Etikett: Rone

Rone socken ligger på södra delen av Gotlands östkust.
Gårdsnamn: Autsarve, Botes, Burge, Davide, Domerarve, Findarve, Frigsarve, Gerete, Getor, Gullgårde, Hallbenarve, Halor, Hägdarve, Jakobs, Jaksarve, Lauritse, Lillgårds, Magnuse, Malms, Mattsarve, Ogges, Prästgården, Roes, Sigdes, Smissarve, Stale, Tomte, Tronhage, Uggårde, Vinarve, Ålarve, Änggårde.

Publicerat

Gotlands landsting,

det 23:e lagtima, sammanträdde i går kl. 9 i hypoteksföreningens lokal. Sedan k. m:ts förordnande för lektor Bergman att vara tingets ordförande upplästs, helsade denne ledamöterna välkomne, allvarligt önskande att ban måtte kunna med oväld, reda och ordning leda tingets förhandlingar. Hurnvida det skulle lyckas, komme att bero på det vänliga understöd, han af alla påräknade. Han vore öfvertygad att öfverläggningarne skulle präglas af allvar och noggrann pröfning samt besluten lända fosterbygden till gagn och fromma. Och vid olika meningar hoppades han, att den vänlighet, det inbördes förtroende, som alltid utmärkt Gotlands landsting, nu icke heller skulle brista. Af länets närvarande höfding väntade han många goda råd och många stundom behöfliga upplysningar.
Vid derefter anstäldt upprop befunnos samtlige medlemmar närvarande med undantag af aflidne P. Endårell och för sjukdom frånvarande O. Löfvengren, Stenkyrka, i hvilkas ställe inkallats ersättarne T. Wiberg, Endregårda och M. Pettersson, Kaungs.
Tinget utgjordes alltså af följande ledamöter:

För Visby stad:
Bankdirektör Kolmodin,
Häradshöfding Waldenström.
Lektor Bergman.
Gördelmakare P. A. Hellgren.
Bankdirektör H. Pettersson.
Konsul Karl L. Ekman.

För norra häradet:
Riksdagsman Per Larsson, Fole,
Hemmansägaren L. P. Bodin, Lokrume,
Nämdeman L. P. Christensson, Hörsne,
d:o Lars Granberg, Dalhem,
Hemmansägaren L. N. Eklund, Nygårds Fole,
d:o O. Björkegren, Lärbro,
Kapten Broander, Källunge,
Fanjunkaren O. Broström, Bro,
Hemmansägaren T. Wiberg, Endregårda,
d:o M. Pettersson, Kaungs, Veskinde.

För södra häradet:
Hemmansäg. O. Åkerbäck, Hejdegårda Hejde,
Nämdem. O. R. Pettersson, Liffride, Stånga,
Konsul L. Cramér, Rone,
f. Riksdagsm. L. Norrby, Stenstu, Fardhem,
Hemmansäg. O. Pettersson, Odvalds, Linde,
Nämdem. O. N. Bolin, Gandarfve, Alfva,
Hemmaneägaren Hägg, Higvalds, Gerum,
Landtbrukaren Wöhler, Klinte,
Fanjunkaren O. Kahblström, Atlingbo,
Hemmansäg. Lars Pettersson, Hallbjens, Lau.

