43 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bovillningen utfaller med kr. 51:1.
Kommunernas behållning, eller det belopp, som återstår, sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet tilll 876,167 kr. deraf 834,228 kr. för landskommunerna och 141,939 kr. för Visby.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Juli 1892
N:r 113

Publicerat

Från landsbygden.

Sundre, 21 Juli.
Ett ganska allvarsamt olyckstillbud yppade sig för några dagar sedan vid Vestergårda, der ett par 3—4 åringar, söner till landtbrukar Alfred Johansson derstädes, ute vid ladugården voro sysselsatta att under lek med en liten skål upphemta vatten ur den fylda gårdsbruvnev. Vid deras försök att få upp vatten råkade helt plötsligt den äldre af pojkarne att taga öfverbalansen och störtade hufvudstupa i brunnen, Ingen menniska v r tillstädes som åsåg tilldragelsen; men den lilla 3-åriga brodren som dock begrep att något farligt var å färde skrek allt hvad han förmådde, hvilket observerades af fadren, som genast ilade till platsen för olycksfallet. Kommen till brunnen såg han till en början ej något af den saknade gossen, men efter en stund fick han se ett litet hufvud sticka upp öfver vattenytan, just som han var på väg att bege sig derifrån för att på annat håll söka reda på den försvunne. Med ett raskt tag lyckades emellertid Jobansson att få fatt i pojken och draga upp honom ur det våta elementet; hvarefter man genom tjenliga medel och träget arbete omsider, dock efter en lång stund, lyckades få se lifstecken hos gossen, som förlorat medvetandet unnder sin förtviflade, kamp i brunnen.
Se efter barnen!

Den ondes besegrare. En natt i början af veckan, så mäler min sagesman, blef en undantagsman från en socken på södra Gotland uppmärksammad på hurusom blomkrukor, husgerådssaker m. m, i rummet der han vistades, fingo likasom lif och störtade i golfvet från den plats på hyllor och bord de innehade samt krossades. Naturligtvis blef den gamle mannen högst förskräckt, och trodde att sjeltva hin regerade i huset, Såväl skafferi, der husgerådssakerna voro uppstälda, som öfriga vrår och viuklar i bostaden undersöktes, gedan gubben något hemtat sig från förskräckelsen, men utan framgång, ej ett enda spår, af vare sig katten eller andra »vildjur» kunde upptäckas. Bäst det var började ånyo »rörelsen», väggklockan dansade från sin plats kaffekärl och pannor nedföllo och krossades, allt var i en orolig sinnesstämning. Med hastigheten hos ett Gotlandståg, rusade man nu åstad efter en »troende» granne som försedd med ett »osvikligt» medel — en helig bok — snart infann sig, hvarefter åtekilliga stycken högt upplästes och se, verkan derat förspordes snart: en fönsterruta åt utsidan af bostaden klingade, ett stöare rundt hål visade sig derå och »den onde» aflägsnade sig genom — fönstret, hvarefter »vapenhvila» inträdde och allt blef stilla lugnet. Händelsen som lär vara verkligen sann, tyckes mig dock vara högst komisk eller hvad man må kalla dep; men ett faktum är emellertid att urdantagsmannen tror sig ha erhållit en visit af hin onde, hvilken dock måste flykta för den gudliga mannen och hang »besvärjelsemedel».

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Juli 1892
N:r 110

Publicerat

Hemmansöfverflyttning.

