Rådstufvurätten den 1 Februari.
Uppå derom gjord angifvelse hade allmänna åklagaren instämt döfstumme skomakeriarbetaren Ågren med yrkande om laga ansvar å denne för han skall hafva natten mellan den 14:de och 15:de januari slagit och misshandlat sin hustru och svärfader, arb. Lars Kellström. Närvarande, berättade hustru Ågren att mannen d. 14 januari kl. 5 på qvällen hemkommit i halfrusigt tillstånd och då lagt sig att sofva, samt att då hon, för att bädda, kl. 9 på qällen väckt upp honom, han slagit henne i hufvudet samt att då hennes far, som redan legat, dervid rest sig upp i sängen för att efterse hvad som var å färde, han äfven närmat sig denne och slagit svärfadern för munnen, öfver ögat och i hufvudet, så att näsa och mun stått i blod samt hela ögat blifvit rödt och uppsvullet; — faderns, Lars Kellströms berättelse, öfverensstämde med dotterns, och tillade dessutom, att mannen och mågen nog har arbete, men att han icke arbetar, utan hellre går ute och tigger ihop penningar, hvilka han sedan super upp. — Detta är samma döfstmme, som går omkring i staden med några skrifna ord på ett papper för att visa sin nöd och tigga sig till pengar, hvilka han sedan använder till bränvin. Ågren nekade, och uppsköts derföre målet till d. 15 febr.
Rådman Chevalier och polisb. Sandelin ledde under ransakningen samtalet med den döfstumme genom teckenspråk.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 Februari 1875
N:r 10.