Till ledamöter i länets pröfningsnämd,

hvars förhandlingar börja 24 nästkommande September, har k. m:ts befallningshafvande utsett:
Häradshöfding Valdenström, grosshandlare Axel Ekman och smedmästare K. A. Sandberg i Visby, v. pastor Å. Sundblad, Barlingbo, hemmansägarne J. Larsson, Endre, L. P. Bodin, Stenkyrka, och L. N. Eklund, Fole, handlande F. Nyströr, Slite, kyrkoherde A. Nyberg, Rute, kronolänsman B. Bolin, Hejnum, skollärare L. P. Qviberg, Gammalgarn, handlande V. Eriksson, Östergarn, hemmansägare Jakob Olsson, Etelhem, kapten H. Vennemo, Fide, handlande Broander, Rone, fanjunkare O. N. Bolin, Alfva, fanjunkare J. Jacobsson, Ejsta, handlande R. Snöbohm, Klinte, ingeniör F. R. Cedergren, Klinte, samt hemmansägarne Kristoffer Larsson, Atlingbo, och Joh. Eklund, Sanda.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 7 Juli 1885
N:r 54.

Skolråden

i Rone, Eke, Östergarn och Gammalgarn hafva, med anledning af det af folkskoleinspektören anmärkta förhållandet att enligt de från skolråden ingångna uppgifterna ett större antal inom skolåldern varande barn saknat ordnad undervisning, af domkapitlet erinrats att ställa sig till noggrann efterrättelse k. m:ts stadga för 1882 angående folkundervisningen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Juni 1885
N:r 49.

Väghinder.

Ena större bro å all männa vägen från När till Lau kommer från 29 dennes till 5 Juli att rifvas och omläggas, då i stället vägen genom Garda och Lye socknar kan begagnas.
— En bro å vägen mellan Smissarfve gård i Rone och Hallvide i Eke kommer 16, 17 och 18 dennes att rifvas och om läggas, under hvilka dagar resande i stället kunua färdas den mindre vägen från Smissarfve i Rone genom Alfva socken.
— Flere broar komma 16 och 17 dennes att omläggas å allmänna vägen mellan Sanda kyrka och Klintehamn, då vägen förbi Sandeskes i Sanda i stället kan begagnas.
— En bro å allmänna vägen mellan Ala och Buttle socknar vid s. k. Velinge såg kommer 16 dennes att omläggas, då resande i stället kuana färdas å vägen genom Sjonhems och Vänge socknar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Juni 1885
N:r 47.

Om Gotlands lotsnings- o. strandningsförhållanden år 1884

meddelar lotsstyrelsens afgifna Årsberättelse nedanstående uppgifter:
Inom Gotlands lotsfördelning verkstäldes år 1844 813 lotsningar, deraf vid Visby 247, vid Klintehamn 140, vid Slite 72, vid Rone 60, vid Kyllej 53, vid Vestergarn 47, vid öfriga hamnar växlade antalet mellan 29 och 5. Lotsningarnes avtal vid Visby var åren 1871—80 i medeltal 286, för åren 1881—84 i medeltal 256. I lotspenningar nämda år erlades 6,090 kr. Derstädes funnos 14 lotsplatser, 8 fyrplatser, 3 lifräddningsanstalter, 30 kronolotser och 1 öfverlots.
Strandnings- och olyckshändelserna vid öns kuster voro 1863—982 summa 469, deraf 173 »vrak» och i medeltal 8,65 vrak; 32 år 1883, deraf 8 vrak; 28 år 1884, deraf 9 vrak. — med »ringa skada» 1863 —83 i medeltal 11,75; 1883 19; 1884 14. — Med »betydlig skada» 186382 i medeltal 3; 1883 5; 1884 5.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 26 Maj 1885
N:r 42.

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten höll i måndags sitt 4:e sammanträde för året, hvarvid & föredragningslistan fnnnos antecknade 20 mål af hvilka dock flere vid påropandet anmäldes förlikta.

Slagsmål. På angifvelse af fiskaren J. T. Schoultz från Kappelshamn hade kronolänsman Smedberg instämt husbonden Oskar An: dersson och ullspinneriarbetaren Oskar Bjersander, både från Hangvar, för öfvervåld mot Schoul\’z. Parterna hade natten till 5 sistlidne Januari bevistat ett dansnöje vid Austers i Hangvar; då de kl. 4—5 på morgonen derifrån aflägsnade sig, hade slagsmål uppstått, dervid Schoultz erhållit flere sår i hufvadet.
Inkallade vittnen intygade till en del angifvelsens riktighet, bvarför målet uppsköts till 6:e sammanträdet.
Ofvannämde Bjersander yrkade ansvar å drängen Anton Bergström för vid samma tillfälle föröfvad misshandel. Vittnen intygade att parterna ömsesidigt trumfat på hvarandra.
Svaranden bestred och begärde uppskof. Målet uppsköts.

