Fastighets- och lösöreauktion.

Onsdagen den 22 jan. kl. 10 f. m. låter landtbr. G. Kalmen Diskarve i Roma medelst offentlig auktion försälja följande lösegendom. Kreatur: 2 st. draghästar, 1 par unga dragoxar, 8 st. unga goda mjölkkor af blandad ras, en del nykalfvade, 1 kvigkalf, 2 st. 3 mån. grisar. Maskiner och redskap, 1 skördemaskin (själfafläggare), 1 slåttermaskin, 1 radsåningsmaskin med förställare, 1 hästräfsa, 1 chilisaltspridare, Vo i frösåningsmaskin, 1 hackelsemaskin, 2 st vindmaskiner, 1 lastvagn, 1 raskärra, 3 st. arbetsvagnar, 2 st. höhäckar, sättare och långstegar, 1 ring- och 2 st. slätvältar sladd-, klös och krokpinnharf var 1 slätharf, sladdar och mullfösor, vänd-och spetsplogar, hästs och skjuthackor, 3 par kälkar, 1 rensläde, svänglar, selar; oxok och kättingar, 1 gödsvlbing, 1 smedbälg, stallsinventarier, handredskap af hvarjehanda slag m. m. Spanmål: cirka 1400 kg prima hvete, 400 kg. råg, 1000 kg. prima utsädeshafre, (stormogul) 25 säckar fodersäd. Vid samma tillfälle kommer fastigheten 1/9 mantal Diskarfve och 8/18 man-. tel Timans i Roma att utbjudas, först i mindre lotter och sedan i sin hel. het Egendomen, som är af förstklassig beskaffenhet, består af 46 tuni. god åkerjord större delen förstgradig och täckdikad samt 18 tunl. myr. Pröfningsrätt för blifvande anbud förbehåller. Inteckningar underlätta köpet. Köpare som önska närmare upplysningar torde hänvända sig till ägaren eller undertecknad. Betalnings- och öfriga vilkor tillkännagifvas före auktionen. För lösegendomen, lämnas godkände betalningsanstånd till 1 sept. 1913; andra betala kontant eller vid anfordan.
Visby den 10 jan. 1913.
K. Jacobsson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 januari 1913
N:r 13

Fastighets- & lösöreauktion i Lye.

Lördagen den 1 februari kl. 10 f. m. Later lan.dtbr. O. Johansson, Rotarfve i Lye i anledning af upphörande med hälftenbruket medelst offentlig auktion försälja. kreatur: 4 st. hästar, däraf ett ungsto, 2 år gammalt, fallet, efter »Majbol», 7 st. kor, däräf flera i kalfställning, 2 st. ungnöt. Maskiner och redskap: 1 själfafläggande skördemaskin, 3låtter-, sånings- och vindmaskiner, lastvagn, renkärra, arbetsvagnar, arbetskälkar, 2 st. slädar, bjällerremmar, ett par bättre selar med nickelbeslag, arbetsselar, enbetssele, hästräfsa, hackelsemaskin, kultivator, ringvält, decimalvåg med vikter, pump, mjölkflaskor, separator, ett parti ämnesvirke, ett parti stubbved, 1 parti tjärved, ett parti rofvor och foderbetor, halm m. m. Spannmål: 1000 kg. hvete, 600 kg. hvete.mjöl, 1500 kg. korn. Vid samen kommer fastigheten 143/432 mt Rotarfve jämte 67/2400 mt Mannegårda att utbjudas till försäljning,såväl styckvis som i sin helhet. Rotarfve är bebygdt och består af c:a 100 tnl åker och odlingsbar jord af utmärkt beskaffenhet. 87/2100 Mannegårda är obebygdt och består af 61/2 tnl åker och 3 tnlohagmark; och komma vilkoren för fastigheternas försäljning att tillkännagifvas före auktionen.
För lösegendomen lämnas godkände inropare anstånd med betalningen till den 1 okt. 1913, andra betala kontant eller vid anfordran.
Roma den 17 jan. 1913.
ELOF HANSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 januari 1913
N:r 13

Auktion vid Åkra i Sjonhem.

