Etikett: Lye

Lye socken ligger på Gotlands sydöstra sida.
Gårdsnamn: Annexen, Bjärges, Bosarve, Dals, Eriks, Häffride, Härfars, Lillrone, Lyrungs, Mannegårde, Medebys, Rotarve, Sigulds, Smiss, Snevide.

Publicerat

Till ordförande

i Levide sockens kommunalnämd är utsedd hemmansägaren Olof Malmros Tangelbos; i samma sockens fattigvårdsstyrelse hommansägaren Niklas Pettersson, Dals; i Ejsta sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse Paul Pettersson Bjerges; i Tofta sockens kommunoalnämd husbonden Matts Mattsson Krokstäde; i samma sockens fattigvårdastyrelse husbonden Karl Nilsson Bjers; och i Lye sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse landtbrukaren Anders Oskar Borgström, Heffride.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 December 1890
N:r 201

Publicerat

Riksdagsmannaval

för södra domsagan förrättades igår, då nuvarande ombudet hemmansägaren Ludv. Norrby i Fardhem omvaldes med 278 röster. Motkandidaten hemmanvsägaren Kristoffer Johansson i Hogrän erhöll 192 röster.
I valet deltogo endast omkring 23 procent af de röstberättigade.
Jämfördt med närmast föregående val visar detta (494 röstande) något större lifaktighet än valet på hösten 1887 (285 röstande), men kan icke jämföras med valet till Majriksdagen 1887, då icke mindre än 998 valsedlar aflemnades.
Hr Norrby erhöll till Majriksdagen 869 röster och 253 röster på hösten &r 1887.
Hr Kristoffer Johansson, som en gång i början af 1880-talet erhöll 199 röster och hvars kandidatur sedan låg nere, fick vid valet på hösten 1887 endast en enda röst.
Resultatet är kändt från alla socknar utom två:

1) Pettersson, Odvalls 1 röst.
2) Kapten Vennemo 3 röster.
3) O. R. Pettersson, Stånga 2 röst:r.
4) J. Vessman, Hogrän 2 röster.
(* 1 sedel kasserades.
(** 3 sedlar kasserades.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Augusti 1890
N:r 124

Publicerat

För Laus’ myrs

utdikving finnes ett äldre uppgjordt kostnadsförslag, slutande på 60 tusen kronor. Senare undersökningar hafva gifvit vid handen att kostnaden skulle kunna nedbringas till omkr. 32 tusen kronor. Med anl. deraf har sammanträde hållits med delägare från Lye, Burs m. fl. socknar och med det resultat, att förordnande begärts för ingenijör Roos att företaga en förrättning i syfte att åstadkomma laglighet för en utdikningsplan enligt sist nämda kostnadsförslag.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 Juli 1890
N:r 107

Publicerat

I kyrkoherdeembetet

öfver Alskogs och Lye församlingars pastorat installerades i går pastor Alfred Ablander af biskop von Schéele, dervid biträdd af kontraktsprosten Alfvegren i Ejsta, kyrkoherdarne Kalström i När och Åsberg i Burs, utn. kyrkoherden i Levide Olofsson samt kongistorienotarien Ö!fverberg. Biskopen talade från altaret öfver Herrans ord till profeten Jeremias: »Si jag slitter mina ord i din mun. Si, jag sätter dig i dag öfver folk och riken att du skall upprycka, nedbryta, förstöra och förderfva och bygga och plantera».

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Juni 1890
N:r 99

Publicerat

Ett fynd,

bestående af ett större handtag med deri fäst krok samt några delar af en kedja, troligen af silfver, fastän det blifvit tämligen mörkt, och vägande omkring ett tredjedels kilogram, påträffades en dag i förra månaden under ett nyodlingsarbets i en äng, tillhörande Bjerges hamman i Lye af drängen Arvid Vesterlund. Det hittade låg uti mullen, som vidhäftade en ur jorden i vintras uppbruten sten. Fyndet är hembjudst staten till inlösen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Juni 1890
N:r 85

Publicerat

Med extratåg

utreste, såsom vi i förra numret omnämde, i måndags morgse de resande eleverna vid tekniska skolan till Stånga och Hemse, på hvilket senare ställe frukost intogs. Stånga kyrka besågs, äfvenså Etelhems och en del af sällskapet gjorde desslikes en nutfärd till fots till Lye.
Rosan tillbaka till staden företogs med ordinarie tåg. I går beaöktes fornsalen härstädes.
Afresan till Stockholm sker med Polhem i afton. En mindre del af sällskapet gaf sig i väg redan i måndags afton.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Juni 1890
N:r 84