K. m:t har bifallit, att följande hemmansdelar må öfverflyttas:
från Vamlingbo till Hamra socken 9/128 mtl af hemmanet Bonsarfve tillhörigt O. N. Olsson, 7/82 mtl af Rofinds tillhöriga O. N. Olsson, L. Pettersson, L. Claeson och L. Skogelin, lägenhet afsöndrad från 1/4 mtl Rofinds och tillhörig L. Siggelin, 8/160 mtl af hemmanet Mickels, tillhörigt H. Jakobsson, 3/50 mtl af Mickels, tillhörig J. Jakobsson, lägenhet afsöndrad från Qvarna hemman och tillhörig P. Jakobssop, lägenhet afsöndrad från 8/8 mantal Bottarfve, tillhörigt J. Jakobsson, lägenhet afsöndrad från 1/12 mtl Lingsarfve och tillhörig N; Nilsson, 1/32 mtl af Austre, tillhörigt L. P. Hallbom, 3/64 mtl af Sippmanna hemman tillhörigt L. Hanson med såväl alla inägor belägna i Hamra som äfven den inom Vamlingbo sockens område belägna skogsmarken, 1/48 mtl af Vestergårda tillhörigt H. L. Hansson;
från Fide till Hamra socken: lägenhet afsöndrad från Bredqvie. tillhörig L. Siggelin;
från Sundre till Vamlingbo socken: 1/96 mtl af Ottes hemman tillhörigt N. L. Olsson, 1/96 mtl af samma hemma: , tillhörigt samme man, 1/12 mtl af Vestergårda hemman och tillhörig A. Virsén, lägenhet afsöndrad från Vestergårda hemman och tillhörig K. Ekholm;
från Hamra till Öja socken: 3/128 mtl af Herrans Hemman, tillhörigt O. Larsson med inberäknande af inom Hamra socken liggande 1,312 hektar jord.
Öfverflyttningarna gälla från och med ingången af 1893.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Juli 1892
N:r 100

Publicerat

Från landsbygden.

Vamlingbo, 18 Juni.
Nyttan af kretursförsäkring fick en fattig skomakare i från socknen nyligen erfara. Han hade blott en ko och denna, som var utsläpt i en hage på bete, påträffades en qväll i veckan liggande död i hagen. Som djuret var försäkradt i pastoratets kreaturförsäkringsförening, till ett någorlunda högt värde, kannu den af förlusten drabbade ha hopp om att få sig ett annat djur i stället.

På tal om olyckor på kreatur, må pämnas att äfven en landtman från Sundre häromdagen nedslagtade en ko, som hastigt insjuknat, En honom tillhörig oxe lär äfven vara behäftad med sjukdom, dock ej affarlig eller smittosam art. Djuren äro äfven här försäkrade.

Sjöfynd, bestående af plank, omkr. 14—20 fot i längd, ha i går påträffats utefter Hoburgskusten i Sundre och Vamlingbo. Särskildt på Sundrekusten lär i går ha bergats rätt betydligt med plank märkta L + V.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 Juni 1892
N:r 93

Publicerat

Från landsbygden.

Sundre, 6 Juni.
En egendomlig sten har å östra sjöstranden påträffats af landtbr. A. Larsson i Vennes. Stenen, som väger omkring 150 kilogram, är liksom sammangjuten af flera olika kullriga gråstenar med en sorts materia liknande en lavartad massa, hvilken tyckes varit i flytande form, men som under tidernas lopp förstenats eller hårdnat.

Åter har en olyckshändelse timat, denna gång i Hamra socken, der en dräng E. Isberg vid Sallmunds, under det han skulle afskjuta ett skott med en bössa, råkade få en skärfva af knallhatten in i ena ögat, med den påföljd att troligtvis synförmågan för all tid förloras å detsamma. Den skadade transporterades genast till lasarettet för att der erhålla vård.
Om söndag 12 dennes konfirmeras årets nattvardsungdom i Vamlingbo kyrka, och påföljande söndag aflägges profpredikan af kyrkoherde Kullin i Ejsta, då kyrkoherde Gadd sköter predikotjensten i Sundre och Vamlingbo.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Juni 1892
N:r 86

Publicerat

Från landsbygden.

Mellersta Gotland, 19 April.
Djurplågeri. Tidigt i lördags morgse, medan snön ännu låg på jorden, körde en landtman från Halla in till staden med släde, förspänd med en häst. På aftonen då återfärden, företogs, hade hvarje snökorn gått af marken; ändock körde bonden i sin släde den 21/4 mil långa vägen i flygande fläng, Hur detta skulle fresta den stackars hästkraken behöfver ej nämnas.

