Slite-Roma järnvägsaktiebolag har på lördagen till k. m:t givit en skrivelse med anhållan om vissa medgivanden rörande bolagets statslån m. m.
Skrivelsen utmynnar i en hemställan, att k. m:t ville dels föreslå riksdagen avskrivning av hela det skuldbelopp, i den mån det utgöres av ränta jämte överränta å statslånet — vid 1919 års utgång beräknat till 391,548 kr. — som Slite-Roma järnvägsaktiebolag häftar i till staten, dels ock tilldela järnvägen ytterligare statslån med 100,000 kr. samt i samband därmed medgiva, att detta nya lån jämte ursprungliga lånet 339,000 kr., föres i ny räkning löpande med annuitet fr. o. m. den 1 jan. 1921. Mot detta förbinder sig styrelsen att senast under 10-årsperioden 1920-1929 anskaffa 1 st. 75 hkr. Dieselmotorvagn typ 2 eller motsvarande lokomotiv och 1 passagerarevagn samt 40 st. godsvagnar litt. N. och I.
Därest denna styrelsens framställning beräknar styrelsen under i övrigt lugn utveckling för järnvägen, densammas ekonomi för framtiden medgiva, att statens sålunda ”uppkomna fordran, 439,000 kr., kan på föreskrivet sätt amorteras och räntas.
Slite—Roma järnväg har ej sedan trafikens början kunnat avbetala något av sin skuld till staten. Järnvägens inkomster ha under en följd av år i väsentlig grad understigit utgifterna. Sedan år 1918 har dock en väsentlig ändring inträtt i det att bristen för 1918 endast uppgick till 5,342 kr. och för 1919 beräknas förbytt i överskott om c:a 42,000 kr. Visserligen inträdde nämnda år som ökad taxeförhöjning för godstrafiken 150 proc. – men oavsett denna har trafiken å banan under senare ”år väsentligt ökats, vilken omständighet i främsta rummet är att tillskriva de industrier, som under senare åren tillkommit i Slite med omnejd.
Om också dessa industrier varit välkomna trafikobjekt för uppdrivande av järnvägens inkomster, därhän att företaget så småningom skall uppnå en god ekonomi, har järnvägen dock alltid sin största betydelse för de jordbrukande trakter, den genomgår, vilka ha sin närmaste avsättning för spannmål m. m. över Slite och för sockerbetor över Roma. De kommuner, järnvägen genomlöper, ha även på allt sätt under de gångna åren sökt stödja företaget och även för några år sedan, när järnvägen på grund av att skuldbördan vuxit därhän, att likvidation syntes oundviklig, trätt emellan, genom att avskriva till järnvägen för dess fullbordande lämnade lån på sammanlagt över 70,000 kr. På grund av prisstegringar under byggnadstiden översteg den verkliga byggnadskostnaden den beräknade med c:a 108,000 kr., och det var som bidrag till utjämnande av denna differens, som dessa lån lämnats. Det är att märka, att om man undantager Othems kommun, det här rör mig om småkommuner med ett medelinvånareantal av högst 400 personer. Det är tydligt, att ett efterskänkande av dessa lån, som för en del kommuner. uppgått till 10,000 kr., varit en avsevärd uppoffring och endast kan uttydas som bevis för den vikt, dessa kommuner fästa vid bibehållandet av järnvägen. Å andra sidan, äro dessa småkommuner så pass skattetyngda, n tt en ytterligare kreditgivning från deras sida till järnvägen ej är tänkbar.
Med den ökade trafiken har behovet iav ökad och bättre material trätt i förgrunden, och kommer, alltefter som utvecklingen sker och de äldre materialen slites, att göra sig än kännbarare. Järnvägens hela vagnpark består f. n. av 2 lokomotiv, 2 personvagnar 1 postvagn och 41 godsvagnar. Som en stor del av dessa godsvagnar numera tagas i anspråk för lokalt behov vid lossningar och lastningar över Slite hamn, har den gräns nåtts, då det endast med yttersta svårighet varit möjligt billfredställa trafikbehovet i övrigt. Detta har överhuvudtaget endast varit möjligt därigenom, att de större trafikanterna i stor utsträckning underkastat sig lossning av vagnarna på nätterna. Fr. o. m. innevarande år omöjliggör den ikraft trädda 8-timmarslagen ett sådant arrangemang. Det har vissa tider varit ända till 20 godsvagnar, som på sådant sätt kunnat hållas i dagligt bruk, vilka fr. o. m. innevarande år endast kunna avses för varannan.- dagstrafik. Detta förhållande jämte beräknad ökning i trafiken och slitning av materialen under de närmaste åren ställes järnvägen inför en brist i goda vagnar, som ej torde kunna sättas lägre än till ett 40-tal. ökningen av passageraretrafiken ävensom möjligheten av att en längre tid varig år taga åtminstone en passagerarevagn ur trafik för flödig revidering nödgar styrelsen att räkna med ytterligare en passagerarevagn. Av de båda lokomotiven ha’ det ena gått i ordinarie trafik, det andra i huvudsak använts för växlingar Slite hamn. Då det ena måst tagas ur trafik för tillsyn, har reserv ei funnits, vilket varit till stor olägenhet för ett ändamålsenligt ordnande av trafiken.
Behovet av passagerarevagn och lokomotiv har styrelsen eventuellt tänkt sig kunna fyllas genom en Dieselmotorvagn, vilken enligt de undersökningar styrelsen verkställt skulle Aärdeles väl lämpa sig för trafik på denna bana. De medel som erfordras för anskaffning ex denna materiel, torde belöpa sig till 350,000 kr. Iför anskaffning av denna materiel, disponerar styrelsen f. n. endast 100,000 kr.
Inkomsterna och utgifterna under den närmaste 10-årsperioden beräknas balansera på 260,000 kr. och medelsbehovet under samma tid uppskattas till 350,000 kr. (H. B.)
Gotlands Allehanda.
Måndagen 22 Mars 1920.
N:r 68.