Etikett: Lye

Lye socken ligger på Gotlands sydöstra sida.
Gårdsnamn: Annexen, Bjärges, Bosarve, Dals, Eriks, Häffride, Härfars, Lillrone, Lyrungs, Mannegårde, Medebys, Rotarve, Sigulds, Smiss, Snevide.

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Den ödesdigra fortkörningen Ölutköraren A. F. Cäsar, hvilken å Adelsgatan öfverkört och skadat en flicka, var instämd för denna förseelse, men förklarade att han gjort det af olyckshändelse och att flickan sprungit i vägen samt att han ej hunnit att bromsa. Medgaf, att han å Adelsgatan kört i traf och äfven i galopp. För att bevisa att Cäsar varit vållande till olyckan erhöll åkl. uppskof till 27 dennes.

Osämja och förlikning. Arbetaren Hj. Höglund var instämd för det han misshandlat sin svärfader, arb. Karl Sandelin å Follingbo väg, genom att slå honom med knytnäfven och sparka honom.
Då målet påropades, anmäldes det förlikt, hvadan äfven åkl. afstod från sin talan i målet.

Vägmalet mellan Anton Berglund vid Bjerges i Lye och Ungbåtels åboar i Stånga har nu afdömts äfven af hofrätten, som faststält häradsrättens utslag med endast den ändring, att Berglund förpliktats ersätta motparternas kostnader i saken vid häradsrätten med 200 kr. Häradsrätten hade kvittat rättegångskostnaderna.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 December 1898
N:r 192

Publicerat

Innevarande års mönstring

med beväringsmän tillhörande Garde kompaniområde, N:o 186, förrättas: fredagen den 16 dennes kl, 11 f. m. vid Butle järnvägsstation med beväringsmän från Vänge, Butle, Guldrupe, Garde, Etelhem. Alskog och Lye socknar samt följande dag (den 17 dennes) kl. 11 f. m. vid Kräklings i Kräklingbo med beväringsmän från Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarn, Gammalgarn och Ardre socknar.
Befriade från personlig inställelse äro de mönstringsskyldige, som lämna föreskrifven adressuppgift.
För öfrigt hänvisas dels till länskungörelsen och dels till i inskrifningsboken intaget utdrag ur värnpliktslagen.
Klintehamn d. 9 December 1898.
KARL BOLIN, T. f. Befälhafvare för Garde kompaniområde.

Innevarande års beväringsmönstring inom Visby kompaniområde N:o 181 förrättas å stadens rådhus nedanstående dagar från kl. 10 f. m.:
Måndagen den 19 dennes med mönstringsskyldige inom Strandroten, Norderroten och S:t Hansroten samt
Tisdagen den 20 dennes med mönstringsskyldige inom Klinteroten och utom staden boende.
Vidare upplysningar angående mönstringen finnas i länskungörelsen ser. Å. N:o 230 för innevarande år samt uti inskrifningsboken.
Visby den 8 December 1898.
E. L. Löwenberg,
t. f. Befälhafvare för Visby kompaniområde N:o 181.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 December 1898
N:r 190

Publicerat

Väghinder.

Till följd af brobygnad är vägen emellan P. Lydahls bostad vid Mannegårda i Lye och Strömma i Stånga ofarbar 8 och 9 dennes, då man i stället kan begagna vägen förbi Sigula och Lyrungs och Lye.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 December 1898
N:r 186

Publicerat

På äfventyr.

