Förre skolläraren. J. Nymans i Rone och hans hustrus ansökan om pension har af k. m:t afslagts.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Mars 1886
N:r 23.
Telefonnätet
på Gotland håller på att vidga ut sig. Till våren hafva vi med säkerhet att påräkna linien klar till Klintehamn och mycket snart derefter sannolikast derifrån till Hemse. Så följer väl snart nog linien till Burgsvik och Rone, hvarigenom nätets hufvudstomme är färdig. De midt i landet boende torde göra klokast i att förena sig om en linie, som ungeförligen följer jernvägen till Hemse, hvarigenom alltså från Hemse skulle beredas den nog inom kort behöfliga utvägen att vid samtal med Visby använda två trådar, den ena öfver Klintehamn och den andra direkt.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 Februari 1886
N:r 12.
Gotlands ekonomiska förhållanden
under sistl. år skärskådades i föregående nummer hufvudsakligen med hän syn till handel samt utförsel och införsel Ett närmare omnämnande af dess öfriga näringar göra vi nu, dervid börjande med sjöfarten.
Af Gotlands handelsflotta, som vid 1884 års slut utgjordes af 4 ångfartyg, 9 skepp, 4 briggar, 40 skonertar och galeaser, 2 kof: far samt 34 slupar och jakter, eller 93 fartyg om tillsammans 9,727,46 ton,bafva under året förolyckats 2 skepp och 1 skonert om 1,231,34 ton, 1 skonert om 115,02 slopats och 5 skonertar om 403,70 ton sålts; under året hafva deremot inköpts 1 skepp, 1 brigg, 2 skonertar och 1 slup om tillsammans 659,47 ton, hvarjämte tontalet till följd af ommätning af en del fartyg bar ökats med 85,89 ton. Vid senaste årsskifte bestod således Gotland handelsflotta af 4 ångfartyg, 8 skepp, 5 briggar, 35 skonertar och galeaser, 2 koffar samt 35 slupar och jakter eller tillsammans 89 fartyg af sammanlagdt 8,722,72 ton, hvadan antalet fartyg minskats med fyra och tonantalet med 1,005.
De in- och utrikes orter, med hvilka öns befolkning hufvudsakligen under året underhållit handelsförbindelse, hafva varit: Lule, Skellefte, Hernösand, Sundsvall, Söderhamn; Gefle, Öregrund, Köping, Örebro, Eskilstuna, Stockholm, Södertelje, Ny: köping, Oxelösund, Norrköping, Linköping, Mem, Valdemarsvik, Vestervik, Figeholm, Oskarshamn, Påskallavik, Mönsterås, Borgbolm, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg, Åhus, Simbrishamn, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona, Råå, Helsingborg, Engelholm, Halmstad, Varberg och Göteborg samt Nystad, Kronstadt, Björneborg, Narva, Kövigsberg, Danzig, Rostock, Lybeck, Neustadt, Holtenan, Kiel, Flensburg, Apenrade, Horsens, Svendborg, Karstrup, Köbenhavn, Helsingör, Stavanger, Wisbeach, Grimsby, Hull, Suaderland, Blytb, Newcastle, Loudon, Bremen, Trouville, S:t Valery, Lissabon, Kadiz, Gibraltar, Torrevieja, Kagliari, Filadelfia, S:t Tomas och Rio de Janeiro.
Trafikförhållandena i Gotlands hamnar framgår genom följande öfversigt öfver inoch utgångaa fartyg under året 1883—1885:
Klinte och Vestergarn, Slite och Kappelshamn äro alltså näst Visby våra mest besökta hamnar.
Utgifterna för Visby hamns underhåll och förbättring hafva uppgått till följande belopp:
Djupet i Visby yttre hamn utgör i likhet med år 1884 fjorton till sexton fot och i inre hamnen 11 1/2 till 13 fot.
Beträffande landthamnarne hafva under sistli. år smärre reparationer verkstälts å brobygnaderna vid Kappelshamn, Fårösund, Slite och Klinte för en sammanlagd kostnad af 2,185 kronor.
Årets tulluppbörd, jämförd med de närmast föregående åren, visar sig sålunda:
Orsaken till den rena tullens och de utrikes båkmedlens minskning under år 1885 är att tillskrifva f de i allmänhet tryckta konjunkturerna inom affärsverlden såväl här som i ntlandet.
