Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Följande utslag ha vid andra sammanträdet i dag afkunnats.
— I födorådstvisten mellan enkan Anna Ahlström och Olof Båtelsson, Boxartva i Levide, gillades käromålet till största delen.
Kostnaderna kvittades.

— I barnuppfostringsmålet mellan pigan Maria Olsson och smeden Frans August Larsson i När ådömdes den senare edgång.

— För tjenstefel och våld hade, som nämte, bröderna Jakob och Gustaf Pettersson från Öja och Vamlingbo åtalat t, f. länsmannen Sv. Lindström samt för våld kapten A. Snöbohm och besättningskarlarne Törnqvist och Bäckström å ångaren Klintehamn. Åtalet mot Lindström och Snöbohm ogillades, men Törnqvist och Bäckström dömdes för våld att böta 15 kr. hvardera samt att hvar och en utgifva 20 kr. i rättegångskostnader.

— För oskickligt beteende inför rätta dömdes Josefina Österberg i Klinte att böta 25 kronor.

— F. handlanden K. L. Krokstedt i Visby ålades att inom en månad utlemna till Johanna Vilkén å Klintnhamn nödiga åtkomsthandlingar till 1/8 mantal Valla i Klinte.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Oktober 1894
N:r 153

Handelsregister.

År 1894 den 7 Sept. intogs i här förda handelsregister följande anmälan:
Den 14 April 1894 antogs af bolagsmännen och den 1 derpå följande Juni faststäldes af Kongl. Maj:t bolagsordning för Klintehamns Badhus aktiebolag, som har till ändamål att i badavstalt å Klintehamn betjena allmänheten med varma och kalla bad. Bolagets. styrelse bar sitt säte i Klintehamn socken. Aktiekapitalet är minst 5,000 kronor och högst 20,000 kronor, fördeladt å aktier, hvarje å 10 kronor, stälda på viss person. Hittills tecknads aktiekapitalet utgör 6,380 kronor, deraf 6,100 kronor äro inbetalda, och återstoden 280 kronor skall betalas vid anfordran. Tillkännagifvanden för aktieägarne skola införas i Gotlands Allehanda och Gotlänningen. Styrelsen utgöres af Medicine Doktora Karl Niklas Bolin, Godsägaren Georg Heinrich, Willy Wöbler, Tullinspektoren Vilhelm Nilsson samt Handlandena Carl Johan David Smitterberg och Johan Reinhold Snöbohm, alla å Klintehamn. Karl Niklas Bolin och Georg Heinrich Willy Wöhler teckna i bredd med hvarandra bolagets firma.
Visby i Landskansliet den 7 September 1894.
E. POIGNANT.
Wilh. Cramér.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 September 1894
N:r 140

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Höstetingets första sammanträde 3—4 Sept. Ordf. häradsh. Lindroth.)
Vägmålet i Burs emellan fanjunkaren Oskar Höglund m. fl. och kyrkoh. Åsberg m. fl. Käromålet ogillades, sedan det vid syneförrättning visats att kär. af de omtvistade vägarne haft sådana fördelar, att de ansågos skyldiga äfven underhålla dem. Såväl rättegångs- som synekostnader skulle gäldas af de tappande, hvilka erlade vad i målet.

Statkarlen Alfred Engström, Uggårds i Rone, gick honom ådömd värjemålsed för djurplågeri.

En mot fyra stäldes. Åklagaren, länsman Svallingsson, hade under vårtinget tilltalat handelsidkerskan Josefina Österberg från Klintehamn, för oloflig utskänkning af maltdrycker. Åkl. hade dervid inkallat fyra vittnen, hvilka hvar för sig vid skilda tillfällen at svar. köpt öl, som förtärts på stället. Det oaktadt gick nu Österberg ed på att hon icke på sätt dessa vittaen berättat sålt maltdrycker.

Våld och okvädande mot länsman. Det sedan vårtingets sista sammanträde uppskjutne målet emellan kronofogden Aug. Bokström och Jakob samt Gustaf Pettersson från Vamlingbo, förekom ånyo till behandling, Vid målets sista handläggning medgafs uppskof till detta sammanträde för att ångf. Klintehamns befälhafvare och besättning skulle som vittnen höras i målet vid rådsturätten i Visby, Vid sådant förhör hade åklagarens påståenden blifvit fullkomligt styrkta, hvarför nu svar. anhöll att iå förebringa motbevisning; för hvilken orsak fyra vittnen voro inkallade, hvilka icke hört eller sett detsamma som Klintehamns befälhafvare och besättning. Utslag vid nästa sammanträde.
Målet emellan Per Gardberg och Georg Bergman, Autsarfve i Garda, angående våld m. m. anmäldes nu återtaget af kär, likaså det af förenämda Bergman mot Gardberg anhängiggjorda mål om oljud, dervid Gardberg vid sluttinget ådömdes edgång.

Ålander—Rudebeck. I detta mål förekom ingenting nytt utan uppsköts ånyo till det tredje sammanträdet, emedan ett par vittnen från Stockholm, som voro kallade, icke kommit tillstädes.