Brun tjufåker på tåget och anammar Brunte.
I går på morgonen anmälde inspektor G. Nyberg å Hallfreda hos länsman J. Smedberg, att under natten till gårdagen ett hästkreatur olfvit stulet från hr N. Herlitz, Hallfreda. Tillgreppet hade märkts vid femtiden på morgonen; antagligen hade tillgreppet skett så, att tjufven beredt sig tillträde till stallet genom uppbrytande af ett fönster, som var fastsatt med spikar utanför. Sedan hästen blifvit uttagen, bade tjufven äfven framtagit en reskärra samt synes äfven hafva flyttat selarne, bvadan man antog, att han haft för afsikt att äfven tillgripa åkdonet. Men då han synbarligen ej funnit någon sele som passat, hade han tagit hästen och begifvit sig af äfen medtagande åkdyna och halsknlippe.
När tillgreppet upptäcktes, blef det naturligtvis uppståndelse vid Hallfreda, och man började genast att efterspana tjufven, Vid förfrågningar i grannskapet fick man klart för sig, att tjufven tagit vägen åt Visby, hvarför hr Nyberg begaf sig dit och anmälde saken.
Medan man sålunda spanade efter tjufven, hade denne ridande på sitt byte och med åkdynan som sadel hunnit till Visby. är styrde han kosan till Norra Murgatan och knackade på å ett hus, hvars ännu sofvande innevånare vaknade och förundrade sporde hvad som stod på. Utanför stod en ung man, hållande en bran häst och frågande »hvar kötthandlarn bodde?» — Hästslaktarn, menar ni väl?
— Ja, just den ja. Hvar bor han? — frågade ynglingen brädskande.
— Snedt emot, — blef svaret, och så stytde der morgonfriske hästmannen sina steg till hästslaktare Nilssons hus, där han slog på med sådan energi, att hela huset vaknade.
Nilsson själf steg upp och frågade hvem det var.
— Är det du, som är hästslaktare? — frågades utifrån.
— Ja, — sade N. och öppnade dörren. — Hvad är det fråga om.
— Vill du köpa en häst af mig! Jag ska hä 200 kr. för den.
N., som tyckte, att hästhandlaren var ovanligt tidigt ute och som fann hans affärsifver litet besynnerlig, bid honom komma in och ingna sig, så kunde de ja tala om saken, Hästen stäldes in på Nilssons gård och dess innehafvare stannade i N:s bostad. Han var emellertid mycket ifrig att bli klar med hästaffären och nedsatte priset på sin arab i ett nu’ till 40 kr. Detta styrkte N. ännu mera i hans misstankar om, att allt icke stod rätt till, hyarför han, sedan han låtit framsätta kaffe och cigarrer för att traktera den ifrige säljaren med, oförmärkt sände en annan tillstädesvarande person till polisen för att anmäla hvad som inträffat. Säljaren blef emellertid allt mera nervös, och då han saknade den till polisen sända personen, frågade han misstroget, hvart denne gått.
— Han är ute och ger hästen foder och vatten.
— Nå, men skall da köpa hästen? Jag har brådtom, och du skall få den för 14 kr., bara du tar den.
— Vi ska lugna oss — sade Nilsson. — Jag vill se hästen vid dagsljus, innan jag köper den.
Strax därpå kommo två polismän, hvilka till den unge mannens förfäran förde honom till polisvakten.
På polisvaktkontoret uppgaf sig hästinnehafvaren heta Karl Alfred Brun samt att han var från Butle, där bans far var torpare, och att ban af fadern fått i uppdrag att sälja hästen i staden, Sedermera ändrade han uppgiften om sin hemort så, att han var från Lye.
Ansatt af frågor erkände han slutligen, att ban tillgripit hästen ett stycke från Sylfasta, något som sedan bekräftades af hr Nybergs anmälan.
Inue å polisvaktkontoret uppförde Brun sig så besynnerligt och hans tal var af sådant innehåll, att man ritt snart förstod, att man hade med en ej fullt tillräknelig person att göra. Länsman Smedberg infann sig emel lertid fram på förmiddagen och anstälde polisförhör med Brun. Därvid utröntes, utöfver hvad ofvan berättats, följande:
Karl Alfred Brun uppgaf sig vara född i September 1877. Han har icke gått i skola, ej heller konfirmerats. Vid årets mönstring fritogs han från värnplikt. Hans fader är hemmansägaren Axel Bran, ägare till 1/4 mantal Lilla: Rone i Lye.
Angående tillgreppet af hästen och därmed förknippade omständigheter meddelade Alfred Brun, att han i onsdags vid 1/2 8-tiden gått från hemmet och begifvit sig till Etelhem, där han passat på att utan tillåtelse och utan biljett medfölja det till Visby gående tåget, gömd i en betvagn. Sålunda åkte han på snålskjuts till Roma(?), där han, likaledes osedd af tågpersonalen, stigit af och gående fortsatt sin färd. På ett par ställen talade han till och anhöll om husrum öfver natten, som emellertid vägrades honom, Vid Hallfreda hade han brutit sig in i stallet, hvilket skett utan verktyg, tagit hästen och gifvit sig af till Visby.
Hästen, ett vackert djur, försäkradt för 800 kr., har i oskadadt skick återlämnats till ägaren.
Alfred Brun gör ett mäkta sorglustigt-intryek. Hanu är iklädd skinnbeslagna benkläder, kavaj och ett par väldiga träskor, och att se honom till häst måtte ha varit en syn för gudar — en äkta »riddare af den sorgliga skepnaden». Att tillgreppet af hästen såväl som hans vandring från hemmet och hans friresa på tåget skett under ett anfall af sinnesförvirring är väl att antaga. F. n. hålles han i förvar å polisvaktkontoret, och hans föräldrar ha underrättats om hans visteleort.
I dag har den beklagansvärde ynglingens fader varit i staden för att hämta sin son. Han meddelade att ynglingen ända från sin tidigaste barndom varit »svag i hufvadet», icke egentligen vansinnig utan hvad man i dagligt tal kallar »halfstollig». Denna hans sorgliga sinnesförfattning här förorsakats däraf att han som späd haft hjärnfeber. Han har dock alltid varit’ lugn osh aldrig våldsam. För två år sedan hade han doek företagit ett liknande irrfärd och då gått hela vägen till fots från Lye till Visby och hitkommit i mycket medtaget tillstånd.
Vid detta tillfälle saknades han i hemmet redan vid 7-tiden. Han hade vid 6-tiden barhufvad och med ett par tofflor på sig samt i skjortärmarne gått ut på gården och sedan försvunnit. Man spårade honom vid kans eftersökande ganska länge, men sedan försvunne spåren totalt.
Nu är dock ynglingen åter i godt förvar efter sitt sista äfventyr, och fadern lofrade, att han skulle styra om att det blefve sista gången som Karl Alfred kom ut vå äfventyr.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 November 1898
N:r 178

Publicerat

Med anledning af

ägarinnan Josefina Siggulins död finnas 7/32 dels mtl. Sigulds och 7/32 dels mtl. Snefvide i Lye socken till salu. Dessa fastigheter hafva undergått laga skifte för tjugo år sedan och äro belägna i närheten af kyrkan. Sigulds är bebygd med manbygnad af sten i två våningar, flygelbygnad och ladugårdshus af trä, ombygda för tre år sedan. Under dessa fastigheter, som ligga i sambruk, finnas 30 tunland bördig åker, 23 tunland äng, som i medelmåttiga år lämnar 16 parlass hö, 63 tunland betesmark, 34 tunland skogsmark samt utdikad myrmark i Laumyr. Skog finnes till afsalu. Fastigheterna äro fria från s. k. födoråd och besväras endast af ett lån i Gotlands hypoteksförening å 1,700 kronor; kunna genast få tillträdas.
Upplysningar lämnas af arfvingarna å stället.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 November 1898
N:r 174

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Forts.)

För ärekränkning hade Gustaf Sandström från Bofride i Fröjel instämt Karl Nilsson vid Solbjerga. Svar. bestred kär:s påståenden; han hade blott på något yttrande af Sandström genmält, att S. bara gick på vägen och skojade, därmed menande att S. pratade »skojigt», men ingalunda att S. vore någon »skojare». Målet uppsköts till 28 Nov.

För misshandel å allmän väg mot kapten Fisch tilltalade järnvägsarbetare Karl Lancke erkände, att han kouffat kull kapten Fisch och gifvit honom några slag i ansiktet, Utslag nästa sammanträle.