Rörande tullbevakningen på ön upprepar och vidhåller tullkammaren hvad den förut anfört angående det tidvisa behofvet af extra förstärkning af bevakningsperso:nalen i Visby under seglationstiden och lämpligaste sättet för detta bebofs afbjelpande.
I länets kreatursförsäkringsbolag voro vid årets slut försäkrade 643 st. hästar för 170,200 kronor och 837 st. nötkreatur för 83,908 kronor eller tillsammans för 25 ,108 kronor, utvisande en minskning af 22,075 kronor mot år 1884.
Hvad öns fiskeriräring angår, gom fortfarande hufvudsakligen består i fångst i saltsjön långst kusterna af strömming, torsk, lax, flundra, gädda, aborre och sik, har densamma äfven under år 1885 varit otillräcklig för befolkniogens behof undantagandes inom Burgsvik, Rone, Ljugarn och Katthammarsviks tulldistrikt, der fisket under höstmånaderna varit tämligen gyn: samt. Laxfisket utanför Visby, som idkats endast under höstmånaderna med tvänne båtar, har varit ganska ringa och medfört ej obetydlig förlust för båtägarne, hvaremot detta fiskeinom Ljugarns distrik gifvit ett mycket godt resultat, i det att der fångats omkring 7,660 kilogram lax För strömmingsfiskets uppbjelpandet hafva äfven under är 1885 undersökningar på statens bekostnad pågått med den förut omnämda sankeapparaten, af hvilken sju nya exemplar med tillhörande termometrar anskaffats och utdelats till begagnand9 vid: drifgarnsfisket vid vestra och östra kusterna. Apparatens användning har i allmänhet af fiskarena omfattats med intresse och densammas praktiska nytta är numera vitsordad af flere bland dem. Intet anslag till förbättrande af öns fiskehamnar har under året utbetalts.
Af bruks- och fabriksanläggningar finnas endast följande nämnvärda, nämligen i Visby stad och närhet: två kalkungnar, hvaraf en obegagnad, en cementfabrik, ett jerngjuteri, ett marmorsliperi jämte stenhuggeri, fyra garfverier, tre färgerier, en ångqvarn, en vattenmjölqvarn, två större och fyra mindre vädermjölqvarnar, ett mejeri, ett tegelslageri, äfvensom ett jervgjuteri, en mekanisk verkstad, ett ångbränneri och en tändsticksfabrik, i hvilka fyra sistnämda anläggningar rörelsen tills vidare upphört eller nedlagts; i Klinte distrikt: ett färgeri, tre garfverier, ett tegelbruk, en kalkugn, en vattensåg med en mjölqvarn, tvänne vattenmjölqvarnar, tvänve vädermjölqvarnar, en ångsåg i förening med två mjölqvarnar, ett mejeri, ett större ångbrävneri i förening med ångsåg och Ångqvarn samt ett skeppsvarf; i Burgsvik distrikt: ett garfveri, ett färgeri, en vädermjölqvarn med gryaverk och valk; i Rone distrikt: två garfverier, tre färgerier, ett mindre ångsågsverk och ett stenhuggeri; i Ljugarns distrikt: fem ångsågar, några mjölqvarnar samt tjugu kalkugnar, hvilka sistnämda numera sällan begagnas; i Katthammarsviks distrikt:
endast några kalkugnar, som dock under under året icke begagnats; i Slite distrikt: ett skeppsvarf, sex kalkugnar, två ångsågar och en ångqvarn; i Kyllej distrikt: tio kalkugnar, af hvilka endast tre under året begagnats; i Fårösunds distrikt: elfva kalkugnar, hvilka nästan varit obegagnade under året, ett qvarn- och ett sågverk, som drifvas med ånga, samt ett qvarn- och ett sågverk, som drifvas med vatten (bägge dessa qvarn- och sågverk nybygda); i Kappelhamns distrikt: sju kalkugnar, en vattenmjölqvarn, en vädermjölqvarn samt en ångsåg.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 Februari 1886
N:r 10.