Barnuppfostringshjelp. Skomakaren Teodor Jakobsson från Björke, som af ogifta Maria Vennerström varit instämd angående uppfostringsbidrag till ett af henne framfödt gossebarn, hade blifvit ålagd värjemålsed, hvilken han nu förklarade sig beredd att gå och äfven fick aflägga.

Redovisningsmålet mot hemmansägaren P. N. Pettersson, Harqvie i Björke. Pettersson som vid 800 kronors vite blifvit ålagd attutlemna socknens magasinsräkenskap samt afgifva redovisning, hade ännu ej stält sig detta till efterrättelse och derför nu ånyo blifvit instämd med yrkande att han måtte ådömas utgifva ofvannämda vite samt vid förhöjdt vite åläggas lemna redovisning. Svaranden iakttog ej inställelse, hvarför å honom yrkades ansvar för uteblifvande, för hvilket han dömdes till 20 kr. böter. Målet uppsköts.

Bättre rätt till utmätt egendom. I. f. kronolänsman Boberg hade hos hemmansägaren J. Jakobsson, Gyle i Ala, verkstält utmätning för en Oskar Bodins, äfven vid Gyle, fordran. Jakobssons son O. F. Jakobsson, som af fadren köpt en del af hemmanet hade nu instämt fadren och ofvannämde Bodin under p\’stående att de utmätta sakerna, en ko, en häst och ett par kälkar, ingått i hemmansköpet och således tillhörde honom samt yrkade att återfå dem, Vittnesberättelserna tycktes gifva stöd för att den omstämda egendomen tillhörde den äldre Jakobsson. Målet öfverlemnades till utslag.

Brodersämja. Bröderna T. P. Samuelson och Mårten Pettersson från Sorbys i Gothem hade instämt hvarandra rörande undantagsförmåner. Samuelson hade öfverlemnat sin hemmansdel till brodren mot det att han skulle få åtnjuta undantag, hvilket han påstod sig till en del ej hafva utfått, hvaremot Pettersson påstod sig hafva verkstält körning och annat för brodrenv, så att han förklarade sig ej vara honom något skyldig. Parterna, som utforo i otidigheter mot hvarandra och uppförde sig högst oskickligt, tillrättavisades flere gånger af rättens ordförande, dock-utan att sådant af Pettersson hörsammades, hvarför han dömdes till 25 kronors böter för förargelseväckande uppförande inför rätta. Målet uppsköts till 5:e sammanträdet och uppmanades parterna att som bröder egnar och anstår i godo uppgöra en sådan obetydlighet, hvarom de här tvistade,

Husbonde och tjenstehjon. Det emellan drängen K. G. Nilsson och hemmansägaren O. Olsson, Hägvals i Vänge, avhängiga mål rörande utfående af innestående tjenstehjonslön 95 kronor påropades. Olsson medgaf genom ombud att Nilsson hade till godo 75 kronor, men hade uttagit gevstämning å N. med yrkande om ersättning för en plog, som Nilsson sku\’le hafva förderfvat samt att N. måtte ådömas ansvar för ske skadegörelse å husbondes egendom. . förklarade sig hafva sjelf förfärdigat den ifrågavarande plogen och ansåg sig derför hafva kunnat förfara med den huru honom bäst syntes, Det sistnämda målet uppsköts för vittnens inkallande; det förra öfverlemnades.

För olofligt beträdande af jernvägen var hemmansägaren J. Pettersson, Sixarfve i Viklau, instämd af kronolänsman Boberg. Svaranden erkände skriftligen förseelsen. Utslag vid 6:e sammanträdet.

Om ansvar för ärekränkning hade sömmerskan Hanna Norrby instämt Olivia Gahnström, båda från Othem. Afstämningen framgick att svaranden lemnat käranden tyg för förfärdigandet af 2 klädningar, men att endast en klädning förfärdigats och att, då svaranden afhämtat det qvarvarande tyget, hon skulle hafva påstått att af detsamma hade blifvit borttaget en del, så att hon ej erhöll tillräckligt tillbaka. Svaranden förnekade angifvelsen, hvarför målet uppsköta för vittnens hörande.

För tillgrepp af ved å Alleqvia kronoskog hade, på angifvelse, kronolänsman Håkanson instämt arbetaren 9. Isberg och hans måg Karl Johansson, både från Österby. Sedan ett vittne intygat att det sett de anklagade några gånger komma körande med ved från nämde skog, erkände de tillgreppen. Utslag vid 6:e sammanträdet.

Ägaren af Wasta qvarn i Lärbro A. Gabrielsson hade Inöttsthösdlanien Karl Westöö vid Storugns med yrkande om ersättning för det att vattnet blifvit afstängdt vid Hangvars myr, åtskilliga gånger under sistlidne Januari och Februari månader, så att G. ej erhållit tillräckligt vatten för drifvande af sin qvarn. Angifvelsens riktighet styrktes af vittnen och öfverlemnades målet till utslag, som faller vid tingetsg slut.

