Å utmätningsauktion

i förgår inropades studeranden Nils Herlitz’ fastighet nr 28 och 28 1/4 i S:t Hansrotens 2 qvarter, salavärderad till 15 tusen och bevillningstaxerad till 22 tusen kronor, af v. häradshöfding Karl Herlitz för 13,850 kronor.
— I dag inropades å utmätningsauktion snickare J. P. Qvibergs fastighetnr 33 och 33 1/2 i Klinterotens 3 qvarter, be villningstaxerad till 2,800 och saluvärderad till 3,000 kronor, af hemmansägare Johan Tomsson, Skäggstäde i Källunge, för 1,500 kronor.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1885
N:r 9.

Gotlands skarpskytte- och jägaregille

hade i förgår sitt årssammanträde, som var besökt af närmare femtio ledamöter och hvars förhandlingar för första gången leddes af militärbefälhafvaren öfverste v. Hohenhausen, Till nye ledamöter i gillet invaldes major Schartau, länsveterinär Nyblad, postmästare Vallander, löjtnant Primus Pettersson, underlöjnanterna Vickström, Elert, Lönngren, E. V. Sillén, Sylvan och Broander samt hr Nils Herlitz.
— Till v. ordförande omvaldes jägmästare Sylvan med landssekreterare Hambreus och öfverstelöjtnant Gahne såsom ersättare. Läroverksadjunkten doktor L. Kolmodin, major Törnqvist och kapten Lindström utsågos ånyo till sekreterare, skattmästare och rustmästare.
I styrelsen omvaldes vik. lektorn doktor O. Klintberg, kapten Hedenblad, bryggare Vedin, styckjunkare Visselgren och handlande G. Klintberg. Granskare blefvo major Kruse, kapten Ericsson och trafikschef Cederström med kapten Gardell till ersättare.
— Af granskarne tillstyrkt ansvarsfrihet för årets förvaltning beviljades styrelsen.
— Gillet biföll styrelsens förslag, att premierna för dödade rofdjur nästkommande år måtte fastställas till följande belopp: för räf kr. 2:50, för dufbök kr. 1:00, för sparfhök kr. 0:50 och för kråka kr. 0:10. Vidare medgafs åt styrelsen rätt att bestämma om sättet för och den behöriga kontrollen öfver premiernas utbetalande.
— Styrelsens förslag att täflingen om gillets medalj måtte vid nästkommande års prisskjutning försiggå enligt nuvarande föreskrifter antogs af gillet.
— Gillet hade i skrifvelse till magistraten anhållit om utfärdande af ett vitesförbund af tjugufem kronor, förutom det j lag stsdgade, mot all skada och ohägn &å gillets paviljong, skjutbana och öfriga tillhörigheter vid skjutbånan utanför Österport, hvarjämte gillet utfäst en belöning af tio kronor för i bevis ledd angifvelse om dylik åverkan. Till svar härå hade magistraten meddelat, att gillets skrifvelse ej kunnat föranleda till någon magistratens åtgärd, enär allmänna strafflagen innehöll ansvarsbestämmelser för dylika förbrytelser, hvilka för öfrigt ej hörde under allmänt åtal.
— Till k. m:ts befallningshafvande hade inkommit följande skrifvelse från riksantiqvarien:
I ett till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien at kungl. arkitekten E. V. Langlet och löjtnant E. Fahnebjelm inlemnadt förslag rörande åtgärder för bevarande af Visby stadsmur uppgifves, att en del af muren blifvit mycket illa skadad genom förlupna kulor; afskjutna vid de tillfällen, då jägaregillets skjutbana användes, och att för återställande af denna murdel ett anslag vore nödvändigt. Då skjutbanan sålunda medför undergång för en del af stadsmuren, hvilken såsom fornlemning är genom gällande lag fridlyst, får jag å ämbetets vägnar anhälla, att Ni ville förbjuda begagnande af skjutbanan, intill dess mellan densamma och stadsmuren en ny mur blifvit uppförd, som kan uppfånga de förlupna kulorna, hvilken nya mur ej får uppföras så nära den gamla stadsmuren, att denne derigenom bortskymmes eller göres otillgänglig.
Gillets styrelse hade i frågan uttalat såsom sin åsigt, att någon åtgärd från gillets sida för beredande af skydd åt stadsmuren ej vore behöflig, alldenstund numera, sedan jerntaflyr anskaffats, den skada, som genom förlupna kulors anslag mot stadsmuren kan orsakas, är ingen eller så ringa, att den i intet afseende kan medföra murens förstöring, och dessutom gillet inom den närmaste framtiden torde få förlägga sin skjutbana på annat ställe, emedan den nuvarande skjutbanan icke har tillräcklig längd för att medgifva skjutning på 800 fots afstånd, hvilket är det vid de allmänna skjutningarna om statens pris föreskrifna.
I frågan uppstod en kort öfverläggning, som öppnades af
hr Hambræus, hvilken önskade upplysning om huru gillets rätt att begagna banan tillkommit, hvarom väl någon urkund skulle finnas, Ansåg det vara otänkbart att någon vämnvärd skada å muren åstadkommits af de små blyprojektiler, som begagnades, hvarför gillet ej borde medgifva, att muren skadats. Om någon skada verkligen förefunnes, så hade den troligen föröfvats af personer, hvilka i muren letat efter blyet. Det vore skäl att påpeka detta i gillets yttrande öfver skrifvelsen.
hr ordföranden instämde med den föregående talaren.
major Törnquist upplyste, att gillet mot en årlig afgift af 29 kronor af staden förbyr lägenheten för skjutbanan.
hr Hambræus föreslog att gillet i sitt svar borde omnämna just denna omständighet.
Gillet beslöt att i enlighet med styrelsens och hr Hambræus’ framställning besvara riksantiqvariens skrifvelse.
— Ordföranden upplyste, att den vid föregående sammanträde valda komitén, som fått i uppdrag att afgifva förslag till en omarbetning af gillets stadgar, ej kunnat fullgöra sitt arbete dels på grund af general v. Vegesacks afflyttning från orten och dels på grund af hinder för tvänne komitéledamöter. Komitén består af doktor Kolmodin, jägmästare Sylvan, kapten Hedenblad och landssekreterare Hambræus.
Efter general v. Vegesack invaldes i komitén öfverste v. Hohenhausen, hvilken uttalade den förhoppning, att komitén under innevarande vinter skulle hinna afsluta sitt arbete.
— Gillet beslöt på förslag af major Törnquist, att årsberättelsen och en förteckning på gillets samtlige ledamöter skulle tryckas.
— På förslag af major Törnquist valde gillet öfverste v. Hohenhausen till hedersledamot.
— Till ceremonimästare utsåg ordfö randen underlöjtnant N. Söderberg.
— Efter sammanträdets slut samladesgilleledamöterna vid framsatta bålar, hvarefter gemensam sexa intogs.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 December 1884
N:r 97.

