Bolagsordning

är på ansökan af hrr Karl Cramér, Ossian Jeurling, Karl Herlitz och Axel Kolmodin af k. m:t faststäld för aktiebolaget Martebo myr. Bolagets ändamål är att efter förvärfvande af andel i Martebo myr utdika marken samt derstädes äfvensom å annan fastighet, till hvilken bolaget kan komma att förvärfva ägande- eller nyttjanderätt, idka jordbruk och annan dermed förenlig rörelse.
Bolagets kapital är minst 150 tusen och högst 800 tusen kronor.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Maj 1892
N:r 72

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten. (Femte sammanträdet å Skogs 9 och 10 Maj.) För försummelse i tjensten anklagade A. G. Sandsjö barnmrorskan i Öja kommun frå Ferdinanda Dabhling, f. Dahlqvist. Käranden berättade att han 28 Februari sökt svaranden för att hämta henne till hustrun, men hade barnmorskan då ej varit hemma utan var på sjukbesök i Fide socken. Käranden hade farit efter dit, men ej heller der träffat henne, då hon redan begifvit sig derifrån på besök till sina föräldrar, ett stycke längre bort. Der hade han slutligen träffat henne och fått henne med sig. Emellertid hade hustran vid deras hemkomst rédan nedkommit med ett barn och modren dog sjelf vid pass en timme efter deras ankomst. Dödsorsaken ansåg kär. vara förblödning. Svaranden genmälde, att hon gjort hvad i hennes makt stod för att rädda modrens lif. Hon förnekade ej att hon varit utom socknen, men då det varit sjukbesök ansåg hon sig vara berättigad dertill. Hon hade sökt telefonera till läkare, men hade telefonen befupvnits vara stängd. Målet öfverlemnades å båda sidor och kommer utslag att afkunnas vid tingets slut.

Höga böter. En handlande i Levide var instämd att svara i flera skuldfordringsmål, men uraktlät att infinna sig, Härför dömdes han att böta tillsammans 75 kronor. . Kommer han ej heller nästa gång målen äro före blir det 125 kr.

Johan Löfgren, Tass i Hejde, blef 2 Februari häktad för att han skulle ha gjort inbrott i Hejde prestgård och derstädes anlagt mordbrand. Vid polisförhör å stället uppgafs att L. på natten till 2 Februari medels våld skaffat sig inträde i prestgårdens häststall och inkommen dit antändt en halmkärfve, som han låtit ligga på golfvet tills röken blef besvärande, då han sparkat ut den brinnande halmen och släckt elden. Derpå hade han tagit två hästar ur stallet och spänt dem för en vagn, men blifvit af tillstädeskommande personer hindrad att begifva sig bort dermed. Löfgren uppgaf att han beredt sig inträde i stallet för att kunna fodra hästarne, då hästarnes ägare, arrendatorn af prestgården, låg sjuk, Han tände eld på halmen !för att lysa sig, alldenstund lykta saknades i stallet, Hästarne hade han spänt för v gnen för att fara efter läkare åt den sjuke. — Löfgren hade sedan införpassats till fängelset, men snart visat sådana tecken till sinnesförvirrirg att han måst vårdas på hospitalet. Nu var han åter frisk och instäld att svara. Han vidhöll sina vid polisförhöret gifna uppgifter att allt hade gjorts i god afsigt och för att hjelpa arrendatorn Bjergren. Målsägaren framstälde intet ansvarsyrkande. Rätten resolverade att Löfgren för omstämda handlingar icke kan till ansvar ställas och att han skulle ur häktet lösgifvas.

