Etikett: Lye

Lye socken ligger på Gotlands sydöstra sida.
Gårdsnamn: Annexen, Bjärges, Bosarve, Dals, Eriks, Häffride, Härfars, Lillrone, Lyrungs, Mannegårde, Medebys, Rotarve, Sigulds, Smiss, Snevide.

Publicerat

Från landsbygden.

Rone, 27 Maj.
Burskretsen har idag haft sitt vårmöte i skolhuset vid kyrkan. Dervid förekom först en lektion i svensk historia af skoll. Ekström i Eke, hvarefter lärarinnan i Burs, fröken Löfveberg, höll en lektion i ett alldeles nytt ämne, d. v. s. ett ämne, hvari förut ej gifvits någon proflektion vid våra möten, i handa???? för flickor. Det var efter den Schallenfeldtska metoden. Med anledning af den genare lektionen utspann sig en ganska liflig diskussion om slöjden, och man tycktes i korthet sagdt komma till följande resultat: Den pedagogiska slöjden är både god, nyttig och nödvändig, men bör ej vara för omständlig såsom t. ex. den Schallenfeldtska, åtminstone i skolor på landet, der en lärarinna har att samtidigt undervisa flera årsklasser.
Af komiterade upprättadt förslag till stadgar för en sjukhjelpsförening för skollärare och lärarinnor inom länet förskom till granskning, hvarvid några ändringar och tillägg gjordes till vissa paragrafer.
Föredrag hölls af pastor Kristiansson öfver ämnet: Om det personliga vid uppfostran,
1) för den som skall uppfostra,
2) för den som skall uppfostras.
Sedan middag intagits i skolgården hade mötesdeltagarne en angenäm och njutningsrik stund i prestgården vid tonerna af orgel, guitarr, och piano. Till styrelseledamöter efter skoll. Lindgren i Burs och Gardell i Lye, hvilka på det bestämdaste undanbådo sig återval ucsågos skoll. Kviberg i Garda, ordförande, Stengård i Rone vice ordf. och Nordström i När sekreterare.

Södra Gotland, 28 Maj.
Ledsen på lifvet blef en sjömanshustru häromsistens, alldenstund hon trodde att mannen bedrog henne och vände sin kärlek till en annan qvinna. Alltnog, hon begaf sig en dag upp på vinden försedd med ett säkert rep och nu skulla den hemska gerningen föröfvas och lifstråden afklippas. Snaran var snart fäst å en takbjelke, och så lagd om halsen, der hon stod uppklifven på ett högt föremål; ett hopp, ett väldigt hopp från den upphöjda ställningen och nu skulle döden infinna sig. Men gummaa hade beräknat afståndet till golfvet så illa, att fötterna precis nådde golfvet, när snaran Jopp till, och nu både hängde och stod den lefnadströtta käringen der och kunde ej komma ur fläcken. Dock började lifsbegäret Åter vakna, sedan repstumpen en stund tämligen hårdt hopsnört hennes hals, och med den kraft, som var henne mäktig, uppgaf hon ett förtviflans skri om bjelp ur sitt kritiska läge. Mannen, som vid tillfället befann sig inunder i bostaden, och ej anade det minsta, skyndade genast till och befriade sin äkta hälft ur det numera för henne så obehagliga läget. Om frid och endrägt inträdde emellan makarne efter denna dag och svartejukan försvann, kan jag ej säkert afgöra, men så mycket är säkert att ej gumman efter »den betan» sysslat med några vidare operationer i sjelfmordsväg, tack vare den grundliga kur hon fick genomgå på loftet.

Nu först kan man säga att vårsådden i sin helhet är afslutad på göder, och rotfrukters sättning pågår som bäst. Höstsädesbrodden, som i höstas såg lofvande ut, har af den ihållande långvariga kylan blifvit mycket, ja på sina ställen alldeles utpinad. Inträder varm och tjenlig väderlek, som nu ett par dagar varit fallet, har man dock hopp att den repar sig åter.

Vamlingbo, 28 Maj.
Ekonomisk besigtning har i går förrättats af vederbörande å kyrkoherdebostället i Vamlingbo pastorat. Såsom ombud för kommunerna voro tillstädes A. Larsson, L. Olsson, N. Vestergren och H. Jakobsson.

Telefon till denna socken ifrån norr har nu mera blifvit en verklighet, sedan stolpar äro uppsatta och tråden upphängd å denna ledning (från Grötlingbo), men är ännu icke öppnad för telefonering enär telefonapparaten ej anländt. £ fråga om samfärdsel, om jag så får säg. f har Vamlingbo igenom denna åtgärd genom pastorns inverkan tagit ett stort steg framåt.