För misshandel och hemfridsbrott var på angifvelse af J. P. Sandelius vid Källgårds i Stenkumla arrendatorn A. W. Olin därstides åtalad. Svar., som ej kom tillstädes, skall enligt stämningen 29 sistl. Sept. ha misshandlat målsägaren, slagit in dörrar och sågat af rior i dennes bostad, samt förstört åtskillig annan egendom. Målsägaren ville ha svar. häktad, ty han tordes ej hem, så länga »mordängeln» var i huset. För utevaro fick svar. böta 10 kr. samt ålades att vara tillstädes 28 nästa Nov. vid vite af 25 kr.

Arbetsbetalning med 84 kr. för tiden 14 Mars—28 Ang. detta år fordrar Elisabet Mallén från Stånga af gästgifvaren K. J. Andersson vid Domerarive i Öja. Svar. dömdes att för utevaro böta 10 kr. samt ålades vid förböjdt vite att komma tillstides 28 Nov.

Om skyldighet att tillhandahålla åtkomsthandlingar för att få ett födoråd intecknadt, hade G. T. Boberg i Silte instämt L. N. och Jakobina Engström därstädes. Födorådet fans upptaget i köpekontraktet, som innehades af svar. och inlämnades till rätten. Kär. öfverlämnade därpå målet och yrkade intecknings fastställande till säkerhet för födorådet.

För förargelseveckande beteende samt för fylleri sistl, stortorgdag i Hemse, åtalade Niklas Johansson från Östres i Alfva erkände förseelserna. Utslag nästa sammanträde.

För våld instämde kanalarbetaren J. A. Holmdahl uteblef. Fick därför böta 10 kr. samt ålades att komma tillstädes 28 Nov. vid 25 kr. vite.

För samma förseelse var Johan Lindgren från När åtalad; våldet skulle begåtts mot Konrad Mallin från Hablingbo. Svar. påstod, att han endast till nödvärn slagit till Mallin. Detta styrktes med ett vittne. För att styrka det svar. med en mejsel slagit målsäg. i hufvudet erhöll åkl. uppskof till 28 Nov. med föreläggande för svar. att komma tillstädes vid 20 kr. vite.

D:o D:o. För misshandel mot kanalarbetaren Karl Nilsson voro Karl Dalgren från Heffride i Lye och Fridolf Löfqvist från Etelhem åtalade. Dalgren skall med en käpp ha slagit Nilsson på högra kinden, så att ansiktet uppfläckts, tvenne tänder lossnat och N. måst anlita läkare; Löfqvist skulle ha med ett trästycke slagit Nilsson i hufvudet. Dessutom skulle Dalgren ba hotat N. med knif. Dalgren medgaf slaget, som han utdelat, emedan Nilsson varit full och bråkig och hade lofvat gotländingarne smörj. Knifdragningen förnekades. Löfgvist kunde ej minnas, att han slagit Nilsson. Målet uppsköts till 28 Nov., då de tilltalade böra komma tillstädes vid vite af 20 kr. för dem hvardera.

För hemfridsbrott hos husbonden Nils Jönsson vid Maldes i Stånga var drängen Frans Johansson därstädes stämd. Svar. erkände, att han sistl. lördagskväll efter kl. 11 bultat på Jönssons dörrar och fönster. Utslag meddelas nästa sammanträde.

Tredskande aktietecknare. Kronolänsman — Svallingson yrkade å Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolags vägnar, att G. Bolin vid Tjuls i Eskelhem måtte åläggas att inlösa fyra af honom tecknade aktier i järnvägen. Svarandens ombud bestred käromålet, emedan hans hufvudman vore så slö och bortkommen, att han ej haft något begrepp om att ha tecknat sitt namn på en aktielista.
Kärandeombudet anförde det egendomliga därati, att ingen annan vare sig enskild eller kommun tredskats med undantag af Eskel hemsboarne, som ursprungligen tecknat 20,000 kr. i företaget men sedan fått detta stämmobeslut upphäfdt. Då sedermera enskild teckning kommit till stånd inom Eskelhem, hade järnvägen dragits värmare Eskelhem än ur sprungligen föreslagits, hvilken förändring fördyrade anläggningen med cirka 20,000 kr.
Flere andra Eskelhemsboar voro stämda för samma sak men hade inlöst sina förbindelser, och liksom alla andra utomstående betalat godvilligt.
Uppskof i målet till nästa sammanträde.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 November 1898
N:r 170

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker,

Norra häradsrätten.
Vid rättens sammanträde i måndags afkunnades följande utslag:
I målet emellan landtbr. G. Andersson, kär., och skoll. Pettersson, Buttle, svar., angående tvist om hemmansköp, ogillades svaromålet och dömdes kär. att ersätta svar. med 25 kr. och att betala rättegångskostnaderna.

Skogsstölden å Fårö prästgårdsskog. Den för denna förseelse åtalade arb. Fr. Ekström hördes ånyo, hvarvid han fortfarande förnekade att han gjort sig skyldig till skogsstöld.
Ett vittne, själftboende å prästgårdens grund, berättade, att han vid ett tillfälle i Mars månad detta år sett svar. och hans son sysselsatta med att i prästgårdsskogen omkullsåga en till hälften kullfallen, delvis förtorkad fura. Däremot hade vittnet sig ej bekant huruvida svar. sedermera forslat hem sagda träd- till sin bostad. På fråga förklarade sig vittnet anse, att man af den fälda furan ej kunde få mera än högst en sliper; det öfriga af trädet var användbart endast som bränsle.
Svar, förklarade, att det i vittnesmålet omtalade trädet varit alldeles förtorkadt och att man ej kunde få någon slipers ur detsamma. Också hade svar., som vil den tiden var mindre arbetsför, fält trädet endast för att få litet bränsle, så att han och hans familj ej skulle behöfva trysa.
Åkl. öfverlämnade målet med vidhållande af sitt ansvarsyrkande och yrkade att Ekström, om han ej på den förebrakta bevisningen kan till ansvar fällas, måtte åläggas att med ed fria sig från ansvar. Utslag 28 Nov.