Om domhkapitlets förord
till en till k. m:t stäld ansökan om rätt till pension från skollärarnes pensionsfond för f. folkskolläraren J. O. Nyman i Rone samt dennes hustru och dotter har nämda hustru anhållit. Domkapitlet har öfverlemnat ansökan för den åtgärd, hvartill k. m:t kunde, med hänseende till Nymans långa och väl vitsordadse tjenstgöring, anse densamma böra till sökandenas förmån föranleda.
Till predikobiträde åt kyrkoherde Lange i Alfva under dennes sjukdom är teologie stunderande T. Pettersson förordnad.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1886
N:r 3.
Folkmängdsförhållanden
på Gotlands landsbygd:
Hafdhems socken: födde 5; döde 12; inflyttade 29; utflyttade 39; folkmängd 31 sistl.
December 680; minskning 17.
Näs socken: födde 5, döde 7; inflyttade 10; utflyttade 7; folkmängd 31 December 440; ökning 1.
Rone socken: födde 25; döde 19; inflyttade 39; utflyttade 49; folkmängd 31 December 1,058; minskning 4.
Eke socken: födde 3; död 1; inflyttade 17; utflyttade 19; folkmängd 31 December 240; ingen ökning eller minskning.
Dalhems socken: födde 11; döde 4; inflyttade 36; utflyttade 34; folkmängd 31 December 503; ökning 9.
Ganthems socken: födde 5; döde 4; inflyttade 6; utflyttade 13; folkmändg 31 December 301; minskuing 6.
Halla socken: födde 6; döde 4; inflyttade 17; utflyttade 18; folkmängd 31 December 218; ökning 1. 3
Lärbro socken: födde 34; döde 29; inflyttade 81; utflyttade 99; folkmängd 31 December 1,386; minskning 13.
Hellvi socken: födde 7; döde 8; inflyttade 29; utflyttade 47; folkmängd 31 December 507; minskning 19.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 Januari 1886
N:r 2.
S. k. lyktgubbar
eller brinnande, fam mande eldslågor kunde man dagarne före jul i det då rådande milda vädret få se om qvällarne i Rone myr. Äfven i myren inärheten af Rone kyrka syntes sådana. Som man vet, härröra de af gaser från ruttnande ämnen i jorden och äro alls ej farliga som vidskepligt folk ofta tror.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Januari 1886
N:r 1.
Från landsbygden.
Tre tama gäss
vid Frixarfve i Rone hafva helt nyligen med vildgässen flugit från ägaren till varmare trakter i söder. Man följde dem till kusten och trodde, att de skulle stanna vid holmarne, men förgäfves.
Fiskeri.
Natten mellan 18 och 19 d-nuts hade 2 båtar satt vid Herta i Burs, dervid den en fått sammanlagdt 55 valar strömming.
Sin belåtenhet
med magasinsräntaus nedsättning har allmogen vid nu skedde ändringar allmänt uttryckt, n. b. der räntan är sänkt.
I Rone sockenmagasin fnnes en skopa för mätning och kastning, som vär årtalet 1 757.
Sjuklig tid
med lunginflammation och nervfeber bar börjat på landsbygden och flere dödsfall ha inträffat.
Ångsågen
på Ronehamn med lokomobil och tillbehör är såld till ett bolag i Sproge för timmer sågning i stor skala. Alva ångsåg skall äfven flyttas till norra delen af landet.
Enkan Anna Erasmidotter
från Smiss i Eke, som ehuru mindre vetande på eftersommaren i fjor rest den långa vägen till Amerika, har derifrån helt nyligen åter kommit, och det ser ut, som om denna resa verkat god på hennes förstånd, ty bon uppför sig nu under sina vandringar efter hemkomsten rätt likt andra menniskor. Men så lär hon på andra sidan atlanten ej haft glada dagar.
När hon berättar detta, gråter gumman som ett barn. Sina barn, som hon skulle besöka, säger hon sig aldrig träffat. Men deremot en hel mängd som bebandlat henne illa, Sist blef hon inspärrad på ett hospital för sinnessjuka, der hon med bakbundna häuder i sällskap med andra fånar drefs för piskan. Isin nöd säger hon sig anropat Gud om befrielse, och en dag kommer en herre och säger: nu »smissmor» skall ni få resa hem. Denne man (som troligen, fastän hon ej vet derom, var hennes son) löste biljett och följde henne till Stockholm. Denna tjenst och denne man har djupt fäst sig hos benne. Nu vill hon i ro förblifva hemma till döddagar.