Praktiskt. En bonde härstädes försålde i fjor våras sitt hemman till annan person, men undantog vid köpet fri bostad åt sig i ett rum på en bestämd kortare tid. Då den bestämda tiden tilländalupit för flere månader sedan och mannen trots upprepade tillsägelser, ej kunde förmås att flytta, tillgrep den nye ägaren ett verksamt medel, I går morgse medan den gamle egaren ännu slumrade i ljufva drömmar, uttog Nygnye alla fönster ur rummet. Situationen Var nog obehaglig, att i sin säng utsättas för vinden, som hvinande for genom rummet och höra åskan allt starkare och starkare mullra på afstånd. Som rummet nu var omöjligt att bebos måste den besvärlige hyresgästen beqväma sig att flytta.
Apropå fönsteruttagning kan nämnas hvad nyssnämnde hyresgäst för några år sedan gjorde vid en fattig arbetarefamilj. Då ännu ägare af sitt hemman hade hen tillika arrenderat ett i närheten liggande båtsmanstorp. Boningshuset å torpet hade han bortarrenderat till en fattig arbetskarl. Då arbetaren en dag, i siutet af November månad på kallelse af Bonden ej infann sig vid arbete hos honom, blef han så uppbragt, att han följande morgon infann.-sig på torpet och aflyfte dörrar och fönster, hvilka han hemkörde i sin bostad. Hvarken böner eller tårar kunde förmå den hjertlöse mannen att ändra sitt beslut, utan lemnade han den fattiga-familjen — i hvilken äfven fans ett spädt barn — utsatt för det inpiskande snögloppet.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Maj 1892
N:r 82

Publicerat

I anseende till hemmanets utarrendering,

låter landtbr. J. Olsson, Mannegårda i Lye, genom offentlig auktion tisdagen den 26 i denna månad från kl. 11 f. m, å stället till den mestbjudande försälja: åkerbruks- och körredskap, såsom vagnar, kälkar, harfvar, plogar, mullfösor, sparkstötting, selar, oxok med dragkettingar; kreatur, såsom 4 st. hästar, deraf en hingst, 10 qvarter hög i 3:dje året, 2 par unga dragoxar, mjölkkor, ungnöt, morlam med ungar, 1 god stöfvarehynda, 1 två månader gammal hundvalp, 2:ne jagtgevär och jagtväska; 1 par sammäldstenar för hästqvarn, I vattensigtqvarn med 2 par sten, hälften i vattensåg, 1 nästan nytt hus af trä under spåntak, inredt till magasin; något råg, korn och hafre samt potatis af den välkända sorten »Magnum bonum» m. m.
Godkände inropare erhålla betalningsanstånd till den 1 nästk. Oktober, andra betala kontant eller ställa nöjaktig borgen.
Lau i April 1892.
L. PETTERSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 April 1892
N:r 60

Publicerat

Dödsfall Maria Magdalena Hansson

Att Gud efter sitt allvisa råd behagat hädanka!la f. d. nämdemans- och kyrkovärdareenkan Maria Magdalena Hansson vid Bjerges i Lye lördagen d. 19 Mars 1892 kl. 7 f. m., i en ålder af 80 år, 5 mån. och 22 dagar, sörjd och saknad af barn och barnbarn, får härmed tillkännagifvas.
Katharina och A. Berglund.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 Mars 1892
N:r 45

Publicerat

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1891.

Stenkumla: födda 9 (4 m. 5 q.); döda 6 (5 m. 1 q.); inflyttade 27 (18 m. 9 q.); utyttade 55 (33 m. 22 q.); vigde 5 par; folkmängd 414; minskning 25.

Träkumla: födda 2 m. döda 2 (1 m. 1 q.); inflyttade 12 (4 m. 8 q.); utflyttade 19 (9. m. 10 q.); vigde 3 par; folkmängd 214; minskning 7.

Vesterhejde: födda 12 (8 m. 4 q.); döda 9 (4 m. 5.); inflyttade 72 (34 m. 38 q.); utflyttade 49 (21 m. 28 q.); vigde 2 par; folkmängd 486; ökning 26.

Ejsta: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 13 (7 m, 6 q.); inflyttade 31 (19 m. 12 q.); utflyttade 30 (18 m, 12 q.); vigde 5 par; folkmängd 608; minskning 3.

Sproge: födda 8 (4 m. 4 q.); döda 1 q.; inflyttade 11 (6 m, 5 q.); utflyttade 15 (7 m. 8 q.); vigde 3 par; folkmängd 369; ökning 3.