I målet emellan Anna Katarina Alström och Olof Båtelson, Bolarfve i Levide om födoråd förekom ingenting nytt, utan öfverlemnades målet å ömse sidor. Utslag nästa sammanträde.

I barnuppfostringsmålet emellan Maria Olsson och smeden Aug. Larsson, Maldes i När, förekom heller ingen bättre bevisning.
Utslag samtidigt som förra målet.

Ersättningsyrkande. I det uppskjutna målet emellan Laura Nilsson och Lars Pettersson, Enges i Burs, om olofl. bortförande af stängselvirke vidhöll sv. satt han uppfört stängsel för kär. med samma virke, hvilket äfven styrktes af inkellade vittnen. Utslag meddelas vid tredje sammanträdet.

Tyist om kvicktionde. Kronolänsman M. E. Svallingsson fordrade såsom ombud för afl. prosten Gahnes i Hejda sterbhus, att afl. hemmansögaren Norrbys, Jufves i Väte, sterbhusdelägare, enkan Greta Norrby m. fl., måtte förklaras skyldiga utgifva hvad som för de senaste 8 åren är oguldet af kvicktionde till prosten Gahne, hvilket skulle bestå af 1/4 lam om året, smör och ved, uppgående till ett sammanlagdt belopp af 65 kr. Svar., som var närvarande genom mågen Albrekt Johansson, bestred krafvet, emedan det fans flera sterbhusdelägare efter aflidne Norrby än dem som voro stämda. Invändningen ogillades af rätten, emedan boet ej var urarfva. Efter öfverenskommelse medgaf slutl. svar, att i ett för allt (inbegripet rättegångskostnader) utgifva 55 kr., hvilken öfverenskommelse af rätten faststäldes.

För tjenstefel och våld voro af agenten K. V. F. Engström från Garda instämda t. f. länsmannen Svante Lindström, samt maskinisten K. L. Vesterlund och besättningskarlen K. Stenberg, båda anstälda å ångf. Klintehamn. Länsman Lindströms tjenstefel skulle enl. Engströms påstående ha bestått deruti att Lindström låtit föra Engström iland från ångaren 22 sistl. April, när ångt.låg i Burgsviks hamn. Besättningen hade dervid på länsmannens uppmaning kastat sig öfver Engström samt slagit honom.
Vesterlund hade, då Engström promenerat på däck, knuffat omkull honom så att han slagit näsan i blod.
Stenberg hade ej kunnat anträffa med stämning.
Svarandena bestredo kär:s påståenden såsom osanningsenliga. Som vittnen hördeg, fru Amanda Stenkvist, hvilken sett en man, af ångarensa besättning, (okänd för vittnet) tillsäga Engström aflägena sig, emedan han vore full, samt sedan knuffa till honom så att han snafvat mot en ketting, samt fallit kull och slagit näsan i blod. Hade äfven hört länsmannen bedja Engström aflägena sig, samt sedan tillsäga besättningen att bära bort hovom, hvilket äfven skett, samt när Engström ville göra sig fri, uppmana besättningen att slå till honom. Hagström var väl rifven, men ej blodig.
Alb. Stenkvist hade sett det samma som förra vittnet, visste äfven att det var Vesterlund, som slagit till Engström, Svarandena bestredo fortfarande, Länsmannen hade försökt stilla oväsendet. Uppskop till tredje sammanträdet.

Ett liknande åtal hade äfven bröderna Gustaf Pettersson från Botvide i Öja, samt Jacob Pettersson, Mickels i Vamlingbo mot t. f. länsmannen Svante Lindström, kapten Alfred Snöbohm å ångf. Klintehamn, samt besättningekarlarne å samme ångare Bäckström, Törnkvist och den i förra målet omnämda Stenberg. Såsom ombud för kapten Snöbohm, Bäckström och Törnkvist, instälde sig hr Hjalmar Snöbom från Visby. Kär. Jakob Pettersson afstod från åtalet mot länsman Lindström. Törnkvist och Bäckström tilltalades för det de vid samma tillfälle som nämts i förra målet sparkat och slagit Jakob Pettersson, samt kapten Snöbohm för det denne uppmanat besättningen till sådant våld.
Gustaf Pettersson tilltalade t. f. länsman Lindström för det deune knuffat till honom så att han ramlat emot en magasinsvägg. Svarandena bestredo åtalet. Bäckström och Törnkvist hade blott på befälhafvarens tillsägelse hjelpt länsman Lindström att afstyra ett oväsen på bryggan. Flere vittnen voro inkallade, af bvilka skräddare Liljeros sett läns mannen knuffa till Gust Petterson så att han hukat baklänges emot en magasinsvägg. Hade äfven sett besättningen misshandla båda kärandena, men som han icke personligen kände besättningskarlarne kunde han icke bestämdt säga hvem af dem, som slagit kär.
Olof Olofssons vittnesmål ungefär lika med Liljeros’, men som han kände Bäckström och Törnkvist till utseendet kunde han säga att det var desamma som slagit kärandena.
Hugo Pettersson och Karl Bergström vittnade ungefär detsamma som första vittnet.
Målet öfverlemnades å ömse sidor. Utslag vid nästa sammanträde.