I fjor vid denna tid nämds jag i Gotl. Alleh; några drag ur hennes lif och hennes boriresa, hvarför jag äfven i år ville nämna detta, helst som hon är ryktbar och populär bland allmogen och alltid närvarande vid tingen, auktioner och större folksammankomster. Hennes växlande öden i lifvet, vore nog värda sitt eget lilla kapitel.
Vår s. k. modernärmg
är ju jordbruket. Och jag antager, att de fleste utaf tidningens läsare äro jordbrukare.
Derför tänkte jag meddela några spridda drag om burndant detsamma tett sig här för det nu snart tillindagångna året 1885.
Väderleken har i år ej varit gynsam, Försommarn ovanligt torr, eftersommarin lika ovanligt våt. Den kalla, torra våren gjorde Kornet kortväxt, en del »kom ej i ax», som allmogen säger, och der axbildningsn försigsick ordinärt, blef det »bara ax», endast 1/2 lot långt mångenstädes, Vid bergningen vållade detta, att en stor mängd koru ej af räfsorna typfiskades, utan blef qvarliggande; kornet blef mörkt och fullt at orenbeter, sten och jord. Klövern har i år varit så kort, tunnoch dålig som den ej varit på ett par decennier och hårdvallshöet lika så, men det lilla, som deraf fåtts, har varit af utmärkt beskaffenhet. Myrfodret har derför i år stått ovanligt högt i pris, 30 till 40 kr. häcken. Kornkalmen är också i år odryg, hvarför hästarne lära få spisa hackelse i långa banor. Rågen gaf en god skörd, visserligen ej särdeles vigtig vara, men dock ymnig a\’kastning efter lass, 2 1/2 till 3 tuunor; halmen såväl af råg som hvete af god besksffenhet. Hvetet gaf omkr, tannor efter lass (65 band) Förvågra, som 1j istid bergade densamma, utrann nog eu tredjedel på roten. Ea del hemmansägare fingo sivasädesskylar illa skadade af det myckva, ihållande regnet på eftersommaren, och särskildt kornet led deraf ganska kävbart. s. k, hafreår var det ej heller, men den hafre £om bergades god var vigtig och kärnig. Denna sorts säd odlas ej mreket och det som sås användes merändels till hästarnes utfodring. Potatisen, som i September månads slut ansågs ej fallt mogen, upptogs för sent under regn cch slask i midten af Oktober och hade genom vätan tagit röta, så att en del fått mer än halfva FÖRRE GER förstörd. Om den upptagits i slutet af Sept-mber, hade den sannolikt varit räddad. Största delen af allmogens kreatur fingo äfven, oförsvarligt nog, vistas ute under det stora regnvädret i oupphörligt regn i åtta dygn i Oktober. Att sådant kan förderfva kreaturen, är ju sjelfklart, Hosta och andra sjukdomssymp:omer hafva derefter visat sig, På grund at de låga prisen har man rödgats sälja sin säd till det yttersta och när sålunda påströet är borta, får man nog se magra kreatur på våren. E1 storoförståndighet tror jag ligger deri, att mårga sitta med 4 hästar, då de deremot ej bafragmerajän två kor. Nej, korna böra intaga främsta platsen.
Lin, hampa, ärter, vickir, betor och rofvor odlas här på söder jämförelsevis litet. Skörden häraf var dock god. Ett undantag gjorde morötterna, som lemuade rivga afkastning.
I och för utdikning af åkrarna vill jag utfrycka som ett önskningsmål täckdikning omsorgsfullt verkstäld. Men innan den kan försiggå, bör jorden vara fullständigt afdikad med öppen afdikning och väl planlagd. Eadast i så fall skall vårt jordbruk lyckas, och vi ej beböfva grufva oss så förfärligt för ett itemveraturförhållanden så växlande år som år 1885.