Levide: födda 11 (8 m, 3 q.); döda 9(5 m. 4 q.); inflyttade 24 (8 m. 16 q.); utflyttade 20 (7 m, 13 q.); vigde 3 par; folkmängd 576; ökning 6.

Gerum: födda 2 (1 m. 1 q.); döda 3 (1m,. 2 q.); inflyttade 4 (2 m. 2 q.); utflyttade 9 (5 m. 4 q.); vigde 1 par; folkmängd 166; minskning 6.

Sanda: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 10 (6 m, 4 q.); inflyttade 56 (24 m. 32 q.); utflyttade 55 (23 m. 32 q.); vigde 4 par; folkmängd 828; ökning 7.

Mästerby:, födda 5 (2 m. 3 q.); döda 6 m, 4 q.); inflyttade 35 (19 m. 16 q.); utlyttade 37 (25 m. 12 q.); vigde 3 par, folkmängd 392; minskning 0.

Vestergarn: födda 7 m.; döda 7,(5 m. 2 q.); ivflyttade 30 (14 m. 16 q.); utflyttade 33 (15 se 18 q.); vigde 2 par; folkmångd 340; minskning 3.

Vall: födda 3 (1 m, 2 q.); döda 5 (2 m. 3 q.); inflyttade 22 (18 m. 9 q.); utflyttade 27 (10 m. 17 q.); vigde 1 par; borgerligt äktenskap 1 par; folkmängd 283; minskning 7.

Hogrän: födda 5 (3 m. 2 q.); döda 6 (2 m. 4 q.); inflyttade 29 (13 m. 16q.); utflyttade 23 (14 m. 9 q.); vigde 1 par; folkmängd 325; ökning 5.

Fårö: födda 25 (9 m. 16 q.); döda 13 (10 m. 3 q.); inflyttade 33 (17 m, 16 q.); utflyttade 63 (34 m. 29 q.); vigde 4 par; folkmängd 1,157 (541 m. 616 q.); minskning 18.
Församlingens äldste medlem fyllt 97 år.

Alskog: födda 12 (6 m. 6 q.); döda 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 21 (7 m. 14 q.); utflyttade 20 (9 m. 11 q.); vigde 3 par; folkmängd 476; ökning 8.

Lye: födda 11 (7 m. 4 q.); döda 7 (5 m. 2 q.); inflyttade 11 (3 m. 8 q.); utflyttade 16 (6 m. 10 q.); vigde 1 par; folkmängd 291; minskning 1.

Hejde: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 11 (6 m, 5 q.); inflyttade 38 (12 m. 26 q.); utflytta de 42 (22 m. 20 q.); vigde 4 par; folkmängd 606; minskning 6.

Väte: födda 7 (4 m. 8 q.); döda 9 (6 m. 3 q.); inflyttade 34 (19 m. 15 q.); utflyttade 27 (14 m. 13 q.); vigde 2 par; folkmängd 580; ökning 5.

Klinte: födda 29 (19 m. 10 q.); döda 14 (10 m. 4q.); inflyttade 127 (62 m. 65 q:); utflyttade 102 (47 m. 55 q.); vigde 2 par; folkmängd 1,228; ökning 40.

Fröjel: födda 15 (11 m. 4 q.); döda 3 (1 m, 2 q.); inflyttade 17 (8 m. 9 q.); utflyttade 28 (16 m. 12 q.); vigde 5 par; folkmängd 592; ökning 1.

Hafdhem: födda 14 (7 m. 7 q.); döda 9 1 m, 8 q.); inflyttade 19 (7 m. 12 q.); utflyttade 38 (21 m 17 q.); vigde 2 par; folkmängd 662; minskning 14.

Näs: födda 7 (2 m. 5 q.); döda 2 m,; inflyttade 9 (4 m. 5 q.); uflyttade 17 (7 m.
10 q.); vigde 0 par; folkmängd 405; minskning 3.

Vamlingbo. födda 14 (8 m, 6 q.); döda 7 (3 m,. 4 q.); inflyttade 18 (12 m. 6 q.); utlyttade 21 (8 m. 13 q.); vigde 7 par; folkmängd 749; ökning 4.

Sundre: födda 4 (2 m. 2 q.); döda 3 (1 m. 2 q.); inflyttade 10 (4 m. 6 q.); utflyttade 21 (6 m. 15 q.); vigde 1 par; folkmängd 219; minskning 10.

Hablingbo: födda 10 (8 m. 2 q.); döda 8 (4 m. 4 q.); inflyttade 13 (6 m 7 q.); utflyttade 30 (19 m. 11 q,); vigde; 4 par folkmängd 631; minskning 15.