Krångel om hästbyte. Oskar Nilsson, Waldarfve i Eskelhem, yrkade genom stämning att Aug. Jacobsson, Källgårds i Atlingbo, måtte förklaras skyldig återlemna ett sto som denne olofligen uttagit ur Nilssons stall. Yrkade dessutom ansvar för detta egenmäktiga förfarande. Svar. upplyste genom ombud att bägge parterna på en torgdag i Hemse köpt hvar sitt hästkreatur. Jakobsson hade betalt sitt med 260 kronor. Vid hemresan hade vid Burge i Levide byte skett emellan parterna. Inom tvänne dagar hade Jacobsson emellertid ångrat sig, emedan det djur han i byte erhållit ej vore felfritt. Hade då för att äterbyta besökt Nilsson, hvilken äfven varit villig att återbyta. Nilsson kunde emellertid icke genast återlemna Jacobsons sto, emedan det befans längre borta på bete, Ett par dagar efteråt hade Jacobsson ånyo ditkommit, samt till Nilssons svärfader lemnat 50 kr., hvilka erhållits som afbetalning af mellangifo å bytet, hvilken mellangitt skulle vara 115 kr., samt erhållit sitt sto af svärfadren. Kär. medgaf att så tillgått, delvis som svar. uppgitvit, men hade kär. vid återbytet för 265 kronor tillbandlat sig stoet samt lemnat 50 kr. på hand. Målet uppsköts till nästa sammanträde.

För våld mot polisman hade länsman Svallingsson på angifvelse af poliskonstapeln Albert Johansson i Visby tilltalat döfstumme jernarbetaren Oskar Pettersson från Visby. Angifvaren hade vid idrottstäflingen 19 Aug. varit anstäld som ordningsman, dervid Pettersson öfverfallit honom och gifvit honom flera slag, samt då han skulle föras till militärvakten gjort våldsamt motstånd. Svar. genom sin fader nekade. Uppskof för svar. personliga »hörande» till första dagen ät fjerde sammanträdet.

Norra häradsrätten.
(Hösttivgets första sammanträde å Allekvia 3—5 Sept. Ordf. e. o. notarien Åman).
Målet mellan ogifta Maria Olivia Viddin, Smide grund i Väte, och drängen Ludvig Larsson i Visby angående barnuppfostringsabidrag och hvari svar. ålades edgång, förklarades som förlikt parterna emellan, hvadan det afskrefs.

Olaga fiske, Detta af hemmansägare Olof T. Påhlsson och Nils Tomasson, Kyrkebinge i Gothem, mot hemmansägare J. O. Johansson, Magnuse i Gothem, anhängiggjorda mål, förekom åter till behandling. Kärandena hade inkallat några vittnen, af hvilka ett, T. Blomberg, i skrift intygade att han varit svar., som sjelf var tillsyningsman öfver fisket, behjelplig afstänga Gothemsån genom att utlägga nät. Afståndet mellan pålarne hade varit 10—15 alnar, men då näten ej nådde botten, trodde vittnet att fisken ändå kunnat ta sig fram.
De öfriga vittnena hade äfven sett att nät varit utlagda i åns mynnig, men kunde ej yttra sig om huruvida kärandena deraf lidit någon skada.
Dessas ombud öfverlemnade målet och yr kade ansvar å svar, för olega fiske, påpekande att denne, ehuru tillsyningsman, förut varit tilltalad för samma förseelse.
Svar. genmälde att han förut erkänt att han lagt ut nät, men då han ingen fisk fått och han föröfrigt icke öfverträdt ötverenskommelsen ansåg att han kärandena icke lidit någon skada.
Urslag vid tredje sammanträdet.

För olaga utskänkniug af vin och maltdrycker, hvicket haft gräl och slagsmål till följd, stod handl. Otto Lerberg i Kappelshamn tilltalad.
Svar. nekade icke till att han haft utskänkning, men bestred att oordaingarna uppkommit deraf.
— För samma förseelse var handl. S. Sisefsky i Hangvar inkallad.
Svar., som bjudit på vin i sin bod, erkände, men förklarade att det skett af oförstånd.
I båda målen afkunnas utslag vid sluttinget.

Med yrkande om äktenskapsskilnad hade urmakare O. A. Lindlöf å Fårösund instämt sin hustru Katarina Lindlöf.
Då kär. emellertid ej var tillstädes, och hade laga förfall, uppsköts målet till nästa sammanträde.

För förstörande af forntida grafvar stod arbet. Karl Aug. O. Sjölund, Visby, förut tilltalad.
Annandag påsk hade svar. varit synlig å graffältet i Veskinde i sällskap med f. handl. Ahlberg, hvilket ett par vittnen intygade och hvilka sett såväl att I. som A. gräft i graf varne.
S. nekade som förnt, under förklaring att han aldrig gräft någonting der på platsen, han hade inte haft verktyg en gång.
I målet, som öfverlemnades och i hvilket yrkades ansvar å svar. och att denne måtte åläggas iståndsätta grafvarne, faller utslag på sluttinget.
— Ett liknande mål mot bröderna Gust. A. och Joh. Larsson i Visby uppsköts till 3 sammanträdet, emedan svar. uteblefvo; vid laga ansvar skola de då inställa sig.