Jordbrukaren bör ej görastorslagna beräkningar hvilka endast med stor kostnad kunna realiseras, utan han bör gå sakta och lugnt till väga, endast så att säga med tupp\’jät, men göra allt med klokhet och omtanke, om än aldrig så litet, och han skall på ett sådant land som Gotland vinna härliga segrar. Detta kan bovisas bland aunat deraf att en mängd småländingar, som på en liten jordtäppa slagit tig ned här, stå sig bra och taga vodubbelt bättre skördar än de så att säga infödde.
Gute.
Till Amerika.
Från Hafdhem reste häromdagen en ung hemmansägare, hvilken ej längre kuude håller ut på stället härstädes, emedan skulderna öfverskredo inkomsterva, Han sålde innan sin afresa till en bekant i närheten åtskilligt bo hag och kreatur och erhöll derför respenningar. Flere fordringsägare blefvo lurade, ensamt tvänne sådana hade att fordra 1,100 kr.
tillhopa. Hemmanet är »Hypotiseradt» så att af datta har man ej mycket att vänta. Vår sagesman påstår att orsaken till hans ruinerande voro verkningar af det tryckande laga skifte, som derstädes kort förut blifvit verkesäldt, samt de dåliga tiderna.
En väderleksspåman
å Söder, som i många år förutsagt hvad väderlek man hade att vänta, har förklarat att »slädväg» och snö skulle inträffa före jul, och han tror äfven på slädväg i julbelgen, — få se, om det slår in.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 22 December 1885
N:r 102.
Från landsbygden.
Decembertorgdagen I Hemse tedde sig för kreaturshandeln icke illa, ty alla der befintliga nötkreatur såldes.
Endast 3 hästar såldes och några byttes. Prisen voro: hästar och oxar 60 till 105 kr., kor 60 till 80 kr, Gamla hästar 30 kr, och russ 75 till 100 kr. Fårköttet 8 kr. och gåskroppar 3:50 för 20 skålp.
Olyckshändelse.
Under det kyrkoherden Lange i Alfva åkte emellan Högby och Alfva prestgård i förra veckan, skyggade hästarne och satte i sken, hvarvid vagnen stjelpte i diket, dervid kyrkoherden afbröt ena benpipan. Till följd deraf predikade i Hemse i söndags pastor Gadd från Lojsta.
Kyrktaket i Hemse har genom dea senaste stormen mycket illa skadats. Som bevis på stormens kraft må anföras, att teglen från taket förts ut i den på andra sidan om kyrkogården liggande prestängen. Taket är för öfrigt alldeles ramponeradt.
I Rone kyrka predikade söndagen 29 Nov. kl. 4 e.m. en hemmansägareson från Bjerges i Lau. Det ganska ovanliga att en »ostuderad» person får beträda predikstolen inträffade af den anledningen, att skolhuset, hvari sammankomsten var utlyst, befans för litet för den tillströmmande folkmängden. Man anhöll derför hos pastorn om kyrkan, som liberalt nog uppläts, och vid ljus och orgeltoner hölls der en stilla aftonsång.
Den starka stormens verkningar.
På ett i närheten af Magnhuse gård i Rone stående ladugårdshus afrefs fodertaket med sparrar och rafter alldeles. Telegrafstolpar å linien Klinte—Ronehamn kullblåste och tråden afslets i närheten af Getor gård i samma socken, Vid Hulte i Hemse slet en väderqvarn sig lös och förlorade på mindre än 10 minuter alla fyra vingarna. E>» mängd träd bafva kullblåst i skogarne, dock ej i uågot ovanligt antal.
Väderleken.
Kl. 8 i tisdagsmorgse 8 Dec. var på sydöstra Gotland 11 grader kallt. I dag 9 Dec. är det vestlig blåst med snöyra och 5 grader kallt.
Landtmannaskolan har satt myror i hufvudet på en mängd unga gossar, som vilja framåt i verlden, och troligen kommer den ätven att blifva besökt af många hemmansägaresöner. Åtminstone vet jag många, som fundera derpå. Hvad de egentligen frukta är icke, som många tro, vistandet å fastlandet, utan att Hushållningssällskapet skall komma att lägga band på deras personliga frihet efter kursen på fastlandet. Men detta härrör af ett missförstånd och troligen skall bestämmelsen att eleverna böra vistas ett år eller något i hembygd utan något större tvång, antagas utaf de fleste.*)
*) Meningen lär också vara, att de, hvilka erhålla understöd för att på annan och ijordbroksafseende mera utvecklad ort praktiskt studera landtbruket, företrädesvis komma att utses bland sådana sökande, som här på Gotland genom arf eller på annat sätt hafva utsigt att komma i besittning af landtbruksegendom.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 December 1885
N:r 99.