Vägunderhållningstvist. Per Mårtensson, Enges i Burs, m. fl. fordrade att bli fria från skyldigheten att underhålla en viss vägsträcka vid egendom som tillfallit dem genom skifte, på den grund att de ej begagna vägstycket. Svarandena genmölde att båda parterna i lika mån begagna vägen och att ingen orsak funnes att befria kär. från underhållningsskyldigheten. Kärandena yrkade bifall till stämningen och .att erhålla 50 kronor \”i rättegångskostnader. Svarandena begärde 10 kr. i ersättning för hvarje inställelse. Efter öfverläggning atkunnade rätten det beslut, att käromålet till alla delar ogillades, och att den af kär. som bäst gälda gitter skall till hvar och en af svarandena för hvarje inställelse betala 5 kr. (tillsammans 85 kr.) samt att utgifva lösen för protokoll.

En guanosak, Vi ha förut omnämt, att bandl. Aug. Nyberg, Klintehamn, yrkat ansvar å August Åström, Eskelhem, för bedrägligt förfarande vid handel. Åström hade köpt 2 säckar guano och betalat dem kontant, men på samma gång på kredit fått ytterligare 2 säckar, som han uppgaf för sin numera aflidne morbrors räkning. Morbrodern hade emellertid aldrig haft med saken att göra, utan säckarne användes af Joh. Andersson, Lingsarfve i Eskelhem, Han hade inte betalt och nu skulle Åström få sitta emellan. Joh. Andersson uppgaf att han sökt få betala, men patron Nyberg hade ej velat ta emot penningarne, Domhafvanden sökte jämka ihop saken, men käranden ville nödvändigt ha Åströms skalp. Han ville att Åström med ed skulle betyga, att ban ej för sin morbrors räkning köpt de 2 säckarne. Utslag meddelas vid tingets slut.

Karl Hejdenberg, Antsarfve i Fröjel, hade i dag gräft upp stridsyxan och riktigt gifvit sig af på krigsstigen. Handl. C. L. Kroketedt i Klinte hade haft H:s dotter i sin tjenst för någon tid sedan. Då hon flyttade, lade husbonden embargo på bennes tillhörigheter, tills hon redovisat för hvad hon omhänderhaft. Nu hade Hejdenberg stämt K. för att utfå sakerna, och denne infann sig pliktskyldigast med tvistefröet under armen i ett blått skrin. Svaranden mälde att han trott sig ha rätt att innehålla flickans saker tills hon redogjort, men när det kom till kritan kunde han ej styrka att hon hafi om händer mera än hvad hon lemnat tillbaka, När saken avancerat så långt langade svaranden — säkerligen med tungt hjerta — det blåa skrinet tvärs öfver dombordet till sin vedersakare, hvars anlete sken af belåtenhet tills han tittat i skrinet. Der fans visserligen litet af hvarje: ylleduk, biblisk historia, perlband, hårpil, finkam, knappnålsbref, synåls d:o, brosch, skritbläck, blomsterkort, sax, tolf skilling kontant m. m., m. m., men det vigtigaste saknades: en klädning, sommarhatt, förkläde och åtskilligt annat. Svaranden lofvade att betala det der, och käranden värderade det efter samvetsgrann pröining till inalles 2 kr. 37 1/2 öre. Derpå lemnade han fram en kostnadsräkning på 36 kr., som han också ville ha betaldt för. Betaldt ville äfven sv, ha, fast han nöjde sig med 16 kronor.
Utslag vid tingets slut.

Ett mål till hade samma parter. Då Hejdenberg häromsistens varit inne hos Krokstedt på ett litet förberedande gräl om det olycksaliga blåa skrinet, lär Krokstedt insinuerat att flickan lagt sig till med en gräddkanna, hvilket var en af de bidragande orsakerna att inte skrinet töljde med tösen då hon flyttade, Det borde K. aldrig sagt; han borde i stället ha cederat de fyra styfver, som kannan var värd. Ty nu blef han anklagad för ärekränkning och kär. hade med sig ett vittne, som styrkte anklagelsen. Utslag vid tingets slut.

