Etikett: Lye

Lye socken ligger på Gotlands sydöstra sida.
Gårdsnamn: Annexen, Bjärges, Bosarve, Dals, Eriks, Häffride, Härfars, Lillrone, Lyrungs, Mannegårde, Medebys, Rotarve, Sigulds, Smiss, Snevide.

Publicerat

Från landsbygden.

Hemse, 23 Juli.
Valmöte för öfverläggning om det stundande riksdagsmannavalet hölls härstädes å folkhögskolans stora sal i dag. Omkring 150 personer hade samlats från omkring 20 socknar.
Mötet jön af herr Hansén från Bursvik, som helsade de närvarande välkomna samt föreslog till ordförare att leda förbandlingarna godsägaren W. Wöbler, hvilket enhälligt antogs.
Ordföranden uppmanade de närvarande att i föreliggande fråga afgifva sina tankar.
O. Pettersson, Odvalls Linde, ansåg att vi hade bäst af att hålla oss till vår gamle represeotant L. Norrby.
Åkerbäck, Hejde. ansåg att den erfarne person, vi nu ha, vore bättre än en ny och oerfaren.
Nilsson, Stjups Hablingbo, ansåg att den gamla repres. borde bibehållas.
Söderberg, Hablingbo, föreslog profval med slutna sedlar.
Krusell, Hafdhem, instämde med föreg. och ansåg att den som då erhölle högsta röstetalet borde offentligen ge till känna sina åsigter.
Skoll. Lingström, Klintehamn, ansåg att de egenskaper och åsigter, som böra känneteckna en riksdagsman, borde först diskuteras.
Kand, Lundgren ansåg jämväl att först sedan diskussion uttömt ämnet profval borde företagas.
Åkerbäck önskade, att andra, som möjligen bade kandidater att föreslå, måtte nämna sådana på det att de närvarande om möjligt skulle förena sig om en, och derigerom undvika röstsplittring.
Krusell instämde i hufvudsak med föreg.
Handl. Hansén uppgaf med anledning häraf utom Norrby, som förut förordats, kyrkoberden Sundblad i Garda och landtbr. Jakobsson, Spenarfve i Hafdhem; han hade sade han god tanke om Sundblad.
Hederstedt, Sallmunds, ansåg att man borde bålla sig till Norrby och ej till Sundblad för att undvika spittring.
Skoll. Gardell, Lye, uppmanade att ytterligare nämna kandidater.
Ordförande meddelade härefter en skrifvelse från Näs, deri T. Norrby, L. Hansson, Hans Cederlund, Olof Närström, N. P. Södergren Ravgsarfve m. fl. förklarade sig fasthålla vid sin kandidat Jacobsson, Spenarfve i Fardhem.
Hederstedt, Sallmunds, yrkade härpå att man ovilkorligen borde »hålla på den gamle riksdagsmannan».
Åkerbäck tyckte det vara roligt höra kyrkoherde Sundblad omtala sina tankar.
Krokstedt, Hafdhem, yrkade detsamma om Norrby.
Åkerbäck ansåg, att Norrby ej behöde yttra sig, emedan hans åsigter vore för oss kända, men en ny kand. borde tramlägga dem.
Riksdagsman Norrby, närvarande, ansåg att han för sin del borde gifva sina åsigter tillkänna, hvilka vore Nya Landtmanapartiets (han uppläste dessa ur en tryckt skrift).
Ordföranden uppmanade derpå byrkoh. Sundblad att äfven gifva sina åsigter tillkänna.
Kyrkoh. Sundblad förklarade sig ej hafva tänkt göra Norrby äran stridig; hade i hutvudsak samma åsigt som Norrby, men ansåg dock nya landtmannapartiets syften sväfvande; ansåg man 6) borde göra några vidare eftergifter. Kunde si gå in på en sänkning at strecket till 500, ty det vore ett lockbete. Vore bättre att taga steget helt ut.
Sänkes strecket till 500 kr., så är det samma som makten ur dina händer nya landtmannapartiet.
Ordföranden ville förorda Norrby, ty enighet ger styrka; må vi derföre förena oss om en kandidat.
Norrby förklarade sig villig att representera valkretsen ännu en 3-årsperiod.
Hansén ansåg ätven enighet ge styrka; alla borde derföre komma öfverens att rösta på Norrby.
Kand. Lundgren ansåg att den 3:je kandidaten Jacobsson Spenarfve borde framlägga sina åsigter.
Jacobsson förklarade sig vara tullvän emedan bondeståndets hufvudnäring vore jordbruk.
Man borde derför ej stoppa till dess vigtigaste hufvudkällor; instämde i det program Norrby uppläst. Vore absolutist, men hade för öfrigt å varit så mycket med och kunde derför ej vidlyftigare yttra sig. Ansåg att Norrby ej gjort landet väl, då han röstat för den långa värnpliktstjensten.
Vid af ordf. framstäld fråga om slut på disskussion ansåg Krusell, att man borde ytterligare diskutera åtskilliga — frågor såsom sparsamhetsfrågen m. m.
Kand, Lundgren gjorde härpå en kort sammanfattning af den förda diskussionen och yrkade att man borde förena sig om Norrby samt frångå vidare personlighet.
Jakobsson Spenarive upplyste, att hans mening ej vore att förkasta försvaret, han som flere år varit sjelf militär, men ansåg att de som då öfvades i 6 dagar voro lika skickliga som de som nu exercara i 90 dagar. Man borde äfven hushålla med tiden, ty tid är ock pengar.
Sedan Krusell yrkat på vidare diskussion om sparsamhet och bemötts af veter. Boman yrkade Åkerbäck att man ej borde i allt tvinga en riksdagsman att hafva bestämda åsigter med valkretsen, utau borde han hatva fria händer, han borde vara representant men ej tjenare.
Krusell ville blott fråga om riksdags mannen vore till för valkretsen eller valkretsen för riksdagsmannen.
Ordf. yttrade, att man ej borde klafbinda en riksdagsman utan att åtnöja sig med de bestämda 8sigter han hade.
Norrby (riksdagsmannen): en riksdagsman är ej enligt grundlagen bunden af valkretsen men borde dock göra det valkretsen önskade.
Vestberg, Kruse i Alfva: största sparsam het borde dock iakttagas, nya landtmannapartiets program håller ej alltid streck, det såg man af tidningarne; önskade en repre sentant som vore sparsam, ty Sveriges stats skuld höjer sig årligen.
Sundblad anhöll att ingen borde taga hänsyn till hans person, på det att Norrby måtte få enhälligt röster.
På framst. at ordf. slöts diskussionen hvarefter profval anstäldes hvarvid Norrby erhöll 782 röster, Sundblad 7, Jakobsson Spenartve 9 och Nisson Ålarfve i Rone 1 röst.
I omröstningen deltogo dock ej alla närvarande. En stor del aflägsnade de sig eller afhöllo sig för röstning.