Trätovattnet i Barlingbo. I det af oss under denna rubrik förut refererade målet mot slaktarehustrun Lotta Ahlqvist och hennes son angående hemfridsbrott och våld mot landtbr. Enström företogs förnyad under sökning.
Ett vittne hördes, men hade detta intet nytt att omförmäla. Hade sett att Enström och John sprungit emot hvarandra på en åker, båda beväpnade med käppar, men hade ej sett dem slåss. -Däremot hade vittnet sett Enströms hustru knuffa hustru Ahlqvist i bröstet, så att hon ryggat tillbaka några steg.
Det utröntes nu, att John Ahlqvist, som vid målets första handläggning enligt fullmakt svarat äfven för sin mor och som äfven vid detta tillfälle instälde sig som hennes ombud, ej var myndig, hvadan han förvägrades att vidare föra moderns talan, utan skall hon antingen personligen eller genom kvalificeradt ombud inställa sig vid rätten, då målet 28 Nov. ånyo handlägges.

För våld mot landtbrukaren N. O. Bendelin, Bengts i Östergarn, var dennes granne C. O. Larsson instämd. Svar. skulle utan vidare anledning ha öfverfallit och — antagligen med en hopfäld knif — tilldelat målsägaren ett slag öfver ena ögat, så att detta hopsvullnat, samt sedan vräkt honom i ett dike och fattat med fingrarna om hans hals, som om han velat kväfva honom. Den enda anledning som målsäg. ansåg förefintlig för våldet, skulle vara, att han ofrivilligt skrämt några svar. tillhöriga höns, som gått ute på en åker.
Svar. tillstod, att han slagit målsäg., dock ej med knif eller annat tillhygge utan med knutna handen och att detta skett först sedan målsäg. själf våldfört sig å svar. Målet öfverlämnades, af målsägaren med yrkande om 50 kr. ersättning för sveda och värk, och faller utslag 28 Nov.

Förlikta blefvo målen mellan landtbr. Axel Reuser, kär., och arb. Emil Larsson, svar., och vica versa, angående våld och hemfridsbrott samt angående innehållen lön.

Ofullständiga papper. Änkan Lovisa Johansson från Visby, hvilken af läns man Boberg instämts för olaga ölhandel å Kräklingbo marknad, hade till rätten inlämnat skriftligt erkännande men försummat att bemyndiga någon att till rätten ingifva bekännelsehandlingen, hvadan målet, för fullständigande af alla formaliteter, uppsköts till 28 Nov.

Om återgång af köpeaftal mellan i konkurs försatte laudtbr. O. Larsson och dennes svåger, till hvilken L. till skada för sina borgenärer afhändt sig sin egendom, hade borgenärerna i L s konkurs ansökt. Sedan Larsson hörts om affären men densamma ej blifyvit foullt utredd, uppsköts målet till Januarisammanträdet.

Sviter af Smålanderska brunnsgräfningsmålet. Under brunnsgräfvare Smålanders förut refererade, nu mera afgjorda mål mot en del personer angående falskt vittnesmål m. m. hade svarandenas ombod, sakförare A. C. Stenmark yrkat ansvar å Smålander för äreröriga beskyllningar. Men då detta mål förekom vid dettasammanträde, hade Smålander ej infunnit sig utan endast genom ombud ingifvit en del saken ej utredande handlingar. Mot kärandens protest uppsköts därför målet till 28 Nov. med slutligt föreläggande för Smålander.

Ömsesidiga artigheter. Landtbrukaren C. J. Ahlberg, Bäcks i Hangvar, hade instämt landtbrukaren O. Wallin för en del ärekränkande tillmälen – och påståenden som denne låtit koemma sig till last mot Ahlberg. Bl. a. hade han beskylt A. för att stå i otillåtet förhållande till W:s hustru, m. m. sådant. Svar. var påfallande villig att erkänna allt detta, som -han dock råkat säga i hastigt mod och icke utan viss anledning, enär A. verkligen vid ett tillfälle skulle ha visat sig litet närgången mot hans hustru. Så öfverlämnades målet med yrkande om ansvar å Wallin.
Omedelbart därpå ropades målet: C. Wallin kärande mot C. J. Ahlberg svarande. Här var det Ahlberg, som hade varit framme och kallat Wallin för »buse», »pase» och tjuf. Ahlberg erkände att han begagnat dessa uttryck och det lät, som om han trodde sig om att kunna bevisa, att W. gjort skäl för titlarna; han begärde uppskof för att bevisa, att hans ord varit sanna. Men så kom haus rättegångsbiträde på den tanken, att det kanske vore bäst att söka få de ömsesidiga artigheterna kvittade med hvarandra. Och detta blef också fallet, i det parterna enades om att afstå från ansvarsyrkandena å hvarandra, hvadan de båda målen afskrefvos som förlikta.

Oloflig jordtäkt, olofliga vägar, förstörda skogsplantor, oloflig jakt m. m. sådant. Som vi förut referetat hade landtbr. Nils Jakobsson, Norrbys i Hejdeby instämt laudtbr. J. O. Jacobsson, Tibbles i Hejdeby, med yrkande om ansvar å denne för det han olofligen tagit jord å kär:s ägor samt därvid förstört skogsplantor för kär. till ett värde af 500 kr. Svar; hade erkänt, att hans tjänare honom ovetande tagit några lass jors- å kär:s ägor men bestridt, att några skoga plantor blifvit förstörda. För att visa dett hade nu kär inkallat en del vittnen, af hvilka svar. dock ville jäfva två, enär dessa af honom voro stämda dels för otillåtet begagnande af en honom tillhörig väg, dels för oloflig jakt å hans ägor. Jäfsanmärkningarna ogillades dock, och vittnena fingo höras utan att målet dock blef fullt utredt. Dessutom hade Jakobsson» stämt »Tibbles-Jakobsson för det denne kört öfver kär. tillhörig mark och därvid åter förstört skogsplantor.» Svar. erkände att hans tjänare kört öfver marken i fråga men bestred äfven nu att skogsplantor blifvit förstörda, och vittnen intygade att marken, öfver hvilken svar. kört, vore alldeles oduglig att använda för skogsplantering, liksom de ej heller kunnat finna något spår af sagda plantering på platsen.
Nu kom turen till den hittillsvarande svaranden, hvilken å sin sida stämt Nils Jakobson för användande af oloflig väg. Och så skulle svaranden i detta mål visa, att han måste begagna vägen i fråga, och så bevisades och motbevisades i oändlighet, tills alla de inkrånglade målen ånyo uppskötos för vidare utredning.