Publicerat

Burskretsen

höll sitt vårmöte i fredags 23 dennes i Lye skolhus, skrifves till G. A. Som vanligt vid dessa möten voro kretsmedlemmarna nästan mangrant tillstädes, hvarjämte mötet bevistades af församlingens kyrkoherde.
Först höllos tvänne lektioner: behandling af ett poetiskt läseboksstycke (Flyttfåglarne) samt i sång. Den förra lektionen hölls af skoll. J. Stengård Rone, och den senare af skoll. J. P. Enström, Stånga. Företogs så den vanliga kritiken öfver lektionerna och protokollsjustering. Härefter vidtog diskussion öfver följande frågor:
1.) Bör vid kristendomsundervisningen i folkskolan hänsyn tagas till naturvetenskapernas närvarande ståndpunkt och till hvilken utsträckniog bör i så fall detta ske?»
2.) »Bör skolaos läsår börja mad våreller höstterminen?»
3.) »Hurna bör undervisnirgen i trädgårdsskötsel meddelas i folkskolan?»
Uader diskussionen öfver första frågan, inledd af skoll. Gardell, Lye, gjordes följande uttalande: då barnen efter slutad skolgång ofta blefve föremål för den moderna förnekelsens apostlars propaganda cch dessa apostlar såsom ett af sina förnämsta vapen mot kristendomen använde bibelns skeabara motsägelser mot naturvetenskapernas erkända sanningar, så ansågo de flesta. talaroe, hyllande satsen: »Bättre förekomma, än förekommas>, att man för att rycka detta vapen ur deras händer eller åtminstone bryta dettas udd måtte vid kristendomsundervisningen i folkskolan tsga hänsya till dessa sanningar; i det man, der detta lätt och utan att göra våld på bibelns fråmställningssätt läte sig göra, påvisade, att dessa skenbara motsägelser i verkligheten mycket väl stämde öfverens eller, om de vore oförenliga, berodde af att God låt högre krafter tillfälligt ingripa bland naturkrafteraa. Men dervid borle man dock aldrig låta bibelns auktoritet träda i skuggan. — Såsom svar på andra frågan antogs följande resolution: Kretsen anser, att läsåret bör begyona med vårtermioens början, emedan denna anordning bäst öfverensstämmer med de statistiska uppgifterna. Ötverläggningen öfver tredje frågan öppnades af skoll. Enström, Stånga. Af den samma framgick, att man borde meddela undervisning i trädgårdsskötsel, med dervid inskränka sig till träds och buskars uppdragning, planteriog och förädling samt till något köksväxtsodling; detta senare borde dock icke öfvas på det åt barnen afskilda trädgårdslandet utan på lärarens, emedan baraen icke förmå bekosta och på egen hand sköta eu köksträdgård. Diskussionen fick ut,öra svar på frågan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Maj 1890
N:r 80