Till sin vice ordförande utsåg tinget direktör G. Kolmodin med 22 röster (3 röster tillföllo häradsh. Waldenström). Han tackade för förtroendet, hoppandes att hans krafter vid detta landsting icke måtte tagas i störfe anspråk än vid de föregående.
I ledigheten efter aflidne häradsskrifvare Molander antog tinget till sekreterare länsbokhållare O. Melin,
Tinget öfvergick derpå till tillsättandet af de utskott, som ansågos behöfliga för beredning af en del bland de föreliggande ärendena. Dessa utskott, till antalet 8, fingo följande sammansättning:
1:sta utskottet (för behandling af stadgan angående strömrensning): hrr Waldenström (22 röster), P. Larsson (21) och Norrby pe
2:dra utskottet (lasaretts- och sjukvårdsfrågor): hrr L. Cramér (16), Waldenström (13), Hellgren (12), Granberg (11) och Hägg (11).
3:e utskottet (anslag till sjukstuga i Hemse): hrr Broander (8), Hellgren (6) och Åkerbäck (5).
4:e utskottet (anslag till fiskeritillsyningsman) hrr Cramér (17), Wöhler (14) och Broander (8).
5:e utskottet (anslag till en länsmejerist): hrr O. R. Pettersson (11), Christensson (7) och P. Larsson (6).
6:e utskottet (utgifts- och inkomsstatens upprättande): hrr H. Pettersson (14), Bergman (12) och Ekman (11).
7:e utskottet (protokollssammandraget): hrr Kolmodin (19), H. Petterssou (7) och Bergman (6).
8:e utskottet (för uppgörande af förslagslistor till åtskilliga val): hrr Norrby (16), P.
Larsson (16), H. Pettersson (11), Ekman (10) och Granberg (9).
— Hr Kolmodins motion om anvisande till >Gotländska föreningen för de blindas väl» af 200 kronor, som från 1884 reserverats af de utaf landstinget anslagna medel för blindundervisningen, hvilka på grund af bristande ansökningar om bidrag icke utgått, bifölls med vilkor att föreningen till nästa landsting inkommer med redogörelse för medlens användning.
— Till belöningar för dödande af rofdjur anvisades förnyadt anslag för åren 1886—1888 af 1,000 kronor årligen.
— Det anslag, som sistlidne årslandsting för 3 år beviljade till en undervisningsanstalt under benämningen landtmannaskola, beslöt tinget skulle för de återstående 2 åren utgå till folkhögskolan, hvilket namn man för bibehållande af statsanslaget kommer att låta skolan tillsvidare behålla.
— För öfrigt föredrogos inkomna revisionsberättelser och ansvarsfrihet beviljades samtlige vederbörande förvaltare.
I sammanhang härmed må påpekas en egen praxis, som utbildats angående spritbolagets revisionsberättelse. Denna brukar af tinget utan vidare läggas till handlingarne, ehuru tinget är fullt berättigadt att yttra sig om ansvarsfrihet för förvaltningen, cå tinget författningsenligt genom valdt ombud deltager i revisionen.
— På qvällen gafs & länsresidenset supé för tingets ledamöter, hvarvid tingets skål föreslogs af landshöfding Poignant, som dervid erinrade om att lösen för denna korporation liksom för individen i allmänhet måste vara framåt! ej stillastående, ej tillbakagång. Skålen besvarades af tingets ordförande lektor Bergman med en skål för landshöfdiogen och hans familj.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 September 1885
N:r 78.

Publicerat

Från landsbygden.

Torgdagen
nu senast i Hemse var talrikt besökt, utan att derför affärerna voro lifliga, svarare nästan tröga och omsättningen ringa vid låga pris såsom för hästar 100—150 kr., oxar 90 —185, kor 45—80 kronor.

De religiösa mötena
ha äfven sträckt sig till Rone. Särskildt var ett 30 Augusti af frikyrklige ordnadt möte besökt af mycket folk och goda predikanter. I går 6 Sept. höllo baptisterna möte på Ronehamn, dock något mindre besökt.

Väderleken,
som varit ytterst regnig och i hög grad försvårat kornets bergning, har ändtligen börjat visa annan karaktär med klar luft, hvarefter vårsädens inbergning snart torde vara afslutad, om några vackra dagar inträda. Men idag måndag på morgonen har ett starkt och ganska. häftigt åskväder med slagregn gått öfver södra delen af Gotland. Många påstå, att en slik åska med så förfärliga knallar ej i mannaminne gått fram här. Den räckte i 8 timmar, och under hela tiden var vestra himmelen klar, under det att ovädret drog sig öster på utåt hafvet. Ryktet färmäler äfven att åskan slagit ned i Hafdhems kyrka, i träd vid Öfveröstres och Gandarfve i Alfva samt på flere ställen i skogen.

Strömmingsfisket
har nu en tid bortåt vid östra kusten varit föga eller intet gifvande, hvarför priset stigit till 50 öre valen. Derför har den rika tillgången på sill varit ganska välkommen, och fastän Klintehamn vid hvarje resa medfört stora partier, hafva dessa dock haft en strykande absättning. Likaså den lilla fisk som kallas brissling, hvilken förut här på landet varit alldeles okänd, eå att då den började först hitföras ansåg allmogen den nästan för dålig, emedan de hade fördom mot densamma, men pu ätes den med begärlighet i hvarje hushåll.