Fredagen den 24 jan. kl. 1 e. m. låter John Pettersson, Åkra i Sjonhem genom offentlig auktion försälja 2 hästar, 8 kor, en tjurkalf, en 1-årig sugga, d:a 30,000 kg. bortfelderrofvor, 3,000 kg. timotejhö, en lastvagn, en fjäderharf och en vilengkamin, och lämnas godkände köpare anstånd med betalningen till 1. oktober innev. år.
Roma den 17 jan. 1913.
ELOF HANISON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 januari 1913
N:r 13

Fastighets- och lösöreauktion.

Onsdagen den 22 jan. kl. 10 f. m. låter landtbr. G. Kalmén Diskarve i Roma medelst offentlig auktion försälja följande lösegendom. Kreatur: 2 st. draghästar, 1 par unga dragoxar, 8 st. unga goda mjölkkor af blandad ras, en del nykalfvade, 1 kvigkalf, 2 st. 3 mån. grisar. Maskiner och redskap, 1 skördemaskin (själfafläggare), 1 slåttermaskin, 1 radsåningsmaskin med förställare, 1 hästräfsa, 1 chilisaltspridare, 1/8 i frösåningsmaskin, 1 hackelsemaskin, 2 st. vindmaskiner, 1 lastvagn, 1 renkärra. 3 st. arbetsvagnar, 2 st. höhäckar, sättare och långstegar, 1 ring- och 2 st. slätvältar sladd-, klös och krokpinnharf var 1 slätharf, sladdar och mullfösor, vänd-och spetsplogar, häst- och skjuthackor, 3 par kälkar, 1 ressläde, syänglar, selar, oxok och kättingar, 1 gödselbing, 1 smedbälg, stallsinventarier, handredskap af hvarjehanda slag m. m. Spanmål: cirka 1400 kg. prima hvete, 400 kg. råg, 1000 kg. prima utsädeshafre (stormogul) 23 säckar fodersäd, Vid samma tillfälle kommer fastigheten 1/8 mantal Diskarfve och 1/16 mantel Timans i Roma att utbjudas, först i mindre lotter och sedan i sin helhet. Egendomen, som är af förstklassig beskaffenhet, består af 46 tunt god åkerjord större delen förstgradig och täckdikad samt 18 tunl. myr. Pröfningsrätt för blifvande anbud förbehållas. Inteckningar underlätta köpet. Köpare som önska närmare upplysningar torde hänvända sig till ägaren eller undertecknad. Betalnings- och öfriga vilkor tillkännagifvas före auktionen. För lösegendomen lämnas godkände betalningsanstånd till 1 sept. 1913, andra betala kontant eller vid anfordan.
Visby den 10 jan. 1913.
K. Jacobsson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 januari 1913
N:r 7

Visby.

Till riksdagen, som ju börjar som vanligt 15 januari, uppresa länets representanter i första kammaren; häradshöfding Th. .Ekenstam och disponent P. A. Forssman; redan på söndag afton.

Ledamöterna af andra kammaren, riksdagsmännen Karl Larsson i Bondarfve, Th. Hansén i Bonsarfve och Karl Kahlström i Lillatlings, resa däremot härifrån först tisdagen den 14 på aftonen.

Den nuvarande bajonettens olämplighet. Militärbefälhafvaren på Gotland, generalmajor E. V. Bergström, har i dagarna afgifvit underdånigt yttrande öfver frågan om infanteriets utrustning med ny bajonett.