Södra häradsrätten.
3:dje sammanträdet, Ordf e. o. hofrättsnotarien J. A. Toll.

För misshandel dömdes kakelungsmakaren E. Briog från Visby att böta 100 kr. samt ersätta den misshandlade drängen med 25 kr. och betala rättegångskostnaderna.

För försäljning af maltdrycker till andra än vägfarande dömdes gästgifvaren K. J. Andersson i Öja att böta 20 kr.

Till ny behandling förekom det från hofrätten återförvista målet emellan Ungbåtels åboar i Stånga och Bjerges åboar i Lye angående bättre rätt till vissa dammområden under Ungbåtels hemman. Målet har återförvists för att vinna utredning om, huru många delägare finnas i Ungbåtels och Bjerges hemman samt om värdet af de omtvistade områdena. Svar. Berglund bestred fortfarande, att områdena tillskiftats Ungbåtels. Flera intyg företeddes dock, att Ungbåtels af ålder varit innehafvare af områdena i fråga; först sedan Berglund blifvit husbonde vid Bjerges, hade denne från händt Ungbåtels besittningen. Målet förekommer ånyo vid första vårsammanträdet.

Det långvariga målet emellan Oskar Högbergs i Eskelhem förmyndare Olof och Gabriel Bolin å ena sidan samt Högbergs stjufson Johan Qvarnberg å den andra, angående likvid för en förbindelse å 700 kr., hvarå«dock 600 kr. skulle varit afförda, förekom ånyo till behandling. Parterna vidhöllo sina yrkanden. Tvenne vittnen hördes. Utslag vid nästa sammanträde.

Tvist om arrende. J. Melin vid Jakobs i Ejsta hade instämt K. J. Westerberg från Alfva om utbekommande af 50 kr. hyra för en sågplats. Svar. styrkte med tvenne vittnen, att summan var betald genom af kär. medgifven afskrifning å en förbindelse, hvarå kär, tecknat borgen för sin måg.
Målet uppsköts till första sammanträdet af vårtinget.

Om ersättning för skadad koroskörd hade Aug. Edberg vid Gumbalde i Stånga instämt landtbrukaren F. Martell vid Maldes samt Oskar Hansson vid Hägvide; Kär. fordrar ersättning med 50 kr. för den skada svar:s får skulle ha åstadkommit å kär:s kornåker, Flera vittnen hördes såväl om skadan som om, hvem som vore ägare till fåren; iugen visste bestämt att de tillhörde svar.
Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde.

Sprittvists I firman Lindqvister & komp:s i Stockholm mål mot Johan Larsson vid Kakuse i Wäte hördes som vittne handelsagenten Johan Bokström, som 1 Juni 1895 på svar:s begäran till kär. ingifvit order om 40 liter konjak å 1:35, 20 liter punsch och 15 liter stenborgare å 1:50 pr liter.
Kär. yrkar edgång å svar. Utslag nästa sammanträde.

I målet emellan O. Wedin vid Västerby i Ardre och Oskar Ringbom i Alfva om utbekommande af undantagsved faller utslag vid nästa sammanträde.

Oförstånd? För förfalskning af en rekvisitionssedel samt olofl. afvikande ur tjänst var 19-åriga pigan Laura Larsson från Olofs i Öja tilltalad. Den tilltalade erkände att hon på en af henne själf skrifven rekvisition af handl. Hanzén å Burgsvik tillnarrat sig en hatt, värd 3:20, hvarför hennes husbonde blifvit debiterad, samt att hon olefligen afvikit ur tjänsten. Dom faller vid nästa sammanträde.

Utslag faller äfven vid nästa sammanträde i målena emellan Johan Olsson vid Rofvalds i Eskelhem samt Johan Nilsson vid Smågårda och Johan Hansson vid Dyple i Tofta, avgående ersättning för »Blötmyrs» utdikning, samt emellan Karolina Grönström vid Roes i Rone och Johau Johansson vid Manegårda i Lye om redovisning af förmyndaremedel.

Hästkränglet emellan Johan Johansson å Dalbo i När och Lars Alkvist vid Husarfve i Lau samt vice versa förekom ånyo. Flera vittnen hördes i saken och intygade, att hästen i fråga sedan gammalt varit istadig och nekat att draga såväl i enbet som för trösk. Johansson hade helt kort tid haft djuret. Målet uppsköts tillnästasammanträde.

Djurplågerimålet mot Jakob Olsson vid Hemmor i När förekom till ny behandling. Vittnen hördes, som tyckte det vara »synd» att i dagligt arbete använda så magra djur, hvaraf ett äfven haft öppet sår i lokstaden. För mera bevisninge anskaffande uppsköts målet till nästa sammanträde.

För hemfridsbrott hade Nils Nährström vid Haltarfve i När åtalat husbondesönerna Olof Häglund och Carl Skönlund från Hägdarfve i samma socken, Båda nekade. Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde, då svar. skola vara tillstädes vid vite af 20 kr. för dem hvardera.

Om utbekommande af födoråd för åren 1897—98 hade änkan Anna Larsson vid Liffedarfve i Eskelhem instämt Johan Simonsson därstädes. Svar. bestred kärandens yrkanden, och målet uppsköts till nästa sammanträde.
(Forts.)