Sökande

till häradshöfdingebefattningen i Gotlands södra domsaga, äro, sedan v. häradshöfding E. Geijer återtagit sin ansökan, v. häradshöfdingarna Lindroth och T. A:son Hagander, hvilka i denna ordning blifvit på förslaget uppförda.
Såsom extra sökande lära äfven, hvad ryktet förmäler, vara borgmästaren C. Een och v. häradshöfdingen K. Herlitz.

Gotlands Tidning
Torsdagen den 16 Oktober 1884
N:r 81.

FÖDD.

En dotter.
Othems prestgård d. 9 Okt. 1884
Vendela Gradelius, G. Ad. Gradelius.
f. Herlitz.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 Oktober 1884
N:r 82.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För öfverfall af några personer å strandpromenaden samt för oljud och fylleri dömdes bageriarbetarne Frans Gustaf Jonsson till 85 kronors böter och Karl Erik Runström till 80 kronors böter samt f. artilleristen Johan Petter Blomqvist att böta 75 kronor. Bagerilärlingen Elias Kristoffer Pettersson slapp undan med ’tio kronors böter.

För våld mot polis och fylleri dömdes arbetaren Alfred Stenbom, Ansarfve i Tofta, till 385 kronors böter.

För åverkan å stadens mark vid Lummelundsväg var fiskaren Kristian Karlsson, Lickershamn i Stenkyrka, åtalad. Han erkände, att han bundit sin häst på bete derstädes.
Dom afkunnas 15 dennes.

För våld mot skoarbetaren Ernst Svensson dömdes arbetaren Reinhold Ramberg till tio kronors böter.

För alltför högljudd sång under öfning att taga »treklangen» natten till 26 sistl. Juli fäldes handlanden Julius Lindal till femton kronors böter.

För våld mot enkan Anna Jonsson var hustru Anna Andersson instämd, Enkan J. påstod, att Andersson rn henne om strupen så våldsamt, att blod futit. Svaranden nekade, hvarför målet uppsköts till 15 dennes.
Andersson har nu instämt Jonsson för ärekränkning.

