Musikaliska sällskapet

hade i fredags ett talrikt besökt sammanträde, hvars förhandlingar leddes af ordföranden läroverksadjunkten M. Klintberg.
Fjorton personer hade anmält sig till deltagande i de annonserade spolöfningar ne för utbildande af en orkester. För deras undervisning begärdes att anslag af femtio kronor. Förslaget bordlades till ett kommande sammanträde.
Till ledamöter af sällskapet invaldes fruarna Schartau och Josefina Herlitz fröknarna Malin Herlitz, Eilen Procopé, Ameli Bolin och Anna Rydbom, literatör Pallin, landtbrukare Gabriel Herlitz, handlande J. Hedström samtunderlöjtnanterna Elert och Lönngren.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 30 Mars 1886
N:r 26.

Till kassör

i D. B. V:s sparbank från 1 instundande Maj har fröken Gabriella Herlitz antagits.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 Januari 1886
N:r 5.

Stockholmsångaren Betty

strandade i förgår natt vid Landsort, dit bergningsångarne Belos och Neptun i går på f. m. afgingo från Slite för att biträda.
Den strandade ångaren, mätande 283 ton och bygd 1882 i Oskarshamn, antages hafva varit på resa från Ryssland med last af spanmål. Ångarens redare är grosshandlare L. V. Herlitz i Stockholm.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 Januari 1886
N:r 4.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
I målet mellan f. studeranden Nils Herlitz och stadsfogden Frendin afkunnades igår ut-lag. Angående utmätningsåtgärden förklarade rätten attsvaranden ej gjort sig skyldig till felaktigt förfarande, hvarför käromålet i detta afseende ej kunde bifallas; hvad åter angick ansvarsyrkandet för ärekränkning, fäldes svaranden för att -han utlåtit sig smädligt om käranden till tio kronors böter. Kärandens yrkande om ersättning för rättegångskostnader ogillades,

För oljud äro, såsom förut nämts, artilleristen Karl Lind och sjömannen G. A. Viderström åtalade. De kunde ej fällas till ansvar, enär, mot deras nekande, full bevisning saknades.

Till skilnad i säng och säte under ett års tid dömdes igår sjömanuen Oskar Söderström och hans hustru med förbud att under denna tid vid vite af två månaders fängelse besöka hvarandra. På uppmaning af rättens ordförande afstodo makarne från de mot hvarandra väckta ansvarsyrkandena.

För stöld af en slädfäll häktades igår af stadsfiskalen f. hästgardisten Johan Ferdinand Hedström, född 1855 i Visby och förut straffad för stöld.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 22 December 1885
N:r 102.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Såsom innehafvare. af »Gotlänningens» tryckeri är, såsom förut nämts, fru Augusta Stenmarz instämd af firman Torvald Haman å k:i i Köbenhavn med yrkande, att hon mätte åläggas betala 700 kronor för erhållna tryckeriutensilier och för tryckpressens uppsättning m. m, Svaranden bestred yrkandet, enär hon ej skulle hafva förbundit sig betala det fordrade beloppet och emedan tryckpressen nu blifvit henne fråndömd. Kärandeombudet öfverlemnade målet med yrkande om bifall till stämningen och åberopade kontraktet. Utslag afkunnas 26 dennes.

Till två månaders fängelse dömdes sjömannen Oskar Söderström för misshandel af sin hustru.

För seglationsbrott instämde skepparen N. P. Berggren i Fide kuude på grund af hvad i målet förekommit ej ådömas något ansvar; de beslagtagna varorna förklarades åter fria.

För slagsmål med hvarandra under beruradt tillstånd fäldes artilleristen nr 60 Johan Ferdinand Johansson och drängen Niklas Schultz, Bläsungs i Veskinde, att hvardera böta tjugufem kronor.

För öfverdådigt körande å allmän gata är, såsom förut nämts, arbetare P. Budin instämd.
Vittnen intygade förhållandet. Budin, som ville inkalla andra vittnen, erhöll uppsköf till 26 dennes.