Slite; födda 4 (3 m. 1 ad döda 1 q.; inflyttade 14 (8 m. 6 q.); utflyttade 18 (8 m.
10 q.);vigda 2 par; folkmängd 365; minskning1.

Sjonhem: födda 9; döda 6; inflyttade 12 utflyttade 23; vigde 2 par; folkmängd 318.

Viklau födda 2; döda 2; inflyttade 19; utflyttade 12; vigde 1 par; folkmängd 207.

Vänge: födda 9 (5 m. 4 q.); döda 11 (3 m. 8 q.); inflyttade 31 (16 m. 15 q.); utflyttade 55 (33 m. 22 q.); vigde 5 par; folkmängd 542; minskning 26.

Buttle: födda 4 q.; döda 8 (2 m. 4 q.); inflyttade 19 (9 m. 10 q.); utflyttade 21 (8 m. 13 q.); vigde 1 par; folkmängd 344.

Guldrupe: födda 3 (1 m. 2 q.); döda 6 (5 m,. 1 q.); inflyttade 9 (4 m. 5 q.); utflyttade 19 (7 m. 12 q.); vigde 1 par; folkmängd 281; minskning 3.

Martebo: födda 3 m.; döda 5 (3 m. 2 q.); infyttade 31 (13 m. 18 q.); utflyttade 37 (20 m. 17 q.); vigde 1 par; folkmängd 294; minskning 8.

Lummelunda: födda 10 (6 m. 4 q.); döda 10 (7 m. 3 q.); inflyttade 39 (16 m. 23 q.); utflyttade 54 (24 m. 30 q.); vigde 3 par; folkmängd 366; minskning 15.

Hejnum: födda 7 (3 m. 4 q.); döda 5 (2 m. 3 q.); inflyttade 27 (13 m. 14 q.); utflyttade 24 (11 m. 13 q.); vigde 2 par; folkmängd 317; ökning 5.

Bäl: födda 8 q.; inflyttade 20 (8 m. 12 q.); utflyttade 23 (11 m, 12 q.); vigde 1 par; folkmängd 204,

Dalhem: födda 8 (4 m. 4 q.); döda 6 (3 m. 3 q.); inflyttade 36 (17 m. 19 q.); utflyttade 40 (18 m. 22 q.); vigde 1 par folkmängd 489; minskning 2.

Ganthem: födda 5 (2 m, 3 vi döda 4 (1 m. 3 q.); inflyttade 18 (11 m. 7 q.); utflyttade 18 (8 m. 10 q.); vigde 2 par; folkmängd 289; ökning 1.

Halla: födda 5 (2 m. 3 q.); döda 2 (1 m. 1 q.); inflyttade 18 (12 m. 6 q.); utflyttade 17 (11 m. 6 q); vigde 1 par (borgerligt); folkmängd 215; ökning 4,

Grötlingbo: födda 14 (7 m. 7 q.); döda 5 q.; inflyttade 19 (8 m, 11 q.); utfyttade 24 (13 m, 11 q.); vigde 3 par; folkmängd 636; Ökning 3.

Fide: födda 5 (1 m. 4 q.); döda 5 (3 m 2 q.); inflyttade 7 (3 m. 4 q.); utflyttade 14 (5 m. 7 g.) vigde 1 par; folkmängd 314; minskning 5.

När: födda 17 (8 m, 9 q.); döda 17 (2 m. 15 q.); inflyttade 36 (18 m. 18 q.) utflyttade 36 (15 m. 21 q.; vigde 2 par; folkmängd 1077.

Lau: födda 10 (3 m, 7 q.); döda 3 (1 m. 2 q.); inflyttade 11 (6 m, 5 q.); utflyttade 24 (13 m. 11 q.); vigde 1 par; folkmängd 513; minskning 6.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1892
N:r 3

Publicerat

Mönstring

med beväringsmän tillhörande Hemse kompaniområde N:r 187 förrättas:
Fredagen den 18 December kl. 8 f. m. vid Stånga jernvägsstation med beväringsmän från Fardhem, Linde, Lojsta, Levide, Gerum, Alfva och Hemse socknar samt
Lördagen den 19 December kl. 8 f. m. vid Stånga jernvägsstation med beväringsmän från Rone, Eke, Burs, Stånga, När och Lau socknar.
Närmare upplysningar om mönstringen blifva intagna i Länskungörelserna.
Hemse den 18 Nov 1891.
Philip Hertzman,
Beftälbafvare för Hemse kompaniområde N:r 187.