General B. erinrar till en början om att han något år efter ryskjapanska krigets slut såsom schef för Västgöta regemente påpekat bajonettens stegrade betydelse äfvensom vår egen bajonetts mindre tillfredställande beskaffenhet De vidgade erfarenheter, som man sedan dess vunnit från det östasiatiska kriget, torde tillfullo, säger generalen vidare, ha bekräftat bajonettens stora vikt och betydelse i nutida krig och såsom en följd däraf äfven nödvändigheten af att äga ett fullgodt sådant \’vapen. Är då vår nuvarande bajonett ett vapen, som motsvarar de fordringar, man måste Ställa på ett fullgodtdant och med hvilket vårt infanteri med förtroende och tillförsikt om seger kan gå en motståndare inpå lifvet? Svaret på denna fråga torde nog från infanteriets flesta målsmän blifva nekande. Vår bajonett är tör kort och för spröd och dess fästande vid gevärspipan år ej fullt tillfradställande.

Hvarje infanteriofficer har ju erfarenhet i bajonettstrid och känner väl till, att endast några centimeter kortare bajonett än motståndarens är en olägenhet eller rättare en — underlägsenhet.

Det är därför af nöden, att vårt infanteri utrustas med ,en lång, kraftig stick bajonett — ej knifbajonett — isstället för vår nu varande knifbajonett.

Styrelsesuppleant i aktiebolaget Sveriges juridiska, byrå, hvars styrelse har sitt säte i Stockholm, är, bland andre, kronolänsman M. E. Svallingson i Klinte.

Arméns sabelbaljor. K. m:t har föreskrifvit, att för användning i armén, afsedda sabelbaljor skola, sedan de på förut anbefaldt sätt brungjorts, bestryker med zaponlack.

Förlängd tjänstledighet har beviljats ärkestiftet tillhöriga, från Gotland härdige e. o. prästmannen J. O. A, Englund vid sv. Gustaf Adolfs kyrkan Hamburg fr. o. m. 1 dennes t. o. m. 15 febr. för afflyttning från Tyskland till hemlandet.

Provisorisk lönereglering för läroverkslärare. Enligt hvad ecklesiastikministern meddelat, har man till instundande riksdag att vänta ett regeringsförslag rörande provisorisk lönereglering för ordinarie och e. o. Läroverkslärare.

Mera jordförvärf för kronans räkning. Domänstyrelsen har i skrifvelse till k. m:t af gifvit yttrande angående inköp af vissa till kronan hembjudna fastigheter, som äro belägna intill eller i närheten af Lojsta hed. Styr elsen anser, att områdenas förvarfvande är för kronan önskvärdt, och hemställer, att länsstrylesen på Gotland måtte bemyndigas att afsluta köpen, som gå löst på omkring 40,000 kr.

Sällskapet D. B. V. hade i går afton sitt första sammanträde för året, hvarvid den nyvalde ordföranden, rektor Karl Romin, inträdde utöfningen af sin funktion. Vid sammanträdet, som var tämligen fåtaligt \’besökt, föredrogs berättelsen öfver sällskapets verksamhet under det gångna året, innehållande bl. a. några, saknadens ord till minnet af framlidne ledamöterna landshöfding Karl Rydin och förste landtmätaren Warfvinge.

Rosor på kalljord 8 januari.
I den lilla trädgårdstäppan framför handlanden Axel Hellströms hus vid Späcksgränd har man just nu tillfälle att beundra en stamros, som ståtar med två fullt utslagna friska rosor och ett flertal svällande knoppar.
Rosenträdet i fråga står ju fullkomligt skyddadt mot nordan, men äfven på andra rosenbuskar, som ej ha så förmånligt läge utan stå fritt utsatta för alla vindar, får man nu litet hvarstädes se tums-långa friska vårskott utsprungna.