Burgsvik, 22 Juli.
Öfvervåld. För ett lömskt öfverfall var i torsdagsnatt drängen August Pettersson från Hemse utsatt. Pettersson, som befordrar posten å linien Hemse—Burgsvik hade om qvällen gått till hvila i sitt logis härstädes och ombedt sin värdiona att väcka honom kl. 2 hr natten, då han skulle anträda färden åt Hemse med posten, men deremot ej insläppa möjligen besökande, hvem det vara må. Omedelbart efter Pettersson gått till hvila stördes värdinvan af häftiga bultoingar på dörren och fönstret, hvilka, då ej något svar kom, upprepades allt häftigare, då qvinnan bad de besökande aflägsna sig alldenstund hon hade främmande, som ej ville blifva störda. Då denna begäran ej åtlyddes, uppsteg Pettersson, som från sitt rum hört oväsendet och sade sig vilja höra efter hvad besökarne förde i skölden, alldenstund det väl var honom de ville åt, samt utgick, Knapt hade han kommit utom dörren förr än han träffades i hufvudet af att slag af en selloke, så att han dignade sanslös till marken och blodet sprutade vidt omkring. Folk tillkallades om natten för att taga vård om den slagne, som i hufvudet hade ett stort gapande sår så att hjernan blottats hel. Sedan den sjuke förbuvdits måste en person fortskaffa såväl posten, som den alltjämt medvetslöse, Pettersson till Hemse för läkarevård. Det säges att fara för lifvet lär förefionas. Af Petterssons yttrande till värdinnan, vill synas som han varit i gurgel med någon förut. — Våldsverkarne äro en dräng och en plåtslagarearbetare Johavsson, som på sin meritförteckning bland annat står som straffad för lösdritveri. Polisförhör om saken hölls igår af kronolänsman Lindström, hvarefter Johansson häktades.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Juli 1893
N:r 113

Publicerat

»Inåt Gotland»

heter en skildring af en turistfärd på vår ö, hvilken förekommer i senaste häftet af qvinnotidskriften Dagny. Förf., som tecknar sig S—d, berättar raskt och lifligt om färden till Follingbo, Lye, Stånga, Etelhem och Hemse samt är synnerligen förtjust i våra gamla kyrkor och den vackra sydgotländska naturen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 1 Juli 1893
N:r 100

Publicerat

Bidrag från odlingslånefonden.

Kungl. Maj:t har till nedanstående odlingsföretags utförande anvisat, från odlingslånefonden för innevarande år följande försträckningsbelopp:
Till utdikning och odling af Laus myr, tillhörande hemmanen Husarfve, Mickelgårds, Alfvare, Smiss och Bosarfve i När socken, Jogenäs, Alands, Heffrida, Högvide, Stora och Lilla Gläfver, Stenstuga och Burs nr 2 i Burs socken, Rotarfve, Heffride, Medebys, Snefvide, Dals, Sigulds, Lye annex, Smiss, Bjerger och Bosarfve i Lye socken samt Gannor, Smiss, Fie, Sunnankyrka, Båtels, Hemmor, Halsarfve, Bönda, Laus, annex, Anderse, Koparfve, Siffride och Lau i Lau socken och Gotlands södra härad 62,600;
Till utdikning af Kolmyren jämte sank mark, tillhörande hemmanen Magnuse, Prestgården, Kyrkebjers, Kyrkebinge samt Stora och Lilla Gervide i Gothems socken och Gotlands norra härad 4,600;
Till afdikning och odlink af sank mark, tillhörande 3/3 mantal Botmunds och 15/16 mantal Suderbys i Vesterhejde socken och Gotlands södra härad 2,800.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 Juni 1893
N:r 94

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
(Vårtingets sjette sammanträde; ordf. e. o. hofrättsnotarien Vedberg).
Med ed betyga skulle i dag Arvid Lindqvist, Roes i Grötlingbo, att han ej tilldelat en person ett knifhugg och på annat sätt våldfört sig mot en annan; likaledes skulle, som -vi förut nämt, K. J. V. Karlsson edfästa sin utsago att han ej vore far till Johanna Lindgrens barn. Båda uteblefvo.