Hamnbygnaden
vid Hus fiskläge, som har en rätt stor omfattning, i det 2 stora s. k. hamnarmar lagts ett stort stycke ut i sjön samt derefter sprängning, muddring och fördjupning deremellan ägt rum, är nu ändtligen i det närmaste färdig. Den har kostat fiskarena mycket arbete och många utaf dem flyttade ifrån stranden, då detta stora arbete skulle företagas, men de som troget hållit ut kunna nu glädja sig åt fullbordadt värf. Ja, att i störm och oväder kunna landa säkert utan att riskera lifvet just vid landningsstället, är allt en god fördel, som fiskaren här vet att värdera.

God skörd
kan man kalla, då efter 11/2 tunnas utsäde vid Frixarfve i Rone skördats 17 tunnor ren råg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 September 1885
N:r 73.

Publicerat

Från Rone meddelas,

att en arbetare (namnet var meddelaren obekant), tidigt i söndags morgse omkommit på sådant sätt, att han af våda ramlat ned i sjön från brohufvudet vid hamnen. När han död upptogs, befans han hafva blåmärken på kroppen, hvadan man antager, att han i fallet slagit sig mot stenarne och deraf funnit döden. Olyckan uppgifves hafva timat, då han i upprymdt tillstånd på natten med några kamrater återvände från ett gille.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 September 1885
N:r 72.

Publicerat

Årets landsting

utgöres af följande ledamöter och ersättare:

För Visby stad.
Ledamöter: Bankdirektör Kolmodin, häradshöfding Waldenström, lektor Bergman, gördelmakaren Hellgren, bankdirektör Pettersson och konsul Ekman;
Ersättare: Öfverstelöjtnant Ihre, kaptenen Oskar Eriksson, läroverksadjukten doktor J. Kahl samt handlanden J. T. Lundin, lasarettsläkaren d:r G. Bolling och grosshandlanden Axel Ekman.

För Gotlands Norra Härad.
Ledamöter: Riksdagsman Per Larsson, Lilla Fole i Fole socken, hemmansägaren L. P. Bodin, Grausne i Lokrume, nämdemännen L. P. Christensson, Norrbys i Hörsne, och Lars Granberg, Granskogs i Dalhem, hemmansägarne L. N. Eklund, Nygårds i Fole, och Olof Ludvig Björkegren, Angelbos i Lärbro, kapten Broander i Källunge, nämdemannen Oskar Löfvenberg, Lauhage i Stenkyrka, och fanjunkaren O. Broström, Eriks i Bro.
Ersättare: Hemmansägarne T. Wiberg, Endregårda i Endre (hvilken inträder såsom ledamot i aflidne P. Endrells ställe) och N. Jacobsson, Kyrkljufves i Vänge, fanjunkaren Jakob Österberg i Kräklingbo, hemmansägaren M. Pettersson, Kaungs i Weskinde, nämdemannen Jakob Arvidsson, Glammunds i Akebäck, hemmansägaren J. N. Söderberg, Sylfaste i Follingbo, nåmdemärnen J. K. Johansson, Gute i Bäl, och A. Englund, Banna i Lärbro, landtbrukaren L. M. Larsson, Skäggs i Westkinde, och fanjunkaren M. F. Gahne i Bäl.

För Gotlands Södra Härad.
Ledamöter: Hemmansägaren O. Åkerbäck, Hejdegårda i Hejde, nämdemannen O. R. Pettersson, Liffrida i Stånga, konsuln L. Cramér i Rone, landtbrukare Ludv. Norrby, Stenstu i Fardhem, hemmansägaren Oskar Pettersson, Odvals i Linde, nämdemannen O. N. Bolin, Gandarfvei Alfva, hemmansägaren Johan Hägg, Hägvalds i Gerum, landtbrukaren Wilhelm Wöhler, Klintebys i Klinte, fanjunkaren O. Kahl ström, Lilla Atlings i Atlingbo, och Lars Pettersson, Hallbjens i Lau.
Ersättare: Fanjunkaren Lars Jacobsson, Hallvans i Garda, hemmansägarne Olof Hallbom, Häggdarfve i Silte, J. Ohlsson, Kyrkeby, J, Uddin, Ungbåtels i Stånga, Olof Jacobsson, Skogs i Hejde, Olof Pettersson, Hallute i När, Anton Lagergren, Kyrkebols i Garda, Georg Niklasson, Bjers i Löjsta, och Ferdinand Hermansson, Hafvor i Hafdhem, samt nämdemannen Karl Hägg, Petes i Hablingbo.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 September 1885
N:r 71.