För våld mot O. Olsson vid Kännungs i Helvi dömdes Lars Ahnell och hans son Vilhelm Abhnell att hvardera böta 20 kronor, hvaremot Olsson dömdes för misshandel å Lars Ahnell att jämväl böta 20 kronor.

För andra gången oloflig försäljning till förtäring på stället af vin och öl dömdes ogifta Elisabet Olsson från Sojvide i Sjonhem att böta 75 kronor.

Södra häradsrätten.
För ärekränkning mot hustru Katarina Jakobison, Qvie i Stånga, dömdes Lovisa och Elisabet Klint på samma ställe att hvardera böta tjugu kronor samt ålades att utgifva trettiofem kronor i rättegångskostnader.

Förlikt anmäldes målet mellan A. L. Olsson, Petsarfve, och Petter Larsson, Orleifs, m. fl. angående ansvar och ersättning.

Tjenstedräng mot husbonde. Drängen M. K. Löfvall från Rangsafve i Linde hade instämt kyrkoherden i Vall M. Lyth med yrkande om ansvar för missfirmelse samt åläggande för svaranden att återlemna Löfvall tillhöriga klädespersedlar öch kista, som svaranden: tagit i förvar och vägrat öfverlemna.
Af sin lön 175 kronor sade sig käranden endast hafva utfått 30 kronor samt 10 kronor i städja; på svarandens tillsägelse hade käranden i slutet af sistl. Februari lemnat sin tjenst hos svaranden.
Svaranden, som uttagit genstämning, anförde, att Löfvall mot hans förbud afvikit tjensten, i hvilken Löfvall för öfrigt uppfört sig opassande och utfarit med hotelser mot sin husbonde. Af lönen, som för öfrigt endast var 170 kronor, hade drängen enligt företedd dagbok, -hvarå drängen skrifvit gritton.
och utgifven förbindelse er. ållit 82 kronor. Svaranden hade förklarat sis villig utlemna kläderna och kistan, om drängen först afgåfve redovisning öfver hvad han haft om händer.
Enligt tjenste?????adgan, efter hvilken svaranden i denna sak ansåg sig hafva noggrant handlat, yrkade svaranden ansvar å drängen samt att denne måtte förpliktas återbära städja och lön.
Sedan ett vittne intygat, att drängen för vittnet erkänt sig hafva erhållit det belopp kyrkoherden Lyih uppgifvit, föralarade sig drängens rättegångsbiträde hemmansägare Johan Jakobsson, Kyrkljufves i Vänge, ej vidare vilja biträda käranden i målet.
Löfvall påstod vidare, att han ej qvitterat beloppet utan att kyrkoherden sjelf ditskrifvit hans namn, för hvilken beskyllning svaranden yrkade det strängaste ansvar &å Löfvall, som nu återtog beskyllningen, hvilken tillkommit af obetänksamhet. Ansvarsyrkandet återkallades nu af svaranden.
— Ett mål mellan fadren Löfvall och dennes yngre son, som äfven varit i tjenst på prestgården men afvikit, och kyrkoherden Lyth” förliktes, sedan kyrkoherden lofvat utlemna drängens kläder. Under detta måls handläggning upplyste den yngre brodren, att den äldre sjelf tecknat sitt namn å qvittot, hvilket denne i förra målet förnekat.

Ed såsom stämningsman aflades af fjerdingsmannen, f. fävjonkaren Johan Melin i Stånga.

Ovarsamt skjutande. Sömmerskan Oiivia Hermansson i Burg, som på qvällen 31 sistl.
December promenerat tillsammans med drängen Anton Lindell, Heffride, och bondesonen Lars Österberg, Gläfves, bletaf de båda ungersvennerna hedrad på ett sätt, som för henne haft de svåraste följderna. Då hennes följeslagare skulle skiljas vid henne, afsköto de »för att hedra henne» hvar sitt skott med den påföljd, att det ena skottet träffade henne i låret. Bössorna voro laddada med löst krut men med starka fö:laddningar. Flickan så rades, ganska illa, så att hon varit sängliggande i två månader; läkaren kan ännu ej bestämdt. afgöra huru stort men hon kan få af såret, hvaraf benröta möjligen kan uppstå.
Hon fordrade nu af de ovarsamme skyttarne antingen 364 kronor i ersättning samt förbehöll sig att väcka ytterligare ersättningsånspråk, om hon finge men af såret, eller också nu genast 400 kronor i ett för allt.
Svarandena medgåtvo, att de aflossat skotten, som skett »heune tilll heder», och ursäktade sig med att de i mörkret ej kunnat urskilja sin omgifning. Lindell, som aflossat första skottet, begärde uppskof för att styrka, att detta ej träffat. Österberg hade omedelbart derpå afskjutit sitt gevär, . D>skjutande befunno sig \”endast på 6 till 7 alnars afståad från flickan.
Uppskof erhölls till Junisammanträdets andra dag, då svarandena vid vite af tjugufem kronor hvardera ålades komma tillstädes.