Målet mot kyrkoherden i Alfva Karl Lange ang. olaga vräkning m. m, behandlades åter.
Svaranden företedde bevis att kär, var mantalsskrifven hos sin moder. Kär, stödde gin fordran att få bo qvar på ett tioårigt löfte af ikyrkoherden. Fem vittnen hördes. Kronolänsman J. A. Lindström vittnade, att han i slutet af Mars verkstält k. befhdes utslag, hvarigenom enkan Jakobsson förpliktades att afflytta från ifrågavarande hus. (Käranden, då närvarande, nekade att afflytta. Vittnet gaf då fjerdingsmannen order att underrätta kyrkh. Lange det han icke lagligen kunde vilka äfven dottern. (Kyrkoherden nekade att hafva mottagit någon sådan underrättelse; fjerdingsmannen gicx emellertid ed på att han två särskilda gånger sagt till kyrkoh. Lange om saken), — Vittnena handl. Melin och hemmansäg. Cedergren, Hemse, hade ingentiog att omtala, Isak Svensson och Job. Häglund värderade kärandens saker till, den förre 40, den senare 50 kronor och den skada sagda egendom lidit till resp. 10 kronor och 1 krona. Kär, fäst uppmärksimbeten på, att hevnes ersättningsanspråk ej så mycket gälde skada å möblerna som fastmera det obehag, hon genom trasslet fått utstå. Hon begärde derjämte 50 kr. till arvode åt sitt ombud, fSvaranden å sin sida yrkade ansvar å Johanna Jakobsson för de smädliga yttranden, hon skulle hafva användt i stämningen.
— Konsistorieombudet kontraktsprosten Alfvegren anhöll få klart och tydligt svar om svar, i sin vräkningsansökan pämt blott enkan eller hennes hushåll också, Svaranden genmälte att han blott nämt enkan, men trott det falla af sig sjelft att hennes hushåll då vore inbegripet. Konsistorieombudet frågade då, om svar. vid tillfället verkligen ansett dottern Johanna tillhöra hushållet. Kyrkoherde Lange nekade svara på frågan.
Målet öfverlemnades och kommer utslag att afkunnas vid tingets slut.

I qvarnreparationstvisten mellan Anders Larsson och Johan Hägg å ena samt Kristian Engström å andra sidan, samtlige från Vamlingbo, hördes å svarandesidan 3 vittnen, som intygade, dels att kärnnden Hägg och dennes far genom oförståndig malning i hårdt väder kört sönder qvarnen, dels att vid derpå följande reparation ej så mycket virke gått åt, som i reparationsräkningen var upptaget. Käranden erhöll för anskaffande af motbevisning uppskof till andra rättegångsdagen af höstetingets första sammanträde.

Skogsåvärkan. Lars Munthe, Gardrunga i Stenkumla, instämde Vilh. Johansson, Homa i samma socken, med yrkande om ansvar å J. för att han under de senaste åren skulle olofligt huggit skog från en utmark under 8/16 mantal Gardrungs. Han fordrade ersättning för den afverkade skogen med 100 kronor samt att svaranden skulle ådömas ansvar enligt 20 kap. 2 å strafff. eller, om detta lagrum ej är tillämpligt, enl, 24 kap. samma lag. Svaranden genmälde att marken vore bangs, och att han derför finge hugga efter behag; till stöd härför framhade han ett köpokontrakt, hvarigenom »Mallrörs åker jämte tillhörande utmark» öfverläts åt svarande till år 1908. Käranden påstod, att den i kontraktet nämda utmarken vore en annan än den, å hvilken sv. huggit, och ville stödja detta med framhafda skifteskartor. — Beslut afkunnas å slutsammanträdet.

Lorentina Vestberg, Lye, emot hustrun Tilda Sjösten, Dals i samma socken, Svaranden hade 11 April afgifvit ett vittnesmål, i hvilket intygades, att Tina Vestberg fält vissa yttranden ang. förlusten af ett kardor. Nu sade käranden sig hört, att hustru Sjösten både här och der sagt, att hon aldrig skulle aflagt ett dylikt vittnesmål, om ej Vestberg och hon varit ovänner. Derför skulle bon nu straffar, Parterna förliktes emellertid inför rätten, sedan käranden bedt hustru Sjösten om ursäkt för sitt tilltag att stämma.

Stölden i Ejsta. Till rätten hemtad var i dag Anna Hjertstedt, åtalad såsom medveten om f. båtsmannen Lindvalls stöld af matvaror vid Grymlings i Ejsta i vintras. För ransakningen med Lindvall ha vi förut redogjort. — Hjertstedt sade sig hafva afrådt Lindvall fråna att stjäla köttet, men hade, då han likväl tagit det, hjelpt honom att dölja det stulna och kokat ett stycke åt honom, Hon hade på L:s begäran gifvit hustru Lindvall en bit kött och dervid omtalat på hvad sätt det åtkommits. Hustru L. hade behållit köttbiten och gömt den vid visitationen, Hjertstedt nekade till att hafva användt någon del af det stulna, Hon är född 8 Febr. 1859 i Tofta och har ej förut varit tilltalad för brott, — Åklagaren anhöll om uppskot för anställande af förhör med L:a hustru. Utlåtande afgifves vid slutsammanträdet.