Ännu en gång var Hejdenberg i elden. Denna gång var fieaden enkan Brita Andersson, som köpt en ko af H. Käranden sa\’ att köpesumman var 66 kronor, men svaranden sa\” 60, Deo skiljande 6 skulle blifva segrarens lön. Käranden hade två vittnen, af hvilka ett intygade att aftalet var 66. Det andra vittnet visste ingenting. Kostvaderna i rålet ha gått till 49:50, som naturligtvis båda vilja att den andra skall betala. — Utslag vid tingets slut.

Skogsafverkning. Till förnyad handläggning förevar kronolänsman Enemans mål å tjenstens vägnar emot arrendatorn af Ragnsarfve häradsskrifvareboställe Jakob Rondahl för olofligt hygge å boställets skog, för hvilket mål vi förut utförligt redogjort. Svaranden var idag personligen tillstädes och medgaf att atverkuing skett, men hade allt användts blott till gårdens behof, med undantag af en ringa del, som han i tagit vederlag för från Rofride hemman taget virke, hvilket kommit Ragnsarfve till godo. Då han ibörjan af 1888 öfvertagit bostället, bade nämligen allt varit i fallfärdigt skick. Likväl hade R. ej velat ta af boställets skog till förbättringarne förr än utstämpling skett, utan i ställe: användt Bofride skog. Sedermera hade han till Bofride brott återburit det lånade. Om detta vore blott, så hade han felat endast af oförstånd.
Ett vittne omtalade hvilka arbeten, som utförts af R. på Rangsarfve och hur mycket virke dertill kunde hafva åtgått. Käranden erhöll uppskof till andra rättegånsdagen af nästa sammanträde för slutpåståendes afgifvende.

I ett uppskjutet barnuppfostringsmål, Kristina Nordström mot L. P. Nygren, hördes två vittnen, som ingenting visste. Uppskof till andra dagen af nästa sammanträde för bättre vittuens anskaffande.

Norra häradsrätten.
För ärekränkning hade lotsförmaunen L. Olsson, Östergarn, instämt fiskaren J. Herlitz, Tre vittnen intygade, att svaranden under ordväxling kallat käranden äggtjuf och »äggmåns», Svaranden bestred. Uppskof till nästa sammanträde.

Till edgång i ett mål avgående åverkan var Niklas Budin, Kyrkljufves i Vänge, dömd.
Han uteblef. Yttrande vid slutsammanträdet,

Brast åt eden gjorde också drängen Oskar Pettersson, Vatlings i Fole, i ett mål rörande barnaföda, instämd af Helena Matilda Andergson, Garungs i Rute.

För olaga ölförsäljning var instämd Jakob Olsson, Sojvide i Sjonhem och hans dotter Hlisabet. Åklagaren afstod från åtalet mot dottern, men fullföljde mot fadern, som nekade. Uppskof för bevisning.

Angående barnaföda hade pigan Matilda Vesgeman från Fårö instämt drängen Johan Eriksson, Gåsemora. Han nekade. Uppskof till Septembersammanträdet.

För djurplågeri hade länsman Boberg instämt hemmansägaren Johan Gardell, Boters i Anga. Julaftonen 1891 hade han å landsvägen mellan Östergårn och Kräklingbo med storändan af piskan vildt slagit en af sina hästar. Svaranden nekade. Uppskof för vittnens hörande.

Målet mot fru von Corswant å Stafva för försummad väghållning förevar ånyo. Tre vittnen intygade att vägen vid omstämda tillfälle varit i bögst eländigt skick, men svaranden bestred vittnesmålen och erhöll uppskof för motbevisning.

För ärekränkning mot lotsförmannen L. Olsson, Katthammarsvik, dömdes hemmansägaren Karl Österberg, Östergaro att böta 185 kr.

I målet rörande den skada som uppkommit genom borttagande af en damlucka vid Botcrs såg i Anga dömdes svarandena att ersätta damluckan med 12 kr. samt den genom borttaganget uppkomna skadan med 40 kr.