Målet mot hemmansägare Petter Karlsson i Sudergårda angående ansvar för öfverdådig framfart afskrefs, då svar. under uppskofstiden aflidit.

Målet mot husbonden Edvard Jakobsson, Hammars å Fårö, för oloflig försäljning af spritdrycker, förevar ånyo.
Två vittnen, drängen Alfred Bolin, hvilken haft anställning hos svar., och Karl Nyström, som kom ända Gotska Sandön tör att vittna, hördes.
B. berättade att han en dag förlidet år af svar. fått en liter punsch och en liter konjak, hvarför svar. sedermera dragit af 3 kr. 20 öre på hans lön.
Svar. bestred som förut under förklaring att till B. hade han lemnat ut omtalade varor för det att B., som var sjuk, skulle komma i svettning.
N. hade deremot icke fått något, det förnekade han alldeles, Svar., som begärde uppskof till 3 sammanträdet, ålades att då vara beredd att slutligt svara i målet.

För det han olofligt tillegnat sig en kär. Oskar Andersson, Vesterbjers i Gothem,; tillhörig lambock, samt för ärekränkning, var hemmansägaren Jakob Hellgren, Ljusarfve i samma socken instämd.
Då svar. förut bestridt kär:s påståenden, försökte denne nu med några vittnen styrka desamma.
Ett af dessa, som fått den uppfattningen att H. skulle ha beskylt kär, för att ha tagit bocken, sade sig ha hört svar. säga att kär. tagit hans bock, hvilken varit märkt och blodig.
Äfven skulle enligt ett annat vittne svar.nyttrat 28 Mars: det förundrar mig att A., en hederlig karl, tagit min bock.
Kär. yrkade bifall till stämningen och ersättning för kostnader, och faller utslag i målet, hvari svar. som förut nekade, på sluttinget.

I ärekränkningsmålet mellan Oskar Olofsson, Kännungs i Helvi och handl. Adolf Falk derstädes hördes ett par vittnen, Niklas Nyström och Petter Sundgren. N. hade i början af Sept. 1893 varit tillsamman med parterna, då träta uppkommit mellan dem, hvarvid Falk ofredat kär.
S. vittnade detsamma och hade hört att svar. kallat kär. bedragare m. m.
Kär. fordrade ersättning för ärekränkning med 100 kr., 5 kr. st. för 8 stämningar, vittneslöner m. m.
Svar., som bestred det höga ersättningsanspråket och förklarade att han förnt erkänt de ord, han låtit undfalla sig i vredesmod, begärde i sin ordning ersättning för rättegångskostnader efter den dag målet första gången var före, då sedan dess intet nytt i detsamma förekommit. Utslag på sluttinget.

»Kände dem, gjorde han inte, men han visste att de hette Anna och Augusta», förklarade ett vittne Karl Berggren, som hördes i ett mål mellan hustru Maria Andersson, Halla, och hennes man snickare Karl Andersson angående äktenskapsbrott.
Kär:s man hade nämligen en pingstafton kommit hem till vittnet och bedt honom gå med ut. Utanför B:s bostad hade de då träffat två flickor med ofvannämda pamn och med hvilka de gjort sällskap hem till A., hvars hustru den kvällen var borta.
Först fram på morgonen hade den ena flickan lemnat A., hvilken sedan flere gånger varit tillsamman med henne.
Svar., som fvr andra gången uteblef, skall vid hemtningspåföljd vara tillstädes vid 2 sammanträdet, då målet åter förekommer.

»Det var inte meningen att du skulle ha stämningen», påstod ett annat vittna, som hördes i ett klockmål mellan Jakob Jakobsson i Sjonhem och arbet, Hj. Gardell, Gammalgarn, att kär, vid ett tillfälle skulle ha yttrat till svar.
Denne hade närliger för en tid sedan köpt en klocka af J., hvarför kär ännu icke skulla ha fått betalning.
Yttrandet bestreds af kär., och liksom förut nekade svar. för skulden.
Utlåtande på 3 sammanträdet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 September 1894
N:r 138

Stefaniegillet

har i dag varit samladt i Hemse. Deltagarnes antal var ganska stort, dock mest från landsbygden.
Ordförande blef åter konsul L. Cramér, vice ordf. R. Snöbohm, sekret. J. V. Broander och kassaförv. Aug. Melin.
Värdar nästa år: R. Vallér och Lars Duse.
Högtidsdagen firas då I Etelhem. Gillets anslag till pris vid idrottstäflingarna i år 25 kr, till bollspel och 10 kr. till varpa.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Augusti 1894
N:r 119

Auktion å bräder och spån m. m.