Stenkyrka, 17 April.
Nidingsdåd. Härom natten afskars för handl. A. N. Engström härstädes några unga alléträd, slående vid allmänna vägen bredvid herr E:s butik. Antingen okynne eller iilvilja varit orsaken till nidingsdådet, vet man ej, fnen kan det förra antagas, enär herr E. är en allt för afhållen man att någon med uppsåt af hätskhet skulle kunna vilja göra något dylikt.

Ej mindre än fyra af socknen ägda hus för fattiga finnas inom kommunen, och ändå skall det ena fattighuset vidbyggas för lemnande af större utrymme och detta fastän en stor bop fattiga åtnjuta understöd i hemmen!

Stadgar för en kreatursförsäkringsförening inom socknen antogos på sista ordin. kommunalstämma.

Säljagt på landbacken. Då en arbetare för en vecka sedan gick längs sjö tranden; märkte han en besynnerlig »hög» ligga ett bra stycke från efjön. Kommen närmare såg ban en gäl som bäst höll på med sin middags lur. Med ett par slag öfver nosen med en brädribba förpassade han »strömmingsjägaren» till de sälla jagtmarkerna. Exemplaret var en i vinter född unge, men rätt stor för sin ålder.

Södra Gotland, 18 April.
För ett elakt missöde var en person från en socken på söder, utsatt för en liten tid sedan.
Personen i fråga hade förfärdigat en större s k. ålryssja, och för att bevara densamma från mask och röta kom han på den ej ovanliga idéa att inkoka benne i tjära. För detta ändamål tog mannen en större gryta till en del fyld med »preparationsmedlet» och stoppade så ned ryssjan i kärlet, hvarefter alltsammans sattes på elden för att riktigt: bli:va genomkokt. Men ödet var den stackars fiskemannen oblidt, ty bäst det var fattade elden tag i grytans innehål, och allt stod genast i ljusan låga. Mannen blef föriviflad öfver sitt fångstredskaps belägenhet och sedan han en stund förgäfves sökt att släcka det allt högre flammande bålet, sprang han till brunnen efter ett ämbar vatten, hvilket han burdus slängde midt i — grytan. Hvad som derefter följde låter sig lättare tänkas än beskrifvas, ty tjärbecket sprutade omkring öfverallt, och ett under var att vår man slapp tämligen helskinnad från affären.

En lustig episod tilldrog sig för litet sedan hos ett bondfolk i samma trakt. Dit ankom nämligen en qväll en kringvandrande f. d. handlande och begärle herberge för natten, hvilket ock beviljades konom. Som det var Kallt flammäde en duktig brasa i spisen och matmodren i huset hade på en stol i spiselvrån stält ett stenfat innehållande kakdog för jäsning, Sedan den trötte vandraren en stund i stående ställning njutit af värmen framför kakelugnen, tyckte han det vore godt att få sätta sig, och i den mörka vrån stod ju en stol, hvarför han med en ljuf suck helt plötsligt sänkte sin lekamen direkte i — fatet, Kratsch! ljöd det, och förfärad rusar främlingen upp och fioner med förvåning att ban på ett ganska »ovanligt» sätt varit matmor bebjelplig med att »älta» degen, ty så väl rock som byxor buro tydliga spår efter sin beröring med det sönderkramade fatets innehåll. Till råga på olyckan, inträdde i detsamma husbonden i huset, och seende sin gäst »akterut» eå egendomligt »beprydd» gaf han sin munterhet luft i ett skallande skratt, som än mer tillintetgjorde den snopne mannen.

