Klinte, 25 Juni.
Klintekretsens möte.
Etftermiddagens förhandlivgar rörde trädgårdsskötseln, hvilket ämne afinledaren, skoll.
Stengård, i ett entusiastiskt föredrag påvisades böra bedrifvas vid folkskolan af följande fyra skäl: 1:o) Det är oss befaldt. 2:o) Derigenom kunna vi skaffa oss tördelar, ja inkomster för oss sjelfva och andra. 3:o) I trädgårdsskötseln hafva vi ett godt medel att uppfortra barnen. 4:o) Frukterna af den samma komma kommande slägten till godo.
Skolreglementet ålägger oss trädgårdsskötsel, så vida lämpligt jordland finnes. Nu har man beklagligtvis fordom ofta bygt skolorna på ställen, som äro minst egnade till att få drifva sådan undervisning, och det fordras verkligen okuflig energi och stor arbetsförmåga samt dertill penningar att likväl söka få något att växa på dessa platser. Men må inga svårigheter nedslå modet! MA läraren, hvar han kommer, söka skapa ett litet paradis omkring sig. Kan man icke få vanliga löfträd att växa, — många af dem gå dock mycket lätt, t. ex.
svartpoppel, lönn, lind, rönn —, så söker han med skogsträdea genom att utså deras frön i uppluckrad jord. Må han komma ihåg, att den, com fått två strån att växa, der förut växte ett, är en mensklighetens välgörare!
Att vi kunna genom trädgårdsskötselp skaffa oss fördelar berör spec’el: oss gotländingar.
Gotland lämpar sig nämligen i allmänhet vida bättre för trädgårdsskötsel än de flesta delarne på fastlandet, åtminstone de, som ligga lika långt norrut och nordligare, ja, man påstår, bättre än många sydligare delar. Om vi dritva upp särskildt fruktträdsodlingen, så skulle vi derigenom kunna skaffa oss en vacker inkomst genom afsättning på nordligare orter, t. ex. Stockholm. Men derför böra vi uteslutande hålla oss till de ädla fruktsorterna och ej, som fordom ofta varit fallet, nöja oss bara med att få träd. Mången torde vältycka, att det dröjer så länge med afkastningen, så att man egentligen ej får någon nytta af sin trädgårdsskötsel på sitt skolland. Detta håller emellertid icke streck. Vanligtvis behöfver man ej vänta just synnerligt länge på sådan afkastning. Vidare fruktar man föratt snart dö kanske, och då har mitt arbete ej gagnat mig och de mina, Så inträffar ju dock icke så ofta. Menskligt att se, får en skollärare verka och vara på sin plats 20 till 25 år. För öfrigt böra vi tänka på dem, som komma efter oss. Må vi fåvåra sko!gårdar beväxta med så lummiga, sköna träd och så vackra, doftande blommor, som våra prestgårdar äro det!
För att trädgårdsskötseln skall verka som ett uppfostraude medel på barnen, måste allt ske med den samvetsgrannaste orduing. Barnen se den, och den växer in i dem. Då de se oss älska växterna, höra oss gerna tala om dem, så börja de äfven älska dem och föra med sig denna kärlek till sina hem, På så sätt kan mången stuga, som ligger på bara backen, bli gärdad med vackra träd och blommor. Genom trädgårdsskötselu uppöfvas bar nens skönhetssinne. Genom den samma kan man föra barnen till Skaparen, till den lefvande Guden, då man lär dem besinna, huru det är han, som kläder jorden så skönt. Och kan jorden genom omtanke och vård bli så skön, hur skön måste då icke källan vara, den evigt klara. Trädgårdsskötseln har äfven a goda inverkan på menniskans sedliga renhet.
Slutligen böra vi öfva trädgårdsskötseln för de kommande slägtena, Den kommer nämligen dem till godo. Må vi minnas den lilla fabeln om gubben och äppleträdet! Må vi följa exemplet af den norske mannen, som omtalas i stycket: »Fattigmands Velgjørenhed!» »Nu, Kone», sagde han saa glad, »nu ved jeg Raad att finde, att vi kan lindre Brølres nød, endskjøat Gud gav os sparsomt Brød. Se hist den Vei i øde Sand og trindt om nøgen Hede; der maa den trætte Vandringsmand om Ly forgjeves lede. Om vi kun planted der hvert Aar ett gavnligt Træ hver Høst og Vaar !»
Vår ö hade fordom att glädja sig öfver vackra skogar, men de börja försvinna. Vi kunna visserligen icke plantera skog här och der i den föröddas ställe; men vi kunna plantera träd vid våra boställen och gifva barnen kärlek till trädgårdsskötsel, så ledas de från denna till skogsplantering samt börja tänka på kommande slägten, åt hvilka vi eljes lemna ett öde land.
Samtalet, som var mycket lifligt, rörde sig mest omkring ordnandet af trädgårdsskötsesn, Största vigten borde läggas på träduppdragning, ympving, beskärning och utplantering samt vattning och vård, utan att likväl köksväxternas och blommornas odling förbisåg.