Tvistigt köp. Lars Malmström, Kruse, yrkade att af Robert Lindberg, Gudings i Alfva, återfå en revers å 225 kronor, Käranden berättade, att han den 17 Februari 1884 till utfodring mottagit ett par oxar af svaranden, med vilkor att få köpa dem sedan, om hans vilkor tilläto honom. I säkerhet för oxarna lemnade Malmström en revera å 800 kronor, hvaremot han fick ett intyg af Lindberg att han mottagit oxarne blott till utfodring mot villkor att få under tiden begagna dem. Påföljande år 1885 dogo emellertid oxarne i mjältbrand, Barmhertiga menniskor hopsköto då 105 kr., af hvilka kär. öfverlemnade 70 kr. såsom ersättning för den tid han haft oxarne. År 1891 hade kär, blifvit fordrad å resten af reversen, hvarvid han låtit förmå sig att utbyta den gamla reversen å 800 kronor mot en ny å 225 kr. Denna sista revers yrkade nu käranden återfå, då han aldrig fått valuta för densamma, — Svaranden berättade deremot: Han hade sålt oxarne för 800 kr., som betalades med en förbindelse, hvilken skrefs af länsman A. M. Eneman å dennes kontor. Sedan köpet var afslutadt frågade E. om M. kunde ställa någon säkerhet för beloppet. På nekande svar föreslog då kommissarien E., för att skydda oxarne från utmätning för annans fordran, att säljaren skulle gifva köparen ett intyg, att han blott fått oxarne på utfodring.
Sedermera skulle skulden amorteras med 100 krovor årligen. När oxarne dött, fick säljaren 70 kronor och sedermera genom arbete ytterligare 5. År 1891 verketäldes vidräkning, då M. fick tillbaka den £amla reversen och utstälde den nya å 225 kronor, Men svaranden glömde dervid att fordra åter det intyg han utgifvit rörande oxarnes utfodring. Som vittnen hördes f. kronolänsman A. M. Eneman, landtbrukare Valter Eneman och klockare Laugren, Deras vittnesmål stödde svarandens berättelse.
Utslag faller vid slutsammanträdet.

Norra häradsrätten.
Den 5 och 6 juni.
— Till ett föregående sammanträde hade t. f. kronolänsman Ä. Jacobson instämt hustru Avna Högberg, Vies i Veskinde, och yrkat ansvar för oloflig utminutering af bränvin. Svar. bestred då genom ombud åtalet, men, då målet nu till förnyad behandling åter påropades, medgaf svar. förseelsen. Försäljningen skulle hafva ägt rum såväl helgdagar som hvardagar. Målet öfverlemnades.
Utslag å sluttinget.

— Uti målet emellan Visby stads fattigvårdsstyrelse, kär., och Othem sockens fattigvårdsstyrelse, ang. ersättning för vård och underhåll åt f. fältmusikanten, målaren K. G. Lundgren hördes såsom vittne inspektoren J. F. Krysell från Vesterhaninge, Stockholms län, hvilken berättade, att L. under den tid vittnet bott vid Närs hemman i Othem, under några månader bott i den förut omnämnda, s. k. kasernen, hvarifrån L. dock inom kort blifvit uppsagd, enär han ej varit skrifven inom socknen. L. hade sedan gått omkring i de närliggande socknarne på tillfälligt arbete, men icke, så vidt vittnet visste, någonstädes haft stadigt hemvist.

— Uti målet emellan t. f. kronolänsman A. Jacobson, åklag. och Karolina Eriksson i Endre, svar., ang. ansvar för olofligt tillgrepp, fingo målsegande Englund och Karlsson nu med ed uppgifva värdena på de ifrån dem olofligen tillgripna effekterna.
Utslag å sluttinget.

— Målet emellan Klas Andersson i Lummelunda och Oskar Nyström, Hellvigs i Fole, ang. åverkan, förevar nu åter. Hemmanseg. Lars Nordström, Råby i Hejdeby, vittnade att under den tid svar. varit ägare af nämnda hemman, mycken skog huggits i den hage, hvartill kär. haft afverkningsrätten, men att det ej varit kär. som verkstält hygget. Handl.
J. T. Lundin från Visby, hvilken äfven hördes som vittne hade, då svar. af E. H. Fagerlund ämnade köpa ofvannämnda hemman, haft besök af svar., Fagerlund samt kär. Något köp hade då emellertid ej afslutats men bland vilkoren för detsamma hade af parterna öfverenskommits, att då svar. öfvertoge gården skulle kär:s rätt till omnämnda hage upphöra. Målet öfverlemnades.

Utslag å sluttinget.

— Till detta sammanträde hade Olof Johansson i Norrlanda uttagit stämning å skolläraren Erik Östman i samma socken och yrkat ansvar för ärekränkning, enär svar. i en skrift beskyllt kär. för att å sistlidne Julafton hafva uppfört sig oskickligt i svar:s bostad och emot svar:s hustru utfarit med allehanda skymfliga tillmälen.
Svar, erkände, men anhöll att få målet hvilande för att för kär:s uppgifna beteende åtal emot kär. anställa.
Målet förklarades hvilande och dess åter upptagande beroende på anmälan.

— Målet emellan f£. löjtnanten E. Björkman och inspektoren H. Nyberg å Viflings i Hellvisocken, ang. redovisning och ansvar, handlades nu åter. Vidräkning mellan parterna hade af dertill utsedde personer nu ägt rum och målet öfverlemnades.
Utslag å slutsammanträdet.

— Till sammanträdet hade drängen J. Hammarström i Kräklingbo instämt kr. länsmannen G. Boberg och yrkat ansvar för misshandel. Svar. erkände, att han under slagsmål med kär. tilldelat denne flere slag men uppgaf om sjelfva förloppet, att svar. på aftonen sistlidue annandag påsk funnit kär. jämte åtskilliga andra sitta inne i svar.:s drängstuga och spela kort; att, då svar. vid flera tillfällen förut förbjudit sådant, svar. då kört ut dem och, då kär dervid varit något långsam knuffat honom något. Då svar.:s tillsägelser, att de skulle aflägsna sig från gården, ej efterkommits, hade svar. ånyo upprepat sin tillsägelse, hvarvid parterna kommit i slagsmål utanför gårdsgrinden.
Kär, uppgaf, att slagsmålet ägt rum ute på vägen, hvilket svar. bestred.
Målet uppsköts för bevisning.

— F. Landtbrukaren Tn. Heitman i Lummelunda, som till tinget instämts för olaga försäljning af maltdrycker, erkände genom ombud förseelsen.
Utslag å sluttinget.