Fredagen den 11 Maj från kl. 10 f. m. låter herr R. Snöbohm genom auktion vid ångsågen i närheten af Emunde gård i Gerum försälja ett större parti takspån och bräder 6 + 7 + 8 + tmns, diverse vrakbräder, kantribbor, flo-, tvetoch grenved samt ett parti stör.
Vederhäftige inropare erhålla anstånd med betalningen till den 1 Oktober detta år, andra betala kontant eller vid anfordran.
Fröjel den 1 Maj 1894.
P. ENEQVIST.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 Maj 1894
N:r 68

Gotlands sedlighetsförening

firade i går afton i domkyrkan och dess kapell sitt årsmöte. Af den dervid föredragna styrelseberättelsen framgick, att föreningens offentliga verksamhet äfven i fjor varit egnad åt upprätthållandet af hushållsskolan, som till Maj månads slut förestods af fröken Alfhild Runström och efter denna tid af fröken Elise Fougstedt från Marstrand. Elevernas antal har varit 8, af hvilka 3 afgingo 1 Nov. efter två års kurs, men i deras ställe antogos 2 nya. En kommer ytterligare att antagas. Dessutom har skolan haft en eller flere betalande elever. Uppförandet inom skolan har varit godt.
De direkta utgifterna för skolan ha uppgått till 7,392 kr 88 öre, hvartill kommer 396 kr 83 öre i diverse utgifter eller, tillhopa 7,789 kr 71 öre. För sålda matvaror samt afgifter af hyres- och spisgäster ha influtit 7,038 kr 3 öre, så att föreningens bidrag utgjort 751 kr 68 öre. Kostnaden för hvarje elev har således uppgått till 93 kr. 96 öre. Utom års afgifterna, 327 kr. har föreningen ej haft andra inkomster än det årsanslag af 600 kronor som på grund af prinsessan Eugenies testamente tillkommer föreningen under 12 år fr. o. m. 1889.
Under året ha till ledamöter kallats fruarna Mina Berggren, Maria Berthelsson, Ingeborg Dahlgren, Cecilia Fahlström, Eveliva Gardell, Laura Gibson, Marg. Häggström, Lydia Högstadius, Anna Johansson, Beda Lindvall, Eufemia Löfgren Maria Munthe, Maria Myhrström, Anna Pettersson, Blenda Prien, Hulda Pettersson, Nanna Bellergren, Amalia Snöbom, Gunhild Sylvan och Ida Wahlbäck. Ledamot antalet är nu 141.
At revisionsberättelsen framgick, att föreningens tillgångar vid årskiftet utgjorde 20,656: 63, deraf fastigheten är upptagen till 18,242 kr. Tillgångar öfver skulderna 20,165:59. Ansvarsfrihet beviljades och revisorerna omvaldes.
Biskop von Schéele öppnade derpå mötets senare del med ett föredrag, hvarvid han utgick från den frågan: I hvad mån kan Gudsfruktan fionas utan sedlighet och sedlighet utan gudsfruktan?
I en kort historisk inledning berörde tal. de olika nationernas andliga och sedliga förhållanden och framhöll dervid särskildt den asi-atiska folkstammens råa lif, som en motsats till de grekisk-romerska folkens.
Bäst fyller menniskan sin bestämmelse, yttrade tal. derefter, om hon kan lida och försaka, genom att iakttaga måtta i allt och döda sin sinnlighet genom andens kraft.
Till en högre grad af sedlighet höjer hon sig dock aldrig, utan blott till den punkt anständighet som det yttre lifvet kräfver, om hon ej genomtränges af andars kraft. Det gifves likväl menniskor, som känna högt men ändå kunna förnedra sig i djuriskt hänseende.
Detta framhöll tal. särskildt såsom ett sorgligt faktum och yttrade dervid att der den gamla naturen flones kvar hos menniskan, der måste anden kämpa mot naturen — ombon ej vill sjunka ned i asiatisk ögudaktighodk Gudstruktan utan sedlighet liksom sedlighet” utan gudsfruktan finnes ju, yttrade biskopen till sist, men för att en sedlighetsförening rätt skulle kunna verka, måste gudsfruktan och sedlighet förenas på programmet och på så sätt blifva väckelse och intryck till ett sedligt lif.
Pastor Hanner talade härefter öfver ämnet: »Hvilka äro de hufvudsakliga vilkoren för att en sedlighetsförenings verksamhet må blifva rätt framgångsrik?» Talaren skildrade först det sedliga tillståndet hos männen — företrädesvis de bildade klasserna — och påvisade att allmänna opinionen om det sedliga hos dem är så slö. Derefter öfvergick han till deras moraliska och sedliga ståndpunkt. Det råder bland de bildade männen och den lägre klassens kvinnor ett ytterst beklzgansvärdt osedligt förbållande, yttrade tal., och det kommer sig deraf att arbetsklassen och med dem likstälda kvinnor icke ha sammma skydd som den högre klassens äga hvilket ju deras bildning och sambhällsställning gifva dem. Men för att detta sorgliga tillstånd skall kunna ändras, måste man försöka höja de obildade kvinnornas moraliska aktning för sig sjelfva. Och för att detta skall lyckas, måste de högre uppoffra något för de lägre. Den sedliga opinionen måste ock få större energi.
Tal. uppläste några bilder ur major Rolf Schenströms — den kände sedlighetsifrare — »Strödda anteckningar» och yttrade sedan att en sann lefvande gudsfruktan alltid är föronad med sedlighet och detta måste äfven känneteckna en sedlighetsförenings verksamhet om den skall fortfara att ega bestånd.
Efter detta fökhedrag, i hvars mening biskopen och kyrkoherde Lagerman, varmt instämde afselutades mötet med predikan af pastor Renström öfver dagens episteltext.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 Februari 1894
N:r 31

Ett och annat om Gotlands forna Tingsplatser.