Endast 3 och 4 kl. borde deltaga. Lämplig tid vore om morgnarna. Dessutom kunde en och annan lektionstimme tagas under den för trädgårdsskötsel lämpliga tiden och sedan läsas igen. Olika åsigter knöto sig om, hvilken skulle få skörden, läraren eller barnen.
Frågan om välskrifningen medhans icke, hvadan denna skulle stå öfver till nästa möte, som kommer att hållas i Sanda den 18 September, då läraren derstädes undervisar i hufvudräkniog och lärarinnan i Fröjel, Auna Gottberg, i sjelfvaldt ämne, och då dessutom behandlas: Huru skall man på bästa sätt åvägabringa tystnad i skolan?
Torsburgskretsen
hade sitt sommarmöte i Halla skolhus 21 Juni. Lektioner höllos i bibelläsning i samband med morgonbönen af skollärare Herlitz på stället, i Svensk historia af skollärare Björkander, Hörsne och i åskådning afskoll. Herlitz. Sedan de hållna lektionerna blifvit kritiserade, upplästes och godkändes protokollet från föregående möte. Derpå hölls middagsrast, då mötesdeltagarne aftågade till Nygranne gård för att äta middag. Vid Nygranne fortsattes mötet, och började eftermiddagens förhandlingar med diskussion öfver förut uppstälda frågor. Första frågan lydde: Anses det ändamålsenligt och af behofvet påkalladt att en slöjdförening bildas på Gotland?
Inledaren, skollärare Olofsson Viklau, ansåg många hinder finnas för slöjdens in örande i kommunsrna. Finnes inom kommunen någon slöjdkunnig person, motarbetar denne vanligen slöjdens införande. Ett annat hinder vore, att man ej ser sig någon utväg att blifva af med alstren, och för att afhjelpa detta senare borde kommunerna träda i förbindelse med Visby slöjdskola och mot en viss afgift genom henne få slöjdalstren afyttrade. rn öre.
Kyrkoherde Odin ansåg, att inledaren hade sammanblandat pedagogisk slöjd med handtverksslöjd, och en slöjdförening, som endast har till ändamål att afyttra alstren för slöjdskolorna, vore skadlig, ty den komme säkert att förbise den pedagogiska slöjdens betydelse, Skollärarne borde gemensamt arbeta för att i största mån tillgodogöra sig den pedagogiska slöjden. — Hushållningssällskapets slöjdskola torde vara för bristfällig att meddela nödig insigt i pedagogisk slöjd. En slöjdförening borde derför hafva till mål att på något vis befrämja denna. Så kunde man t ex. skicka en lärare till Nääs för att tillgodogöra sig denna sida af Le Slöjden finge i folkskolan ej dritvas handtverksmässigt. Afsättning af slöjdalster torde dock för hvarje hem kunna blifva ett behof, och kunde äfven detta ingå i föreningens verksamhet. Sammanhållning och påverkande af hvarandra och öfverläggning med hvarandra verkade bättre än en slöjdförening för afyttrande af slöjdalster.
Olofsson Viklau instämde med kyrkoherde Odin, och förklarade, att frågeuppställarens synpunkt varit handtverksslöjden.
Pastor Edgren ansåg, att det slags slöjd endast borde diskuteras, som hade pedagogiskt intresse för skolan. Härom enades mötet.
Kyrkoherde Odin fann en förening för pedagogisk slöjd nyttig och önskvärd, och hemstälde, huruvida frågan borde lyda så: Vore det nyttigt att inom stiftet inrätta en eller 0 föreningar för främjande af pedagogisk slöjd ?
Herlitz, Halla vore af annan mening, ty en förening att verka för slöjden vore ej nödig, enär skollärarne borde diskutera detta ämne vid sina sammanträden så.om ett pedagogiskt ämne för skolan. Kyrkoherde Odin: Slöjden vore fritt lemnad åt församlingarna, och vore ännu ett experimentalfä t och således ej likställig med skolans läroämnen, och bör derför på annat sätt behandlas. Alla känna ännu ej, attskilnad finnes mellan slöjd och slöjd, och vore en förening nyttig att väcka lif i den pedagogiska slöjden.
Herlitz, Halla: Man ville hafva slöjden till att vara uppfostrande, och uteslöte man den då vid skollärarnes möten, låge det nära att antaga, det ej slöjden hade något med skolan att göra. Ansåg derför en förening obehöflig.
Kyrkoherde Odin: Intet borde hindra att slöjdfrågor behandlades vid skolläraremötena, fast en förening för slöjden komme till stånd. Sakerna kunde förenas.
Othberg, Kräklingbo instämde med Herlitz, och betviflade slöjdens nytta som uppfostringsmedel.
Öfrige talare instämde med kyrkoherde Odin och enades mötet om, att en slöjdförening i nu omtalade syfte är nyttig och nödvändig, samt att det vore önskvärdt, att en pedagogisk slöjdförening bildades bland skollärarne.
Andra frågan lydde: I hvad mån kan skoltukten vara beroende af materiela och metodiska anordningar?
Inledaren Herlitz, Halla redogjorde för protokollet från ett föregående möte, der skoltukten varit behandlad. Frågan för dagen vore endast ett moment af den förut diskuterade frågan. Detta moment för dagen uppdelades af inledaren i olika afdelningar, som hvar för sig diskuterades.
