gaf å Klintehamn i förgår järnvägsstyrelsen därstädes för länets höfding jämte landssekreteraren och landskamreraren, länets riksdagsmän, styrelserna för Gotlands järnväg och Roma sockerbruk, Klintebanans funktionärer, pressens representanter m. fl.
Kl. 2,30 e m. afreste ett 10-tal af de inbjudne gästerna med extratåg från Visby hamn till Roma, Här voro landshöfding Poignant jämte vice ordföranden i styrelsen för Klintebanan, handl. R. Snöbohm samt banans trafikschef, ingeniör Bååth till möte. Förstärkta med ytterligare några dels här, dels under vägen tillkomna gäster, stego Visbyborna på inbjudan af de nyss nämde ombord & tåget till Klintehamn, bestående af lokmotivet »Höfdingen», en kombinerad 2:a och 3:e klass genomgångs personvagn samt en konduktörsfinka, allt af modernaste typ och bästa beskaffenhet. Snart ångade tåget i väg å den omsorgsfullt bygda banan; tack vare banans ypperliga beskaftenhet var också tågets gång synnerligen jämn samt fri från krängningar och stötar. Vid ett par stationer gjordes haft för att upphämta ytterligare några deltagare i den stundande invigningsfesten, men flertalet af dem foro vi stolt förbi, trots att deras trefna stationshus sågo så inbjudande ut och sökte locka till besök.
Vid framkomsten till Klintehamn gick tåget först på hamnspåret ut på Klintehamns lastbrygga, hvarifrån man beundrade den vackra utsikten öfver hafvet med Karlsöarna i bakgrunden samt hälsade på vår gamle, numera föryngrade vän och bekanta, ångfartyget Klintehamn.
Efter att en stund hafva sett sig omkring bär nere på hamnen, stego resenärerna åter ombord å tåget och åkte nu fram till det flaggprydda, komfortabelt inrättade stationshuset å Klintehamn, där verkställande direktören i Klintehamnsbolaget, kommissarien Svallingson jämte öfriga doltagare i dagens festlighet, förutom en stor skara högtidsklädd allmoge, voro till mötes.
Man besåg nu först stationshuset ute och innan — det är uppfördt af trä, norrlandsvirke, för det i förhållande till storleken kolossalt billiga priset af 7,500 kronor — och vandrade sedan bort till värdshuset, där middagen serverades på ett sätt som gjorde ställets innehafvare, hr N. Odin, all heder.
I den med flaggor smakfullt dekorerade salen var bordet dukadt i s. k. hästskoform. Vid yttre kortsidan däraf anvisadesplatsåt landshöfdingon med den kungavalde ledamot i styrelsen för Gotlands järnväg, borgmästare Een och landsekreteraren Hambraeus till höger samt Gotlands järnvägs verkställande direktör, kronofogden Bokström och landskamrer Melin till vänster. Midtemot sutto hr R. Snöbohm med förste landtmätare Warfvinge till höger och häradshöfding af Ekenstam till vänster. I öfrigt placerade man sig som det föll.
Hr Snöbohm hälsade i egenskap af järnvägsstyrelsens vice ordförande strax vid soppan gästerna hjärtligt välkomna.
När måltiden framskridit så långt, att champagne serverats, äskade landshöfding Poignant ljud och meddelade, att i samma ögonblick som festtåget afgick från Roma, hade till konungen afsändts följande telegram:
Konungen.
Stockholm.
Gotländingar, samlade att i Klintehamn fira nyliger skedd upplåtelso af banan därifrån till Roma station, en ringa länk i den kedja af stål, hvarmed skilda delar af Gotland må kunna närmare sammanslutas, hälsa konungen med undersåtlig vördnad, varm tacksamhet och glada förhoppningar om öns lyckliga framtid under konungens hägn.
Poignant.
Landshötdingen föreslog konungens skäl och utbragte för honom ett lefve, som bekräftades med 4-faldigt kraftigt hurra.
Om en stund reste sig åter landshöfdingen och föreslog en skål för Klintebanans. välgång i föllande ordalag:
Klintehamn—Roma järnväg är, som vi veta, anlagd af sju landskommuner, biträdde af länets hushållningssällskap och ett antal enskilda aktietecknare i Visby och på länets landsbygd. Denna tvärbana, den nyaste länken i Gotlands järnvägskedja, kan väl svårligen anses vara ett företag af sådan betydenhet, att det påkallar en högtidlig invigning med pomp och ståt, Men ingen må förtänka banans ägare, representerade af detta järnvägsbolags styrelse, att i anledning af företagets lyckliga fullbordan och banans upplåtelse för allmän trafik, hafva till ett förtroligt samkväm inbjudit för saken intresserade män, ortens representanter i rikedagens båda kamrar och de ledande männen i några af de gotländska företag, som till hufvudsakligt! föremål för sin verksamhet bafva det allmännas väl.