Till länsfängelset införpassades i går af kronolänsman Lindström ogifta Anna Maria Helena Ahlqvist från Enge i Bunge socken för barnamord. Hon är född i Bunge och 20 år gammal.

När förståndet är omtöcknadt. Med ångaren Hörningsholm forslades i lördags afton till Sundsvall en gotländsk matros, Karl Gilbert Johansson, född i Visby 1868, från norska barken Souvenir. Mannen hade under eftermiddagen inne i staden starkt berusat sig och sedan ombord kommit i delo med kaptenen, hvarvid han gripit till knif. Kaptenen sökte skydd genom att äntra upp i riggen. Knifhugget träftade kapten i ryggen och utmed ena benet, men sönderskar lyckligtvis blott kläderna ända ned till fötterna. Den vildsinte vände sig nu med sina hugg mot kajuttaket, men knifven slant och genomskar hans högra hand. Kaptenen begaf sig då ögonblickligt ned och kastade mordvapnet öfver bord samt lyckades med hjelp af några andra öfvermanna matrosen, den man måste binda till händer och fötter innan den sårade handen kunde få förbindas. I detta ömkliga tillstånd upptogs mannen af den nämde ångaren och återfördes till Sundsvallshamnen och vidare till polisvaktkontoret, der han att börja med lemnades i ro att vakna till redigare tankar.
Johansson dömdes i måndags af Sundsvalls rådhusrätt till en månads 6 dygns straffarbete för uppstudsighet mot befäl.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 Juni 1893
N:r 87

Publicerat

Bra Fardhem-inrar gav ny storseger!

Lye (GA) Fardhem hade inget som helst besvär med att besegra Lye som dock gjorde en bättre match än vad målsiffrorna 6—0 till gästerna visar.
Det är ingen som kan avsluta i Lye, vilket däremot är styrkan i Fardhem. Med 4-0 i pausen var det inget tal om vart segern skulle gå. Det blev något mål för mycket, båda halvlekarna. Lite försmädligt var det väl också för Lye att Fardhem gjorde mål i sista minuterna i bägge halvlekarna., Men matchen håller på till pipan går och det gäller att vara på sin vakt.
Lasse Jacobsson i Lye-målet har sin svaghet när det gäller utrusningar. Det är verkligen synd att Lasse inte kan lära sig den detaljen.
I Fardhem var Sturarna Lindgren och Boberg på målhumör. Den förre har fått tillbaka skärpan i sitt distansskytte och Sture Boberg är ju ettrig och påpasslig värre, när det drar ihop sig framför mål. Två mål vardera gjorde de bägge inrarna, ”Klacken” Pettersson och Allan Olofsson bidrog till målskörden med var sin fullträff.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 juni 1965
N:r 128

Publicerat

Fardhem och Vänge ännu obesegrade

och Lye är fortfarande poänglöst!
Det var närapå full fotbollsomgång i öns högsta serie igår. Topplaget Fardhem mötte bottenlaget Lye och vann med 6—0.
Stenkyrka tog något oväntat båda poängen av Hemse på bortaplan genom 2—0-seger och Garda spelade sensationellt 3—3 mot Vänge. Slutligen slog Othem i en pigg match VIF med 3—2.
Fardhem och Vänge är därmed ännu obesegrade. Poäng har man tappat i oavgjorda matcher men någon förlust har de bägge lagen ännu inte råkat ut för.

VIF-centerhalven Jan-Åke Engström hade det mycket jobbigt i matchen mot Othem i går kväll. Här nickar han bort lädret innan Othem-yttern Bosse Pettersson hinner fram.

Othems bästa match i år!
Det var Petterssons dag

— Av LASSEMAN LARSSON —
Othem (GA) — Så bra har Othem inte spelat tidigare i år. Det var lagets utan tvekan bästa match.
Så kommenterade Othem-supporters 3—2-vinsten mot VIF. Och skall sanningen fram så var segern på tok för liten. Nej, en Othem-seger på ferm å sex mål hade varit mera rättvist.
Under första halvleken växlade spelet och snygga kombinationer avlöstes med hårda och bra skott, 1-0 till Othem kom genom Åke Nilsson som överrumplade VIFmålvakten Sture Pettersson med ett långskott. VIF kom dock igen fick grepp om mittfältet, men anfallsspelarna var inte riktigt med på noterna då det gällde avslutningarna. Nåväl, det blev kvittering genom Kjell Rosvall, och något ytterligare mål för Visbylaget hade i detta skede inte varit orättvist.

TVÅ STRAFFAR MISSADES!
2-1 till Othem var man beredd notera då laget fick en straffspark. Anders Kallio sprang fram och slog till men inte bättre än att Sture Pettersson kunde rädda, Domarens pipa talade om att straffen skulle gå om. Sture hade rört sig innnan Kallio slagit till. Ny straffexekutor: Åke Nilsson. Han sköt okoncentrerat utanför. Bara några minuter senare var det dock klart för 2-1. En indirekt frispark en meter från mållinjen förvaltades på rätt sätt av centerhalven Sölve Dyplin.

3-1 DIREKT.
Det hade inte spelats många minuter i andra halvlek förrän Anders Kallio påpassligt var framme och prickade in 3-1. Det blev signalen till en stark press mot VIF-målet, Othem-spelare blev helt fria men det var lögn få bollen i mål. VIF var således illa ute och det var tur att Sture Pettersson hade sin vackra dag, annars…
I slutet av matchen reducerade VIF till 2-3 efter ett fint anfall där bollen till sist hamnade hos Ronny Nilsson som bredsidade i nät. VIF kämpade nu hårt men någon kvittering blev det inte. Och det var tur, för laget var absolut inte värda detta, Det var Othems match.