Ersättning af och ansvar å stadsfogden Frendin yrkade f. studerande Nils Herlitz, emedan svaranden utan att underrätta käranden skulle hafva verkstält utmätning af tvänne spislar, som käranden redan förut sålt, hvarjämte svaranden skulle hafva oqvädat och misshandlit honom. Hvad utmätningen beträftade styrkte svaranden med hbandlingar och vittne, att han gått lagenligt tillväga ocb underrättat käranden om utmätningen. Hvad ansvarsyrkandet angick bestred han det, enär kärandens uppgift var sanningslös; käranden hade, sorgligt nog, haft för afsigt att utpressa penningar af honom.
För vittnens hörande erhöll käranden uppskof.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 13 Oktober 1885
N:r 82.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Sjörättsmålet mellan kaptenerna Mills och Mallgraw, befälhafvare å engelska ångfartyget Xanto och tyska ångfartyget Valuta, hvilka sistl. sommar sammanstötte med hvarandra utanför Gotlands ostkast, hvarvid Xanto gick till botten, slutbehandlades igår inför rådbusrätten, som i dryga tre timmar var sysselsatt med målets handläggning.
Såsom kapten Mallgraws ombud uppträdde v. häradshörding Karl Herlitz; kapten Mills företräddes af konsul Bersén från Göteborg och auditör Engström.
Såsom vittne : hördes på Mills begäran navigationsläraren i Göteborg sjökapten K. J. Karlsson samt sjökapten J. Sellman härstädes, hvilka afgåfvo vidlyftiga skrittligt affattade berättelser, i hvilka framhölls att Valuta varit vållande till sammanstötningen, enär fartyget haft dålig utkik samt manövrerats fel aktigt och oförsigtigt.
Det förstnämda vittnet grundade sitt omdöme på den utredning målet fått vid domstol, hvars protokoll han noggrant studerat; det senare vittnet hade deremot endast delvis genomläst protokollen i målet, på grund hvaraf häradshöfding Herlitz bestred, att något afseende skulle fästas vid detta vittnesmål.
Konsul Berséo framstälde i ett vidlyftigt skriftligt anförande sin hufvudmans slutpåståenden, hvari han yrkade bifall till käromålet, samt framlemnade en kostnadsräkning på 8,344 kronor.
Häradshöfding Herlitz bemötte muntligen en del af slutpåståendena samt öfverlemnade målet till domstolens pröfning.
Utslag kommer att afkunnas 14 nästkommande September.

Åtalet för oredlighet och förskingring mot tidningen Gotlänningen utgifvare A. C. Stenmark förekom igår åter till handläggning. Käranden företräddes af v. häradsh. Karl Herlitz. Svaranden, vid vite ålagd personlig inställelse, uteblef. Kärandeombudet anhöll om fjorton dagars uppskof samt yrkade, att svarandens uteblifvande nästa gång ej måtte hindra målets afgörande, hvilket yrkande bifölls af rådhusrätten.

Missfirmelse m. m. Skräddare L. P. Rumander, instämd af skomakare J. Lindgren, kunde ej fällas till ansvar för hvad som lagts bonom till last.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 7 Juli 1885
N:r 54.

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrättens Junisammanträde pågick en och en half dag, hvarvid ett utslag afkunnades samt åtta nyinstämda och elfvauppskofsmål hand lades. Genom den nya domhafvanden bär radshöfding Lindroths åtgörande, att stämningar i ärekränkningsmål skola påtecknas af domaren sjelf och ej, såsom förut skett, af länsmännen, har antalet sådana mål väsentligt minskats; vid förevarande sammanträde inträffade det ovanliga, att ej ett enda dylikt mål var instämdt.

Förlikt vardt inför rätten ett mål mellan husbönderna Nils Hansson och Båtel Jakobsson, Ejvide i Ejsta, samt arbetaren Per Qvarnström derstädes angående afträdande af jord.

Olaga fiske m. m. I det förut omnämda målet -mellan arrendatorn å Vestergarnsholm landtbrukare Gabriel Herlitz samt Per Lyberg, Karl Pettersson, Erik Stenqvist, Karl Persson, och N. Hejdman, hvilka 22 sistl. April skulle olofligen hafva gjort intrång på käranden Herlitz fiskvatten och derifrån bortförtitvänneidnät, afkunnades utslag. Enär svarandenva invändt, att fiskerätten tillhörde dem, men tvisten härom, hvilken måste vara afgjord, förrän det kunde bedömas, huruvida svarandena gjort sig skyldige till åtalade förseelsen, icke kunde pröfvas på den nu ågångna stämningen, så hänvisades parterna att efter stämning i laga ordning tvista om bättre rätt till ifrågavarande fiskevatten, hvarefter häradsrätten, sedan tvisten härom afgjorts genom laga kraftvunnen dom, på endera partens anmälan åter skulle till behandling företaga målet, som pu förklarades hvilande,