Äktenskap med drängen Lars Mattias Söderman i Rone ville pigan Johanna Jakobina Matilda Jakobsson i Alfva ingå, enär Söderman, som vore fader till tvänne hennes barn, lofvat gifta sig med henne; Mannen, som förnekade faderskapet, ville nu på inga vilkör fastlänka sina öden med käranden, Han hade för 3—4 år sedan haft henne kär och velat ha henne till hustru, men då hade kyrkoherden i Alfva ej tillåtit honom att få henne, uppgaf han. Ett iutyg af nämde kyrkoherde att flickan, då första barnet föddes, blifvit kyrkotagen såsom Södermans fästeqvinna bestred svaranden och tillade, att pastorn sjelf finge stå inne för detta intyg.

För bevisnings förebringande uppsköts målet till andra dagen å Junisammanträdet, då svaranden vid tjugufem kronors vite ålades infinna sig.

Ersättning för skogsliqvid vid laga skifte med 150 kronor yrkade Lars Bolin i Klintehamn af Alfred Eskluud m. fl; i Eskelhem; Målet uppsköts.

För spritvaror m. m. skulle handlanden Johan Bokström i Hemse häfta i skuld till konkursboet efter aflidna fru Mihrer euligt hvad fru Mährers räkenskapsböcker utvisade, Svaranden öfverlemnade genom annan person en skrift, hvari han förklarade sig ej veta hafva haft några affärer med den aflidna samt fordrade att få specificerad räkning.
Målet uppsköts till sjette sammanträdet, då svaranden vid femto kronors vite skulle tillstädeskomma,

Födorådsvaror och penningar, tillhörande sterbhuset efter undantagsmannen Olof Olofsson, yrkade V. Ekelund, Botvide i Sanda, måtte återlemnas af Petter Sandell, Sandegårda, Enär det ej visats att Sandell hvarken affordrats eller vägrat återlemna varorna och penningarne, så vardt målet på den nu varande stämningen såsom för tidigt väckt af käranden lemnadt utan afseende af häradsrätten, hvarjämte käranden ålades ersätta svaranden med tjugufem kronor.

Ett krafmål mellan arbetaren Karl Pettersson, Qvie i Burs, och hemmansägaren Hans Lyander, Österlings i Stånga, förut omnämdt, anmäldes såsom förlikt.

120 kronor fordrade drängen August Melin, Hexarfve, af sin förre husbonde hemmausägaren Lars Mårtensson, Lilla Norrgårda.
Melin sade sig hafva blifvit afvisad ur tjensten och misshandlad, Mårtensson, som i särskild stämning yrkade ansvar å Melin för det denne egenvilligt lemnat tjensten, genmälde att drängen varit uppstudsig; han hade endast sagt att om drängen ej ville göra något, kunde han gå sin väg.
Vittnen berättade att Mårtensson yttrat, att han gifvit drängen en snyting.
Mårtensson uppgaf att drängen erhållit 6 kronor af lönen, men drängen påstod att han endast fått 6 kronor.
Utslag afkunnas vid Junisammanträdet.

Gotlands mejeribolag hade instämt nio per: soner för bristande inbetalniningaf tecknade aktier. Endast tre personer, Anton Johausson samt Axel och Fr. Virgin från Stenkumla bestredo krafvet, hvadan dessa mål uppskötos.

Återgång af köp. H. P. Hanssonoch Nils, Gustaf Nilsson hade för en tid sedan med hvarandra bytt egendomar, så att Hanson tillbytt sig fastigheten nr 69 vid Horntullsgatan i Stockholm och Nilsson 5/16 mantal Petes i Linde. Emellertid har rättegång nu varit anhängiggjord, hvarvid parterna yrkat köpets återgång. Såsom ombud för Hansson anmälde sig notarien H. S. Krook från Stockholm. Han utvecklade i ett längre anförande, att hans hufvudman blifvit grundligt bedragen på en summa af omkring 24 tusen kronor, om referenten hörde rätt, samt betecknade affären såsom rent skoj. Yrkade närmare 1,000 kronor i rättegångskostnad. Nilsson, nu boende i Jönköping, var ej tillstädes.
Dom afkunnas 15 nästkommande Juli.

Visby rådhusrält.
Hemfridsbrott. Med häktade sjömännen Karl Dahlgren samt bröderna Johan Oiof och Valfrid Olsson hölls ransakning i förgår och igår å länsfängelset.
Enligt de åtalades egen bekänhelse och vittnens berättelser har utrönts att Valfrid Olsson vid Skeppsbron och å Strandgatan föröfvat våld mot sin kamrat å skeppet Göran Karl August Forsberg och att Johan Olof Olsson å Strandgatan våldfört sig å sjömannen Janne Bodin. Vidare hade Dahlgren och Johan Olof Olsson med våld uppbrutit porten till bagare Alfred Svenssons gård, dit de förmodade att Forsberg flytt uudan och i hvilken de alla tre inträngt, hvarjämte Dahlgren äfven kastat sten mot porten.
Efter enskild öfverläggning dömde rätten Valfrid Oisson för hemfridsbrott och våldet mot Forsberg till en månads och åtta dagars tängelse, Johan O:of Olsson för våldet mot Bodin och hemfridsbrott till två månaders och åtta dagars fängelse samt Dahlgren till två månaders fängelse för hemfridsbrott.
Dahlgren, född 1868 i Visby, har varit sjöman sedan två år tillbaka Bröderna O\’sson, födda i Follingbo Valfrid 1859 och Johan Olof 1867, hafva uppfostrats här i Visby, der dera3 föräldrar äro boende. Valfrid blef sjöman 1881 och Johan Olof 1884.

