Etikett: Sundre

Sundre socken ligger på södra delen av ön, som avslutar Gotland i söder.
Gårdsnamn: Annexen, Digrans, Hallbjäns, Juves, Majstre, Ottes, Skogs, Tomase, Tore, Vännes, Västergårde.

Publicerat

Från landsbygden.

Roma, 17 Febr.
Nytt skolhus. Vid extra kyrkostämma med Roma kommun d. 17 dennes fattades enhälligt beslut om uppförande af ett nytt skolhus enligt en af byggmästare N. Pettersson i Guldrupe uppgjord ritning, Kostnadsförslaget till samma skolhus slutar på en summa af 11,849 kronor. Jordschaktnings- och grundmursarbetet skall börja under denna böst samt fortsätta byggnadsarbetet våren 1892. Skolbygnadsföretaget är säkerligen ett af de större på Gotlands landsbygd och kräfver ej liten materiell uppoffring, i synnerhet om man besinnur, att kommunen under föregående höst verkställt sin sista utbetalning till det år 1886 afslutade laga skiftet.
Församlingen har genom sin handling visat sig äga blick för folkupplysningens stora sak och kan vara ett godt exempel för mången annan.

Sundre, 16 Februari.
Ett hastigt dödsfall timade härstädes sistlidne fredagsmorgon 13 dennes, då förre hemmansägaren Lars Kristiansson, Skoga, afled (som det antages) af bjertslag. Föregående dag hade K. som var öfver 70 år gammal, varit vid full vigör, kry och rask, samt förrättat diverse göromål inomhus. På fredagens morgon steg han äfven upp, klädde sig och var ute ett slag på gården, hvarefter han inkom klagande öfver bristande matlust och gick åter till sängs. Strax derefter blef han bjuden på frukost, som han blott till en liten del förtärde, ty »det var honom motbjudande» som han uttryckte sig, Några ögonblick derefter, då familjen slutat sin frukost, var det slut med den gamle. Ej en suck eller klagan kom från den gamles läppar.

Ett större fartyg, antagligen ångare, passerade i fredags qväll i skymningen Gotlands södra udde med kurs norr på.

En strid på lif och död mellan en fiskmåse och en gädda utkämpades härom dagen vid sjöstranden å vestra kusten i närheten af Hoburg. En i närheten arbetande person, som var vittne till den egendomliga striden, dervid måsen många gånger hade gäddan (som tycktes vara af ett par eller tre kilos vigt) högt upp öfver vattnet, fick i hast fatt i en båt och begaf sig till stället, en liten utskjutande udde, för att kugga roftåglen och således få sig den vackra fisken, men vid framkomsten fick vår man ej se något af fiskmåsens middag, hvarför han åter begaf sig i land. Etter en liten stund kom åter måsen tillbaka och upptog striden, dervid, efter många fåfänga försök, det ändtligen lyckades denna att få gäddan upp på en större sten, der han snart med en strykande aptit högg itu med den läckra måltiden.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1891
N:r 28

Publicerat

Från landsbygden.

Norra Gotland, 20 Januari.
En jordfästning som ej blef af. Pastorn i en af de nordliga socknarne hade på öfligt vis underrättats om dagen för begrafningen och bestämt tiden för likets jordande till kl.
2, Gäster, några »utsocknes» jämte liket anlände vid bestämditid, men den som ej infann sig var pastorn, hvilken ej kommit från prestkonferensen på , tisdagen. En stund väntade procassionen vid grafven, hvarefter man beslöt afresa till sorgehuset och bisätta liket, enär fullkomligt yrväder rådda, som ej gjorde vidare väntan treflig. Pastorn anlände först kl. 4 hem, hindrad af yrvädret.