För våld och fylleri var plåtslageriarbetaren Johan Arvid Olsson åtalad. Han har emellertid försvunnit från orten.

Försummad renhållning. För uraktlåtenhet att rengöra gatan utanför sin gård nr 28 S:t Hansrotens 2 qvarter dömdes f. studeranden Nils Herlitz att böta tio kronor.
— Slagtare Olof Ölander fäldes till fem kronors böter för bristande renhållning & sin gård.

För forsling af spillning i otätt fordom blef arbetaren Fredrik Andersson dömd till fem kronors böter.

För stöld af några sjalar och dukar häktades i lördags af stadsfiskalen pigan Emelie Augusta Endrell, i tjenst här i Visby.

Gotlands Tidning
Tisdagen den 2 September 1884
N:r 71.

Auktion.

Att de af undertecknad sistl. vår i konsul Herlitz magasin, hos kopparslagaren Engström och hos enkefru Bachér härstädes förrättade auktioner till betalning förfalla, de tvänne sist nvämda den 2:dra och den först nämda den 10:de instundande September, samt att liqvid för desamma å sagde förtallo dagar uppbäres hemma hos mig, till kännagifves bärigenom, med erinran till vederbörande, detresterandeinropsbelopp å dessa auktioner omedelbart efter uppbördsdagarie komma att utmätningsvis indrifvas.
Klintehamn den 26 Augusti 1884.
AUG. NORSTEDT.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Augusti 1884
N:r 70.

Staten

uti stadsgevaldigern O. N. Hallgrens till konkurs afträdda bo upptager:
skulder 8,108: 84
tillgångar 5,968: 90
Till gode män äro utsedde stadsfiskal Jansson och handl. Sandelius samt till rättens ombudsman mag.-sekr. Herlitz.

Gotlands Tidning
Onsdagen den 20 augusti 1884
N:r 66.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätts förhandlingar upptogo igår närmare sju timmar, af hvilka det nedannämda sjörättsmålet kräfde dryga fyra timmar.

För försummad renhållning å sin gård fäldes åkaren Westergren till tio kronors böter,
— Målet mot bagare Broström nedlade åklagaren, enär Broström afhjelpt de missförhållande, som varit rådande på hans gård.

För våld mot landtbrefbärare Karlsson har, såsom förut nämts, f. artilleristen Oskar Henriksson åtalats, Tvänne vittnen styrkte åtalet. Svaranden infann sig ej; han lär enligt hvad som upplystes hafva afvikit från orten,

I Ölanderska äktenskapsmålen föll igår utslag. ”Båda makarne ålades edgång, som utsattes till 20 nästkommande Oktober.

För åverkan å stadens mark var fiskaren Kristian Karlsson, Lickershamn i Stenkyrka, åtalad. Han var nu liksom förra gången frånvarande, hvarför han fäldes till tio kronors böter. Målet uppsköts till I September, då Karlsson vid tjugu kronors vite skulle komma tillstädes,

För koppleri hade sjömannen Oskar Söderström instämt sin hustru. Parterna uppträdde genom ombud, sjömannen N. A. Möller för mannen och sakförare Stenmark för hustrun.
Svaranden bestred åtalet, som gjorts af bämdkänsla, Målet uppsköts till 8 instundandande September för bevisnings förebringande.

Sjörättsmålet mellan kaptenerna Mills och Mallgraw, hvilkas fartyg Xanto och Valuta 24 sistl. Juni sammanstötte med påföljd att den engelska ångaren sjönk och det tyska ångfartyget blef svårt skadadt, handlades igår inför en stor skara åhörare.
Kapten Malgraw var nu såsom förut företrädd af v. häradshöfding Karl Herlitz. Kapten Mills, som sjelf var närvarande, hade såsom rättegåvgsbiträde auditör Engström och konsul Berséo från Göteborg. Såsom tolk tjenstgjorde kapten H. Lindström.
Konsul Bersén inlemnade en längre skrift, som angafs vara ett förtydligande tillägg till den af kapten Mills afgifna sjöförklaring, hvarjämte sex man af Xantos besättning, af hvilka två förut varit hörda, åberopades såsom vittnen.
I tillägget till kapten Mills sjöförklaring framhölls bland annat, att, om Xanto slagit stopp och back, sammanstötningen, långt ifrån att hafva undvikits eller blifvit lindrigare, tvärtom hade blifvit af svåraste beskaffenhet, derigenom att Xantos bredsida då blifvit rakt vänd mot Valuta, då fara för de ombord varande personernas lif uppstått. Några af vitt nena intygade äfven detta. För öfrigt betättade vittnena, att allt varit i fullgodt skick på Xanto, hvaremot de ej sett lantärnor på Valuta, som kommit med god fart mot Xantos.
Mills ombud begärde två månaders uppskof, hvaremot Malgraws ombud anhöll, att målet måtte uppskjutas endast till 25 dennes för att då få hörd en del af besättningen på Valuta, som i denna vecka väntas till Slite.
Målet utsattes att ånyo förekomma 25 dennes.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 19 Augusti 1884
N:r 67.