Publicerat

En kustroddaretjenst

med tjenstgöringsskyldighet tills vidare inom Gotlands distrikt har lockat elfva sökande nämligen e. o. tullvaktmästaren i Visby J. A. V. Lind, e; o. kustroddarne T. A. Thomsson i Rone, D. P. Jansson i Spårösund, O. K. Nordin i Lutterhorn, F. F. Petterson i Hasselö, K. Pettersson och P. A. Petersson i Ronneby, A. Olson i Östra Hästholmen, O. V. Erlandson och B. H. Pettersson i Helsingborg samt P. J. Håkansson i Aspö.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 Augusti 1885
N:r 68.

Publicerat

Från sjön.

I Åbo hemmahörande skonerten »Matteus», kapten Lindqvist, inkom läck i lördags till Rone. Fartyget, som var på resa från Kotka till Kolding, hade trälast, som un håller på att lossas.
— Engelska ångfartyget Jesso, kapten Smith, stadt på resa från Kronstadt till Taganrog vid Asowska sjön, strandade i torsdags middag under tjocka å Faludden.
Bergningsångaren »Poseidon» ankom redan följande dags morgon till strandningsstället, dit »Belos» äfven anlände samma dags qväll. Fartyget, som var lastadt med omkring två tusen ton ryska jernvägsskenor, flottogs igår morgse. Ångfartyget, som är 300 fot långt, hade endast eräte obetydlig skada.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 Augusti 1885
N:r 66.

Publicerat

Olyckshändelse.

En elfvaåring gosse, son till arb. O. Hallin på Ronehamn, föll häromdagen under lek på Getor gård i Rone ned från stjernaxeln i tröskverket, hvarvid han bröt halsen och genast afled.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 28 Juli 1885
N:r 60.

Publicerat

Dödsfall Karl Niklas Grönström

Att min älskade make, hemmansegaren Karl Niklas Grönström, född den 22 September 1837, stilla afled härstädes söndagen den 19 Juli kl. 5 e.m., innerligt sörjd och saknad af mig och sex barn samt syster och en åldrig moder, har jag den sorgliga pligten slägt och vänner tillkännagifva. Roes i Rone d. 20 Juli 1885.
Katarina Grönström.
Sv. Ps. 477 v. 8, 9. och 344 v:na 1, 2.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Juli 1885
N:r 59.

Publicerat

Från Burge gästgifvaregård,

som förklarats smittad af mjältbrand, får skjuts nu ej utgå. Skjutsning utgöres i stället från Tjengdarfve i Hemse, Sicklings i Klinte, Qvinnegårda och Lingvide i Hafdhem, Halor i Rone och Bopparftve i Ejsta.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 21 Juli 1885
N:r 58.

Publicerat

Från södra Gotland.

Senaste torgdagarne
i Hemse hafva visserligen företett jämförelsevis liflig tillförsel både af folk och kreatur, men affärerna hafva inskränkt sig till ett minimum, dels emedan de förut varande prisen, på hvilka säljarne hållit, af köpare ansetts förhöga samt nästan omöjliggjort köpeaftal, dels emedan endast få behof af verkligt goda kreatur gjort sig gällande. Af hästar såldes endast de gamla och billiga till sommarbruk och för de närmaste behofven. Af oxar och kor hafva endast få exemplar afyttrats till slagt. Man tror visserligen, att ett starkt prisfall på kreatur skall inställa sig, men detta torde dock låta vänta på sig, ty om också de:ta års skörd blir klen, finnes ymnigt med gammal halm ilandet, som man tror fyller behofven för nästa vinter.

Idoghet.
Tvänne fattiga döfstumma personer sammanvigdes för omkring 20 år sedan i Rone, och med en viss oro tänkte man på deras framtid, som hvar och en trodde skulle varda endast nöd och elände. Men se mannen, som hade lärt skomakareyrket, kom att drifva detta med alvar och kraft, lefde äfven nyktert och stilla och om några år började de båda, flitiga som myror, sjeltva att bygga egen stugu på Ronehamn. Deras stuga står nu färdig, men för två år sedan blef hustrun illa sjuk och dog nu öser ifrån sin bedröfvade man och 3 barn.