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 November 1898
N:r 169

Publicerat

Vid årets nötboskapspremieringar

voro, enligt nu afgifven officiel berättelse, utstälda tillsammans 17 äldre och 40 yngre hahdjur samt 418 äldre och 88 yngre hondjur, tillhopa alltså 562 djur, af hvilka 306 premierades. Bland de utdelade prisen fans intet första, 24 andra och 282 tredje pris, hvarjämte utlämnades 284 frisedlar samt inlöstes 122 dylika för 2 kr st. och ytterligare 96 d:o för 1 kr. stycket.
Till stamtjurar för tiden intill nästa års premiering antogs Balder på Kvie i Stenkyrka, Pål på Kvie i Endre, Prins på Ejmunds i Mästerby, Samos på Lillrone i Lye, Tor på Snoder i Sproge, Matts på Stumle i Alfva, Stiffen på Bölske i Eke, Primus å prästgården i Kräklingbo, Prinsen på Skogs i Levide och Joel på Ejmunds i Gerum.
Antalet uppvisade djur var högre än under något föregående år. Procenttalet för godkända djur var i det närmaste lika med det för 1896, nämligen resp. 54,2 och 54,4. Djurens beskaffenhet har också i allmänhet varit lika god, inom en del områden till och med något bättre än i fjol. Inom bördigare trakter, där gynsamma förutsättningar finnas för underhåll af goda djur, har premieringsnämden gått ganska strängt till väga vid bedömningen.
De bästa djuren uppvisades inom Hoburgs och Grötlinge, Burs och Garda, Stenkumla och Banda, Halla samt Endre och Dede tings premieringsområden. De nordligaste premieringskretsarna lämna ännu mycket öfrigt att önska; särskildt beträffande tjurarna är det i dessa trakter, omfattande Rute, Bunge, Fleringe, Fårö m. fl. socknar, mycket uselt stäldt.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 Oktober 1898
N:r 156

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten Andra sammanträdet. (Ordf.: Häradshöfd, T. af Ekenstam.) Utslag.
Dyr pump. Johan Andersson vid Tenglings i Etelhem, som brustit åt eden, dömdes att utgifva ej blott ersättning för den af Fole mek. verkstad levererade pumpen med krr. 21:90 jämte ränta utan äfven 113 kr. i rättegångskostnader förutom protokollslösen.

Ogilladt blef det af drängen Oskar Lundberg vid Grens i Mästerby mot änkan Charlotta Jakobsson Nystuge i Hogrän anhänggigjorda målet om utbekommande af tjänstehjonslön. Kär. dömdes för olofligt afvikande ur tjänsten att böta hälften af lönen med 75 kr. samt att betala sin motparts alla rättegångskostnader.

För smädligt yttrande mot fjärdingsman Cedergren i Ejsta samt för att ha hindrat fjärdingsmannen, då denne varit stadd i tjänsteärenden, dömdes arbetaren P. Larsson vid Mellings i Ejsta att böta 50 kr.
— Förre båtsmannen O. Lindvall i Ejsta dömdes äfven för smädligt uttryck mot samme fjärdingsman att böta 25 kr.

Ogilladt käromål. H. Engqvist vid Mallgårds i Levide fick sina krafsanspråk om utbekommande af tjänstehjonslön mot Jakob Pettersson Östres i Alfva ogillade.

Dömd för misshandel. Lars Larsson Sigleifs i När dömdes för den misshandel han begått mot pigan Olivia Olsson Allmungs i samma socken till en månads fängelse samt att ersätta Olivia med 50 kr. för sveda och värk jämte 30 kr.för inställelsen och att betala af statsverket förskjutna vittneslöner.

Att flytta inom tre månader ålades Mårten Pettersson Sigreifs i Vamlingbo.
Förutom kostnaderna för bygnadernas flyttande får nu P. betala kärandyen, Lars Andersson Sigreifs, 60 ä(r. i arrende jämte 36 kr. i rättegångskostnader.

Till boskilnad dömdes mellan makarne Kökeritz i Garda.

För våld mot drängen R. Ramberg i Atlingbo åtalade kakelungsmakaregesällen E. Bring från Visbyransakades ånyo. Bring bestred fortfarande genom ombud åtalets riktighet. För bevisning hade åkl. inkallat fem vittnen, som nästan samstämmandoe berättade, att de sett Bring dels med en brädstump slå Ramberg i hufvudet, så att tillhygget gått söder, dels, medan Ramberg satte för ett par hästar, med en flat kalksten slå honom i bakre delen af hufvudet, så att Ramberg med ett klagande ljud sjunkit ned mellan hästarna. Våldet hade begåtts utan någon föregående ordväxling. Dom faller vid nästa sammanträde.

Lönetvisten emellan N: Carlsson från Torsås i Kalmar län och P. A. Pettersson, Smiss i Garda förekom ånyo. Ett vittne hördes å hvardera sidan, men kär:s vittne, Kolmodin, hade sådana mot hvad han förut Jär ha yttrat stridande uppgifter, att ombudet kronolänsman Eneman ansåg sig föranlåten hemställa, om det ej vore skäligt hänvisa vittnet till själasörjaren. Vittnet ansåg att drängen gjort sig förtjänt af? den lön som begärdes, 75 kr. Men han hade varit sjuk i två månader. Upplyste äfven, att där drängen nu innehade tjänst, hans lön vore 90 kr.
Svar:s vittne ville ej bestämma någon lön för andra.
Kärandeombudet öfverlämnade målet, men svar. ville ha ytterligare uppskof. Yttrande häröfver vid nästa sammanträde.

Barnuppfostringsmålet emellan Jenny Svahn i Visby och Johan Johansson Tjengd arfve i Hemse förekom ånyo. Svar. instälde sig icke och dömdes att utgifva försutna vitet 15 kr. samt ålades att vid 25 kr. vite inställa sig vid fjärde sammanträdet. Kär. begärde att under tiden få höra vittnen vid rådstufvurätten i Visby.