(Forts )
Man har åtskilliga anledningar till den förmodan att gätarne kommit till Gotland öster, söder eller sydost ifrån, troligaat från Bernhstéoskusten (Ost Preussen) samt att de efter ankomsten bit först bosatt sig på östra kusten af vår ö, der, oaktadt alla de fornlemvingar som plogen förstört, ännu en ofantlig massa forngrafvar antyda urgammal, stärkt befolkad bygd och på hvars midt det höga Torsburg med sina ofantliga och storartade fästningsmurar lyfter sig högt öfver akogar och fält. På samma östra kust fianes, eller bar Åtminstone i början af vått århundrade funnits, i Anga socken en fornlemning, som jämte Torsburg tyckes vara den betydligaste och uräldsta af allt hvad de djerfve och arbetsamme gutarne efterlemnat från den tid de först bosatte sig på guotalandet; det är det högst märkliga: »Trullhals» (trollens sal), som fornforskaren Hilfeling såg och beakref å 1801. Beskrifoingen är intagen uti »Gotlands Land och Folk» af A. T. Snöbohm, hvarför den ej behöfver införas här. Att här varit en stor och urgammal både tingsplats, begrafningsplats för ansedda personer och offerplats tyckas de märkliga stensättningarna och högarna be visa, liksom att: här varit en af gutarnes äldsta hufvudbygder, hvarifrån de utbredd sig både mot vester, söder och norr. Norrlanda heter den socken, som ligger närmast Anga i norr. Namnet ekallförmodligen häntyda på att trakten utgjorde nordliga delea af det stora bygdelag, hvars belgedom var Trullballs, som nog af folktron ansågs som ett ställe der de begrafnas och de offrade menniskornas andar uppehöllo sig under nattens timmar, eller skall namnet Norrlanda kanske uppstått deraf att de första nybyggarve kommit söder ifrån.
Sannolikt tar Trullhalls varit Gotlands äldsta tings- och blotställe innan gutarne ännu utbredt sig öfver hela ön. Hvar alla. de många tingsplatserna legat är väl omöjligt att bestämma, men genom att aktgifva på våra gamla märkliga bygdenamn kan man få anledning förmoda kvar några funnits. Sockennamnet Tingstäde visar tydligen att här varit ett tingsställe, troligtvis Norra tredingeus, Ringumme (hemmet vid »Ringen», tingskretsen,) hbeter en gård i Alfya i gränsen mot Hemse, belägen i midten af Södra tredingen, Här var kanske samma trediogs tiogsplats, ty stället der domrarne sutto, ederna aflades och domar afkunnades (Gutalagen stadgar i 3 kap. att domar ej få fällas och ed afläggas sedan sol gått ner) var inneslutet af en ring, domringen, deraf uttrycket »till tings och rings» att beteckna tiögsresor. Denna ring bildades förmodligen på äldsta tiden af i märken nedsatta stenar, men sedan af i marken nedsatta stockar »tingsstockar», Dessa sammanhäftadés med vidjor, eller snören, hvilka kallades »Vebönd», heliga band. Om våld begicks-p& denva stängsel, när ting hölls, afstanvade tiogsförhandlingarna genast och våldsverkaren blef »biltog» (landsflyktig). Ha fornsaga berättar om en isländare, skalden och vikingen Egil Skalagrims son, som på Guletinget i Norge gjorde anspråk på arf för sin buetru, men att den falska drottning Gunhild förmådde sin broder Alf och några andra att afhugga vebönderne och nedbryta tingestockarna. Tinget slutade då genast och Egil kunde ej få sin rätt, hvarför han, innan han drog från Norge, reste nidståog mot kungen och drottningen. Ännu på 1500-talet förekommer i danska dombref uttrycket »inden fire tingsstokker» för att beteckna att saken eller målet afgjorts på tinget.