Om taxeringskomitén
med dess luntor, gubbar, gillen, prat och skålar och telefonnätet se\’n — vill jag tala en annan gång. Nu önskar jag bara mig vara tjensteman och dertill en resande sådan. O, hvad bevillningsafdrag jag skulle få, Den nya förordningen i den vägen lär ju enligt vissa lagkarlars uppfattning vara så liberal, att t. o. m. presterna erhålla afdrag för sina resor, då de skola ut att döpa barnungarna i bondstugorna. Ja ja derom är det fråga, ehuru saken ännu är omtvistad. Men om klockaren, som får lunka med, erhåller något sådant (ty de ha väl aldrig kunnat tänka sig minskning i skatten å tjenstens vägnar) afdrag, vet man ej än, men nästa år tänka äfven de lemna in sina långa räkningar. De äro ju statens tjenstemän äfven de såväl som presterna, oaktadt dessa alla uppbära sina löner från socknarna, OR lott att vara komitéledamot hädanefter!

När
är en af landets största och folkrikaste socknar. Dess stora skolhus är ett bland de största på landet. Ett idogt och sträfsamt folk tar sig fram här, trots att jorden ej är med den bästa. Endast i närheten af kyrkan är jorden bördig och trakten vacker, men sedan ser allt kalt och tort ut. Fiskare är nästan hvarje person och af fiske lefva de fleste. Laga skiftet har börjat här för 8 åtta år sedan, men torde räcka i 8 år till, emedan hela socknen är endast ett skifrelag. I »hammaren», en utmark på flere hundra tunland, släppas större delen är Krekta ren. På den nästan landfasta holmen står en välbehöflig fyr. Hamn med ankarplats för fartyg finnes, ehura den ej ofta begagnas. Af vackra gårdar må nämnas Nixstjupssamt Hallute, hvarest är planterad en allé från landsvägen ned till gården och derifrån 6,000 fot genom åkrar och ängar, slutande med en trädgård jämte en af jord bildad terrass. Kyrkan med sitt ovanligt spetsiga torn, som nu håller på att repareras, är mörk invändig, saknande fönster på norra sidomuren. Kyrkogården har ett lågt, nästan sankt läge. Den stora, fiskrika Närså, som flyter tätt förbi kyrkan och skolhuset, drifver flere sågar och qvarnar: ända långt fram på sommaren. Dess största vatten kommer från Laus myr, men hon börjar på andra sidan Tenglingsmyr i Etelhem, I När finnas stenbrott, kalkugnar, mejeri, fisksalteri m. m. samt två handelsbodar. I prestgården finnes en mycket stor ladugård, bygd i forntiden, och i dess trädgård ett mycket stort valnötträd. Gamla seder och bruk sållas här i helgd och dessa menni-kor i När och Lau äro ock ett härdigt, dugtigt och arbetsamt folk samt nästan hvarenda en sjödugliga och fiskare.

Den långvariga torkan
gör att säden ser upptorkad ut, kornet särskildt företer en bedröflig anblick. Större deien är redan nu förderfvad och kan ej bjelpas, om också regn faller. Länge har bonden sett efter hvarje liten molntopp, men himlen har nekat, ser bara hård, torr och varm ut, Råttor, harar och fåglar kunna i flockor varseblifvas vid vattenställena. Nu är det om pågonsin vigtigt att bonden ser till sina kreatur, att de erhålla friskt och tillräckligt vatten.

På himlen
syntes midsommardagen på qvällen ett smalt, långt, hvitt moln, liknande en Himlen deromkriag var grön och gredelin. En qväll kl. 10 derefter syntes en röd pelare uppsuga i vester från synranden till zenit, skiftande i regnbågens färger på sidorna, under det flammor, likt norrsken, varseblefvos på flere håll.

En orm
sågs häromdagen i en hage i runda spiralringar klifva upp uti en smal tall. Men väl uppkommen blef han nedskakad och förpassadas af åskådarne ur lifvet.

Fisket
å östra kusten är högst litet gifvande i sommar. Man tror orsaken vara bristen på ihållande stadiga och sydliga vindar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 Juli 1885
N:r 56.

Om Oss Drivs med WordPress