Poststationsföreståndaren G. Risbergs å Slite förda talan mot arbetaren Strandberg kunde mot svarandens bestridande, ej bifallas.
Svaraudens mot käranden gjorda yrkande om ansvar för olaga rättegång afslogs.

För olaga utskänkning dömdes snickaren Nils Petter Peitersson, Qvie i Stenkyrka att böta 15 kronor oah handl. Teodor Larsson från Botvatte i Ala att böta 30 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 Maj 1892
N:r 71

Rättegångs- och polissaker.

Norra häradsrätten.
Ransakning hölls i går med häktade arbetaren Gustaf Ahlstrand från Stenkyrka, såsom misstänkt att vara föröfvare af en hel del inbrottstölder, som under senare tiden begåtts i Hangvar och Stenkyrka.
Hemmansägaren Axel Pettersson, Qvie i Hangvar, hade natten till 9 sistlidne Februari ur sin låsta källare, som uppbrutits, förlorat kött och fläsk för omkring 10 kronor samt något potatis. Arbetaren V. Söderberg, Prestgårdens gruud i Hangvar, hade samma natt förlorat 1/2 tunna morötter och ett par valar salt strömming, barnmorskan M. Herlitz hade mist 4 st. kålrötter, jordbrukaren Vilhelm Pettersson och arbetaren Lars Sandelius, Bäx i Hangvar, hade förlorat tillsammans, dels natten till 21 Februari, dels vid flere tillfällen under hösten, minst 41/2 tunna potatis, en säck och ett par valar inlagd strömming. Tillgreppen hade skett ur låsta källare eller brygghus, hvilkas lås söderbrutits samt ur en potatisgrop. Samtlige påstodo Ahlstrand vara tjufven, enär rester af de stulna matvarorna hos honom anträffats och igenkänts, Äfven påstods Ahlstrand ha stulit ett spann mjölk från Karl Lindgren Liknatte i Stenkyrka. Bleckspannet hade anträffats hos Ablstrand.
Denne förnekade allt hvad som lades honom till last. Han kade köpt alltsammans på torget i Visby vid olika tillfällen.
Såsom vittnen hördes Jakob Jakobsson, Karl Ahlberg, Petter Svensson, Karl Karlsson och Herman Pettersson, hvilka jämte Vilhelm Pettersson, följt de spår, som på morgonen efter stöldens upptäckande, synts från dennes källare, De hade gått fram till Ahlstrands bostad i Stenkyrka och varit lätt igenkänliga i den kramma snön såsom märken efter de guttaperkagaloscher, som Ahlstrand plägade begagna och hvilka vid framkomsten till dennes bostad funnos derinne, bärande spår af att nyss ha varit begagnade. Ahlstrand sade sig blott ha varit ute efter litet stockved om natten. Axel och Vilhelm Pettersson samt Vilhelm Söderberg fingo med ed fästa värdet af det de förlorat.
Fängelseläkaren hade lemnat intyg på att Ahlstrand ej var normal, utan led af hallucinationer och fixa idéer, så att han ej vore fullt tillräknelig, hvilket ock tycktes framgå af hans yttranden till rätten att han hette 40 Martyrer samt att han aldrig haft några föräldrar utan vore hopblåst af fyra lågor eld från evighet till evighet. För öfrigt framgick af hvad han berättade, att han voree född 1833 i Linköpings län, hade inflyttat till Gotland 1848 samt varit bosatt i Eskelhem, Lärbro och Stenkyrka, Han hade mest försörjt sig som borstbindare. För många år sedan hade han stälts under framtidens dom såsom misstänkt för delaktighet i stöld, 1881 hade han dömts till fängelse för det han inför rätta pådiktat annan person brott.
Målet uppsköts.

För lösdrifveri har af stadsfiskalen härstädes häktats och införpassats till länsfängelset arbetaren Karl Johan Toftén.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Mars 1892
N:r 38

Från landsbygden.