1:o) Barnen böra så litet som möjligt vara beroende af hvarandra.
2:o) Barnen böra betagas tillfälle att se efter hvarandra.
3:o) Barnen borde ej få tillfälle att hviska till hvarandra.
För att förekomma detta föreslog inledaren att så mycket som möjligt isolera barnen och att placera gossar och flickor om hvarandra.
Mot detta senare förfaringssätt invände andra talare, att naturlig känsla för det passande bjöde, att placera hvarje kön för sig, och att det berodde mest på lärarens kraft att förekomma hviskningen.
4:o) Man bör söka så mycket som möjligt aflägsna allt, som kan inverka störande på barnen under undervisningen.
5:o) Man bör ej tillåta barnen hafva något för händer under lektionen.
6:o) Under lektioner, hvari barnen böra vara med ej blott med tankarne utan äfven med sina hjertan, böra ej olika afdelningar hafva olika sysselsättningar.
Frågan kommer att fortsättas vid nästa möte.
Slite, 27 Juni.
Slite handelsflotta har i dag tillökats med ett nytt fartyg, galeasen Skjold, hvilket inköpts af skepparen Ruthström. Fartyget, som ursprungligen varit en engelsk bogserångare, hvarom dess konstruktion äfven bär vittne, inlöpte vid middagstiden på väg lill Stockholm med last af tegel.
Bergningsångaren Eol har under den tid den nu senast legat i vår hamn, haft till befälhafvare kapten A. Wolff såsom vikarie för kapten Borg, hvilken haft tjens’ledighet tillföljd af sin unga makas nyligen timade död. I dag anlände emellertid kapten Borg åter hit och öfvertog befälet och kapten Wolff afreste genast öfver Visby till Kalmar för att tjenstgöra på Poseidon.
Sundre, 27 Juni.
Telefonväsendet. Till ordföranden i kommunalstämman hade för kort tid sedan från k.
m:ts befallningshafvande i länet ankommit en skrifvelse med anhållan att Sundre kommunaalmän måtte höras, om och i hvad mån, de voro villiga att lemna något bidrag till anläggande af en telefonlinie från Hoburg till Burgsvik, samt med upplysning att hufvudsakligaste anläggningskostnaden, som var beräknad till 1,900 kronor, komme att bestridas af statsverket, för hvars räkning linien, vid behof (till exempel i krigstid) skulle vara tillgänglig. På grund deraf hölls sistlidne söndag extra kommunalstämma. Efter en stunds öfverläggning, hvarunder många röster höjdes för bifall till förslaget, alldenstund kommunen (åt hvars bruk linien vore upplåten, då den ej var af vederbörande upptagen) rönte en väsentlig fördel häraf, begärdes omröstning, som utföll så att omkring två tredjedelar af de vid stämman närvarande ledamöterna röstade för förslagets genomförande, hvarefter frågan blef huru mycket man kunde lemna såsom bidrag för ändamålet, och enades stämman om att årligen i tio år lemna ett belopp af tjugufem kronor. — Egendomligt nog, lär ej Vamlingbo kommun, öfver hvars mark linien kommer att gå, blifvit hörd i berörda afseende. Kunde en station äfven upprättas der (t. ex. i närheten af kyrkan) vore jag säker på att äfven derifrån erhölls bidrag till saken, helst som det förut derstädes varit starkt på tal att, på enskild väg, försöka att åvägabringa telefonledning till Burgsvik.
Slåttern på tillsåningsvallarne är nu här och hvar börjad, men skörden är ytcerst liten och ringa. Överhufvud taget torde, i jämförelse med föregående år, kunna sägas att afkastningen ej uppgår till hälften, så att många med stort bekymmer emotse vintern, buru de skola få de: knappa foderförrådet att räcka till åt kreaturen. Vattenbrist har börjat inträffa på flere ställen, så att det måste forslas långa vägar. I trakten råder stort behof af våtväder, om vårsädet skall erhålla önskad framgång.
Bryn- och slipstenshandeln lär i år gå med golt resultat på åtskilliga platser, enligt hvad mig berättats, och följden deraf har äfven visat sig här i det att denna vara röner stark efterfrågan i förening med ovanligt höga pris.
Död fisk. Då ett par personer häromdagen voro ute på torskfiske på östra kusten af Vamlingbo, påträffade de en mängd lax, flytande död på vattnet. Antagligen har fisken befunnit sig i närheten af Eskdales vrak under det sprängningen der pågick, då den så oförmodadt erhöll dödsknäppen. Häraf ser man att äfven på dessa kuster finnes lax, hvilket många påstått ej varit förhållandet. Laxfångst kunde äfven här, kanske med fördel, bedrifvas.
Hemse, 26 Juni.
Den af vådaskottet, omnämdt i ett föregående bref, träffade handelsbokhållaren J. Norrby befinner sig utom all fara, ehuru han nog några veckor blir fängslad vid sängen på lasarettet.
Gotlands Allehanda
Fredagen 28 Juni 1889
N:r 72