Publicerat

Folkskoleinspektörens berättelse

för 1889 rörande södra inspektionsområdet har afgifvits och innehåller:
Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindra folkskolor 2 och småskolorna 27 (förat 26). Tillsammans med högre folkskolan i Klinte äro skolorna inalles 73.
Lärarepersonalen är följande: 38 ordioarie lärare, 5 ordin. lärarinnor, 1 e.o.
lärarinna, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskolelärare, 26 småskolelärarionor, 1 fil. kandidat eller tillsammans 74.
Fortsättningsskolor ha varit anordnade i Fardhem, Hemse ock Hablingbo distrikt.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 14 skolor, i 4 af särskilda lärare, i de öfriga af folkskolans. Slöjdskolan i Lye har under året tillkommit. Slöjd för flickor har förekommit i 19 skolor.
Inga vakanta lärareplatser funnos vid årets slut, mea i Fröjel har exam. lärarinnan Anna Gottberg under året blifvit ordinarie efter pensionerade folkskoleläraren Booberg och i Gerum har mot årets slut valts exam. läraren J. P. Weinberg.
Nya, ändamålsenliga skolhus ha under året uppförts i Klinte (med folk- och småskolelokal) i Fide (för s. k. blandad skola) samt i Fröjel (småskola). Distriktens egna skolhus äro 50, hvartill komma 2 gamla i Hemse och Silte.
Antalet barn i skolåldern var 31 Dec, 1889: 3,339. Af dessa ha under året undervisats i folkskolor, mindre folksk. och småsk. 2,952, i högre folkskolan (8), allm. läroverk eller specialskolor 40, i enskilda skolor och i hemmen 76 eller tillsamman 3,068.
Barn inom skolåldern, som under äret ej åtnjutit undervisning voro 248, deraf 208 efter slutad kurs, 19 på grund af sjukdom eller naturfel och 21 af annan anledning; om 23 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn på hvarje lärare var i folkskolan 47, i småskolan 23.
Utgifterna under året för skolväsendet voro 75,338 kr., hvaraf staten lemnat 26,266 kronor. Medelkostnaden för hvarje barn var kr. 22: 26. Jämt fördelade på folkmängden (23,294 personer) belöpa sig bidragen från skoldistrikten till kr. 2:10 på hvarje person.
Inspektioner ha under året hållits i alla skolorna, utom fortsättnings- och slöjdskolorna. Inspektören anser att hämmande för undervisningen verkar stadgandet om gemensam undervisning i högre folkskolan.
S. k. kretsmöten ha hållits inom alla kretsar inom distriktet.
Till skolråden ha afsändts 31 skrifvelser rörande hvarjehande angelägenheter. I skrifvelser till skolråden i Garda och Etelhem anhöll inspektören om medverkan för inrättande af småskolor i båda församlingarne. Bådas skolråd och kyrkostämmor uttalade sig för saken, men anhöllo om uppskof på grund af ekonomiska bekymmer.
Undervisningsmateriel har under året inköpts för tillsammans 1,448 kronor.
För jämnare skolgång arbeta vederbörande hvar i sin stad och såsom den förut i denna tidning syaliga skolgångsstatistiken utvisade har förhållandet i detta afseende betydligt förbättrats. År 1888 funnos 22 folkskolor med skolgångsprocent under 90, år 1889 voro dessa endast 5.
Krafvet på renhållning i skolan växer synbart, säger inspektören. Insigten i nödvändigheten och nyttan af orderctligt afgångsbetyg för hvarje barn klarnar och den tid nalkas, då intet barn skall slippa från skolan utan att ha inhämtat nödig undervisning. I detta fall litar inspektoren till skolrådens insigtsfulla ledning, föräldrarnes ökade intresse och lärarakårens varma nit samt hoppas att husbönderna så småniogom skola låta sig bevekas att af drängpojkar, som erbjuda sig, fordra afgångsbetyg från skolan såsom vilkor för erhållande af tjenst.
Att få slöjdskolor i gång är i vissa konservativa att icke säga reaktionära skoldistrikt lika svårt som det var — att få in potatis på vår kära ö, säger inspektören; men har man en gång fått smak på dem, torde de blifva oumbärliga.
Om fortsättoingsskolorna gäller detta i ännu högre grad, då här är fråga om verklig utgift. Kunde de som slöjdskolorna få anordnas för blotta statsanslaget, skulle de vinna allmän tillslutning och den stora framtidsplanen sålunda vara realiserad.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 April 1890
N:r 64