Tingstäde socken vill nu ha gemensam ackusshörska med Stenkyrka, dervid meningen vore, att hennes bostad skulle uppföras vid Moos i Stenkyrka, såsom mest centralt beläget. Hurnvida förslaget, som af blifvande kommunalstämma kommer att behandlas, föranleder vidara åtgärd från vederbörande Stenkyrkebors sida, är tvifvelaktigt, ehuru ackuschörskan utan gensägelse skulle vinna derpå.

En förfärlig snöyra rådde härstädes i slutet af förra veckan, så att landtmännen lyckades först igår få atlmänna landsvägen i vanligt skick.
Från gårdarna har man dock ännu mycket svårt taga sig fram och man måste begagna alla möjliga nödvägar öfver åkrar och gärden.

Sundre, 21 Januari.
I Sundre skulle den ordinarie kyrko- och kommunalstämman gå af stapel måndagen efter jul hade ordförandena beslutit, men den gången hade de uppgjort räkningen utan värden, d. v. g. kyrkovärdarne, ty de hade den dagen laga förfall, och pastorn uppsköt stämman till dagen derpå; HEuda nyheten är, att vår gamla skräddare Klas Ahlberg blet såld på auktion till den minstbjudande att försörjag. Gubben, född i Alfva, satt, då ryssen var här 1808, på Bodicos knä, och lekte med hans guldkedja. Nu är gubben skral, och skralt har han det.

Strandfynd har hittats här låvgs kusten dagarne före jul, bestående af bräder, plank, slipers, reservspiror, stycken af relingar och brädgångsbräder m. m, Allt tyckes legat länge i sjön, troligen lemnivgar sedan de svåra stormarne i höstas.
På tal om strauden så har lotsstyrelsen låtit uppföra ett s. k. kumbel vid stranden i SYundre, förmodligen till gagn för sjöfarande. Då jag händelsevis kom att passera der förbi, kom jag att tänka på det gamla ordspråket om krukmakarens »Gud bevara oss alla tretton». Det omnämda kumlet är ett stångmärke, bestående af en större spira i midten och tolf stöttor eller ben med en en hvitmålad tafla på toppen.

Lärbro, 22 Januari.
På föranstaltande af Gotl. Djurskyddsförening hölls i härvarande folkskola igår ett föredrag af folkskollärare Andersson i Tofta.
Sedan talaren framhållit våra plikter mot djuren, förevlsade han några praktiska slagtredskap, hvarefter utdelades till de närvarande några skrifter om djurskydd.
Föredraget hade samlat ett 30-tal åhörare, af hvilka några efter dess slut antecknade sig för inköp af åtskilliga af de förevisade redskapen.
Hr A. har på flera ställen å norra Gotland hållit dylika föredrag.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Januari 1891
N:r 13

Publicerat

Från landsbygden.

Vamlingbo, 14 Jan.
Pastoratets samtliga kreatursägare voro i går samlade i skolhuset för att besluta om bildandet af en ifrågasatt kreatursförsäkringsförening. Sedan hemmansägaren Johan Petterssou Stenstu utsetts att leda dagens förhandliagar i trågan, beslöts att en försäkringsanstalt under namn af »Vamlingbo pastorats kreatursförsäkringsförening» skulle bildas, och antogs i hufvudsak de af Öja och Hamra socknars förening upprättade stadgar.
Styrelsen, som består af 4 ledamöter från Vamlingbo och 3 från Sundre, inberäknadt ordföranden, väljes för en tid af 2 år, dock så att af de nu valde, hvilka voro hemmansägarne Nils Olsson Nora, Olof Kristiansson Gervalls, Jakob Sakrisson Vestlands och Gabriel Jakobsson Bilds i Vamlingbo, M. N. Vestergren Jufves, Alt. Johansson Vestergårda samt Ant. Larssou Vennes i Sundre, den förstvämde som ordförande, — afgå 2 från Vamlingbo och 1 från Sundre efter ett års tjenstgöring genom lottning, hvarefter 5 och 4 styrelseledamöter växelvis afgå hvartannat år.
För ett belopp af 20,000 kronor anmälde sig närvarande kreatursägare vilja ingå i föreningen.