I Hansénska mordbrandsmålet har k. m:ts dom nu fallit stadfästande Visby rådhusrätts och hofrättens. utslag, hvarigenom Hauséa dömts till nio års straffarbete och vanfräjd för alltid.
Hansén, hvars föregående lif är insvept i ett mystiskt dumkel, lär i tisdags inför fängelsedirektören och stadsfiskalen hafva afgifvit en bekännelse, som kastar en ny belysning öfver det hemska dådet. Han har nämligen erkänt, att han flere aftnar före branden begifvit sig till D. B. V:s paviljong i tanke, att Flygare under hans frånvaro skulle anlägga elden; att öfverenkommelse mellan honowm och Fiygare skett om att den senare för- eldens anläggning skulle, då brandförsäkringssumman utfölle, få uppbära 500 kronor för resa till Algier samt att det hål, som förefans å muren och genom hvilket Hanséa påstått, att elden uppkommit, blifvit af Fiygare upptaget för att vilseleda vederbörande.
Denna bekännelse har af åklagaren insänd:s till k. m:t, som dock redan förat afkunnat domen.
Hansén har, enligt de underrättelser man erhållit från Danmark, med ganska stor sannolikhet varit straffad för flere resor stöld.
— K. m:ts dom har äfven i dessa dagar fallit i målet mot f. artilleristen Flygare, som åtalats för delaktighet i mordbranden. RidHusrättens och hofrättens frikännande dom har blifvit stadfäst.

Sjömannen Hambrell i Burgsvik har såsom förut nämts af södra häradsrätten och hofrätten dömts till en månads fävgelse, enär ha vid sjelfförsvar användt mer våld än nöden kräfde. K. m.t har nu stadfäst denna dom.

För barnamord tilltalade pigan Emma Kristina Ekelöf, född i Vamlingbo 27 November 1859 och senast skrifven i Hamra, infördes igår till länsfängelset.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 April 1885
N:r 31.

Från landsbygden.

9 April.
Vår
ha vi fått, men den är kall och torr, hvilket menligt inverkar på höstsädesbrodden, som eljes förut sett lofvande ut. Visserligen gjorde den första snön mångenstädes skada på densamma, såsom vid gärdesgårdar och dylikt, der stora snömassor hopat sig, hvilka qvarlågo en lång tid, men hade vårvädret blifvit vackert, så hade åtminstone en del åter repat sig. Såsom nu väderleksförhållandena te sig äro många i villrådighet om de skola börja med vårsådden eller icke. På många ställen är dock såningsarbetet i full gång, ja åtskilliga ha till och med börjat dermed före påsk.

På Burgsvik
råder nu stor liflighet: fartyg lastas och iordningställas för sjöfarten, jag tror till och med att flere äro färdiga att afgå när detta skrifves. Ångf. »Söderm» afgick från Burgsvik sistl. påskdag, efter att hafva der inlastat en del spanmål.
Af tidningen ha vi sett, att grofva

nidingsdåd
föröfvats i staden; på landet följer man äfven exemplet, såsom helt nyligen skedde en natt, då en hel mängd fönster å konsul Beeckströms ladugård blefvo inslagna, grindar vid vägen aflyftade och jämte en mängd sten utburna på landsvägen, mejeriets iskällaretak ramponeradt, jämte mycket annat, som vittnade om råttsinnelag. En belöning är utlofvad åt den, som bevisligen upptäcker illgerningsmännen. Spaningar pågå; måtte de krönas med framgång, så att våldsverkarne erhöllo en välförtjent näpts!
En mångbetrodd man är en hemmansägare i södra trakten af Gotland. Han är nämligen utom landtbrukare, kyrkovärd, ordförande i kommunalnämd och stämma, i fattigvårdsstyrelse, ikreaturförsäkringsnämden, i sparbanksstyrelsen, godman vid landtmäteriförrättningar och i förmyndaremål, magasinsföreståndare, brandstodsvärderings- och uppbördsman, ledamotji brandstodsstyrelsen, auktions-, boupptecknings- och arfskiftesförrättare, underofficer m. m.