Burgsvik, 12 Okt.
Olyckshändelse. Under pågående harfning i en åker å handl. Hanséns egendom härstädes råkade ett par hästar, körda af en statkarl, i sken, hvarvid harfven stjelpte och det ena af de skenande djuren, en hingst, kom omkull öfver harfvens uppåtvända pinnar, hvilka trängde in i djurets mage så att tarmarne föllo ut.
Veterinärläkaren rådfrågades genast pr telefon, men då han förnam skadans betydliga omfång, befalde han djurets skyndsamma nedslagtande, hvilket ock genast skedde. Djuret var försäkradt. Såväl körsvennen, som den andra hästen sluppo lyckligtvis belskinnade ifrån affären.

Också en kur. Ena hemmansägare från en nordlig socken, hvilken alltmer sjunkit ner till en utpräglad drinkare, med ty åtföljande röd näsa, utsvultna hästar och vanstälda åkrar, kom dock för kort tid sedan sent omsider till insigt om dryckenskapens förderfbringande följder samt beslöt sig för att blifva herre öfver sin passion, att söka bot hos någon »klok gubbe».
En sådan påträffades ock, hvilken uppgaf sig vara född finne — äkta Björneborgare och sade sig vara hemmastadd i magiens alla mysterier. Honoraret bestämdes att utgå af en gammal hästkrake och tjugofem kronor i kontant erkänsla hvilket genast af bonden lemnades till »doktorn». I valuta derför skulle bonden få afsmak för supen, få sina djur feta och erhålla riklig skörd å sina åkrar. Kuren varade i två dagar — hvari den bestod är en hemlighet mellan »doktorn» och »patienten» — hverefter gubben aflägsnade sig efter många gifna råd och förmaningar följd af bondens och hans äkta hälfts varma tacksamhet och hjertliga välönskningar.
Åtta dagar förgingo, under hvilken tid det syntes, som kuren till någon del gjort åsyftad verkan, ty bonden höll sig nykter, men på nionde dagens morgon, en söndagsmorgon, blef begärelsen den arme mannen för stark: glömmande alla kurer och föresatser, söp han sig pin full. Nu var förtroendet för gubbens kur angående dryckenskapen kullkastad. Svärjande och raglande begaf sig bonden iväg att spörja efter »finnen» för att åtminstone få hästkraken tillbaka. Men gubben som var honom för slug stod ingenstädes att finna.
Tagande sig en styrketår, tröstar sig bonden alltjämt att för sina utgifna penningar erhålla valuta i ladugården och åkerbruket, ty med dessa kan kuren omöjligen slå fel.

Vestergarn, 12 Okt.
Nära döden var härom dagen hr Gabriel Herlitz son Karl, hvilken begifvit sig ut på en segeltur. En kastby kom och stjelpte båten, som sjönk. Ynglingen, hvilken var simkunnig höll sig uppe i vattnet en lång stund samt uppgaf höga nödrop, hvilka hördes af ett par på strand varande fiskare som med stor anstängning lyckades i sista stund uppdraga den nödstälde, hvilken var ganska medtagen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Oktober 1891
N:r 159

Rättegångs- och polissaker.

Norra häradsrätten. (Länsfängelset).
Till 3 månaders straffarbete för första resan stöld dömdes i går för lösdrifveri varnade ynglingen Lars Rudolf Herlitz från Östergarn, född 9 Sept. 1873, dels för stöld här i staden af en kavaj, 2 par handskar och ett par näsdakar samt på grund af egen bekännelse att han på hösten för 2 år sedan innei butiken hos handlanden A. Stenberg vid Roma station, dit han sade sig ha ingått för att köpa ett dragspel, ur den olåsta kassalådan tillgripit 20 kr. i sedlar, hvilka han, strax derefter anhållen af Stenberg, återlemnat.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 September 1891
N:r 140