Återförvist mål. Ett mål, som nämdeman Johan Olsson Rofvalds i Eskelhem haft mot Johan Gustafson Dyple om ersättning för utdikningskostnad i »Blötmyr», men som af kär. tappats, enär det varit för tidigt väckt, hade af hofrätten återförvisats till afgörande vid häradsrätten. Vid målets påropande instälde sig kär. personligen och svar. genom ombud, som skriftligen gjorde samma invändningar, som Johan Nilsson Smågårda, och Johan Hanson Dyple i liknande mål förut gjort. Målet kommer att afgöras vid fjärde sammanträdet.

Hästkrångel. Johan Johansson Dalbo i När hade 9 sistl. Maj till Lars Alkvist vid Halsarfve i Lau för 260 kr. sålt ett stokreatur, men 14 Aug. hade A. återlämnat stoet, emedan det dels ej gick för trösk, dels vore istadigt. Johansson hade då budit Alkvist 20 kr. afdrag, som Å. ej mottagit, och hade äfven för några dagar lämnat Johansson en annan häst i stället. Nu hade emellertid Johansson instämt Alkvist om en ersättning af hundra kr. för den tid han varit i mistning af stoet, och Alkvist å sin sida hade åtalat Johansson, för det denne sålt stoet utan att uppgifva dess dolda fel. Parterna bestredo hvarandras påståenden. Uppsköts till första dagen af nästa sammanträde.

För djurplågeri var Jakob Olsson Hemmor i När instämd. Olsson skulle nämligen till dagligt arbete ha användt ett par ytterst utmagrade hästar, hvaraf den ema äfven hade ett sår i lokstaden. Svar. medgaf delvis åkl:s påståenden, men han hade kört ytterst varsamt och såret var obetydligt.
Åkl. påpekade ett tillfälle som hästarna varit till en annan person utlånta, då denne person vid återlämnandet tillsagt Olsson, att hästarne ej kunde dra utan ville lägga sig. Olsson skulle då ha genmält: »Jag har ju sändt med en piska».
Målet förekommer ånyo första dagen af nästa sammanträde, därvid svar. skall vid 15 kr, vite komma tillstädes.

Olaga utskänkning af maltdrycker Gästgifvaren K. J. Andersson Domerarfve i Öja var instämd för att han till andre än vägfarande utskänkt maltdrycker. Svar. medgaf, att det nog vore riktigt som åkl. påstod, men det var modren som skötte denna servering, och det var svårt att skilja på vägfarande och icke vägfarande. Ombudet viste äfven, att vid besök som ombudet gjort hos svar, öl serverats till »kreti oah pleti», Andersson är förut dömd för dylik förseelse.
Utslag vid nästa sammanträde.

Återförvist till ny behandling är målet emellan Bjerges i Lye och Ungbåtels åboar i Stånga om bättre rätt till vissa dammområden. Målet är utsatt att förekomma till ny behandling å första dagen af fjärde sammanträdet.

Norra häradsrätten.
Död eller icke? Hustrun till sjömannen G. N. Gabrielsson har ansökt att hennes man måtte förklaras för död, enär hap, som år 1888 emigrerat till Amerika, ej sedan 1894 lämnat någon underrättelse om sig. En sjöman vid namn Lundin intygade, att han vid ett besök i Chicago 1895 hört, att en svensk sjöman vid namn N. G. Gabrielsson blifvit mördad där. Vidare upplystes att G. 1894 skrifvit hem för att utfå i sparbank insatta pengar men ej fullföljt uttagandet af venningarna. Rätten skall yttra sig 31 Okt.

För fångspillan voro nämdeman Karlqvist och landtbr. Anton Andersson från Ala instämda. De hade då 24 de Sept. på uppdrag af länsman Boberg skulle införpassa tvenne för brott häktade personer vid Buttle station genom ovaksamhet låtit dessa undkomma. De erkände och upplyste att de, då de vid Buttle väntade på tåget, begifvit sig till banvaktens bostad och darvid medtagit fångarne, hvilka de sedan utan bevakning låtit gå i förväg åt stationen, hvarvid de togo tillfället i akt och rymde, Utslag 31 Okt.

För oloflig ölutskänkning voro e, mindre än fyra kvinnor, Elvira Pettersson, Matilda Pettersson, Anna Kristina Olofsson och Katarina Carolina Almqvist, af länsman Boberg instämda. De erkände, att de å Kräklingbo marknad sålt öl, och faller utslag 31 Okt.

(Länsfängelset i går.)

Den falske folkskolläraren J. E. Johansson-Bolmér ransakades i går å längfängelset. Han nekade fortfarande. Kyrkoherde Broberg i Gryteryd, hvilken skulle ha utfärdat ett tjänstgöringsbetyg för J:sonBolmér, upplyste i skrifvelse, att han aldrig utfärdat något betyg för Bolmér, hvilken väl tjänstgjort i Gryteryd men efter en kort tid rymt därifrån. Bolmér fasthöll dock vid att Broberg utfärdat betyg för honom.
Från stadsfiskalen i Vexiö hade äfven ingått skrifvelse, att ingen skollärare vid namn J. E. Johansson finnes därstädes.
Då ännu icke full utredning i målet kunnat förebringas, uppsköts målet till 25 dennes, sedan Bolmér yrkat att blifva från målet skild.