Vamlingbo, 19 April.
Såsom något ovanligt kan antecknas att sistl. 13 dennes hade man ett präktigt slädföre här på e. m, hvilket älven af många begagnades. Väderleken, som nu en tid bortåt varit mycket vinterlik med snö och frysköld, tyckes nu ändtligen att bli mera vårlik, i det att frosten om nätterna nu på sista tiden upphört. Den af en och annan påbegynta vårsådden har naturligtvis blifvit afbrutenv, och delvis tror man åtminstone ej att den blir upptagen förrän i nästa månad, beroende på väderlekens ställning.

Sistl. Påskdag inkom en okänd, större lastad ångare, antagligen för motvind och lade sig till ankars utanför Sundre sockens vestkust. Så snart vinden bedarrat och vändt åt anuat håll fortsatte han emellertid resav, antagligtvis österut.

I går var »Klintehamn» i Burgsvik för första gången i år under sin nye befälhafvara kapt. Soöbohm, som af alla helsas med glädje. Mycket folk ver samladt, äggkäringar ej förglömmaades, då ångaren lade till vid bryggan.

Auktion å spanmål hölls här i dag i sockenmagasinet, då råg betingade ett pris af 10 kr. 80 öre och korn 10 kr. 20 öre, allt för hektoliter.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 April 1892
N:r 59

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 25 Jan.
Mässfall inträffade i går i Vamlingbo och Sundre kyrkor på grund af kyrkoherdens iråkade sjukdom — influensa. Sjukdomsfallet inträffade så kort före söndag att någon prest ej hann hemtas, utan måste bud kringgå i socknarne om de instälda gudstjensterna.

Apropå inflnensa, så grasserar den i oroväckande grad härstädes. Kasper något hushåll finnes, der ej någon och på många ställen flere äro insjuknade.
En äldre bondgumma, som flere dagar Iegat af influensa, skulle häromdagen, då hon trodde sig något bättre, upp och värms sig vid spiseln, då hon öfverraskades af ett svimningsanfall och störtade hufvudstupa i elden, Hennes man, som till all lycka var närvarande skyndade att rycka henne ur sitt farliga läge så att hon blott med förbränd tumme slapp ifrån sin farliga svimning.

Silte, 25 Jan.
Om den misstänkta eldsvådan vid Mickels höll kronolänsman Lindström förhör med ägaren till ladugården fredagen 22 dennes, men ingenting kom i dagen om eldens uppkomst. Af det nedbrunna huset var äfven ett tröskverkshus som ägaren O. Andersson, Mickels gifvit aftal om köp med en person från Fide, som skulle afhämta och hemforsla nämda bus tisdsgen 19. Då han kom till stället der huset stått, hade det nedbrunnit natten förut, hvadan han fick vända bem med oförrättadt ärende.

Influensan, den härjande sjukdomen, som hittills visat sig skonsam mot vårt samhälle, har dock nu tagit sitt inträde ätven här på 4—5 ställen, Ännu har intet dödsfall inträffat till följd at densamma.

Sankt Pauli dag ha vi i dag och då är »brödet halfätet och fodret halfgifvet. Iyser golen denna dag blott så länge, att ryttaren kan sadla sin häst blir det ett godt år», siger bondpraktikan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Januari 1892
N:r 14

Publicerat

Från landsbygden.

Sundre, 18 Januari.
Vidskepelse och trolldom. Det torde förvåna mer än en, att trolldom och vidskepelse ännu i nittonde århundradet finnes till bland ett upplyst folk; men se här ett exempel derpå. Då L. Andersson från Vestergårda i Sundre försvann från sitt hem och icke kunde trots ifrigt sökande igenfinnas, vände sig en den försvunnes anhörige till en s. k. trollqvinna i Näs socken, begärande af henne upplysningar hvar fadern fans. Med tillhjelp af vatten, sax och ljus, kunde hon om en stund gifva ungefär följande upplysning: »Han ligger norr om kyrkan i en myr och håller i en agtapps». Hemkommen lyckades det vår upplyste medborgare, som till och med genomgått landtmanna- och folkhögskolan i Hemse, att samla en mängd folk, com genomsökte den s. k. »muskmyr», men utan resultat. Han fans dock sedermera som bekant i en brunn med en större sten fastbunden vid halsen.