Ett vackert exemplar af tumlare hade i går införts hit af hemmansägare Herman Johansson, Klintegårda i Veskinde, hvilken anträffat djuret strandadt där ute och tillvaratagit detsamma med af, sikt att hembjuda det till läroverket. Läroverket har emellertid redan ett exemplar af denna djurart införlifvadt med sina samlingar, och då kostnaden för preparering och uppstoppning af ett dylikt djur blir rätt stor, ansåg man sig icke böra inköpa ännu ett exemplar. Lektor Ingvarsson tog ,emellertid djuret i betraktande, och efter hvad han meddelat oss, var detsamma ett mycket vackert exemplar af släktet Phocaena, communis, en stor och troligen äfven rätt gammal tumlare. Den vägde 70 kg. och var efter ögonmått inemot 1,80 m. lång.
Tumlare förekomma ju alltemellanåt i våra farvatten, men för det mesta blott i mindre exemplar, och det är därför icke uteslutet, att det ifrågavarande djuret förirrat sig in hit till Östersjön från Nordsjön. Då tumlaren anträffades var den ännu men dog strax efter tillvaratagandet. Den hade, om af sjö och vind eller ad egen drift, kommit för långt in mot land och strandat samt ej kunnat taga sig ut igen.
Tumlaren, som under sin stadsvistelse inlogerats å handlanden Hugo Petterssons gård härstädes, var hela tiden den befann sig där föremål för stor uppmärksamhet från en intresserad allmänhets sida. Många påstodo, att det var en hvalfisk, och de funnos till och med som utpekade andhålet såsom varande den enskilda utgång Jona en gång i tiden tagit efter sitt tillfälliga besök i hvalfiskens buk. Tumharens öde blef nu, då någon afnämare här icke anmälde sig, att styckas sönder och kokas till tran.

Till aktiebolagsregistret har beträffande Klintehamn-Roma järnvägsaktiebolag gjorts följande anmälan:

Såsom styrelseledamot i stället för Johan Peter Wessman har inträdt landtbrukaren Edvard August Christiansson i Snögrinda, Klinte socken af Gotlands län, kvarjämte till suppleanter utsetts kamreraren Fredrik Johan Immanuel Möller i Björke socken och hemmansägaren, Georg Olof Ludvig Göransson i Tjuls, Eskelhems socken.

Föreningen Gutnalias julfest äger rum i dag på Tattersall, Grefturegatan 24, 1 tr. För barnen begynner festen Id. 6 e. in. med dans kring granen, utdelning af godtur, sagor med ljusbilder m. in., för de äldre vidtager dans kl. 8,30 e. m.

Fondbörsen i Stockholm var igår matt och afvaktande med fasta kurser.

Af Fauna och Flora har i dagarna sista häftet för fjolåret utkommit. Det innehåller följande längre uppsatser:

De afrikanska Busksvinen. Af Einar Lönnberg. — Flyktin ar och immigran- ter bland. våra dagf ärilar och svär- mare. Af Einar Wahlgren. — Några zoologiska iakttagelser i Jämtland hösten 1912. Af Alarik Behm. — De sista björnarna i Örebro län. Af C. S. — Om fågelfjädrarnas morfologi isamband med ruggningen. Af Rudolf Söderberg. — Om Vicia pisiformis förekomst i Västergötland. Af Johan Eriksson.

Bland till häftet lämnade »smärre meddelanden» märkes ett af öfverassistenten Pehr Bolin, gotl., om »vår härdigaste sångare» (Sylvia atricapella).

Till Klintehamn inkommo under sistl. december månad följande seglare: den 1, skon. Hilda, A. Hederstedt, från Lübeck i barlast; den 6, skon. Carl, A. Bogren, från Visby, tom; den 9, skon. Hansina, A. Melin, från Burstaaken i barlast, samt 12 dec., skon. Vera, A. Stenqvist, från Visby, tom. Skonert Victoria, Ronander, afseglade 10 dec. till Stettin med last af trävaror.

Sjöfarten på Katthammarsvik under sistl. dec. månad omfattar följande fartyg: ång. Elfsborg, J. F. R. Johnson, inkommen den 5 från Gäfle, tom, och 7 dec. afgången till Skien med last af kalksten, samt ång. Libau, R. Ossian, inkommen 11 dec. från Stockholm, tom, och afgången den 13 till Stolpemünde med kalksten.
Från Ronehamn afseglade 27 sistl. december skon. Doris, kapt 3n C. A. Andersson, till Lübeck med last af trävaror.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 januari 1913
N:r 5

Folkmängdsuppgifter. Gotlands landsbygd.