Ovarsamt skjutande. Drängen Anton Lindell, Heffride, och bondesonen Lars Österberg, Gläfves, hade efter en promenad tillsammans med sömmerskan Olivia Hermansson i Burs »för att hedra henne», då de skildes åt, afskjutit hvar sitt skott, hvarvid det ena träffa de henne i låret och illa sårat henne. Svarandena erkände, art hon sårats af ettdera af skotten samt att Lindell aflossat det första och Österberg det andra skottet.
Ett vittne, som åtföljt käranden, då hon stannat för att taga farväl af svarandena, berättade, att vittnet å en sidoväg sedan gått framåt med käranden 8 eller 9 salsar, då ett skott smält och strax derefter ett annat. Käranden hade efter första skottet ej tillkännagifvit annat än sin förskräckelse men yttrat efter andra skottet »Aj mitt lår, hvad gjorde de nu», hvarefter hon fallit omkull.
Detta vittnesmål ville Österberg, som afskjutit det andra skottet, ej bestrida. Bössorna voro laddade med löst krut men med starka förladdningar.
Utslag afkunnas 15 instundande Juni.

Norra häradsrätten.
Slagsmål efter ett dansnöje. Kronolänsman Smedberg har på angifvelse af fiskaren Teodor Schultz åtalat ullspinnerifabrikören Oskar Bjersander och garfvaren Oskar Andersson, alla i Hangvar, hvilka båda sistnämde skulle hafva begått våld mot Schulz. Ett vittne hade hört, att Andersson yttrat, att ban tilidelat Schultz två sparkar i hufvudet; två vittnen hade iakttagit, att alla tre varit blodiga. Målet uppsköte, — För misshandel vid samma tillfälle yrkade ofvavnämde Bjersander ansvar å drängen Anton Bergström, hvilken skulle hafva varit Schultz medbjelpare. Svaranden bestred hvad vittnen förut berättat i saken.
— Ofvansämd Bergström bade slatligen instämt Oskar Andersson för misshandel. Svaranden berättade, att han, då han sett Bergström ligga öfver Schultz och Bjersander på marken, tagit Bergström i kragen för att lyfta upp honom, E:t vittne hadé dock sett, att Andersson gifvit Bergström ett slag, hvarjämte ett annat vittne intygade, att Å. sedan ville begå våld mot Bergström, som redan då var blodig.

För skogsåverkan voro Mårten och Teodor Li!jegren (fader och son) åtalade af kronolänsman Bolin. Svarandena erkände, att de vid Slumra och Gennor i Vallstena, hvilka fadren L. tillhöriga egendomar blifvit utmärta, buggit skog under tiden mellan utmätningen och den derpå följande utmätningsauktionen, men att de gjort det för att för’jena sitt lifsuppehälle och för att skaffa sig pengar till kommunalutskylderna ; sonen (’6 år) hade deitagit i huggningen på fadrens befallning. Målet uppsköts.

För oloflig utskänkning af maltdrycker un-der ett års tid före 27 Maj 1884 var fra Bernhardina Etelund vid Fårösund åtalad. Hon erkände förseelsen.

Ärekränkningsmål. Ett dylikt mål mellan sömmerskan Hanna Norrby, Bursbage i Othem, och Olivia Gahnström, Närs i Othem, vardt på domarens framställuing förlikt.
— Fredrik Olofsson i Lokrume yrkade ansvar 2 Petter Hallgren derstädes, emedan H. skulle hafva beskylt O. att hafva begått hor.
Målet uppsköts.

Barnuppfostringsmål. Pigan Johanna Helena Persson i Gothem hede instämt husbondon Oskar Nilsson, Botare i Gothem, med yrkande om barnuppfostringsbidrag. Svaranden erkände faderskapet och ville betala 30 kronor årligen; käranden hade fordrat 70 kronor. För att höra käranden öfver anbudet erhöll kärandeombudet uppskof.

För stöld af en guldurnyckel m. m. från sin husbonde J. P. Pettersson, Lauks i Lokrume, har ogifta Anna Maria Katarina Johansson blifvit häktad i Visby af stadsfiskalen.

För stöld från en sofvande person, som lagt sig till hvila ute i det fria i närheten af jernvägsstationen, häktades igår af stadsfiskalen arbetaren Johan Petter Ferdinand Nordell.
Nordell har förut flere gånger varit straffad för stöld.

Tvist om jagthund. — Arbetaren J. L. Silvin lemnade till hemmansägaren G: J:son Bex i Endre en jakttik. Sedermera återtog han henne och sålde henne. Nu instämde de hvarandra till Gotlands norra häradsrätt, Silvin med yrkande att få ersättning för de hundvalpar, 75 kr. stycket, som Bex försålt, och Bex med yrkande om ansvar å Silvin, för det han tagit hyndan tillbaka, påstående Bex, att han fått den till skänks, I hufvudsak ogillades bägges yrkanden, men dömdes dock Silvin att till Bex utgifva hyndans värde, som skulle bestämmas genom kompromiss, dock ej högre än 200 kr.
Detta utslag har af hofrätten blifvit faststäldt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Juni 1885
N:r 47.

Å utmätningsauktion

i förgår inropades studeranden Nils Herlitz’ fastighet nr 28 och 28 1/4 i S:t Hansrotens 2 qvarter, salavärderad till 15 tusen och bevillningstaxerad till 22 tusen kronor, af v. häradshöfding Karl Herlitz för 13,850 kronor.
— I dag inropades å utmätningsauktion snickare J. P. Qvibergs fastighetnr 33 och 33 1/2 i Klinterotens 3 qvarter, be villningstaxerad till 2,800 och saluvärderad till 3,000 kronor, af hemmansägare Johan Tomsson, Skäggstäde i Källunge, för 1,500 kronor.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1885
N:r 9.

Gotlands skarpskytte- och jägaregille

hade i förgår sitt årssammanträde, som var besökt af närmare femtio ledamöter och hvars förhandlingar för första gången leddes af militärbefälhafvaren öfverste v. Hohenhausen, Till nye ledamöter i gillet invaldes major Schartau, länsveterinär Nyblad, postmästare Vallander, löjtnant Primus Pettersson, underlöjnanterna Vickström, Elert, Lönngren, E. V. Sillén, Sylvan och Broander samt hr Nils Herlitz.
— Till v. ordförande omvaldes jägmästare Sylvan med landssekreterare Hambreus och öfverstelöjtnant Gahne såsom ersättare. Läroverksadjunkten doktor L. Kolmodin, major Törnqvist och kapten Lindström utsågos ånyo till sekreterare, skattmästare och rustmästare.
I styrelsen omvaldes vik. lektorn doktor O. Klintberg, kapten Hedenblad, bryggare Vedin, styckjunkare Visselgren och handlande G. Klintberg. Granskare blefvo major Kruse, kapten Ericsson och trafikschef Cederström med kapten Gardell till ersättare.
— Af granskarne tillstyrkt ansvarsfrihet för årets förvaltning beviljades styrelsen.
— Gillet biföll styrelsens förslag, att premierna för dödade rofdjur nästkommande år måtte fastställas till följande belopp: för räf kr. 2:50, för dufbök kr. 1:00, för sparfhök kr. 0:50 och för kråka kr. 0:10. Vidare medgafs åt styrelsen rätt att bestämma om sättet för och den behöriga kontrollen öfver premiernas utbetalande.
— Styrelsens förslag att täflingen om gillets medalj måtte vid nästkommande års prisskjutning försiggå enligt nuvarande föreskrifter antogs af gillet.
— Gillet hade i skrifvelse till magistraten anhållit om utfärdande af ett vitesförbund af tjugufem kronor, förutom det j lag stsdgade, mot all skada och ohägn &å gillets paviljong, skjutbana och öfriga tillhörigheter vid skjutbånan utanför Österport, hvarjämte gillet utfäst en belöning af tio kronor för i bevis ledd angifvelse om dylik åverkan. Till svar härå hade magistraten meddelat, att gillets skrifvelse ej kunnat föranleda till någon magistratens åtgärd, enär allmänna strafflagen innehöll ansvarsbestämmelser för dylika förbrytelser, hvilka för öfrigt ej hörde under allmänt åtal.
— Till k. m:ts befallningshafvande hade inkommit följande skrifvelse från riksantiqvarien:
I ett till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien at kungl. arkitekten E. V. Langlet och löjtnant E. Fahnebjelm inlemnadt förslag rörande åtgärder för bevarande af Visby stadsmur uppgifves, att en del af muren blifvit mycket illa skadad genom förlupna kulor; afskjutna vid de tillfällen, då jägaregillets skjutbana användes, och att för återställande af denna murdel ett anslag vore nödvändigt. Då skjutbanan sålunda medför undergång för en del af stadsmuren, hvilken såsom fornlemning är genom gällande lag fridlyst, får jag å ämbetets vägnar anhälla, att Ni ville förbjuda begagnande af skjutbanan, intill dess mellan densamma och stadsmuren en ny mur blifvit uppförd, som kan uppfånga de förlupna kulorna, hvilken nya mur ej får uppföras så nära den gamla stadsmuren, att denne derigenom bortskymmes eller göres otillgänglig.
Gillets styrelse hade i frågan uttalat såsom sin åsigt, att någon åtgärd från gillets sida för beredande af skydd åt stadsmuren ej vore behöflig, alldenstund numera, sedan jerntaflyr anskaffats, den skada, som genom förlupna kulors anslag mot stadsmuren kan orsakas, är ingen eller så ringa, att den i intet afseende kan medföra murens förstöring, och dessutom gillet inom den närmaste framtiden torde få förlägga sin skjutbana på annat ställe, emedan den nuvarande skjutbanan icke har tillräcklig längd för att medgifva skjutning på 800 fots afstånd, hvilket är det vid de allmänna skjutningarna om statens pris föreskrifna.
I frågan uppstod en kort öfverläggning, som öppnades af
hr Hambræus, hvilken önskade upplysning om huru gillets rätt att begagna banan tillkommit, hvarom väl någon urkund skulle finnas, Ansåg det vara otänkbart att någon vämnvärd skada å muren åstadkommits af de små blyprojektiler, som begagnades, hvarför gillet ej borde medgifva, att muren skadats. Om någon skada verkligen förefunnes, så hade den troligen föröfvats af personer, hvilka i muren letat efter blyet. Det vore skäl att påpeka detta i gillets yttrande öfver skrifvelsen.
hr ordföranden instämde med den föregående talaren.
major Törnquist upplyste, att gillet mot en årlig afgift af 29 kronor af staden förbyr lägenheten för skjutbanan.
hr Hambræus föreslog att gillet i sitt svar borde omnämna just denna omständighet.
Gillet beslöt att i enlighet med styrelsens och hr Hambræus’ framställning besvara riksantiqvariens skrifvelse.
— Ordföranden upplyste, att den vid föregående sammanträde valda komitén, som fått i uppdrag att afgifva förslag till en omarbetning af gillets stadgar, ej kunnat fullgöra sitt arbete dels på grund af general v. Vegesacks afflyttning från orten och dels på grund af hinder för tvänne komitéledamöter. Komitén består af doktor Kolmodin, jägmästare Sylvan, kapten Hedenblad och landssekreterare Hambræus.
Efter general v. Vegesack invaldes i komitén öfverste v. Hohenhausen, hvilken uttalade den förhoppning, att komitén under innevarande vinter skulle hinna afsluta sitt arbete.
— Gillet beslöt på förslag af major Törnquist, att årsberättelsen och en förteckning på gillets samtlige ledamöter skulle tryckas.
— På förslag af major Törnquist valde gillet öfverste v. Hohenhausen till hedersledamot.
— Till ceremonimästare utsåg ordfö randen underlöjtnant N. Söderberg.
— Efter sammanträdets slut samladesgilleledamöterna vid framsatta bålar, hvarefter gemensam sexa intogs.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 December 1884
N:r 97.

Sökande

till häradshöfdingebefattningen i Gotlands södra domsaga, äro, sedan v. häradshöfding E. Geijer återtagit sin ansökan, v. häradshöfdingarna Lindroth och T. A:son Hagander, hvilka i denna ordning blifvit på förslaget uppförda.
Såsom extra sökande lära äfven, hvad ryktet förmäler, vara borgmästaren C. Een och v. häradshöfdingen K. Herlitz.

Gotlands Tidning
Torsdagen den 16 Oktober 1884
N:r 81.