Egxtra kommunalstämma med Vamlingbo församling hölls derefter för val af godman vid landtmäteriförrättningar efter aflidne hemmansägaren Kristian Olsson Gervalls, och utsågs till denna befattning husb. Olof Mårtensson Gervalls.

Messfall trettondagen berättas äfven ha inträffat i Sundre der blott två personer vid pastors ankomst hade infunnit sig i kyrkan, hvadan gudstjensten blef instäld.

Etelhem, 16 Jan.
Af en sågklinga fick igår eftermiddag arbetaren vid Etelhems ångsåg Olof Jakobsson, gin ena arm duktigt skamfilad. Han skulle hjelpa en kamrat på med en dragrem, då han råkade komma för nära sågklingan, hvilken grep tag i tröjarmen. Lyckligtvis hade Jakobsson sinnesnärvaro nog att draga bort armen, innan sågen helt och bållet skurit af densamma, Klingan gick dock intill benpipan, men man kan dock säga, att han slapp bra undan.
Jakobsson, som tillfälligt förbands af en tillstädes varande qvinna, infordrades med eftermiddagståget till Visby, der han kommer att vårdas å lasarettet.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 Januari 1891
N:r 10

Publicerat

Till ordförande

äro utsedde: i Hejnum sockens kommunsalnämd hemmansägaren P. Nilsson, Graute och samma sockens fattigvårdsstyrelse hommansägaren P. Björkegren, Rings; i Sanda sockens kommunalnämd hemmanaägaren A. Olsson, Vifves, och samma sockens fattigvårdsstyrelse hemmansägaren P. Björkquist, Övide; i Ekeby sockens kommusalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren M. A. Pettersson, Ardags; i Väte sockens kommunalnämd J. P. Larsson, Kakuse, i samma sockens fattigvårdsstyrelse Carl Björquist, Lunde; i Sundre sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren M. N. Vestergren, Jufves; i Gothem sockens kommunalnämd hemmansägaren O. Johansson, Magnuse, i samma sockens fattidvårdsstyrelse J. Hellgren, Jusarfve; i Tingstäde sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren J. A. Hägbom, Bryyor; i Garda sockens kommunalnämd kyrkvärden N. Larsson, Anutsarfve; i Hemse sockens kommunalnämd handlanden R. Vittberg; i Grötlingbo sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren Z. Rondahl, Rovalds; i Näs sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren O. Georgsson, Sixarfve.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Januari 1891
N:r 5

Publicerat

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890: (Forts.)
Atlingbo: födda 7, döda 3, inflyttade 17, utflyttade 21, vigda 0 par; ökning 0; folkmängd 215 (100 m. 115 qv.) Vamlingbo: födda 14 (8 m. 6 qv.), döda 12 (6 m. 6 qv.), inflyttade 14 (8 m. 6 qv.), utflyttade 25 (11 m. 14 qv.), vigde 3 par; minskning 9; folkmängd 746 (364 m, 382 qv.).
Sundre: födda 4 (2 m.2qv.), döda 3 (qv.), inflyttade 10 (5 m. 5 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigde 1 par; ökning 2; folkmängd 222 (102 m. 120 qv.).
Fardhem: födda 8 (6 m. 2 qv.), döda 5 (4 m, 1 qv.), inflyttade 21, utflyttade 23, vigda 1 par; ökning 1; folkmängd 353.
Linde: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 5 (3 m. 2 qv.), inflyttade 24, utflyttade 42, vigde 1 par; minskning 18; folkmängd 271.
Lojsta: födda 7 (8 m. 4. qv.) döda 1 (qv.), inflyttade 5, utflyttade 14, vigda 0 par; minskniog 3; folkmängd 287.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 Januari 1891
N:r 4

Publicerat

Från landsbygden.