BRA PETTERSSONSÖNER.
De tre Pettersson-sönerna Tore och ”Skrattis” samt Bosse Pettersson lyckades mycket bra i denna match. Bäst var Tore som slet sönder vif-anfallen och även matade fram fina bollar till kedjemännen. Sölve Dyplin täppte till bra i mitten. Förutom Bosse i kedjan skall Åke Nilsson och Anders Kallio nämnas.
Sture Pettersson var VIF:s utan tvekan bästa spelare, Bra var även Kjell Rosvall sedan han plockats ned i försvaret. I övrigt skall ingen nämnas.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 juni 1965
N:r 128

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Norra häradsrätten.
(Femte sammanträdet).
Utslag afkunnades: emellan hemmansägaren Ludvig Högberg, Vies i Veskinde, m. fl. och hemmansägaren Johan Källgren, Klintegårda i samma socken, ang. ansvar för oloflig harjagt. Svar. dömdes att böta 10 kronor samt ersätta kär. för den skjutna haren med 1 kr;

— emellan landtbrukaren Per Stare, Burga i Lummelunda, samt landtbrukaren Herman Landergren och hans hustru, Lunds i Martebo, ang. ansvar för olofligt borttagande af en gärdesgård. Svar. Herman Landergren fälldes enl. Straffl. 10 kap. 20 § att böta 30 kronor samt svar:na, hvilkendera af dem bäst gälda gitte, att ersätta kär. för det borttagna gärdselvirket med 10 kronor.

— emellan Lars Nordström, Råby i Hejdeby, och enkan Johanna Sjösten å Kapelshamn, angående ansvar för förskingring af anförtrodt gods samt ersättning. Svar. dömdes att för uppsåtlig förskingring böta 50 kronor samt att till kär. utgifva ersättning med 300 kronor;

— emellan hemmansägaren Johan Pettersson, Medebys i Hall, kär. samt arbetaren Johan Oskar Lundberg och hustru Elisabet Karlsson derstädes svar. ang. ansvar för ärekränkning; svar:na dömdes att hvar för sig böta 50 kronor;

— emellan t. f. kronolänsman Arvid Jacobsson, åklagare, och hemmansägaren Johan Flodman, Nors i Veskinde, svar. ang. ansvar för misshandel.
Svar. frikändes och angifvaren, skomakaren O. Sjögren Klitengårda i Veskinde, ålades att gälda kostnaderna i målet.

— Målet emellan f. löjtnanten E. Björkman i Hellvi socken, kär. och inspektoren Herman Nyberg å V flings i samma socken, svar., ang. redovisning m. m. uppsköts till 2:ra rättegångsdagen af nästa sammanträde.

— Målet emellan kaptenen Frans Classen i Linköping, hufvudkär. och ägaren af Fole mek. verkstad, Joh. Vigström, genkär. ang. fordringsanspråk och utbekommande af värdehandlingar till värde af 6,000 kr. hade utsatts till denha dag för edgång af genkär. Genkär. betygade med ed, att han icke för nämda belopp eller någon del deraf häftat i skuld till kär:s numera aflidne fader.
Utslag i målet å slutsammanträdet.

— Målet emellan landtvrukaren H. Landergren och hans hustru vid Lunds i Martebo samt landtbrukaren Per Stare å Burge i Lummelunda ang. gäldande af utflyttningskostnad i sammanhang med skifte, öfverlemnades af båda parterna.
Utslag å slutsammanträdet.

— Målet emellan Klaes Andersson, Etebols i Lummelunda och Oskar Nyström, Hellvigs i Fole, ang. åverkan förevar ånyo.

Ä kär. sidan hördes 5 vittnen, af hvilka drängen Karl Pettersson och arbetaren Joh. Forsgren hade de för svar. mest graverande vittnesmålen. Pettersson hade tjenat såsom dräng hos svar. under åren 1890 och 1891 samt under denna tid biträdt svar. med skogshygge i den s. k. Malmhagen, i nvilken dock kär., enligt hvad svar. för vittnet uppgifvit, på groud af kontrakt ensam hade afverkningsrätten. Äfven vittnet Forsgren hade hjelpt svar. med skogsafverkning i nämda hage, nämligen under våren 1892.
Svar. bestred att han huggit skog å någon annan mark än der han varit berättigad att hugga.
Målet uppsköts.

— Målet emellan O. V. Ålander å Rosendahl och statdrängen K. F. Eriksson, ang. ansvar för olofligt afvikande ur tjenst, uppsköts till 1:a rättegångsdagen af nästa sammanträde.

— Till tinget hade kronolänsman G. Boberg instämde drägen Olof Teodor Johansson från Smedegårda i Björke med yrkande om ansvar för det Johansson olofligt kört å jernvägslinien. Svar. erkände förseelsen, men uppgaf att han omedelbart efteråt, då han erhållit kännedom om att körande å jernvägslinien icke vore tillåtet sjelf anmält förhållandet hos trafiikschefen och då fått fö sona förseelsen med erläggande af 10 kronor, å hvilken betalning svar. nu äfven medhade trafikschefens qvitto. Sedermera hade emellertid saken angifvits till åtal och trafikschefen hade då återsändt 10-kronesedeln och i bref bedt att återfå qvittot, hvilket utbyte svar. dock ej velat gå in på.
Målet uppsköts.

— Målet mellan Anders Herlitz, Bengts i Östergarn samt Johan Herlitz derstädes och lotsförmannen Olsson, ang. klander af utmätning, förevar nu ånyo. Två vittnen hördes, af hvilkas vittnesmål tycktes framgå, att ett för Johan Herlitz:s skuld utmätt kokreatur vid tiden för utmätningen tillhört kär.
Kär. återtog emellertid ansvarsyrkandet emot svar. Olsson, hvarefter målet för vidare bevisning uppsköts till 2:a rättegångsdagen af hösttingets 1:a sammanträde.