Lagfart

har under sistl. Juli månad hos Visby rådhusrätt beviljats å följando fastigheter:
hospitalsskatteåkern nr] 244, 2441/2 300 och 331 i nya stadskartan, såld af t. f. exekutionsbiträdet J, Sandelin till slagtare K. Berthin för 800 kronor;
hus och tomt nr 6 i S:t Hansrotens 3 qvarter, sålda af enkefru E. Ericsson och kapten O. Ericsson till kyrkvaktaren O. Svensson för 1,000 kronor;
frijordshagen Lilla »Snäckgärdet», såld af skeppsmätare Herlitz sterbhusdelegare till handlande G. T. Hägg för 1,700 kronor;
hus och byggnader å stadsjordetomten nr 64 1/2 i Strandrotens 1 qvarter, sålda af J. V. Klintberg & k:is konkursmassa till grosshandlare Axel Ekman för 17,500 kronor.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 Augusti 1884
N:r 66.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Sjörättsmål. Igår handlades för första gången det förut omnämda målet mellan befälhafvarne å engelska ångaren Xanto och tyska ångaren Valuta, kaptenerna James Mills och V. K. Malgraw, hvilkas fartyg 24 sistlidne Juni sammanstötte med hvarandra med påföljd, att den engelska ångaren gick till botten. Såsom ombud för kapten Mills anmälde sig anditör Engström och såsom ombud för kapten Malgraw v, häradshöfdiag Karl Herlitz. Från kapten Mills inlemnades följande skriftliga anförande:
För att närmare utveckla mitt käromål och för att bevisa, att jag icke hade ens den ringaste skuld till sammanstötningen i fråga, utan att orsaken till densamma är att helt och hållet söka i felaktig manöver å Valutas sida, vill jag andraga följande: Af de ingifna sjöförklaringarna är ådagalagdt, att Xanto kort före olyckstillfället styrde V. 8. V. och Valuta N. O. 1/2 N. I sin sjöförklaring säger Mallgrav, att Xantos ånghvissla hördes ombord på Valuta 2 streck utanför densammas styrbords bog och att Xanto styrde nästan tvärs för Valutas bog. Dessa bägge senare uppgifter låta svårligen förenas med de kurser bägge fartygen ostridigt hade, då de varseblefvo hvarandra. Mallgravs hela förklaring om manövern innefattas i orden: »Läto maskinen genast arbeta back, dock med full kraft, och lade rodret hårdt bagbord». Om denna uppgift kan tillmätas vitsord, så framstår dock det högst egna förhållande, att Valuta tagit en helt annan kurs än den som af manövern framkallats. Valuta har nämligen med sin bog träffat »Xanto» ej långt ifrån aktern, men om den manöver Mallgrav säger sig hafva vidtagit verkligen egt rum, så synes mig detta hafva varit omöjligt — ja, hela sammanstötningen omöjlig. Det förefaller alltså som om Mallgrav ej backat förr än i sista stund och som om manövern varit alldeles motsatt eller rodret lagdt styrbord hän. Oanmärkt kan ej lemnas, att ibland olika nationer äro rådande olika bruk i afseende å styrningskommando: så t. ex., när en engelsman kommenderar »styrbord», så betyder detta, att rodret lägges »styrbord», och när en tysk kommenderar »styrbord», så betyder detta iregel, att fartyget går styrbord hän. Vidare inhämtas af Mallgravs sjöförklaring och öfriga hand’ lingar i målet, dels att, efter maskinisten Pentrs utsago, maskinen slogs back kort före sammanstötningen, dels att fartygen observerade hvarandra omkring sex minuters tid före sammanstötningen och dels att Valuta kom på Xanto med stark fart. Häraf följer otvetydigt, att backningen ej skett genast som Mailgrav säger. En omständighet, som förringar bevisningskraften af Mallgravs sjöförklariog och hvarå jag härmed vill antyda, är, att vittnen, som vid olyckstillfället voro under dack, detta oaktadt beedigat densamma. Jag kan ej finna huru sådant är möjligt, då de, på det ställe der de vid olyckstillfället uppehållit sig, ej gerna kunde förmärka förloppet vid sammanstötningen. Jag inskränker i dag mitt anförande till hvad jag här ofvan andragit; men skall, sedan jag fått taga del af min motparts svar, vidare utveckla mitt käromål och än vidare visa, att jag ej på något sätt varit vållande till sammanstötningen.
Häradshöfding Herlitz yrkade, att det engelska originalet till kapten Mills sjöförklaring måtte företes, emedan fel i öfversättningen vore begångna, hvarjämte han anhöll om åtta dagars uppskof för att bli i tillfälle bemöta kapten Mills anförande. Han yrkade vidare ersättning af Xantos kapten och rederi för den skada Valuta och dess last lidit af sammanstötningen samt ersättning för den förlust, som uppkommit genom Valutas beläggande med qvarstad, och att qvarstaden måtte upphäfvas.
Tvänne af Xantos besättningsmän, hvilka vid sammanstötningen tjenstgjort den ene såsom rorgängare och den andra såsom utkik, hördes såsom vittnen, Båda berättade, att vid olyckstillfället stark tjocka varit rådande, att kapten Mills hela tiden varit uppe på däck, att de hade hört 3 till 4 hvisslingar med ångpipan från Valuta, innan de sågo Valuata, att dessa hvisslingar besvarats från Xanto och att Valuta satt rätt ned på Xanto.
Rorgängaren nämde dessutom, att han, innan han varseblef Valuta, af förste styrmannen fått order att lägga rodret ett streck till styrbord, men att fartyget gick två streck.
Han iakttog först Valutas för och master, då han ej såg några lanternor. Han kunde ej bestämdt afgöra, om han, ombord på Valuta efter sammanstötningen, hade iakttagit, om lanternor funnits eller ej. Ausåg att den tid, som förflöt från det han hört Valutas hvisslingar till sammanstötningsögonblicket, var ungefär en qvart. På frågor af kapten Malgraws ombud angående åtskilliga andra tidsbestämningar kunde han ej afgifva några bestämda svar, på grund hvaraf ombudet ansåg, att hans öfriga uppgifter af dylik art ej kunde vara riktiga.
Utkiken observerade först Valuta och sedan dess lanternor. Xantos lanternor lyste fullt klara. Ansåg att Valuta kom med god fart, enär vattnet brusade omkring bogen. Mellan sammanstötningen och hvisslingarne hade åtgått 12 till 15 minuter,
På fråga af häradshöfding Herlitz medgaf kapten Mills, att fartygen träffades ien spetsig vinkel förut.
Det begärda uppskofvet beviljades af rätten.