Sundre, 2 Dec.
Att en ung mans väg till ena pigo ibland är tämligen hemlighetsfull är ej så ovanligt; men att, då det gäller en friarefärd till en aflägsen socken, hålla traktens pratsjuka gummor i okunnighet härom faller sig allt litet svårare. En afortens ungersvenner, som råkat förälska sig i en ung flicka från en nordlig socken, hittade dock härsmsistens på följande listiga knep i den vägen. En af den kärlekskranke ynglingens gifta manliga vänner vidtalades att med sin skjuts och i egenskap af »böneman» medfölja vår friare för detta ändamål, under tysthetslöfte naturligtvis. För att nu allt skulle ske i största tysthet så begaf ungersvennen sig tidigt på morgonen till fots i väg, under förebärande för grannarne att han skulle på hamnen, hvarefter »bönemannen» senare på dagen äfven knogade i väg med skjutsen åt samma håll för att besöka — slägtingar i »nådri», efter det han under största försigtighet och hemlighetsfullhet i sin vagn praktiserat »friarens» ytterrock och er Men ödet ville att de båda männen blefvo sedda af en person från hemtrakten, då de i triskt traf färdades vägen fram bortom »hamnen», försänkta i tämligen högljudda kärlekskommentarier, och dermed var dr snart kringspridt bland grannarne, helst som äfven mannen från hemtrakten ytterligare på vägen fått bekräftelse på hvart resan gälde och hvad ändamål den hade. Så går det när man vill hålla någonting fördoldt i mörkret, som hörer till de allra läckraste rariteter för »gummor» vid kaffetåren och »gubbar» vid toddyglaset.

Norra Gotland, 4 Dec.
En bortglömd landsända? Med glädje och tillfredsställelse måste den sanne djurvännen helsa de åtgärder, som Gotlands djurskyddsförening vidtagit för att lära allmogen slagta på ett sätt, som bespar djuren de många och långa pinsamma stunder, de nu få utstå, då de skola fara hädan, men detta endast på södra Gotland; då deremot vi, nordergutar, eller rättare våra arma kreatur ej hafva blifvit berörda af denna förenings ädelmodiga verksamhet på nämda område. Vi hafva hvarken slagtmasker eller någon som lär oss att slagta på ett förnuftigt sätt, men kreatur hafva vi, gunås så visst, som behöfva skydd.

Tulljakten, som ombestyr bevakningen å östra kusten, råkade för litet sedan ut för det missödet att frysa. inne vid Kylley och sak nade förbindelse med land. Sedan nu blidväder inträdt, har den erhållit order att förpassa sig till Ronehamn, för att undgå vidare gruff med Bore.

Fatal glömska. Från en af våra landthamnar sku!le en person med ångbåten försända er låda fisk till Stockholm, men öfverlemnade åt ett ombud att aflemna låda jämte konnossement å båten.
Denne gjorde dock ej sin sak bättre än att han glömde konnossementet, hvarför adressaten, som blifvit underrättad om lådans ankomst, ej utfick densamma. Emellertid kommer sent omsider till vår afsändare en räkning från Stockholm å omkostnaderna för en af sundhetspolisen bortskaffad låda skämd fisk, och får han ou vedergälla denna glömska med en liten förlust på omkring 60 till 70 kronor.