För egen del är jag fullt förvissad, att Klintebanan skall visa sig vara till icke ringa gagn, ja, ett lifsvilkor för välståndets utveckling inom denna ort.
Någon skada bör företaget ej heller kunna göra. Ty en förnuftig, icke öfverdrifven, täflan är ju lika gagnande för det allmänna, som ett monopol är principvidrigt. Erfarenheten från andra orter har ock lärt oss, att längdbanor, långt ifrån att försvagas, fasthellre förstärkas af anlagda tvärbanor.
Därföre, lika väl som vi önska, att Gotlands tjuguåriga längdbana må utsträckas både i norr och i söder, i norr öfver Tingstäde till Lärbro och vidare i sinom tid till Fårösund, och i söder öfver Hafdhem till Burgsvik, lika väl böra vi önska, att mera än en tvärbana på ön må komma till stånd, för det allmänna bästa.
Men vare härmed huru som helst. Alla önska vi den nu fullbordade Klintebanans välgång. Må vi| därför höja våra glas till en skål för denna nya bana.
Ett trefaldt kraftigt lefve beseglade skålen.
Näste talare var kommiasarien Svalingson, hv ilken erinrade om att planen att få järnbanan Klintehamn—Roma till stånd helt visst skulle ohjälpligt strandat, om icke en länets högt betrodde man intresserat sig därför. Utan landshöfding Poignants nitiska medverkan, viljekraft och många goda råd skulle, yttrade tal., förvisso Klintebanan fortfarande varit ett önskningsmål blott, Tack vare eder, hr landshöfding, är den en verklighet. Emottag då den enda ersättning, som vi få bjuda er, uti vårt trofasta, innerliga och vördnadsfulla tack.
Skålen dracks med entusiasm, och landshöfdingen tackade därför med några förbindliga ord, hvarpå han föreslog en skål för den nya järnvägens styrelse och tjänstemän, verkställande direktören och ordföranden i styrelsen M. Svallingson, vice ordf. R. Snöbohm, öfrige styrelseledamöterna handl. K. Smitterberg, tullinspektor Nilsson, disponent Forssman, prosten Uddin, styckjunkare Wessman samt hemmansägarne Hagvall, Eriksson och Löfgren, kassören hr E, Snöbohm, kamreraren skollärare Lingström och trafikschefen ingeniör Bååth.
För den sistovämde i hans egenskap af arbetsschef vid banans byggande talade därpå kommissarien Svallingson, hvarpå kapten von Holten utbragte en skål för de närvarande Visbyborna, uttryckande en önskan att dagens fest måtte utgöra inledningen till sett åttaårigt dundrande kalas, som det heter i Gluntarne.
Kronofogden Bokström äskade så ljud och bad att såsom representant för det äldre järnvägsbolaget få tacka för den genom inbjudningen till dagens fest visade uppmärksamheten. Det nya bolaget skulle helt visst gifva den äldre kamraten många anledningar till väckelser och nya synpunkter, som skulle afhålla det från att förfalla till slentrian. Tal. hoppades att å andra sidan något af den erfarenhet, som det gamla bolaget samlat under sin 20-åriga tillvaro, äfven måtte blifva det nya till nytta. I viss förhoppning att det nya företaget skulle för all framtid varda till gagn och nytta för Gotlands bygder och dess invånare, utbragte tal. så ett lefve för Klintehamn—Roma järnväg.
Sedan borgmästare Een i väl valda ordalag föreslagit) en skål för de närvarande Klinteborna och hr R. Snöbohm talat för Visby samhälle, uppläste landshöfdingen följande under tiden ingångna svarstelegram från konungen:
Landshöfding Poignaut: Hälsa de församlade och säg dem, huru varmt mitt intresse är för allt som berör Gotlands sanna väl och särskildt för öns järnvägsnät, till hvars nya länk jag lyckönskar.
Oscar.
Ännu en skål och ett rungande hurra för majestätet, och så skedde uppbrott från middagsbordet. Under det påföljande samkvämet omväxlade tal och skålar med kvartettsång; tiden svann därunder så hastigt undan, att innan man visste däraf, tiden för Visbyborna var inne att taga farväl för att medfölja det kl. 9 e. m. till Roma och Visby afgående extratåget.
I Roma gjordes ett litet uppehåll, hvarunder man besåg den i full gång varande sockerfabriken och några förfriskningar intogos.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Oktober 1898
N:r 162