Burs, 15 Jan.
Nykterhetsföredrag har hållits här i afton af skoll. Rosvall från Eskelhem. Till utgångspunkt för föredraget hade talaren valt Jerem. 2 kap. 12 och 13 v. Rätt mycket folk hade infunnit sig till föredraget; tvänne personer läto inskrifva sig i den absoluta nykterhetsföreningen.

Ett rörligt lif ter sig på våra landsvägar, ty nu under det ypperliga föret hemforslas sten, bygnadstimmer, stängselvirke och ved. På tal om sten, så ha flere arbetare en rätt god inkomstkälla i våra stenbrott. Fem man kunna på två till höget tre dagar bryta upp en palm sten, hvilken de sälja till ett pris af 17 kronor palmen. De ha äfven en stryknade afsättning med sin sten. Mången arbetare, som nu i de amerizanska stenbrotten får arbeta hårdt för sitt och de sinas uppehälle, långt ekild från barn och maka, kunde ha god arbetsförtjenst här.

Influensan grasserar på flere ställen både här och i närgränsande socknar. I somliga hus ligga allesammans, så att de måste lega grannarne att sköta sina kreatur. Så lär åtminstone på ett par ställen förhållandet vara i När.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 Januari 1892
N:r 9

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 14 Januari.
Hemskt sjelfmord. Såsom förut nämts bortgick f. d. hemmansägaren Lars Anderson Vestergårda i Sundre sistl. 7:de Januari vid half sextiden på qvällen från sitt hem, utan att låta sig afhöra. Med anledning deraf företogs, med sockenhjelp, spaningar öfverallt i kringliggande trakter, efter den försvunne, men allt utan resultat tills i går morgse, då man kom att undersöka en ovanligt djup brunn, strax bortom Sundre kyrka, i en äng, och der påträffades verkligen liket efter personen ifråga, med hufvudet nedåt i stående ställning och med en större sten, fastgjord medels ett rep vid halsen, Om orsaken till den förtviflade gerningen tslas allmänt att A., som var enkeman sedan några år tillbaka, stått i förtroligt förhållande till en tjensteflicka, hysrat följderna blifvit synliga, hvilket föranledt hans uteslutande ur en religiös församling der han som medlem var inskrifven. Nog af att han nu åter varit föreslagen till inträde igen, sedan han vid jultiden bekänt sitt brottsliga förhållande till flickan och erhållit förlåtelse derför af sina meningsfränder m, fl.
Men nu tillstötte vissa betänkligheter, såsom att han trodde sig vanärad af menskligheten, samt förmodade ersättningsanspråk från flickans faders sida, hvilket allt — så påstås med trovärdighet — befästade honom i beslutet att förkorta sitt lif. — I den dödes portomonä påträffades och kort före hans återfinnande, ett pappersblad hvarpå stod skrifvet huru hans penningar skalle fördelas åt hans barn, samt några religiösa ord, som tydde på att verkligen mannen afdagatagit sig sjall. Genom fotspår i snön, har man sett att han, antagligen kort före sjeltmordets begåonde, gjort besök & kyrkogården vid sin bustrus och barns grafvar, hvarefter han sedan på en stenvast uppletat en passande sten, till att hänga på sin hals, för att såmedels omöjliggöra byarje för:ök till räddning, i fall liisbegäret skulle vakna under utförandet af brottet.

Influensan griper starkt omkring sig på landsbygden å söder. I många hus ligga flera familjemedlemmar hårdt angripna.

Ett klingande slädföre har på senare tiden varit rådande, så att sten- och skogskörslor, samt framför allt stängselforsling från norr nu kunnat företagas.