Ronehamn, 4 Dec.
Om eldsvådetillbudet skrilfves ytterligare: Vid Jakobs gård utbröt natten till i tisdags eldsvåda. Ea gaslampa, som oförsvarligt nog lär haft sin plats kakelugnen, fattade nämligen eld, som blossade upp under taket i rummet, der fjorton fiskegarn hängde till tork ning, hvilka lätt avtändliga som de äro snart stodo i ljusan låga. Innan nu något för släckning kunde göras och folk från i närheten liggande Engårda gård hunno anlända, var hela rummet ett enda eldhaf, men som dörrarne ej öppnades fick elden endast litet luft, hvarför den ock ej kom vidare. Men en äldre person som låg i sängen, Olof Olofsson, erhöll svåra brännskador i nacken och ansigtet, dock ej lifsfarliga. Jämte horom låg äfven en hund, hvilken blef så illa både qväfd och bränd att han måste dödas. Nämde hund plägade sprioga dit från Erelhem, der han är hemma. Sedan folk anländt och lilla sprutan kom i gång släcktes elden snart utan att skada mera än än rummets möbler, sängkläder och diverse annat samt fiskgarnen, som naturligtvis blefvo totalt förderfvade. När stora sprutan från hamnen anlände, var det värs’a öfver. Men hade hela hnset kommit att brinna så hade Eagårda af flere parter bestående gård på grund af vinden starkt hotats och en svårare eldsvåda kunnat uppstå.
En annan eldsvådeunge. Hos en arbetare, som, talande med en person på landsvägen, gick ut ett ögonblick, uppstod eld derigenom att gnistor sprakat ut i sängen och der gjorde åtskilliga förödelser, innan den hann begränsas och släckas.
Skorstenseldar uppstå ganska ofta, men lyckligtvis aflöpa de utan skada, ett bevis på att brandmurarna äro i godt skick. En tre, fyra på en gång är ej alls sällsynt på landet här.

Yrkestiggeri pågår äfven på landet. Som exempel härpå kan anföras att ända från Guldrupe, Boge och Tofta spatsera personer med syfte att tigga, hvilket är lättare än att arbeta, Ett stort fel är att det tillåtes af fattigvårdsstyrelserna. Och huru användes det så sammansparade? En qvinona hade fått ull ända till 5 skålp. och hennes barn kunde väl behöfva kläder, men i stället för att arbeta samman det så samlade såldes det för en spottstyfver och så fortsatte qvinnan sitt fria lif. En annan, en mansperson, erhöll råg och malt men som snart såldes rent af för underpris och så förvandlades pengarne i bränvin. Detta har skett helt nyligen. Och så klagas öfver dåliga tider. En arbetare, för öfrigt känd, frisk och rask, gör aldrig annat året rundt än tigger. Han har hustru och 5 barn och ett följer honom.

Alskog, 2 Dec.
Folkskolläraren i Alskog, hr Osk. Lindgrev, erhöll til present utaf några af sina skolbarn på sin namnsdag Oskarslagen en bordlampa, som ett tacksamt minne.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 December 1890
N:r 189

Publicerat

Från landsbygden.

Sundre, 2 December.
Olyckshändelser. En bondhustru från trakten, gom häromsistens körde ett par oxar, hvilka kommo i sken så att vagnen stjelpte, skadade sig dervid så illa att hon nästan jämt måste ligga och kan blott med yttersta svårighet, stödd på en käpp eller krycka, flytta sig på stugugolfvet. — Under det en ung bondeson från en grannsocken var behjelplig med smidesarbete, råkade han att brännva sig mycket illa på ett glödgadt jern, eller rättare en jernstång, å bakre delen af kroppen, så att han allt sedan händelsen, som timade för ett par, tre veckor sedan, för det mesta har fått ligga och vårdas af läkekuunig person.
Apropå olyckor, så var äfven en bonde i förra veckan här i socken utsatt för ett ganska botande tillbud i det han under malning råkade falla hufvudstupa från öfre botten i en större väderqvarn och ned på golfvet. Lyckligtvis hamnade mannen under det hastiga fallet på några fyllda spannmålssäckar, hvadan han slapp undan med några lättare krämpor.

Till fots i smörjan en och en half mil gick häromdagen en ung, grälsjuk hustru, under det mannen samtidigt med häst och åkdon färdades samma väg, både fram och åter. Till följd af en uppkommen huslig tvist föredrog gumman alltså att använda egna — apostlahästar en så lång väg i det värsta väglag, medan mannen så förnöjd kuskade lätt och behändigt förbi sin halsstarriga äkta hälft.