Ett sparbanksärende.
Vid de deputerades sammanträde i en sparbank inträffade bäromdagen — enligt hvad mig af enskild person meddelats — att styrelsen ej erhöll ansvarsfrihet för en summa af 2,000 kronor, hvilka till enskild person, hvilken var okänd i trakten, utlånats, fastän styrelsen uppgaf sig äga vederhäftige borgesmäns namnteckningar å förbindelsen.

Apriltorgdagen i Hemse
var talrikt besökt och rörelsen företöll lifligare än föregående torgdagen der i år. Af hästar företeddes många vackra hingstar, men högst få såldes. Dragoxar rönte liflig efterfrågan och såldes till pris af mellan 125 och 160 kr. Kor såldes för 50 till 935 kr.

Tidigt.
Redan 19 Mars förpassades i Rone två framkrupna ormar åt evigheten.

Vårfåglar
såsom sädesärlor, steglitsar, beckasiner (på allmogespråket »russgaukar») och pipare hafva anländt.

Skolornas
undersökande i fråga om huruvida lokalerna och dessas uppvärmning och ventilering äro tillfredställande för barnens helsa föreslås af några samhällsomstörtare ute på söder.
På grund af Sofias Stockholmsturer ha

äggprisen
hela vintern på landet varit omkr. 1 kr. tjoget, ty ägghandlarne hafva flitigt begagnat sig af tillfället och öfversändt stora partier hvarje vecka.

Magasinsräntan
i Rone är nedsatt till 1/2 kanna foten eller 5 procent. Måtte flere följa exemplet!

Tidigt fiskeri.
I Burs hade redan 18 Mars flere båtar satt efter strömming, som äfven i tämligen riklig mängd erhållits.

Missionsmötet i Hemse
andra- och tredjedagpåsk var, särdeles första mötesdagen, talrikt besökt och börjades med predikningar utaf Elfgren, Hallander och Jakobsson. Sedan derefter en oförlåtligt lång (hela två timmar) middagsrast hållits, (hvilket klandrades af folk, som rest 3 eller 4 mil och som ansågo att mötet hellre bort sluta en timme tidigare) företogos samtal öfver frågan: »Huru skola vi förstå 1 Petr. 4, 17»? Till ordförande under öfverläggningen valdes Kristoffer Johanson från Hogrän och begränsades tiden för hvarje talare till 5 minuter. Öiver denna fråga yttrade sig Elfgren, Petterson Lummelunda, Bolin, Eifström, Jakob son Hafdhem, Erikson, Jakobson Vall, Hallander, Nilsson Stånga, Petterson Visby och Skedin. Några talade flere gånger.
Derefter företogs andra frågan, som lydde: »Huaru behjerta Upp.-b. 8: 20?» öfver hvilken fråga talade Erikson, Bolin, Lingström, Jakobson, Hallander, Petterson Visby, Jakobson Hejdegårda i Hejde m. fl.
Följde så predikan af predikant Skedin till kl. half sju, då ombuden samlades för ordnandet af missionens inre angelägenheter, hvilket sammanträde varade till kl. emot 11 på natten.
Dagen derpå samlades man redan kl. 10 och då predikade Elfgren och Jakobson Hejdegårda. Kl. 12 börjades disskussionen öfver »Hurna förstå Rom. 8: 11?2» och »Huru förstå 1 Joh. 1: 10 jämfördt med 1 Joh. 3: 9?»
Sedan derefter 1 timmes rast hållits fortsattes samtalet öfver »Hvad hafva vi att lära af Math. 16: 17 och Upp.-b. 1: 18?» samt »Hafva vi i vår tid något att inhämta af Upp.-b. 2: 1?» Nämnas bör att fastän tämligen olika uppfattningar gjorde sig gällande allt aflöpte i stilla frid och kärlek. Mötet afslöts af predikant Erikson, som varmt, hjertligt och tilltalande lade mötesdeltagarne på bjertat tidens vigt och evighetens allvar.
Tacksägelse hölls äfven för predikant Ahlqvist, som nu från lasarettet utkommit och blifvit tämligen återstäld samt för ett par personer från Gläfves i Bars som första mötesdagen under hemfärden, då hästarne råkat i sken, kommit under vagnen, men undsluppit så godt som oskadda ändå,
Under min fortsatta brefskrifning kommer jag att meddela några strödda notiser från socknarne här och der, börjande idag med