I Mästerby socken är gården Bander. Tisget heter Banda Ting. Det består efter nya indelningen af sockgarna Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby och Vestergarn, men efter gamla indelniogen af de 3 sistnämda samt Hogrän, Björke och Åtlingbo. Bander gård låg då i tingets midt. Säkert hafva både gårdens och tingets namn kommit af bönd, vebönd, de band, hvarmed tingsstockarne voro sammanbundna. Namnet låter förmoda att tingets domställe varit här i närheten af gården Bander och den i dess grannzkap liggande gården Ringumme. Socknen heter Mästerby, men en bokstaf, r, tyckes blifvit insmugglad i namnet genom. slarfvigt utal, ty I det register öfver Gotlands kyrkor, som för Lisköpingabiskopens visitationer : uppgjorts i katolska tiden, skrifvés namnet Meystabye, som betyder stöttaby, hufvudbygd. Förmodligen bäntyder namnet på att bär var tiogets hafvudbygd.
På samma tätt torde ett r blifvit insmygladt i namnet Mästermyr, som södra Gotlands största myr heter. Namnet har nog ursprungligen varit Mäste (störste) myr. Bönda har en gård i Lau hetat (den lär on vara obebygd och brukas under andra hemman). Detta namn torde ock kommit af vebönd, hvaremot gårdsoamhet Bandelunda i Bargs snarare torde böra härledas från det »band» (fredskrets) en dråpare fick uppdraga till sin skyddsort medan han var fred!ös (se 13 kap. Gutalagen »Af Mandrapi»), ty Bandelunda lig: ger afsides ner mot sjön i socknens sydligaste kant. Likeom i Mästerby två nära hvarandra liggande gårdars, Binder och Riogumme, nama tyckas kunna härledas från tiogsplatsen, så ligga ock i Hablingbo ett par gårdar vära intill hvarandra, hvilkas pamn torde hafva ett likadant ursprung.
Dessa gårdar heta Mälstäde och Simes. Fornnordiska ordet Simi (—a, —ar), im, betyder band, tåg, svöre — Gör-simi eller Ger-simi ett smycke, en utarbetad kedja, Mälstäde tyckes vara sammansatt af verbet mäla, tala, omtala, förmäla och städ stad, ställe, således ett ställe der man framför sin talan, ett tingsställe och Smes torde beteckaa de band eller tåg, hvarmed tingsstockarna sammanbundos. Med en gård i Klinte är det besunerliga förhållandet att den har två namn. Det officiella namnet är Ganne. Så kallag gården i jordboken och äfven i revi sionsboken 1654, detta måtte råledes vara det rätta namnet; men af-allmogen kallas den aldrig Ganne utan Bönders och uti offentliga handlingar (fastebret) från 1600-talet Bönnerby och Bönderby, hvilket således också är ett gammalt namn. Hvad kan vara anledningen till så olika namn på samma gård? Kanske den att hemmanet heter Ganne, men Bbygnaden, (byn), tått namnet Bönnerby eller Bönderby för att beteckna att den låg invid en tingsplats, liksom gården Biöder.
Åbygnaden på ifrågavarande Klintegård, ou mera jämte gårdstomt och trädgård afsöndrad från hemmanet, ligger tätt ped under det höga Klinteberget, som här böjer af mot öster, och invid stora landsvägen, som midt för gården delar sig i tvänne af hvilka den eva viker af åt öster upp för backen, som benämnes Böndersbacke (backen vid Bönders), den anåra fortsätter åt söder fram till Klinte kyrka och derifrån åt vester till Klinte hamn. Manbygsaden är ett högt smalt tvåvånings stenhus med hvälfd källare, som är täckt med tuonhvalf samt har sischer i murarna med spetsig betäckniog — således ett ganska gammalt, eburn moderniseradt hus. På gården stod äfven ett gammalt, vu för några år sedan nedrifvet stenhus med ett ganska fast hvalf. När ladugården ombyggdes på 1880-talet påträffades i jorden, der gruvdval gräfdes, forngrafvar och ben efter jordade menniskor. Gården har således varit bebygd redan i bednatiden. Straxt öjter om gården mellan berget, som här bildar en båge, hvilken böjer sig mot söder, samt landsvägen är en liten slätt mellan Bönders gård och Böndersbacke. Här torde en gåog varit tingsplats för Hejde Ting, hvartill platsen tyckes varit lämplig och namnet Bönders uppkommit derat.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 December 1893
N:r 200