Från sjön. I måndags qväll i förra veckan inkom en tremastad ångare — synbarligen lastad — till avkars på vestra kusten här utanför. Påföljande onsdag, sedan det värsta ovädret och stormen bedarrat vågot, afgick ångaren åter med VNV kurs.

Rone, 3 Dec.
Tillbud till eldsvåda yppade sig i natt vid Jakers i Rone. Då en dräng skulle släcka en öfver en säng hängande gaslampa, exploderade denna, hvarvid elden fattade i några under taket befintliga fisknät, hvilka nedföllo i sängen och antände sängkläderna. I sängen sofvande personer hunno nätt och jämt rädda sig. Husets gamlefar blef något skadad i ansigtet, och en hund vardt qväfd under släckningen. För öfrigt förderfvade elden lyckligtvis endast en del sängkläder och några fisknät, hvilka lära varit försäkrade. Ronehamns sprutor anlände genast till brandstället genom skogen, men behöfde ej anlitas.

Hall, 8 Dec.
Hall församling har för icke länge sedan fått röna sannfärdigheten af det bekanta ordspråket: »Gammal kärlek rostar ej». Till dess kyrkokassa har näml. såsom gåfva skickats 20 kr. Från hvem gåfvan kommit vet man ej med säkerhot, men antager på ganska goda skäl, att dess afsändare är ingen annan än en i Hall församling allmänt omtyckt och för omkring trettiofem år sedan till Amerika afrest person, dess dåvarande folkskollärare, O. N. Alander, bördig från Alands i Sanda, Detta antagande synes äga så mycket större sannolikhet för sig som den ifrågavarande gåfvans afsändare under brefvet, skrifvit initialerna O. N. A. Församlingsborna, bedja genom tidningen få frambära till gåfvans afsändare, hvem den ock vara må, sitt varma tack.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 December 1890
N:r 188

Publicerat

Landsbygden.

Sundre, 19 Sept.
En förgiftning af mindre svår art har häktade f. d. fyrbiträdet J. F. Engman begått. Som vanligt har han aldrig koannat vara sams med någon menniska. Särskildt om någon stått i förmanskap öfver honom. Så ock på Faludden. Der var han mycket hätskt på myrmästaren Ankarcrona och sin vana trogen skulle han naturligtvis skada. Åt herr A. sjelf trodde han sig väl ej komma, annars hade ban väl försökt.
En vacker morgon öfverraskades fyrmästaren, att en honom tillhörig präktig gris utan något föregående helt hastigt gått till de sälla jagtmarkerna. Förlusten var känbar, då djuret, som »sjelfdog», måste nedgräfvas. Nu har det kommit i dagen hvilken sjukdom ändade kultingens unga lif. Engman hade nämligen till en god vän yppat, att han (ef hämd) till fyrmästarens nasse gifvit gift, så att han dött. Hade den »gode vännen» då omtalat rätta förhållandet, hade aldrig något mord skett å Lundqvist, ty då hade Engman med samma afekedats från tjensten.

Norra Gotland.
»Stenkyrketjufvarne» ha redan med friska krafter börjat operera med höstgeschäft. För en tid sedan gjordes å en natt inbrott å 3 skilda ställen. I en källare kröpo de in igenom ett fönster, tände på tändstickor och letade rätt på ett parti smör, som de funno för godt taga med sig; i ett brygghus togs en tjerding mjöl och till sist skattades äggförrådet hos en anvan person. Alla ställen lågo bredvid eller tätt vid landsvägen, så att rädda tyckas de ej vara. Samma natt mötte en person en karl med hatten nedtryckt i pannan, knogande på en säck. Som intet ondt anades, fick säckbäraren gå, och han blef ej igenkänd. Att personen ifråga var tjufven, är ej säkert, men ligger mycket nära till hands.