Om rånet å Fårö hölls samma dag förnyad ransakning. Den häktade gjorde en del ändringar till protokollet, däribland särskildt ändrande sin uppgift om möjligheten af att han passerat Träska gård kl. 4 på morgonen af den dag, då brottet skedde. Han hade nämligen efter åkturen med Olsson lagt sig att sofva till kl. 4, då han gick ut. Han hade då bytt om hatt och ej haft kappsäck och ej ytterrock. Detta hade han förut på det bestämdaste förnekat.
Härefter stälde åklagaren en allvarlig maning till den häktade att bekänna, hvarpå denne svarade, att han, öfvertygad om sin oskuld, aldrig komme att bekänna.
Som vittnen hördes hemmansägare Olof Ekström och hans hustru Maria Lovisa från Butlex samt pigan Anna Söderdahl från Friggårds.
Olof Ekström hade dagarne efter rånet i närheten af Berggrens bostad funnit en flaska med fotogen. Flaskan hade legat på omkr. 100 alnars afstånd från Berggrens bostad i sydostlig riktning samt vid en gärdesgård, öfver hvilken man ofta plägade taga en genväg ut till landsvägen.
Vittnets hustru, Lovisa Ekström, hade ej sett flaskan utan endast hört sin lille son och sin man tala om att de funnit en fotogenflaska.
Anna Söderdahl intygade, att det å den borrsväng, som svaranden lånat afhennes far funnits stearinfläckar, då borrsvängen återlämnades, samt intygade, att stearin ej funnits i hennes hem vid tiden för händelsen i fråga. Vid julen hade man ett enda stearinljus, hvilket satt i toppen på julgranen, och det var sålunda omöjligt, att fläckarne på borrsvängen kunnat komma därifrån.
Södergren anförde härpå, att åkl:s yrkande om ansvar å honom för mordförsök vore grundlöst; på sin höjd borde yrkande om ansvar för misshandel kunna ifrågakomma.
Åtl. gendref detta, anseende, att af alla tecken att döma, rånarens fulla afsikt varit att mörda Berggren samt att sedan anstifta mordbrand.
Södergren anförde att B. lätt kunnat förorsaka sig blånader och skador själf efter rånet, då han sökt att komma ut.
Målet öfverlämnades å båda sidor. Afåkt, gjordos detta med påpekande, att svar. erkänt riktigheten af Ahlqvists vittnesmål. Någon reda i hans affärsböcker har ej kunnat åstadkommas, men allt har visat hur rutten hans affärsställning varit. Detta bestreds af svar. som ansåg sin affärsställning god. äAklagarens yrkande utmynnade, på grund af hvad som i målet förekommit, i yrkande om ansvar för rån och mordförsök samt för stölden hos Arweson, för olaga bränvinsförsäljning och för olaga dynamithandel.
Målsägaren yrkade 100 kr. i ersättning för sveda och värk och för förstörda inventarier hos Berggren med belopp som rätten finner skäligt samt att de penningar, som hos Södergren anträftats, måtte till Berggren återlämnas.
Sedan åklagarens och målsägandes slut på ståenden föredragits, &återtog svaranden sitt yrkande om målets afgörande samt begärde uppskof för att få rådföra sig med sakförare.
Uppskof beviljades äfven till 25 Oktober.

För knifskärning ransakades härför häktade arbetaren Karl Alfred Gunnar Nilsson, född 20 Februari 1876 i Othem.
Brottet hade så tillgått, att några ungdomar lördagen 3 Sept. kl. 8 på aftonen roat sig i vägskälet utanför Barlingbo station. Bland dessa befunno sig drängen Hjalmar Pettersson från Enbjenne i Barlingbo och arbetaren .Gunnar Nilsson från Visby. Båda hade varit öfverlastade och kommo anart i gräl med hvarandra. Grälet urartade till slagsmål, hvilket emellertid afstyrdes af kamraterna.
Om en stund begåfvo P. och N. sig i väg nedåt Mattsarfve gård, där de åter började våldföra sig på hvarandra. Personer, som kommo efter, hade iakttagit att båda kämparne tumlade ned i landsvägsdiket och att Pettersson tilldelat Nilsson en mängd slag och sparkar. I ersättning fördessa kunde Pettersson vid uppstigandet visa ett stort gapande sår efter ett knifhugg. Den sårade hade begifvit sig in till Mattsarfve gård, där han fick sitt sår förbundet.
En person hade hört Nilsson säga, att det var han, som tilldelade Pettersson knifhugget.
Nilsson erkände, att han tilldelat Pettersson ett knifhugg, men anmärkte, att detta skett till själfförsvar, enär Pettersson sökt att strypa honom under det de lågo i diket samt dessutom på annat sätt våldfört sig på honom.
Läkarebetyg meddelade att P. för såret legat till sängs i 10 dagar samt att hugget, om det träffat endast en centimeter djupare, ovilkorligen skulle ha afskurit pulsådern,
Tvänne vittnen styrkte riktigheten af svarandeng bekännelse, och målsägaren Pettersson vidgick att han gifvit svaranden en spark, eller ett slag — hvilketdera mindes han ejenär han såväl som svaranden varit berusad — i hufvadet.
Petterson yrkade att utfå 100 kr. i ersättning för sveda och värk samt 5 kr. för utlagdt läkarearvode.
Efter öfverläggning dömde rätten svaranden att för den erkända förseelsen hållas till straffarbete i 2 månader samt att böta 10 kr. för fylleri, hvilka böter, i händelse svar. saknade tillgångar att gälda dem med, skulle förvandlas till 2 dagars fängelse.
Målsägaren dömdes att för misshandeln böta 50 kr. och för fylleriförseelsen 5 kr. Dessutom ålades svar., som förklarade sig nöjd med domen, att till målsägaren utgifva 50 kr. för sveda och värk och 5 kr. för läkarehjälp.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Oktober 1898
N:r 153

Publicerat

Dödsfall Josefina Leontina Sigulin

Att Gud efter sitt allvisa råd behagat hädankalla Husbondedottern och Hemmansägaren Josefina Leontina Sigulin, som efter ett kort, men svårt lidande, afled vid Siguls i Lye lördagen den 13 Aug. 1898, i en ålder af 59 år, 1 mån., 25 dagar; djupt sörjd och saknad af oss; varder härmed deltagande släktingar och vänner tillkännagifvet.
Syskonen.
Sv. Psb. 473: 4, 5.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Augusti 1898
N:r 124

Om Oss Drivs med WordPress