Från landsbygden.
Ett fickurs märkvärdiga öden.
En person vid Sigdes i Rone förlorade, under det spillningen utkördes på åkern på törsommaren, sitt ur. Man letade allt hvad tygen höllo, men fann det ej. Derefter plöj les åkern åtskilliga gånger, såddes med höstsäd, hvilken äfven året derpå bergades, hvarefter åkern sedan på bösten i fjor (1884) höstplojdes med väudplog. Rätt som det var observerar den plöjande vågonting blankt i tiltan och — uret var funnet: Det märkvärdiga härvidlag är dock nu ej slut. Uret återstäldes till ägaren.
Ett högst ovanligt stjernfall
iakttogs 27 Nov. på qvällen under halfklar himmel och stark, byig storm från ost till sydost. Termometern visade 4 grader kallt. Som ett bevis på buru talrikt meteorstenarna töll» kan nämnas att på fem minuter kunde räknas ända till 650 oc en stor del deraf syntes brinnande och träsande slockna tätt vid marken. Sedan sjelfva stenen slocknat, syntes alltid efteråt en lång strimma vppfyld af små hvarandra korsande gnistor. Det hela, ett på samma gång praktfullt och storartadt skådespel, hade lockat ut folken ur husen, tämligen högt förkunnande att nu måtte verldeus sista tid vara kommen. Fenomenet varade visserligen ända till midnatt men var talrikast och starkast mellan kl. 6 och 7 på qvällen.
Om samma nraturföreteelse skrifves till oss från norra Gotland:
Ert stjernregn af högst sällsynt prakt visade sig igår, 27 Nov. från kl. 5 till 10 e.m. och fortfor kanhända ännu senare på natten.
Från den triangel, fom bildas af stjernbilderna Väduren, Perseus och Andromeda inströmmade på bimlahvalfvet i hvarje sekund massor af meteoriter, som med mer eller mindre lysande eldstrålar refflade luftkretsen i alla väderstreck. De flesta drogo raka eldstrålar efter sig såsom en gevärskula skulle göra, men ofta beskref meteoriten en sigsag bana som tydde på att den icke hade kulform, utan var flat eller aflång.
Stjernskotten inom den ofvanvämda triangeln utmärkte sig genom inga eller högst obetydliga strimmor; de uppflammade och dogo samma punkt, hvaremot de som närmare horisonten kommo inom luftkretsen ofta drogo eldstrålar efter sig, som syntes en god stund efter det meteoren försvunnit.
Åskslaget i Hafdhems kyrka,
som visserligen förut är omtaladt, är dock så märkligt, att jag måste, sedan jag närmare åsett dess verkningar, här beröra det. Strå len, som först träffat tornets spira, har där delat sig och följt de båda sparrarne, som den rispat och befriat från bräderna. Dereftir hafva båda strålarne, en på vestra och den andra på södra sidan, gått in i murarne mellan stenarne, dervid hela det förut bristfälliga tornet skakat:, så att det nu fått en mycker stark lutning åt öster. Södra muren har blitvit klufven, en stolpe i klockhålet bortkastad, hvarjämte strålen orsakat åtskilliga synliga och osynliga ras af sten och grus i murarne.
Urtkommen på östra sidan har strålen afkastat fem tegel af skeppets tak, derifrån hoppat till ett j-rnankare i muren, dervid gjort åtskilliga snedsprång dels till orgeln med dess förgy lningar och dels till hvalfvet ofvanför. Men det märkvärdigaste af allt tyckes mig att en fönsterpost af trä rispats ifrån fönstret till hela sin längd utan att en enda ruta skadats. Detta åskelags skador å tornet äro af den beskaff-nhet, att de ej gerna kunna säkert uppskattas eller värderas, emedan verkningarne i de icre murmassorna ej kunna ses.