En argsint byting om 14 år blef häromdagen vid sädstackning så ond på en qvinlig kamrat vid arbetet, derför att ban ej fick stå på den plats, han ville, att han slungade hötjugan i ansigtet mot denna, Ena klon träffade svårt, nära intill ögat. Läkarehjelp har måst anlitas flera gånger. Huruvida synen kan räddas är ovist.

Cyklonen förorsakade stor skada på gärdsgårdarna härstädes, som ligga nere å flera håll från ena hagen till den andra. En följd häraf är, att kreatur å olika hagar komma och gå om bvart annat och bli svåra att få tag i. Större nöt kunna väl täml. bra skiljas åt, men med får är saken värst.

Apropå får har ett par bättre hundar måst skjutas i dagarne, enär de öfverraskats med jagtsport på nämda djurslag.

Södra Gotland, 20 Sept.
Kornet har nu med få undantag blifvit inbergadt under en väderlek som på sista tiden varit utmärkt tjenlig för inforslandet. Vigten å detsamma har i år växlat från 13 till 13 1/2 pund pr tunna, efter gamla räkningen. Priset har ännu icke blifvit bestämdt på handelsplatsen å Burgsvik.

Potatisupptagningen har börjat på åtskilliga ställen och stor klagan förspörjes öfver att den är myciet angripen (på vissa platser ända till 50 procent) af röta.

Nötkreatursprisen ha här varit jämförelsevis höga, så att 135 till 150 kr. har erhållits för en medelstor dragoxe och 60—85 kr. för en god mjölkko. Hästar ha deremot rönt ringa efterfrågan.

God afkastning fick en landtman af sina bi då han häromdagen företog slagt, i det att ej mindre än 13 1/2 liter (= 5 kannor) göd och välsmakaude honung erhölls efter ett enda samhälle.

Rikt jagtbyte erhöllo fyra jägare, då de för några , dagar sedan pröfvade sin skicklighet i jagtgudinnans tjenst inom Sundre socken. De erhöllo ej mindre än sjuttioåtta rapphöns och nio harar på omkr. en och en halt dag, hvilket ju kan sägas vara vackert.

Från Sundre till Ume skola de blocksten skeppas, som för närvarande brytas och huggas i Hallströmska brottet derstädes, under ledning af hr Appel, som regt hit för detta ändamål. Stenblocken lära skola användas till kolonner, listverk o. d. på det nya rådhuset i Ume.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 September 1890
N:r 147

Publicerat

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141

Publicerat

Från landsbygden.

Slite, 29 Aug.
Orkanens förebud i torsdags voro ej många; en blick på barometern visade dock att något var i görningen, ty utom det att den förut stod lågt, sjönk den helt hastigt til 750 na.
m. Hafsvattnets plötsliga stigande och fallande med ett olika vattenstånd af nära 1 meter ingaf ock onda avingar. Vinden, som på morgonen var ostlig, öfvergick snart till sydlig med tämligen hög sjö. Plötsligt syntes hafvets vågor upptorna sig i väsnlig riktning för att ögonblicket derefter försvinna i ett skum, yrande högt upp i luftan och nu hade orkanen hunnit fram till platsen sättande folket i rörelse som vid en eldsvåda, oaktadt regnet störtade ned i strömmer.