Mönstring med beväringsmän tillhörande Garde kompaniområde N:r 186 förrättas:
Fredagen den 18 December kl. 11 f. m. vid Kräklings i Kräklingbo med beväringsmän från Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarn, Gammalgarn och Ardre socknar samt
Lördagen den 19 December kl. 1/2 10 f. m. vid Buttle jernvägsstation med beväringsmän från Vänge, Buttle, Guldrupe, Garde, Etelhem, Alskog och Lye socknar.
Närmare upplysningar om mönstringen blifva intagna i Länskungörelserna.
Visby den 21 November 1891.
Axel Ytterberg,
Befälbatvare för Garde kompaniområde N:r 186.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 November 1891
N:r 183

Publicerat

Försvunnen under tolf dygn

var nyligen en å hospitalet härstädes intagen 70-årig man vid namn Levander från Lye, hvilken tidtals lider af melankoli. Han har plägat få tillstånd att tid efter annan på egen hand aflägsnar sig från hospitalet för att företaga vandringar till ett eller annat ställe. Den 4 dennes gick han sålunda bort. Då det ofta händt att han stannat ute ett par, tre dagar fäste man sig icke vid hans uteblifvande förrän efter denna tids förlopp. När han då ej hemkom började man söka honom åt alla håll, men förgälves. Först efter flere dagars förlopp fick man underrättelse om att han varit synlig liggande i en äng i Lye, med rocken svept om hufvudet, men då man der spanade efter honom, var han försvunnen.
Slutligen i fredags återfanns han vid ölkrogen norr om Skälsö efter att ha såIunda varit borta i 12 dygn.
Troligt är, att han, som under sin vandring öfverfallits af sitt onda, flere dagar sålunda legat ute på marken utan tak öfver hufvudet eller någon föda.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 Oktober 1891
N:r 162

Publicerat

Tillåtit

har k. m:t. att väggarne och hvalfven i Lye kyrka få strykas med kalkfärg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 September 1891
N:r 148

Publicerat

Åskvädret 11 Sept.

Trakten af Stenkumla kyrka, 12 Sept.
Redan på förmiddagen i går tydde det på, att något ovanligt mellan himmel och jord var i annalkande, ty luften var den mest tryckande. Jag betraktade ett par slåtterkarlar på ängen. De brynte liarne oupphörligt — det ville ej bita, hette det, ehuru gräset ingalunda var af sådan beskaffenhet som växer under tallskog. Jag gick bort till dem ett par gånger. Sigden blef ej hvassare för det. Mitt eget arbete gick som det kunde i en sådan qvalmig sommarluft och i middagsstunden blef jag så sömnig att hvilan blef mera välkommen än maten.
På e. m, började tuppen då kyrkans torn att röra på sig, än hit än dit. Från NV sprang vinden om till full ost, sedan tillbaka till. NO. Ändtligen började spelet att röra på sig, och de första skotten hördes på afstånd åt Högklint. Denna gång lät det ej fridfullt vid Fridhem. Kl. omkring 1/2 6 gick jag upp på ett högre ställe, med fri. utsigt på några qvadratmil rundt omkring. Oupphörligt brann det, oupphörligt dånade det liksom åska. Det var åskväder, men ett oförlikneligt åskäder, som mer och mer nalkades närmare, tills det kom öfver mitt hufvud.
Och de stora regndropparne föllo som sliar, täflande om att släcka elden från trenne håll, ehuru det icke lyckades.
Jag måste ändtligen söka skydd, och gick till ett högt beläget loftrumsfönster. Nu var utsigten ännu vidsträcktare, ännu härligare öfver Stenkumladalen, fenomenet ännu mera majestätiskt. Det hade närmat sig Hogrän och Mästerby. Förra gången, tänkte jag, var åskans föremål Vall kyrka. Är det denna gång anexens, Hogräns, som i aftonstunden skall sättas i brand? Nej, derifrån syntes ingen eldpelare uppstiga, blott nedstiga. Intet klockljud hördes heller, ifall åskan slagit ner i någon landtgård, och för öfrigt var afståndet för stort för att kunna höra nejdens små klockor, som ändå öfverröstades af det hvarannan sekund smattrande åskvädret.
Så blef det kolmörkt, riktigt beckmörkt. Klockan omkring 8 sågo vi genom fönstren åt SO sken på himlen. Men det var icke från åskstrålarne längre, ty afståndet trån dem var nu större än så — det var tydligt vådeld bortåt Väte eller så. Vi som observerade, tyckte det brinna på två närbelägna ställen. Kanske var det några högre träd, stående tätt bredvid hvarandra, som undanskymde en del af elden, som måhända härjade en större gård. Förmiddagens postförare från Visby torde måhända kunna lemna någon upplysning.