Torsburgskretsen

höll sitt sommarmöte i Ala skolhus 19 dennes.
Lektion hölls i bibelläsning i förening med morgonbön af läraren på stället.
Skoll. Carlsson, Gothem, höll lektion i satslära och skoll. Jakobsson, Östergarn, om växterna, Sedan de hållna lektionerva kritiserat, företogs diskussion om frågan: »Skall Torsburgskretsen ingå som krets i Sveriges allmänna folkskollärareförening?» Efter någon öfverläggning besvarades frågan genom omröstning med ja. Derefter höll skoll. Herlitz, Halla, ett lärorikt föredrag om skoltukten. Nästa möte bestämdes att hållas i Kräklingbo, då lektioner komma att hållas af skoll. Lindström, Gammalgarn, i aritmetik, skoll. Höggren, Ganthem, i bibl. historia och i gymnastik af läraren på stället.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1891
N:r 96

I anseende till afflyttning från stället,

låter herr sjökaptenen Dav. Herlitz, medels offentlig frivillig auktion, som förrättas vid Bjers i Lärbro onsdagen den 18 innevarande Mars och börjar kl. 9 på dagen, till den högstbjudaode försälja: silfver, deraf en pokal och 2:ne snusdosor, koppa:, malm, jern- och blecksaker; möbler, såsom sängar, soffor, bord, stolar, ett bättre divansbord; träkärl och andra husgerådssaker; en del glas och porslin; sängkläder; kreatur, hvaraf 2:ne hästar, 1 par dragoxar, mjölkkor och I tjurkalt; kör- och åkerbruksredskap såsom vägnar, kälkar, vänd- och spetsplogar, bättre och sämre selar, klös- och jernpinobarfvar, vindmaskin, grepar, spadar, hötjugor, hackor, sigdar, lior, oxok och kettingar, äfvensom eu vätstol, spinnrockar, vågbalans med vigter, en större spisbäll af jern samt mycket annat, som ej närmare specificeras. Med betalningen. lemnas endast follt säkre och käoda inropare 3:ne månaders anstånd.
Othem den 6 Mars 1891
Etter anmodan,
JOHAN SMEDBERG.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 Mars 1891
N:r 40

Idrotteföreningen

valde på sammanträde i lördags afton till ordförande löjtnant C. S. Engström, till v. ordf. notarien J. H. Bachér, till sekreterare literatör Å. Sandberg, till skattmästare bokh. J. P. Eklund samt till styrelseledamot löjtnant Hj. Siilén.
I föreningen invaldes löjtnant E. Hellgren, underlöjtnant P. B. Ström, landtbrukaren G. Herlitz, bokh. H. Wessman och postvaktmästarn O. M. Engqvist.
Till instruktör i gymnastik utsågs löjtnant Hellgren.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 Januari 1891
N:r 15

Om L. W. Herlitz konkurs

skrifver Börstidningen att den härleder sig hufvudsakligen icke från förluster på under de senaste åren gjorda affärer utan från de för ett par år sedan framtvungna högst ofördelaktiga försäljningarna af firman tillböriga 4 stycken jernångare och på fordringar. Hade de få fordringsägane visat fortfarande tillmötesgående, så torde denna katastrof antagligen kunnat undvikas.
N. D. A. vet berätta att firman gjort högst betydliga afbetalningar på forna skulder, och var på god väg att alldeles kunna gälda dessa, då en fordringsägare, på hvars fordran endast ett ringa belopp i jämförelse med det ursprungligå återstod, ej längre ville gifva sig till tåls.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 November 1890
N:r 181

Dödsfall Anna Herlitz

Att vår älskade moder Enkefru Anna Herlitz, född Kolmodin, hastigt afled den 15 d:s kl. 8 e.m. i en ålder af 72 år, 8 månader och 13 dagar; sörjd och saknad af en syster, barn och barnbarn, varder endast på detta sätt slägt och vänner tillkännagifvet.
Kylley i Helvi den 18 Oktober 1890.
Johanna Lillja,
född Herlitz.
David och Maria Herlitz.

Fil. 1: 21.

\"\"

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 Oktober 1890
N:r 163