Orkanens härjningar. En telefontråd mellan handl. Nyströms kontor och hemmet sprang vid första angreppet. Ett stort i inre hamnen liggande tyskt skepp, hvars barlast nyss förut uttagits, vräktes åt sidan så att det såg ut som det skulle kantra. En i Bachér-Degermanska] parker, stående silfverpoppel hållande nära 4 meters omkrets vid roten uppdrogs med rötterna, i fallet krossande och afbrytande en lind af en sågstocks tjocklek, Taket å en kalklada vid Lenna, tillhörig herr Nyström, bortfördes, hvarvid den läskade kalken yrade omkring i luften och utfördes i hafvet. En större fiskbåt stående uppdragen vid »Sjuströmmar» splittrades, en bredvik stående eka fördes upp till landsvägen. D3 höga popplarne ilandtbrukare Forslunds vid Tjelder trädgård, hvilka erbjödo en skön anblick från sjön vid inseglingen till Slite, fingo ock lemna sin höga plats, i fallet törstörande de talrika froktträden. Hvad som mest bevisar orkanens häftighet torde vara, att ekar på flere ställen dels afbrutits och dels med rötterna uppryckts, Att fönsterrutor krossats i mängd, ja hela fack lösryckts, är under sådana omständigheter mindre underligt. Vid Hägvards i Gothem har en större halmstack bortförts utan att lemna minsta spår efter sig De oskurna kornfälten hafva tagit mycken skada i det kornet dels ned- och dels afslagits.

Olyckor, hittills kända, hafva ej heller uteblifvit. Vid Takstens egendom i Lärbro aflyftades ett logtak, hvarvid disponenten Grönvall skadades så att han afled.

Från St. Olofsholm ingår underrättelser att hemmansäg. Karl Söderström, som var vid qvarnen för att mala, skulle ur qvarnen rusa ut för att tillse sina hästar, hvarvid han träffades af en afblåst qvarnvinge och blef mycket illa skadad.

Södra Gotl., 30 Aug.
En fruktansvärd orkan drog i förgår vid niotiden fram öfver södra trakten af Gotland, hvilken lemnade tydliga spår efter sig, hvar han drog fram. Så t. ex. blefvo en massa träd uppryckta med rötterna, en mängd fönsterrutor krossade, tak å bonings- och uthus aflyftade på flera ställen, fiskarebåtar slungade långt från sina platser och krossade, gärdesgårdar i oändlighet jämnade med marken, väderqvarnar ramponerade m, m. som vittnade om stormens väldiga häftighet och styrka. Särdeles ömkeligt var att se de många kornstackar som lågo utbredda och kringkastade på åkerfälten; ja en del af dessa hamnade till och med i närliggande hagar och ängar bland buskar och snår.

God förtjenst nu på hösten ha sandstensarbetarne i Sundre och kringliggar.de trakter erhållit med brytning och huggning af blocksten i Hallströmska sandstensbrottet, der arbetet nu åter upptagits, Dagliga arbetare erhålla ända till 25 öre i timmen.

Ett ofrivilligt bad fick en landtman från södret för kort tid sedan. Solen brände hett och vår man som körde ett par oxar passerade förbi en större brya, då de af flygfäna hårdt ansatta djuren med svansen högt i vädret sprungo bums ut i bryan och tvärt i genom densamma. Väl uppkomna på »andra stranden» stannade de efter det behagliga badet, under det bonden satt der på vagnen, som ännu stod i bryan, alldeles halfdöd af både förskräckelse och det våta elementets inverkan.
Han kom dock omsider på det torra igen, men då var han ock grundligt genomblött inpå kroppen.

Norra Gotland, 1 Sept.
En armstjock huggorm dödades häromdagen uti Elinghemsmyr. Under dödsslaget sprack den, och befans då hafva nio lefvande ungar uti sig. Den som skulle påtaga sig döda honom, kunde ej fallborda sitt verk, utan måste tillkalla hjelp, Ormen hade en längd af två alnar.

Den orkanlika storm, som rasade fram häröfver i torsdags middag gjorde stora förödelser. Träd afbrötos, gärdesgårdar kullkastades i stora sträckor, så landtmannen har att göra med att taga reda på sina kreatur, att de ej komma på villovägar.
Kornstackarne, som stodo så vakra på fälten, kullblåste och säden flög hela åkern omkg; så allt måste åter uppsättas och omäfsas.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 September 1890
N:r 135