Burs, 11 Sept.
Ett hemskt åskväder har i tvänne timmars tid dragit fram här i afton: blixt på blixt och knall på knall utan något uppehåll; allt tycktes vara ett enda eldhaf. Huruvida blixten slagit ned här inom socknen och förorsakat någon skada, kan jag ännu ej säga, men i närgränsande socknar kunna vi sluta till af de ljussken, som flamma omkring oss, att blixten antändt. Ännu kl. 9 på qvällen, då detta skrifves, synes vådeldar i, som det tyckes, Lye, När och Rone socknar. Synnerligen öfver, Lye och När flamma eldslågorna ganska vidlyttiga. Något så ihållande och skarpt åskväder som detta kunna gamla 70åringar ej minnas, säga de.

När, 12 Sept.
I går afton vid half 7-tiden antändes genom åskslag H. Holmérs, Rovalds i När, ladugårdshus, hvilka jämte foder och inbergad gröda nedbrann. Det uppbrända var lågt försäkradt i häradets brandstodsförening. Från sjön lär vid samma tid iakttagits eldsvådor på flera ställen af iandet, troligen åstadkomna genom åska.

Lau, 12 Sept.
Sistlidne fredag råkade naturen liksom i uppror. De hvita åskstackarne, som flere dagar stått kring horisonten, upptornade i synnerhet i östern förkunnande på förhand hvad som komma skulle. Redan på f. m, syntes mörka moln uppstiga ifrån NV, då nästan samtidigt stackarne i öster började under doft mullrande sätta sig isakta rörelse, sändande före sig små mörka skyar liksom förtrupper.
Klockan var då 5, och en halt timme senare blef luften helt: och hållet mörk. Blixt på blixt å tre till fyra olika håll slungades mot jorden, så att allt tycktes vara eld; och derunder följde eldstrålarne så hastigt att de knappt kunde hinna aflösa hvarandra, Somliga eldstrålar gingo horisontelt, korsande de andra. Dundret var förvånande. Jorden skalf; bygningarne darrade på sina grundvalar och fönsterrutorna höllo en säregen musik, hvarunder ett efterlängtadt och välgörande regn, i de nysådda uttorkade hveteåkrarne, föll.
Der syntes en eldslåga i vester som snart blef allt större och äfven en i söder, som just då började och hastigt tilltog, under det eldstrålarne oupphörligon slungades deromkring.
En ladugårdslänga vid Rovalls i När nedbrann. En tredja eld skall hafva varit synlig i vester men har den troligen genast blifvit släckt.
Förunderligt nog är att icke flera antändningar å sydöstra trakten af Gotland skedde, så tätt som blixtrarne öfverallt föllo.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 September 1891
N:r 142