Publicerat

Skolgången

inom Gotlands södra inspektionsområde har under år 1889 i någon mån förbättrats i jämförelse med näst föregående år 1888. Enligt inspektörens, kyrkoherde Uddins statistiska uppgifter utgjorde skolbesökens medelprocent inom folkskolan 93,6 år 1889 mot 88,9 proc. år 1888.
Med afseende på de olika procenttalen af skolbesök i folkskolan har inspektören indelat distriktet sålunda:
Klass 1 (100—95 procent skolbesök): 1 Hogrän, 2 Sproge, 3 Öja, 4 Klinte vid kyrkan, 5 Öja m. folksk., 6 Gröttlingbo, 7 Eskelhem, 8 Elinte vid hamnen, 9 Sanda, 10 Burs, 11 Mästerby, 12 Ejsta, 13 Väte, 14 Lye, 15 Träkumla, 16 Vall, 17 Hamra, 18 Lau, 19 Hemse, 20 Fröjel.
Klass 2 (94—90 proc.): 21 Alskog, 22 Tofta, 23 Alfva, 24 Hejde, 25 Stånga, 26 Atlingbo, 27 Rone m. folksk., 28 Stenkumla, 29 Fide, 30 Vestergarn, 31 Vesterhejde, 32 Garda, 33 Eke, 34 Sundre, 35 när, 36 Etelhem, 37 Levide, 38 Vamlingbo, 39 Gerum, 40 Linde.
Klass 3 (89—85 proc.): 41 Hafdhem, 42 Hablingbo, 43 Rone.
Klass 4 (84—380 proc.): 44 Silte.
Klass 5 (79—75 proc.): 45 Näs.
Flitigast voro således barnen, eller rättare sagdt mera ordningsfulla och förståndiga föräldrarne i Hogräns socken under det att motsatsen gjorde sig gällande i Näs socken (76,6 proc.). År 1888 var det blott 57,1 proc; sålunda dock äfven här förbättring.
I fråga om småskolorna var i dem skolbesökens medelprocent 91,8 år 1889 mot 91,7 år 1888, alltså der jämförelsevis jämnare. Dessa skolor har inspektören indelat i följande klasser:
Klass 1 (100—95 proc.): 1 Stånga, 2 Klinte vid kyrkan, 3 Öja, 4 Burs, 5 Ejsta, 6 Lau, 7 Väte, 8 Sanda, 9 Klinte vid hamnen, 10 Grötlingbo, 11 Rone, 12 Fardhem, 13 Vestergarn, 14 Eskelhem, 15 Vesterhejde.
Klass 2 (94—90 proec.): 16 Fröjel, 17 Hablingbo, 18 Hafdhem, 19 När sm., 20 Hemse, 21 Lefvide, 22 När mellanskola, 23 Näs, 24 Alfva, 25 Hejde.
Klass 3 (89—85 proc.): 26 Vamlingbo.
Klass 4 (84—80 proc.): 27 Lojsta.
Den jämnaste skolgången var alltså bär i Stånga och den oregelbundnaste i Lojsta, der den dock år 1889 stigit med nära 11 proc. eller från 73 år 1888 till 83,9 sistlidna år.
Till sist bör anmärkas, att bortovaro för sjukdom och paturhinder i denna beräkning äro frånräknade skolförsummelserpa.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 April 1890
N:r 62

Publicerat

Gardas historiska mål hjälpte inte mot Lye.

Av KNUT MATTSSON
Garda (GA). Kjell-Åke Enegvist blev historisk målgörare för Garda genom att elegant rinna igenom efter 12 minuter i matchen mot Lye.
Nu blev inte glädjen fullständig för Garda i debuten utan arge lokalkonkurrenten Lye tog hem spelet med 3-2.
Garda som var storfavoriter efter vårens fina träningsmatcher började nervöst och trots Kjell-åkes ledningsmål kunde man nästan ana att det skulle bli besvärligt. Det är en sak att spela bra och att vinna när det rör sig om träningsmatcher. Nu gällde det po-äng och då är det strax lite nervösare. Lye har rutin och det blev avgörande denna gång. Förresten är – som vi förutsade – Lye betydligt bättre än sitt rykte. Och när då Lasse Jacobsson i målet också hade sin stora dag var det ingenting för Garda att göra.
Lasse slog in en straff vid ställningen 1-1 och räddade vid ett tidigare tillfälle under matchen ett helt givet mål. Lyes matchvinnare med andra ord.
Straffen som Lye fick tillkom efter att Nisse Budin i grovt offsideläge kom ensam med Bergh i Gardamålet. Nisse schabblade alldeles förfärligt och kunde inte överlista den liggande målvakten. En försvarare rusade till och det blev hands på denne. Nu var ingen orättvisa skedd med offsiden för Nisse Budin hade tidigare blivit mycket grovt undanföst utan att någon signal kom. Hur som helst – det virriga spel som visades upp i början av matchen avlöstes avhyggliga kombinationer och det var Lye som hade initiativet. Nils-Henrik Funk var bäste man på plan ifråga om att bygga upp finurliga anfall och Mats Edman har väl sällan blivit så bortgjord någon gång. Trebackslinjen med Inge Hederstedt i mitten höll Gardas kedja i schack och ytterhalvorna Yngve Winarve och Sören Thomsson arbetade effektivt och målmedvetet.
En särskild eloge i försvaret vill vi ge åt h. b. Lasse Olofsson som aldrig glänser men som alltid är på plats när det bränner till, ”Bosse” Jacobsson i Garda försökte komma fram ute på vänsterkanten men det blev tvärstopp. ”Bosse” var förresten alldeles för loj och fick ingenting uträttat. Bäst i Garda var Tore Jacobsson, som slog in en straff med all ackuratess och arbetade bra också i övrigt. Unge h.y. Lasse Malmros var på alerten i början men fick sedan alldeles för få och omöjliga bollar att göra någonting av.
Första Lyemålet styrdes in av olycklige Bror Jacobsson efter skott av Nils-Henrik Funk. Trean gjorde Nisse Budin efter känt mönster med rush igenom och skott förbi målvakten.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 april 1965
N:r 95