Garda,
moderförsamling till det vackra Etelhem och ej mindre naturskön är denna. Kyrkan liten, men vacker, kyrkogården ej restaurerad förrefaller vacker och fridfull med sina stora, talrika grafhällar och små minnesvårdar och kors. Den begränsas af en väl 2 alnar bred mur med fyra murade och väl bibehållna likportar. Dessutom finnes en sådan något mindre och vackrare öfver inkörsgrinden till prestgården, hvars nya hufvudbygnad tyckes hedra pastoratet. Äfven ett annat hus i närheten af kyrkan tager åskådarens uppmärksamhet i anspråk. Det är uppfördt i villastil med ett litet torn och altare, från kvilken lär vara en härlig utsigt. Huset är ensamt i sitt slag här på bygden. Det uppbygdes af förre skolläraren Olsson, hvars SR numera bebor detsamma och lära plan och ritning vara tagna från ett hus utanför Göteborg. På tal om bygnader vill jag nämna att vid Robbenarfve finner man en bland de ståtligaste bondgårdar här på bygden och särskildt ladugården är storartad och rymlig. En dylik ladugård påträffas äfven vid Hullvans, Ett stycke nedanför Bjerges gård ligger det så beprisade Garda stenbrott med sina ofantligt stora hällar, hvarifrån nu sten hämtas till det nya skolhuset, som skall uppföras i sommar. Vid Hemmor gård står ett kastanjeträd, som lär vara det största på söder. Några vattenqva.nar som drifvas med s. k. påfall — alldeles ovanligt här — finnas också. Mellan Garda och Lye synes på långt håll Laus myr som en liten insjö i fjärran.

Gammal trotjenarinna.
Vid Allmännings gård i Sproge socken afled 31 Mars pigan Greta Kristina Jakobsdotter född 23 Januari 1795, och således vid sin död öfver 90 år gammal. Till nämda gård inflyttade hon såsom barnflicka vid ungefär 15 års ålder. Ständigt visade hon sig för egen del tålig och nöjd, men ständigt visade hon sig ock mån om sitt husbondefolks bästa. Dot hade under hennes långa tjenstetid vid Allmännings skett ombyte af husbondefolk icke mindre än fyra särskilda gånger, men »faster Greta», såsom hon allmänt kallades, ehuru icke slägt i huset, stannade qvar; och då den förre husbonden öfverlät hemmanet till sin son, inrycktes äfven den punkten i afhandlingen »att faster Greta skulle väl vårdas och försörjas till döddagar samt erhålla en kristlig och anständig begrafning», hvilket ock uppiyldes. Påskdagen kom hon till sitt sista hvilorum. De senare åren hade hon, till följd af aftagande krafter och synförmåga varit sängliggande, men icke sjuk. Den gamla kunde, bland annat, förtälja om en viss sten ett stycke från hafvet, vid hvilken man i hennes tid idkat fiske, Nu reser sig vid den stenen väldiga furor och sköna björkar.
»Faster Greta» hade icke blifvit anmäld till någon yttre utmärkelse, men det var nog för henne att hafva tjenat redligt och troget.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 April 1885
N:r 30.

Stadgar

för Hemse skyttegille, omfattande Alfva, Hemse, Rone och Eke socknar, har k. m:ts befallningshafvande faststält.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 April 1885
N:r 27.

Reparation å tingshuset

i söder har domsagans nyutnämde häradshöfding önskat, med anledning hvaraf utsedde ombud för socknarne igår voro samlade vid södra häradsrätten att i saken besluta.
Kostnadsförslaget gick till 2,596:50. Häradshöfding Lindroth förband sig genom ombud att sjelf utgifva hvad som öfversteg 2,000 kronor samt attårligen betala 6 procents ränta å dessa 2,000 kronor med 120 kronor att användas till arkivets inbindning och mindre reparationer å 10 kalen m. m.
För anslagets beviljande talade ombuden Enaeman, Pettersson, Burge, Lars Cramér, nämdeman Stenberg, kapten Sommar, Ekeombudet Karl Pettersson, Närombudet kapten J. Andersson, Öjaombudet länsman Lindström och Levideombaden (2:; Eskelhemsombudet Hemström ville bevilja 1,000 kronor.
Mot anslaget talade fanjunkare Kahlström, Atlingbo, Alskogsombudet Lars Viman, Stenkumlaombudet Pettersson, Lauombudet Danielsson och Klinteombudet Nilsson.
Omröstningen utföll sålunda:

Sex socknar voro ej representerade.
Kl. 5 igår sammanträdde rätten åter, då frågan om öfvertagande af de af häradshöfding Lagerberg å vinden inredda 3 rummen samt de af honom å östra gafveln tillbygda 3 rummen förkastades; det fordrades 1,500 kronor.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 17 Februari 1885
N:r 22.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För försummad sotning var bravdmästare S. J. Berg åta\’ad. Svaranden erkände förseelsen beträffande huset nr 2 i S:t Hansrotens 2 qvarter; hvad åter nr 6 i Norderrotens 1 qvarter anginge genmälde han, att värdinnan nekat hans gesäll att sota en spis, som ej blifvit sotad sedan år 1882. Den ifrågavarande gesällen bestyrkte denna uppgift. För att få hasets ägare hörd uppsköts målet.

Flere fyllerimål, skriftligen erkända, afdömdes.