— Målet mellan Olof Johansson, Butrefs i Norrlanda, och Johan Larsson derstädes ang. ärekränkning, handlades nu åter. Ärekränkningen skulle hafva bestått deri, att svar genom häntydningar föranledt att rykte uppkommit om brottsligt förhållande emellan svar. och en annan persons hustru.
Svar. bestred, att han gjort sig skyldig till någon ärekränkning; han hade endast till den ifrågavarande qvinnans man yttrat några ord för att göra honom uppmärksam på att ett dylikt rykte vore i omlopp.
Målet uppsköts till hösttingets första sammanträde.

— Fabrikören Emil Mellström i Enköping hade å egna och sina syskons vägnar till tinget instämt Sofia Bernhardina Bergström i Rute socken med yrkande att såsom slägtingar till aflidne landtbrukaren J. V. Karlesson efter honom utbekomma arf. Slägtskapen mellan kär:na och den aflidne skulle enl. Mellströms uppgift ledas tillbaka till Mellströms morfader, hvilken vore farfader till Karlesson och hans jämväl aflidne broder, förre kyrkoherden i Hangvar och Hall Martin Karlesson. Enligt svar:s uppgift, hvilken äfven med ett bref gjordes ganska sannolik, var Karlessonernas fader icke son utan fosterson till Mellströms morfader.
För närmare utredning uppsköts målet till hösttinget.

— Ed såsom god man vid skiftesförrättning aflades af f. nämdemannen Lars Granberg i Dalhem.

Södra häradsrätten.
(Vårtingets femte sammanträde å Skogs i Levide; ordf. e. o. hofrättsnotarien M. Wedberg) Följande ntslag afkunnades:

— I redovisningsmålet mellan J. P. Jakobsson, Bockes i Fröjel, och sakförare C. E. Björkegren, Vestergara, ogillades käromålet.

— För oloflig rapphönsjagt dömdes kakelungemakare Gustat Hultström, St. Kruse Alfva, att böta 25 kronor.

— Med ed ålades Fina Vestberg i Lye att betyga, det hon ej till hustru Sjösten fält ett yttrande att Petter Lydals hustra stulit ett par kardor.

— Ärekränkningsmålet Edman—Johansson, Väte, uppsköts till första dagen af höstetingets första sammanträde, då svaranden skall förete bevis att han anhängiggjort rättegång mot käranden med yrkande om ansvar för skogsafverkning.

— I det stora skiftesmålet mellan icke-hemmansägare och hemmansägare inom Närs socken afkunnade rätten det beslat, att målet uppskjutes till första rättegångsdagen af nästa vårtings andra sammanträde, till hvilken tid kärandena skola hafva delgifvit stämningen åt alla svarandena, Svar:s invändning, att kär:na vore oberättigade föra talan i målet, lemnades utan afseenda af rätten.

F. nämdemannen Joh. Engström, Mafrids i Vestergarn, hade till denna gång instämt Gabriel Bolin från samma gård och socken med yrkande att dels utfå 58 kronor och dels erhålla tillbaka den andel i fjällfiske, som tillhört 17/128 mt! Mafrids och som blifvit fråndömd Engström, — Detta visade sig vara den gamla bistorien om hemmansköpet at 1885, köpe- och landtmärerihandlingarne, ibland hvilka två halffärdiga reverser blifvit instuckna, dem Engström omsider på laglig väg tvingats betala o. s. v., för hvilket allt vi på den tiden utförligt redogjorde. Denna gång voro Karl Karlson, hans hustru och dotter instämda som vittnen, men utebletvo. Svaranden bestred E:s påståenden och yrkade ansvar å honom för rättegåvgsmissbruk, då saken redan förut blifvit afdömd. Sedan som vittnen hörts kronolänsman Svallingson och bustra Josefiaa Gustafsson uppsköts målet till andra rättegångsdagen af hösttingets 1:a sammanträde, då de tre idag frånvarande vittnen skola vid vite af 5 kr. hvartdera vara närvarande. För deras försummelse idag dömdes de att böta 1:50 hvartdera.

Barnaföda. Det från tredje sammanträdet uppskjutna målet emellan Agnes Kristina Johansson Mallgårds i Levide och husbondesonen Hjalmar Siggelin, Pejnarfve i samma socken, behandlades. Svaranden bestred ganom ombud de vid förra rättegångstillfället afgifna vittnesmålen. Målet öfverlemnades, käranden yrkande bifall till kärnmålet eller, om detta ej kunde bifallas, att svaranden måtte ålägges edgång. Utslag faller på första dagen af nästa sammanträde.

Djurplågeri. I det föret omnämda målet mot statkarlen Alfr. Engström och drängen Viktor Hansson från Uggårds i Rone ang. djurplågeri 21 sistl. Februari vid stenkörning mellan Rone och Grötlingbo, hördes i dag ytterligare två vittnen, Lars och Zakarias Lindström. De berättade samstämmigt att de sett Viktor Hansson vid omstämda tillfället köra öfverdådigt fort och rycka i tömmarne oupphörligt. Hästen hade efter körturen varit mycket svettig och darrat i hela Malar Deremot hade intet af vittnena sett biéå flyta ur hästens mun. — Hansson påstod fortfarande att han ryckt i tömmarne blott för att få hästen att stanna. Engström begärde att bli skild från målet och begärde en ersättning för sina besvär af 50 kronor.
Utslag vid tingets slut.

I målet mellan Anna Meria Siggelin och handl. Ant. Jakobsson, Fardhem, förekom ingenting nytt. Saken öfverlemnades från båda sidorna. Utslag afkunnades vid nästa sammanträde.