Burgsvik, 14 Januari.
En särdeles lyckad och angenäm barnfest firades af Öja, till öfver 100 uppgående, skolbarn sistlidne gårdagsafton på initiativ af fru Hansén, Burgsvik, jämte en del andra barnavänner.
Vid 5-tiden på aftonen inströmmade barnen i C. Anderssons, Domerafve förbyrda stora, rymliga sal, der 2 större och 1 mindre julgran, fullsatta med ljus, vinkade inbjudande barnen till sig. Sedan samtliga barn trakterats med kaffe och dopp inleddes egentliga festen med afejungande af ps. 24 v. 1 under ledning af församlingens folkskollärare, hvarefter kyrkoherden på stället i ett kortare tal påminte barnen, att vara riktigt glada och känna sig lyckliga som bröder och systrar, ty de voro af alla närvarande hjertligt väl komna till att sjelfva fröjdas och bereda närvarande föräldrar och barnavänner glädje med sina lekar kring ??? på den tilländagångna julens sista afton d. s. k. Knutsdagen.
Nu vidtogo ringlekarne; både äldre och yngre barn deltogo deri med hjertans lust under ledning ef församlingens 2 lärarinnor och några andra äldre personer, ibland hvilka särskildt värden på stället utmärkte sig för sin uppfiningarika förmåga att roa och sammanhålla — barnaringerna. Under pauserna sjöngos både af folk- och småskolans barn vackra sånger under ledning af lärare och lärarinna, Men tyst! Hvad var dei? I ett nu höres sång från en qvartett af herrar på Burgsvik från ett angränsande ram — hvad sången klingade härligt in i salen. Man fick höra »Djupt i hafvet m. m.», Norden är ett brödralag» m. fl. Så börjude ringleken igen, Hvad glädjen lyste ur de smås ögon, hvad de trampade takten, hvad de jublade! Det kändes riktigt godt att åse barnens oförstälda glädje.
Vid 3/4 till 10 upphörde lekarna, då pastorn trädde in i barnaringen, som uppmärksamt lyssnade till ett kortare föredrag öfver.
Dav. ps. 127: 3.
Innan derefter, inemot half 11, uppbrottet skedde, utdelades till samtliga barn at Öja skolangdom af bokhandlare Nyberg, Visby, godhetsfullt skänkrta SN af Herr Kristens Ottefärd, juldikt af Algot Sandberg, af särskildt intresse för härvarande barn och befolkning, ibland hvilka ännu lefver pastorus i Öja, Herr Kristens underbara resa såsom en kär tradition från slägt till slägt.
Så plundrades granarna 3 sitt rika innehåll och eu hvar fick sin del deraf utom de många andra goda saker: tplon, saft, kakor, som de under aftnoen erhållit.
Festen, så i sann mening glädjande för barn och föräldrar, är nu ett minne blutt, det minnet torde länge lefva hos de kära barnen.

Hamra, 13 Jan.
Från senaste kommunalstämman i Hamra kan antecknas, att, som kronolänsman J. A. Lindström, Öja, hvilken varit stämmans ordförande under 22 år med ett och annat omval, var förhindrad att innebafva denna befattning, emedan han ej var »boende> inom socknen, valdes i hans ställe hemmansägaren H. Ödman, Botreifs. Stämmans vice ordf.
blef L. Hallbom, Suders.
Stämman beslöt att genom trenne dertill utsedde personer ingå till general-poststyrelsen med anhållan att få posten fortskaffad fram och åter mellan Burgsvik och Hamra en gång i veckan. Kommunen fortskaffar den en gång.
Skrifvelsen lär i dessa dagar afgått.

En understödsförening är sedan omkring 2 år bildad i Öja, hvilken bland annat godt som den verkar till julen upptager gåfvor såväl i penningar som in natura för att sedan utdela dem till socknens fattige.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 Januari 1892
N:r 7

Publicerat

Från landsbygden.

Sundre, 11 Jan.
Försvunnen. F. hemmansägaren L. Andersson, Vestergårda i Sundre, bortgick från hemmet 7 Januari på qvällen och har oaktadt trägna efterforskningar med talrikt manskap ännu icke anträffats.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Januari 1892
N:r 6