Publicerat

Ett åskväder så starkt,

att icke i mannaminne dess like sporta på Gotland, drog i går eftermiddag öfver våra bygder. Det tycks ha börjat nordost om Visby haft sin största styrka dels strax norr om staden i trakten af Veskinde, dels på sydöstra sidan af ön, som blef mest lidande af ovädret. Vid Fårösund och å Fårö utmärktes åskvädret icke af någon ovanligare styrka.
Iakttaget i här från staden erbjöd åskvädret en hemskt storartad anblick. Redan vid 1/2 3 tiden på e. m. begynte himlen mulna och ett doft, svagt åskmullrande hördes nära nog oafbrutet i ett par timmars tid. Vid 4-tiden begynte det blixtra, Himlen blef allt svartare och inemot kl. 5 var det mörkt som på aftonen. Så började stora, tunga regndroppar falla, allt tätare och tätare, tills det formligen öste ned, så att gator och torg forsade af strida, smutsiga vattenströmmar.
Och nu bröt ovädret löst i hela sitt raseri. Ljungeld efter ljungeld trängde igenom de mörka molnlagren. Det blixtrade i nästan alla väderstreck. Än syntes långa violetta zigzagstrimmor, tre, fyra åt gången, än flammade hela himlen i eld, allt under åskan ibland rent af be döfvande kratschande och brakande.
Hafvet stod mörkt som en natt. Tunga hängde molnen deröfver, då och då öppnande sig för riktiga eldflammor, som hväste ned i vattnet och dref det upp likasom i hvitt skum.
Med oförminskad kraft fortforo de lössläpta elementen att rasa i väl en och en halt timme. Luften var så mättad af elektricitet, att det såg ut som jord och himmel skulle brinna. Då och då kunde man af knallarne sluta sig till att åskan slog ned någonstädes, men lyckligtvis blet vår stad helt och hållet förskonad från de hotarde ljungeldarnes makt. Skrämseln och ängglan voro under ovädret gäster nära nog i hvarje boning. Vid 7-tiden var det öfver här.
Det tycktes, som om åskvädret skulle ha delat sig, då det kom inpå staden, gående dels åt hafvet, de!s öster om den samma, för att söder derom med förenad och fördubblad kraft fortsätta sin dunderfärd. Från de flesta ställen på södra Gotland till och med Burgsvik ingå underrättelrer om det oerhördt starka ovädret. Att detsamma icke skulle gått förbi utan att förorsaka förödelse antog man för giftet. Detta har nu besannat sig.
Vid Skäggs i Veskinde slog åsk ned i hufvadbygnaden och förstörde telefon apparaten samt splittrade 5 stolpar äfvensoms en tätt intill ladugårdshuset på gården befintlig pumpstång. I myren intill gården splittrades en tall.
Vid Veskinds i samma socken antändes en halmstack, som brunnit upp. Folk har under hela nattem. varit i rörelse för att hindra elden att sprida sig vidare.
Vid Bläsnungs i Veskinde ihjälslog åskan ett får samt ramponerade tröskverket. För öfrigt äro telegraf- och telefonstolpar på vägen mellan staden och Veskinde flerstädes illa åtgångna.
Öfver Slite gick åskvädret starkt fram vid 3-tiden, men har veterligen ej förorsakat skador.
Vid Sigsarfve i Viklau slog åskan per i en qvarn.
Ljugarn hemsöktes af åskvädret vid 5-tiden på e. m. En flaggstång vid hamnen splittrades.
Vid Rovalds i När slog åskan ned i en ladugårdslänga, som nedbrann. Det samma var förhållandet vid Mannegårda i Lye, der hela uthuslängan med inbergad gröda nedbrann i grund.
I Rone och trakterna deromkring var ovädret mycket svårt. Vid Stale i Rone slog åskan ned i en ladugård. Det lär vara tredje gången detta ställe varit, utsatt. för liknande missöde.
Kring den höjd, på hvilken Grötlingbo kyrka är belägen, tycks åskan riktigt ha koncentrerat sig. Den slog ner och splittrade kyrktornet, dock utan, att antända detsamma. Äfven ett uthus i närheten ramponerades. Vallen kring kyrkan synes upprifven på flere ställen, der åskstrålen gått fram.
I Burgsvik var ovädret starkast kl. mellan. 6 och 9 på aftonen. Hvarken der eller söder derom har någon skada försports.
Vid Klintehamn slog åskan ned vid Fyrvalds och skadade delvis boningshuset, der fönster och en, sparre i taket träffades af åskstrålen. Ehuru mennriskor funnos inne i huset, blef ingen af dem skadad.

Detta är hvad vi i dag hafva att meddela om ,det mer än vanligt svåra åskvädrets framfart. Säkerligen är detta dock icke allt. Man får emellertid. vara tacksam för att icke, enligt hvad hittills är kändt, något menniskolif gått förloradt.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 September 1891
N:r 141