Gotlands landsbygd vid årsskiftet från 1912 – 1913, benäget meddelade af pastorsämbetena:

Roma: Födda 18 (13 m. 5 k.), döda 9 (7 m. 2 k.); inflyttade 93 (37 m. 56 k.), utflyttade 78 (33 m. 45 k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 675; ökning 24.

Björke: födda 11 (5 m. 6 k.), döda 2 (2 m.); inflyttade 44 (18 m. 26 k.), utflyttade 49 (26 m. 23 k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 357; ökning 4.
Pastoratets folkmängd 1,032; ökning 28.

Grötlingbo: födda 10 (8 m. 2 k.), döda 9 (2 m. 7 k.); inflyttade 13 (6 m. 7 k.), utflyttade 17 (11 m. 6 k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 624; minskning 3.

Fide: födda 3 (1 m. 2 k.), döda 3 (2 m. 1 k.); inflyttade 6 (3 m. 3 k.), utflyttade 27 (16 m. 11 k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 269; minskning 21.
Pastoratets folkmängd 893; minskning 24.

Hafdhem: födda 10 (5 m. 5 k.), döda 11 (7 m. 4 k.); inflyttade 48 (24 m. 24 k.), utflyttade 45 (18 m. 27 k.); vigde 7 par; folkmängd 31 dec. 708; ökning 2.

När: födda 5 (1 m. 4 k.), döda 4 (4 k.); inflyttade 6 (2 m. 4 k.); folkmängd 31 dec. 385; ökning 1.
Pastoratets folkmängd 1,093; ökning 3.

Burs: födda 12 (6 m. 6 k.), döda 5 (4 m. 1 k.); inflyttade 37 (21 m. 16 k.), utflyttade 26 (15 m. 11 k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 838; ökning 18 personer.

Stånga: födda 15 (8 m. 7 k.), döda 10 (4 m. 6 k.); inflyttade 42 (21 m. 21 k.), utflyttade 62 (38 m. 24 k.); vigde 6 par; folkmängd 696; minskning 15 personer.
Pastoratets folkmängd 1,534; ökning 3.

Garda: födda 7 (5 m. 2 k.), döda 11 (4 m. 7 k.); inflyttade 20 (12 m. 8 k.), utflyttade 23 (11 m. 12 k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 457; minskning 7.

Etelhem: födda 16 (9 m. 7 k.), döda 8 (7 m. 1 k.); inflyttade 76 (37 m. 39 k.), utflyttade 79 (33 m. 46 k.); vigde 4 par; folkmängd 603; ökning 5.
Pastoratets folkmängd 1,060; minskning 2.

Atlingbo: födda 7 (4 m. 3 k.), döda 4 (2 m. 2 k.); inflyttade 13 (10 m. 3 k.), utflyttade 11 (4 m. 7 k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 238; ökning 5 personer.

Hörsne med Bara: födda 15 (4 m. 11 k.), döda 2 (2 k.); inflyttade 44 (25 m. 19 k.), utflyttade 39 (23 m. 16 k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 441; ökning 18.

Fole: födda 11 (6 m. 5 k.), döda 8 (2 m. 6 k.); inflyttade 24 (10 m. 14 k.), utflyttade 34 (12 m. 22 k.); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 441; minskning 7 personer.

Lokrume: födda 9 (4 m. 5 k.), döda 10 (5 m. 5 k.); inflyttade 43 (25 m. 18 k.), utflyttade 35 (17 m. 18 k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 422; ökning 7 pers.
Pastoratets folkmängd 863; hvarken ökning eller minskning.

Hangvar: födda 30 (17 m. 13 k.), döda 18 (10 m. 8 k.); inflyttade 66 (35 m. 31 k.), utflyttade 88 (48 m. 40 k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 889 (440 m. 449 k.); minskning 10.