Uppträdet vid Korsby. I detta af oss förut refererade mål mellan krouolänsman J. A. Lindström å tjenstens vägnar och Nils Petterssop, Kattlunds i Grötlingbo, m. fl., återtog åklaren idag yrkandet om ansvar för rån, men yrkade i stället laga ansvar å Nils Pettersson enl. 15 kap. 22 paragr. straffl., för att han genom rättsstridigt bot tilltvingat sig penningar samt å Arvid Lindquist för delaktighet deri och för att han mottagit en del af de bekomna penningarne. Å da öfriga tilltalade yrkades ansvar för fylleri och öfverdådig framfart å allmän landsväg. — Svarandena bestredo genom ombud de gjorda yrkandena och ville å sin sida att drängen Laurin skulle stånda ansvar för falsk angifvelse.
Utslag vid tingets slut.

Utmätningsmålet Johan Larsson, Skogs i Mästerby, mot Alfr. Ferd. Ekelund, Tipsarfve, förekom till förnyad handläggning. Parterna skulle i dag öfverenskomma om storleken af den förlust, Larssons egendom kunde anses hafva lidit genom att hafva varit i Ekelunds sons vård, men detta hade sig icke så lätt. Som vittnen hörles slagtarne Herman och Vistor Lindström samt hemmansägaren Lars Eriksson. Da berättade tämligen samstämmigt, att kreaturen före 3 Mars — utmätningsdagen — varit ganska hulliga, men att de den 25 April, sedan de varit i Exelunds vård 7 veckor, blifvit så magra och eländiga, att man kunnat »hänga upp mössan på de ntstående knotorna». Vittnena ansågo, att hästarne förlorat i värde 100 kr. och oxarne 50. Till 4 kr. för dag och par uppskattade vittnena den skada, som Larsson skulle tillskyndats geaom förlusten af bästarne och 3 kr. i fråga om oxarne. I fråga om selar och redskap, möbler o. d. hade de skilda uppfattningar. — Målet uppsköts på svarandenas begäran till andra rättegångsdagen af höstetingets första sammanträde.

Äktenskapsskilnad. O. P. Lindström-Skogslund i Träkumla, utvecklade nu närma re sina idéer om i hvilka stycken hans hustru Ida Charlotta brustit i fullgörandet af det äktenskapliga kontraktet. Hon hade icke hållit sitt löfte att sätta upp sitt testamente, hon hade varit vred emellanåt och skrämt mannen, hon hade tagit hand om mjölkpenningarne m. m., m. m.; först och sist saknade han testamentet. Mannen Lindström framhade fem vittnen: f. fjerdingsmannen Matias Österberg och smedssonen Axel Holm had3 sett O. P. L.; taga två kastar ved på gården, hvarvid han brutit sönder ett vedbodlås; K. P. Jonsson hade odlat upp ett halft tonnoland jord för frun och fått sin betalning af henne; skrädd. F. A. Malmborg hade sett frun arg en gång år 1889, dock icke på Lindström; och Jonas Andersson hade äfvenledes sett hustru L. ond en gång på samma årtal. — Fru L. företedde inför rätten förste proviusialläkarens intyg att O. P. L:s uppgifter vid förra rättegångstillfället voro osanna. Hon påstod att mannoen nekat deltaga i skötseln af hushållet och jordbruket, utan bade hon fått taga det ensamt på sin lott. Han hade aldrig bidragit till hennes underhåll, utan tvärtom. Varit gnatig och jämt tyckt, att hon ätit för mycket och arbetat för litet.
Utslag afkunnas vid tingets slut.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Maj 1893
N:r 72

Publicerat

Trettiosju nykterhetsföredrag!

Styrelsen för Södra Gotlands nykterhetsförbund anordnar från och med den 15 Maj t. o. m. den 22 Juni nykterhetsföredrag, hvilka alla hållas af ev. Intherska predikanten Claes G. Danielsson trån Ekeby å följande ställen och dagar:

Herrar skolrådsordförande anmodas vördsamt att kungöra föredragen inom resp.
socknar och upplåta skollokalerna för talarep! Skolans lärare och öfriga vänner till nykterhet ombedas vänligen att underrätta sina sockenbor om föredragen! En kollekt upptages vid föredragen.
Linde den 4 Maj 1893.
Å styrelsens vägnar:
Aug. Fredin.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 Maj 1893
N:r 71

Publicerat

Fem exekutiva auktioner

ha i går och i dag förrättats å lands kansliet härstädes.
I går inropades John Hallgrens konkursmassa tillbörige till 7,500 kronor saInvärderade 45/128 mtl kronoskatte Sudervange i Lärbro af Lärbro sockens sparbank för 4,000 kr. och Katarina Johanssons från Lilla Rone i Lye afsöndrade till 250 kr. saluvärderade lägengenhet Kullåkra för 200 kronor af Katarina Kristina Johansson.
I dag ha Gotlands Enskilda bank och Gotlands hypoteksförening samfäldt för 11,900 kronor inropat f. nämdeman O. R. Petterssons konkursbo tillhöriga till 16,000 kronor saluvärderade 14455/24576 mtl kroroskatte Bjerby i Sjonhem.
Handl. L. P. Jakobssons och landtbrukaren Olof Vedins från Kyrkeby hemman i Etelhem afsöndrade lägenheter, tillsammans saluvärderade till 7,600 kronor ha inropats af hustru Ellen Jakobsson och Johan Jakobsson för 7,150 kronor.
F. nämdeman O. R. Petterssons konkursbo tillhöriga 3/8 mantal Gumbalde i Stånga, saluvärderade till 5,000 kr., ha inropats af hr A. Larsson, Altheime i Buttle, för 4,000 kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 April 1893
N:r 60