Publicerat

Södra tredingens kretsförening

höll sitt sedvanliga årsmöte i Silte skolhus fredagen 21 Augusti.
Redan på morgonen öfverdrogs himlen med svarta moln, hvilka dagen till ända utöste sitt innehåll. Till följd deraf var mötet ganska fåtaligt besökt; endast ett 20-tal lärare och lärarinnor hade infunnit sig. Bland deltagare må dessutom nämnas kontraktsprosten Alfvegren, kyrkoherdarne Löthberg och Åsberg samt pastor Husander.
Sedan deltagarns sent omsider hunnit samlas, öppnades mötet af ordf. hr Gahnström, Hafdbem, hvilken ock utsågs att leda dagens förhandlingar. Till sekreterare valdes hr Gardell, Lye.
Först afgjordes Sveriges allmänna folkskollärareföreninga ärenden. I frågan om ändring af föreningens program utspann sig en långvarig och understundom ganska liflig diskussion, under hvilken mötet delade sig i tvenne, sig allt mer och mer skiljande grupper: den ena yrkade på programmets bibehållande i sitt nuvarande skick, den andra talade för införande af orden: »på kristlig grund». Till. den senare gruppen hörde, utom de närvarande prestmännen, skoll. Olsson och Gardell. De ansågo, att föreningen borde i sitt program gifva tillkänna hvad has var och ville anses vara.
Till den förra gruppen slöt sig största delen af de närvarande lärarne. Under det att motståndarne mera sågo på frågans nuvarande ståndpunkt, skärskådade dessa henne från hennes uppkomst och tillväxt. De menade, att om man såge frågan genom embryologiens glasögon, skulle den te sig helt annorlunda än i sitt nuvarande skick. De ansågo det derför vara alldeles nödvändigt att införa de ifrågavarande orden, visst icke derför, att de skämdes för det kristna namnet, utan derför att föreningen växt ut ur och kommit till inom en kristen stat; om också enskilda medlemmar skulle visa sig vara besatta af rationalistiska idéar, så lär det väl icke hjelpa dem eller kåren att påhänga det kristna namnet såsom skylt och derigerom gifva dem fritt tillfälle att segla allt längre och längre under falsk flagg.
Diskussionen, som fortgick ända till kl. 2, hvarnader man gick både i djupet och på bredden, afslöts, sedan föreningen enhälligt beslutit stadgarnes oförändrade bibehållande. (De närvarande prestmännen gjorde icke, såsom stående utom föreningen, något yrkande).
Sedan kyrkan tagits i betraktande, och sångarne låtit höra sina röster, intogs middagsmåltid hos läraren på stället, hr Olssson, som gästvänligt mottog de församlade.
Eftermiddagens förhandlivgar togo sin början sedan vice ordföranden, hr Qviberg utsetts att leda förhandlingarne. Först diskuterades frågan om »bildandet af en sjukhjelpsföreniog för länets folk- och amåskollärarepersonal».
Inledaren, hr Gahnström, påpskade, huru staten visat sig vara obenägen att hjälpa i detta fall, hvilket bäst synes af den af lärarne inlemnade petitionens i ifrågavarande syfte olyckliga öde; vidare påpekades det svåra tillstånd vid en lärares sjukdom både för honom ejelf och hans familj. För utredande af frågan föreslog inledaren, att en komité skulle tillsättas, hvilken skulla gifva de olika kretsarne del af frågan. Sedan den sålunda kommit under diskussion i de olika kretsarne, skulle den förekomma på stiftsmötet i Visby för att der afgöras.
Herr Söderberg talade om lärarnes små löneförhållande och deraf följande svårighet vid vikaries aflönande, Yrkade på att staten måtte ingripa och göra något för denna viktiga frågas lyckliga lösande.
Hr Hemmander visade, huru sådana sjelfhjelpsföreningar redan äro bildade i många delar af vårt land och buru de der organiserats efter olika grunder, Tal. påminde huru som en ungefär lika lydande fråga hade förekommit i Silte skolhus för ett år sedan. Men frågan inlemnades af okunnighet om motiven vid årets riksdag om vikaries aflönande vid sjukdomsfall. Riksdagen 1890 beslöt med anledning deraf att i enlighet med statsutskottets hemställan en skrifvelse till k. m:t att regeringen täcktes taga i öfvervägande om och på hvilka vilkor statsbidrag skulle kunna lemnas till ordinarie lärare och lärarinnor vid rikets folk- och småskolor, som af sjukdom urståndsattes att fullgöra sin plikt. Med kännedom om frågans utgång vid riksdagen beslöts vid kretsmötet i Alfva att frågan skulle bordläggas, hvilket ock skedde. Vid årets riksdag var frågan ej före, möjligen kan den framkomma vid nästa riksdag.
Herr Lindal. Någon hjelp från staten var ej att vänta, utan måste vi se oss om efter bjelp sjelfva, ty i annat fall kunde hända att »kon dör medan gräset gror», Äfven obefordrade lärare borde få inträde i föreningen med en mindre afgifts erläggande. Betonade att en sjukhjelpsförening var behjertansvärd, ja nödvändig och att den mycket väl kunde realiseras utan att ruinera lärarne. Den enda svårigheten, enligt tal:s mening, vore förehyggande af strejk vid afgiftens erläggande. Tal. hade med ledsnad funnit att kamratanda icka vore densamma nu som förr.
Sedan åtskilliga talare yttrat sig, dels med förhoppning att kärlek och kamratanda skulle förebygga alla strejker i ifrågavarande fall, deis med tacksamhet för hvad staten har gjort för lärarekåren och i den förhoppning att den fortfarande skall omfatta skolan med samma intresse, afslöts diskussionen, sedan mötet antagit en resolution, som nära anslöts sig till inledarens förslag.
Sedan ordf. framburit sitt tack till mötesdeltagarne, afslöts mötet i skolan med bön och sång.
Omedelbart derefter höll prosten Alfvegren predikan i kyrkan. Till text hade valts 2 Kon. 4: 38—41.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Augusti 1891
N:r 130