Den lediga sysslomansbefattningen

vid härvarande fattigvårdsinrättning söktes vid ansökningstidens ut gång med gårdagen af icke mindre än — 106 personer från skilda håll och af skilda lefnadsställningar.
De sökande från vår ort äro:
arrend. Henrik Hejdenberg, Fole; f. d. bokb. Ludvig Norrman, Visby; sjökapten L. P. Hansson, Visby; f. bandl. K. H. Vallin, Bro; serg. Adolf J. Larsson, Endre; sjökaptenen K. E. Kahl, Visby; klockaren O. O. Hesselberg, Ekeby, skom. J. L. Rumin, Hemse; rättare J. Kaxell, Klinte hamn; skrifvare Hj. Snöbobm, Visby; fjerdingsman K. H. Cedergren, Ejsta; handl. K. P. Jakobsson, Bäl; bokh. K. O. Hallin, Visby; sjökapten V. Nyman, d:o; styrman T. Söderdahl, d:o; hemmansäg. A. V. Lindgren, Stånga; styrman G. V. Nyman, Vesterhejde; styckjunk. K. N. Alfvegren; f. skoll. H. P. Blomqvist; f. landtbr. O. A. Nordström; poliskonstapel K. J. Ahlqvist, alla i Visby; husb.-son M. N. Boargvall, Ala; vaktm. O. Engström, Visby; bokh. L. P. Eriksson, d:o; målare N. J. Stenberg, Viklau; f. skoll. L. P. Rondahl, Visby; rådhusvaktm. O. Larsson, d:o; f. d. handl. J. F. Krokstedt, d:o; betjent Karl Andersson, d:o; landtbr. K. H. Landergren, Martebo; landtbr. K. Bolling, Veskinde; v. skoll. E. J. Söderdahl, Lau; skoll. O. F. Oliv, Visby; husb.-son K. Niklasson, Levide; styrman T. Vinqvist, Visby; sjökapten J. E. Johansson, d:o; bokh. A. Löfveberg, Slite; landtbr. P. Stare, Lummelunda; stationsinsp. A. J. Lundahl, Hemse; skoll. E. Thomsson, Stenkumla; fil. kand. L. P. Sundin, Atlingbo; bagare J. Bergström, Visby; kontrollant N. Pettersson, d:o; sekret. R. Petterssan, d:o; skoll. N. O. Lithberg, Vall; f. handl. J. Hallberg, Visby t. f. syssloman K. Lindell, d:o; handl. K. J. Martin, d:o; f. fältväbeln L. Ringbom, Fårö.

Från andra orter söka:
Telefonförest. K. J. Johansson, Hallsberg; husb:son J. Kilén, Jerna; kommissionär A. Vinther, Karlstad; bokh, F. G. Hesselblad, Spännahyttan; sjökaptenen K. J. Lundqvist, Stockholm; tattigvårdförest. E. A. Lagergren, Bredgrind; arrendator K. Carlqvist, Sthlm; skrifvare G. A. Sandberg, Asker; bokh. E. V. Huss, Falun; bhattmak. N. P. Bengtsson, Syndbyberg; f. låndbr. J. Verner, Norrköping; f. syssloman K. F. Munktell, Sthlm; byggm. K. B. H. Carlsson, Sthlm; inspektor K. Axelsson, Valskog; bokb. J. Ljungberg, Sthlm; d:o A. M. Eriksson, Näsby; bokb. K. L. Sjögren, Larsbo bruk; d:o O. F. Granqvist, Sthlm; syssloman L. Henriksson, Streognäs; ingeniör G. Ullmark, Sthlm; slöjdlär. K. G. Vretling, Bollsta; vaktkonst. O. Lillje, Eskilstuna; maskinarb. A. J. Rosén; sergeant P. R. Siegbahn; civilingeniör K. A. Ahlbom; e. o. tullvaktm. K. K. Ideström, alla i Sthlm; snickare H. P. Pettersson, Dannemora; studer. K. H. Vallenius, Eskilstuna; snick, J. P. Öhman; asfaltläggare N. J. Rönneberg, Sthlm; favj. K. T. Rosengren, Sthlm; bokh. E. Eriksson, Kalmar; d:o F. Mitander, Föllinge; slöjdlärare J. O. Boström, Sthlm; vaktkonst. J. P. Hansson, Hernösand; f. skoll. F. V. Samuelsson, Sandviken; kamrer F. Egelin, Sthlm; bokh. E. F. Fravzéa, Fliseryd; d:o O. L. Sjögren, Linghem; 1:a klass sjöman P. A. Böklund, Karlskrona; bokh, A. G. Andersson, Falköping; agenten frih. Axel Åkerhjelm, Stockholm; agronom N. O. Jonsson, Stöllet; handl. P. A. Jonséa, Hagby; sjökapt. O. N. Dahlström, Sthlm; t. löjtnant Å. Persson, Tibble; bokh. L. Milenins, Hölö; d:o J. N. Larsson, Sthlm; förv. P. A. Borén, Årybruk; e. o. landskanslist K. Moréa, Staby; polis O. Holm, Jönköping; trädgårdsm. J. F. Edberg, Sthlm; materialförv. A. Österholm, Sthlm; portvakt T. V. Johansson, d:o; öfverkonst. K. Sködin, Eskilstuna; cigarrarb, K. A. Sjöholm, Göteborg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 November 1893
N:r 170

Vägnämden

inom södra häradet består, enligt det nu justerade valprotokollet, af f. d. förste landtmätaren L. T. Jacobsson, Eskelhem, handl. Aug. Melin, Hemse, och bankdirektör Åkerman, Stånga, såsom ordinarie ledamöter.
Suppleanter äro: nämdemännen J. Johanstson, Gervalds, och O. N. Bolin, Gandarfve, samt landtbrukaren J. Johansson, Gardarfve I Fardhem.
Revisorer äro: godsägare V. Vöhler, Klintebys, handl. R. Snöbohm och K. Smitterberg, Klintehamn, med förre skoll. Booberg i Fröjel, handl. G. Cramér, Ronehamn, och dr T. Sätervalli Hemse som ersättare.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 Juli 1893
N:r 105

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy