Slite.

Ankomna fartyg: 1 dec., ångf. Polaris, Rönngren, Hangö, styckegods; d. 4, d:o Astrea, Förbom, Köbenhavn, d:o; d:o Gotland, Ljungholm, Stockholm, d:o; galeas Vilhelm, Andersson, Nyköping, barlast; d. 6, ångf. Visby, Smitterberg, tom; d. 8, d:o Astrea, Förbom, Hangö, styckegods; d. 9, skon, Diana, Österdahl, Stockholm, d:o; d. 13, ångL Lobeck, Myrsten, Stockholm, torn; d. 15, d:o Polaris, Rönngren, Hangö, styckegods; d. 18, dm Astrea, Förbom, Köbenhavn, d»; tremastskoo. Europa, Aammee, Riga, oljekakor (för motvind); d. 19; bogserå.ng. Norden, Carlsson, Ljugarn; skon. Per, Pettersson, dm, dynamit; d. 21, ångf. Vega, Nordling d:o; skon. Henrik, Hammarström. Stockholm, barlast; d. 22, skon. Amor, Bergström, Kertemünde, d:o; d:o August, Hultgren, Stockholm, d:o; ångf. Astrea, Förbom, Rangö, styckegods; d:o Polaris, Rönngren, d:o, d:o; brigg Speculation, Wallin, Köbenhavn, barlast.

Afgångna fartyg: 1 dec., ångf. Polaris, Rönngren, Köbenhavn, styckegods; d. 4, d:o Gotland, Ljungholm, Stockholm, socker; d:o Astrea, Förbom, Åbo, styckegods; d. 6, dm Visby, Smitterberg, Stockholm, socker, d. 8, d:o Astrea, Förbom, labenhavn, styckegods; d. 14, d:o Lobeck, Myrsten, Smöjen, tom; d. 15, dm Polaris, Rönngren, Köbenhavn, styckegods; d. 18, d:o Astrea, Förbom, Åbo, dm; d. 20, bogserång. Norden, Carlsson, Fårösund; d. 21, ångf. Vega, Nordling, dm; d. 22; Astrea, Förbom, Köbenhavn, styckegods; d. 27, tremastskon. Europa, Aammes, Stubbeköping, oljekakor från Riga; d. 30, ångf. Polaris, Rönngren, Köbenhavn, styckegods.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 januari 1913
N:r 2

Dödsfall. Svante Kristian

Tillkännagives att vår ömt älskade son och broder Svante Kristian efter mångårigt lidande stilla och lugnt insomnade lördagen den 27 mars 1920 kl. 8 f. m. i en ålder av 24 år och 10 mån., djupt sörjd och saknad av oss föräldrar och broder, släkt och vänner.
Slite den 27 mars 1920.
Vilhelmina och Kristian Bogren.
John.

\"Dödsannons\"

Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Mars 1920
N:r 73

Till verkställande styrelseledamot

i Slite-Roma järnvägsaktiebolag har från och med 1 instundande april antagits dir. Alfr. Nyberg härstädes, förut stationsinspektor i Hässelby.

Gotlands Allehanda.
Fredagen den 26 Mars 1920.
N:r 71

Slite Cement slår in på nya banor.

Såväl Slite Cementfabrik som Jungners Kali-cement i Norrköping hava för avsikt att öka sina aktiekapital med 1 ½ million kronor. Meningen härmed är, att Jungners bolag, som i många år försöt lösa problemet att utvinna kall vid cementtillverkning, skall verkställa denna aktieteckning i Slite och tillsammans med förutvarande huvudaktieägarne i Slite utöva kontrollen över Slite Kalicementmetoden skall därefter införas vid Slite och där bliva föremål för försök till stordrift, varjämte vissa möjligheter till nya metoder skola utexperimenteras.

Gotlands Allehanda.
Tisdagen 23 Mars 1920.
N:r 69.

Nytt statslån till Slite-Roma järnväg begärt.

Slite-Roma järnvägsaktiebolag har på lördagen till k. m:t givit en skrivelse med anhållan om vissa medgivanden rörande bolagets statslån m. m.
Skrivelsen utmynnar i en hemställan, att k. m:t ville dels föreslå riksdagen avskrivning av hela det skuldbelopp, i den mån det utgöres av ränta jämte överränta å statslånet — vid 1919 års utgång beräknat till 391,548 kr. — som Slite-Roma järnvägsaktiebolag häftar i till staten, dels ock tilldela järnvägen ytterligare statslån med 100,000 kr. samt i samband därmed medgiva, att detta nya lån jämte ursprungliga lånet 339,000 kr., föres i ny räkning löpande med annuitet fr. o. m. den 1 jan. 1921. Mot detta förbinder sig styrelsen att senast under 10-årsperioden 1920-1929 anskaffa 1 st. 75 hkr. Dieselmotorvagn typ 2 eller motsvarande lokomotiv och 1 passagerarevagn samt 40 st. godsvagnar litt. N. och I.
Därest denna styrelsens framställning beräknar styrelsen under i övrigt lugn utveckling för järnvägen, densammas ekonomi för framtiden medgiva, att statens sålunda \”uppkomna fordran, 439,000 kr., kan på föreskrivet sätt amorteras och räntas.
Slite—Roma järnväg har ej sedan trafikens början kunnat avbetala något av sin skuld till staten. Järnvägens inkomster ha under en följd av år i väsentlig grad understigit utgifterna. Sedan år 1918 har dock en väsentlig ändring inträtt i det att bristen för 1918 endast uppgick till 5,342 kr. och för 1919 beräknas förbytt i överskott om c:a 42,000 kr. Visserligen inträdde nämnda år som ökad taxeförhöjning för godstrafiken 150 proc. – men oavsett denna har trafiken å banan under senare \”år väsentligt ökats, vilken omständighet i främsta rummet är att tillskriva de industrier, som under senare åren tillkommit i Slite med omnejd.
Om också dessa industrier varit välkomna trafikobjekt för uppdrivande av järnvägens inkomster, därhän att företaget så småningom skall uppnå en god ekonomi, har järnvägen dock alltid sin största betydelse för de jordbrukande trakter, den genomgår, vilka ha sin närmaste avsättning för spannmål m. m. över Slite och för sockerbetor över Roma. De kommuner, järnvägen genomlöper, ha även på allt sätt under de gångna åren sökt stödja företaget och även för några år sedan, när järnvägen på grund av att skuldbördan vuxit därhän, att likvidation syntes oundviklig, trätt emellan, genom att avskriva till järnvägen för dess fullbordande lämnade lån på sammanlagt över 70,000 kr. På grund av prisstegringar under byggnadstiden översteg den verkliga byggnadskostnaden den beräknade med c:a 108,000 kr., och det var som bidrag till utjämnande av denna differens, som dessa lån lämnats. Det är att märka, att om man undantager Othems kommun, det här rör mig om småkommuner med ett medelinvånareantal av högst 400 personer. Det är tydligt, att ett efterskänkande av dessa lån, som för en del kommuner. uppgått till 10,000 kr., varit en avsevärd uppoffring och endast kan uttydas som bevis för den vikt, dessa kommuner fästa vid bibehållandet av järnvägen. Å andra sidan, äro dessa småkommuner så pass skattetyngda, n tt en ytterligare kreditgivning från deras sida till järnvägen ej är tänkbar.
Med den ökade trafiken har behovet iav ökad och bättre material trätt i förgrunden, och kommer, alltefter som utvecklingen sker och de äldre materialen slites, att göra sig än kännbarare. Järnvägens hela vagnpark består f. n. av 2 lokomotiv, 2 personvagnar 1 postvagn och 41 godsvagnar. Som en stor del av dessa godsvagnar numera tagas i anspråk för lokalt behov vid lossningar och lastningar över Slite hamn, har den gräns nåtts, då det endast med yttersta svårighet varit möjligt billfredställa trafikbehovet i övrigt. Detta har överhuvudtaget endast varit möjligt därigenom, att de större trafikanterna i stor utsträckning underkastat sig lossning av vagnarna på nätterna. Fr. o. m. innevarande år omöjliggör den ikraft trädda 8-timmarslagen ett sådant arrangemang. Det har vissa tider varit ända till 20 godsvagnar, som på sådant sätt kunnat hållas i dagligt bruk, vilka fr. o. m. innevarande år endast kunna avses för varannan.- dagstrafik. Detta förhållande jämte beräknad ökning i trafiken och slitning av materialen under de närmaste åren ställes järnvägen inför en brist i goda vagnar, som ej torde kunna sättas lägre än till ett 40-tal. ökningen av passageraretrafiken ävensom möjligheten av att en längre tid varig år taga åtminstone en passagerarevagn ur trafik för flödig revidering nödgar styrelsen att räkna med ytterligare en passagerarevagn. Av de båda lokomotiven ha\’ det ena gått i ordinarie trafik, det andra i huvudsak använts för växlingar Slite hamn. Då det ena måst tagas ur trafik för tillsyn, har reserv ei funnits, vilket varit till stor olägenhet för ett ändamålsenligt ordnande av trafiken.
Behovet av passagerarevagn och lokomotiv har styrelsen eventuellt tänkt sig kunna fyllas genom en Dieselmotorvagn, vilken enligt de undersökningar styrelsen verkställt skulle Aärdeles väl lämpa sig för trafik på denna bana. De medel som erfordras för anskaffning ex denna materiel, torde belöpa sig till 350,000 kr. Iför anskaffning av denna materiel, disponerar styrelsen f. n. endast 100,000 kr.
Inkomsterna och utgifterna under den närmaste 10-årsperioden beräknas balansera på 260,000 kr. och medelsbehovet under samma tid uppskattas till 350,000 kr. (H. B.)

Gotlands Allehanda.
Måndagen 22 Mars 1920.
N:r 68.

Fortfarande ingen sökande läkare till Slite.

Till erhållande av provinsialläkaretjänsten i Slite distrikt hade vid ansökningstidens utgång på fredagen – enligt vad G. A:s stockholmsredaktion erfarit – ingen sökande anmält sig.

Gotlands Allehanda
Lördagen 20 Mars 1920
N:r 67

De gotländska raukarna och deras bevarande.

Stockholmsbrev till Gotlands Allehanda.
Svenska Naturskyddsföreningen höll på torsdagsaftonen sitt årsmöte i samband med den nu pågående »Skogsveckan» i Svenska Läkaresällskapets stora sal, härstädes under professor R. Sernanders ordförande skap. Utom de sedvanliga årsmötesärendena upptog föredragningslistan tvänne föredrag, nämligen av fil. kand. Hugo Osvald och professor Henr. Munthe.
Det kan nämnas att föreringen vid årsmötet valde till sin första hedersledamot d:r Emil Bäcklin i Göteborg, känd som icke blott en energisk naturvän utan också som en givmild och omtänksam medlem av Naturskyddsföreningen, i det han vid flerfaldiga tillfällen riktat föreningena arkiv med fotografier och dess årsskrift med flera artiklar.
Den förstnämda höll ett längre, med ekioptikonbilder belyst, synnerligen intressant föredrag om en av Sydsveriges största högmossar, den på gränsen mellan Jönköpings och Älvsborge län liggande Komosse.
Professor Munthe höll efter kand. Osvald ett, likaledes med skioptikonbilder belyst föredrag om Gotlands Raukar.
1917 hade tal. fått i uppdrag att göra och fullgjort en undersökning beträffande rankar, jättegrytor, jätterullblock o. dyl. och erhöll därvid ett rikhaltigt bildmaterial. Tal. som nu mera beskrev de visade bilderna än höll ett direkt föredrag, gav först en liten inblick i rankarnas tillkomst, därvid visande bilder från strandpartier på Gotland och Öland. Raukarne finnas som bekant av flera slag, dels sådana som uppkommit genom havsvattnets inverkan
på stenlager med hårdare och lösare partier dels sådana som uppkommit genom förvittring och ras.
Den förstnämda av havet utförda raukbildning, som är specifikt gotländsk, har väckt rätt stor uppmärksamhet. Den första som ägnade dem någon uppmärksamhet var Linné som omnämner raukarna i sin »Gotländska Resa». han som var föregångsman på så många andra områden av naturforskning. Tal. citerade vad Linné i sin skildring säger om raukarne och utpekade, sedan med hjälp av kartan de olika mera utpräglade raukorådena på Gotland, såsom Fårö, Lergraf i Rute,
Slite, Kyllej, Lickershamn, Karlsö, Lau och När, Vamlingbo och Sundre m. fl. platser.
Bland de första bilder tal därefter visade från en rundtur kring ön var Högklint, där ju en raukbildning finnes i Getsvältan. I Slite finns en hel del väldiga raukbildningar bl. a. vid Lännaberget. Bilder följde sedan från skilda platser: Lickershamn, Lilla Karlsö, där tal. framhöll den egendomliga låga raukbildningen på själva Stranden.
Man har på senare åren uttalat farhågor för bl. a. en 18 meter hög rauk på Lilla Karlsö, den man ansåg hotades av söndersprängning av en stor oxel, som växer utefter väggen. Likaså befarade man att den vackra raukporten i Lergrav i Rute skulle taga skada av sprängningar i närheten, men i båda fallen hade tal. gjort sig säker om att ingen fara hotade.
Den intressanta rundfärden Gotland runt upptog vidare bilder från Hellvi, Östergarn, (gubben på bergklinten) de bekanta raukarne vid Kyllej m. fl. platser.
Av raukar, sådana som vattnet icke medverkat till att skapa, visade tal. bl. a. en på 11 meter vid Omberg, men även Gotland har en hel del av dessa formationer att uppvisa, såsom vid Östergarn, vid Rövar Liljas håla söder om Visby m. fl. platser.
Mot slutet av sin intressanta förevisning framhöll tal. det stora intresse som gotlandsallmogen, hyser för Gotlands raukar och naturminnesmärken i övrigt, vilket intresse i och för sig är en god vakt omkring desamma. Gotlandsbefolkningens intresse för bevarandet av raukarne tog sig t. ex. uttryck härom året då ett bergsprängningsföretag i Slite som hotade raukarne möttes med allmän indignation och också inhiberades.

Gotlands Allehanda
Lördagen 20 Mars 1920
N:r 67

Slite Cement ökar aktiekapitalet.

Slite cementgjuteri-a.-b. beslöt vid på onsdagen hållen bolagsstämma en ökning av aktiekapitalet med kr. 1,500,000. I samband därmed företogs ändring av bolagsordningen, enligt vilken bolagets aktiekapital numera skall utgöra minst 3- högst 9,000,000 kr.
Anledningen till denna nyemission är, såsom vi förut meddelat, bolagets behov av kapital för utförande av vissa kompletteringsarbeten vid bolagets stora anläggningar vid Slite. Bland annat skola uppföras vissa byggnader för lagring av cement och av övriga av bolagets produkter samt utvidgningar av transportsystemet.

Gotlands Allehanda
Fredagen 19 mars 1920
N:r 66

Gotlands ångverksväg.

Ömsesidiga brandstodsförening.
Har i dag hållit sammanträde å Stadshotellet under ledning av lantbr. L. T. Jakobson i Stånga.
Av de föredragna års- och revisionsberättelserna framgick att försäkringsvärdet vid årets slut uppgick till 315,590 kr. vilket utgör en ökning under året av 14,500 kr. Årets omkostnader hava uppgått till kr. 399:84 och vinsten till kr. 1,092:99. Under året har ingen brandskada träffat försäkrad egendom. Ansvarsfrihet beviljades styrelsen. Till ledamöter i styrelsen återvaldes lantbr. Ev. Larsson i Fole och L. T. Jakobson i Stånga, samt nyvaldes H. Klingvall i Hejdeby och Kr. Niklasson i Linde. Till suppleanter omvaldes C. Müller, Visby, K. Pettersson i Slite och J. N. Jakobson i Gerum samt nyvaldes Fr. Martell i Stånga. Revisorer blevo nämdemännen J. Vahlgren i Stånga och Anton Larsson i Garda med nämdeman H. Pettersson, Myrungs och lantbr. L. Johansson i Garda som ersättare.

Gotlands Allehanda
Fredagen 19 mars 1920
N:r 66