Renhållningsmål. Gotlands mejeribolag var instämdt af allmänna åklagaren, emedan i dess lokal här i staden fans ett svinhus, som ej var inrättadt e&er helsovårdsstadgans föreskrifter och hvilket var beläget närmare gatan än tillåtet är. Åklagaren nämde, att från nämda svinhus, hvari 18 svin förvarades, spreds en vedervärdig lukt. Målet uppsköts på åtta dagar.

— Åklagaren anmälde, att han afstod från målet mot postiljon O. N. Engström, enär denne nu inrättat sitt afträde på författningsenligt sätt. Målet afskrefs.

Barnuppfostringsbidrag med sex kronor i månaden ålades bondesonen Albert Jakob Jakobsson att utgifva till ogifta Anna Brita Andersson eller också att inlösa barnet å allmänna barnhuset, hvarjämte Jakobsson förpliktades utgifva ersättning till i målet hörda vitnen.

För oljud och fylleri fäldes plåtslageriarbetaren Johan Arvid Olsson till femton kronors böter. Han erkände, att han fört oljud och varit berusad å stora torget, men eg derjämte, att han af en poliskonstapel fått ett så hårdt slag i ryggen, att han varit sjuk deraf i åtta dagar.
— Förre artilleristen Johannes Henriksson var äfven instämd för oljud och fylleri men infann sig ej. Han ålades att vid tio kronors vite komma tillstädes 21 dennes.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 Juli 1884
N:r 57.