Torgdagen
i Hemse i Nov. har man kallat den stilla, och fastän en stor mängd folk med kreatur hade infonvit sig, var dock allt stilla lugnet. Några kor såldes dock till et: pris af mellan 40 och 60 kronor, sex oxar 65 till 95 kr. samt ett par hästar till 50 kr. st. I öfrigt verkstäldes åtskilliga hts\’byten, några ungnöt såldes och trädgårdsalster såsom äpplen, kål, rofvor och morötter exponerades med strykandeafsättnivg.
Torgdagen å
Sandesrum
derförut i Oktober, som utmärkte sig för vackert väder och en stor mävgd slöjdalster, var för kreaturshandeln lika stilla. Jag vill här nämna, att det infanno sig en stor mängd bleckslagare, köpparslagare, krukomakare och jernhandlare, ja man sålde visserligen en och annavu duk ochtyger, men jag anser, att myndigheterna ej böra vara raska åtal härvidlag, helst under sådana tider som nu.
Sundre 28 Nov.
Okändt strandadt fartyg
Natten me\’lan 10—11 Nov. såg man på grundet Udden –häratanför en topplanterna, hvilken icke rörde sig ur stället. Sedan dagen började gry, syntes på nämda grund en stor och tungt lastad ångare; men innan båten från land framkom till den strandades hjelp, kom ångaren flott, hvarefter h&n lade till sjös. Utkommen ett stycke från land, ändrade ångaren åter kurs och styrde följaktligen tätt förbi många farliga grund; men slapp dock förbi.
Ett sylspett
af 3 tums längd påträffades bäromdagen i ett slagtadt kreatur, sedan kreaturet (en ko) blifvit behörigen uppskuret.
Hallströmska stenbrottet i Sundre.
I detta sandstensbrott är numera endast en urbetare sysselsatt. Det förljudes att ägaren byggmästaren K. Hallström i Stockholm sålt sina hirvarande gårdar, sedan han erfarit att de gifvit en för ringa afkastning. Dei storartade affir, som nämda man här i åratal bedrifvit, kommer såldes att helt och hållet upphöra.
På en grindstolpe
af sandsten, nyligen upptäckt, kan läsas föl jande i runskrift inristade ord: «ägaren af denna gård bar under dyr tid låtit uppsätta detta hus och nedsätta denna griudstolpe.
Stolpen har tydligen en längre tid legat i jorden. Skada blott att förstörelselystna menniskor sönvderkrossat detta fynd, för att begagna det som pinnar i stenmurar, på hvilka, iföljd af laga skittet, ingen ända är.
Sorglig tilldragelse.
Vid bröllop plägar den ovanan, bland många andra, förekomma, att ortens skyttar samJag till bröllop huset för att, som det heter, «salutera för brudparets välgång.» Under sådana förbållanden hände det vid Vestergårda i Sundre, att en dräng illa skadade sig i högra handen.
Vackert så.
Potatisen har på många ställen härutåt gifvit, en om man så vill säga, oväntadt stor afkastning. Till dömes kan anföras, att en hemmansbrukae här i trakten, efter två tunnors u säde, fick tretton tunnor. En bondei Hamra, som satt tre tunnor, fick tyratio. I Hamra har ock potatisen i år varit särdeles gifvande. Rigen, kornet m. m. ha deremot der varit ganska klent.
Viborgska smällen.
En okynnig pojke företog rig häromdagen, utt: med en dynamitpatron söka efterapa Viborgska smällen. Oförståndigt nog lades patronen tillika med andra exploderande ämnen allt för nära ett boning-hus, och smällen följdes derför af några glasrutora splittrande. Att inga större skador uppstodo, ärförvånansvärdt.
Väderleken.
Vädret är här, i förhållande till den sena hösten, rätt vackert. Kylan har nu några dagar varit ganska sträng, ändu till 4—5 grader. Snö har icke fallit; deremot förekom här tisdagen 24 Nov. en häftig hagelskur, som för några ögoublick hvitfärgade marken, En likadan hagelskur nedkom torsdagen 26 Nov.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 1 December 1885
N:r 96.
Borgerligt äktenskap
ingicks i dag inför kronofogde Bokström mellan Adolf Fredrik Fredriksson från Rone och Matilda Lovisa Jonasson från Vänge.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Oktober 1885
N:r 81.