Ersättning med 128 kronor fordrade f, medarbetaren i tidningen Gotlänningen J. Menell å nämda tidnings utgifvare sakförareStenmark.
Käranden framhöll i stämningen, att han sist], Augusti månad öfverenskommit med sv-a randen om fast anställning i tidningen mot erhållande af mat, husrum och kläder samt medel till andra nödvändiga utgifter. Den 26 sistl. Januari hade käranden, som äfven fått biträda svaranden i dennes sakförareverksamhet, sjelf uppsagt sin plats, enär han endast af svaranden undfått fritt vivre samt 9 till 10 kronor. Muntligen framköll käranden, att han vore villig ingå förlikning, om Stenmark ville utbetala det äskade beloppet. Käranden hade blifvit illa behandlad och beljugen af svaranden; under hela vintern hade käranden måst gå i snö och slask med ett par trasiga sommarskor. Svaranden genmälde, att han endast på försök tagit i sin tjenst Menell, som genom sin oförsynthet och eförmåga varit honom till ingen nytta men väl till stora obehag. Eudast mat och husrum hade svaranden åtagit sig att gifva käranden, som också erhållit sådant. Egentligen hade käranden antagits till biträde vid svarandens juridiska byrå. Kärandeu vore för öfrigt omöjlig att använda till något; han hade också af Stockholms rådhusrätt förklarats ovärdig att föra andras talan.
Ett af Menell åberopadt vittne hade intet af vigt att upplysa.
För besvarande af Stenmarks nu lemnade uppgifter erhöll käranden en veckas uppskof.

Beslag gjordes igår af länsveterinären på tvänne större partier småsill af skämd och rutten beskaffenhet. Sillen hölls till salu å stora torget af arbetare H. Jacobsson och hustru Amanda Clason, hvilka uppgåfvo handl. Aug. Johansson såsom ägare af varan.

Mildradt straff. Länsmannen J. Håkansson yrkade vid Got!ands norra häradsrätt ansvar å arbetskarlen J. P. Karlsson från Rone, för det han en dag i Juli månad förlidet år stulit en å bete gående oxe och sedermera sålt densamma. Karlsson, som förut undergått bestraffning för fjerde resan stöld; dömdes nu för femte resan sådant brott tilllifstids straffarbete och vanfräjd för alltid.
Svea hofrätt har i fredags nedsatt strafftiden till 8 år, men faststält utslaget angående vanfräjden.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 Februari 1885
N:r 12.

Från landsbygden.

Torgdagen
i Hemse nu senast 4:de Februari var ringa besökt troligen till följd af vägarnes dåliga beskaffenhet. Många vackra kreatur fonnos der ändå, men höllos dyra. I öfrigt såldes både oxar, kor och hästar till otroligt låga pris. Endast ett fåtal köpare hade instält sig.

Död
omkring 300 steg från sitt hem i en äng befans hemmansägaren Petter Olsson, Halor i Rone. Han hade en dag förut lemnat hemmet, gjort ett besök å krogen å Ronehamn och vid hemgåendet varit något ankommen, hvarom ock hans medhafda flaskor buro vittne. Han hade för vana att så der länge vara borta från hemmet, hvarför husfolket ej heller strax började att leta efter mannen.

Sjutton
orrtuppar syntes nyligen flyga i en flock i Alfva.

Isupptagning
för mejeribehof har varit månge landtbors sysselsättning under nu förflutna vecka.

Vägarne
äro de eländigaste efter detta töväder. Så omöjliga för samfärdsel ha de ej varit på låvgliga tider särdeles vid hamnarne, lem nande dermed ett pytt bevis på nuvarande vägunderhållningens orättvisa. De vägar, som äro i närheten af hamn eller köping, borde underbållas på entreprenad, af hvil ken köpingens invånare borde betala hälften.

Ekorren
har här förökat sitt slägte. För några år sedan var det nästan sällsynt att få skåda en sådan; dels derför att allmogen höll en obeveklig hetsjagt efter desamma för deras pels; dels dogo de af någon okänd anledning. Nu uppträda de talrikt hoppande från träd till träd spärrande ut sin yfviga svans. Men de stackars jössarne deremot få mer än lofligt bita i gräset. Af

Räf
åter finnas talrika exemplar. Det har under vintern händt, att en 3 stycken ha synts gå efter hvarandra i- samma spår. Ifvern att döda desamma är just ej synnerligen stor på landet, oaktadt de ofta smörja sig med en fårstek i södret.
Att förra året var ett godt år, kan man förstå deraf att i

Sockenmagasinerna
på landet är nästan allutlånad säd inkommen, åtminstone är så fallet ide sex socknar vi känna… Detta är ett förhållande som visserligen är faktiskt talande, men betydelsen deraf minskas dock, när man besinnar att den ränta, som tages för sådana lån, är 10 procent och litet mera dertill, ty vid återlemnandet mätes vanligtvis öfver. mål… Undras just om tiden ej nu är inne att sätta ned magasinsräntan till fem procent. Detta borde vara tillräckligt i dessa tider, då spanmhlsprisen äro låga. Att tala om arvode åt direktionerna är väl ej lönande, ty skulle sådant arvode utgå till en sex eller sju personer, behöfde räntan höjas och detta vore dessutom stridande mot gammal god praxis.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 Februari 1885
N:r 12.