Halls: födda 3 (1 m. 2 k.), döda 5 (3 m. 2 k.); inflyttade 8 (6 m. 2 k.), utflyttade 19 (8 m. 11 k.); vigde 1 par; folkmängd 223 (112 m. 111 k.); minskning 16.
Pastoratets folkmängd 1,112; minskning 26.

Othem: födda 28 (13 m. 15 k.), döda 13 (4 m. 9 k.); inflyttade 70 (25 m. 45 k.), utflyttade 92 (43 m. 49 k.); vigde 11 par; folkmängd 31 dec. 1,141; minskning 7.

Boge: födda 7 (2 m. 5 k.), döda 12 (5 m. 7 k.); inflyttade 17 (9 m. 8 k.), utflyttade 20 (9 m. 11 k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 459; minskning 8.
Pastoratets folkmängd 1,600; minskning 15.

Lärbro: födda 31 (17 m. 14 k.), döda 33 (10 m. 23 k.); inflyttade 105 (49 m. 56 k.), utflyttade 95 (48 m. 47 k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 1,300; ökning 8.

Hellvi: födda 19 (12 m. 7 k.), döda 13 (5 m. 8 k.); inflyttade 80 (41 m. 39 k.), utflyttade 34 (18 m. 16 k.); vigde 2 par; folkmängd 627; ökning 52.
Pastoratets folkmängd 1,927; ökning 60.

Rute: födda 11 (6 m. 5 k.), döda 6 (3 m. 3 k.); inflyttade 35 (16 m. 19 k.), utflyttade 54 (24 m. 30 k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 549; minskning 14.

Bunge: födda 17 (8 m. 9 k.), döda 9 (5 m. 4 k.); inflyttade 79 (46 m. 33 k.), utflyttade 84 (51 m. 34 k.); vigde 7 par; folkmängd 700; ökning 2.

Fleringe: födda 5 (4 m. 1 k.), döda 5 (1 m. 4 k.); inflyttade 27 (13 m. 14 k.), utflyttade 26 (11 m. 15 k.); vigde 1 par; folkmängd 375; ökning 1.
Pastoratets folkmängd 1,624; minskning 11.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 2 januari 1913
N:r 1

Till verkställande styrelseledamot

i Slite-Roma järnvägsaktiebolag har från och med 1 instundande april antagits dir. Alfr. Nyberg härstädes, förut stationsinspektor i Hässelby.

Gotlands Allehanda.
Fredagen den 26 Mars 1920.
N:r 71

Från landsbygden. Roma.

Roma, 19 mars.
Roma Kooperativa handelsförening höll sitt ordinarie årsmöte 14 dennes. Hr J. E. Fredriksson utsågs att leda (dagens förhandlingar. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för det gångna Årets förvaltning, och framgick av dess berättelse att föraningen ökat sin omsättning med 23,408 kr. undet det gångna året, så att hela omsättningen vid årets slut utgjorde 84,343 kr. Sedan stadgeenliga avskrivningar blivit gjorda uppstod en ganska vacker nettobehållning, som skall fördelas mellan medlemmarna. Denna återbäring bestämdes enligt styrelsens förslag till 4 % på handelskrona, varvid kan nämnas att en medlem blev berättigad att få i återbäring något över 95 kr. på sin handel under det förflutna året. Mötet beslöt i enlighet med styrelsens förslag att icke medlemmar, som handla i föreningen, få samma rätt till återbäring som medlemmar em de under innevarande år tillvarataga sina handelskvitton och vid årets slut inlämna dessa, jämte en inträdesansökan detta blir rör den stora allmänheten, som ännu står hämmande för den kooperativa rörelsen och dess förmåner ett ganska enkelt sätt att vinna medlemskap i föreningen.
Styrelsen hade med hjälp av sina respektive fruar anordnat ett väl dukat kaffebord med därtill hörande dopp, som stod och väntade när mötet var slut. I ett enkelt samkväm njöt man så gemensamt av en kopp gott kaffe, vilket också tycktes smaka var och en väl.
En deltagare.

Gotlands Allehanda.
Tisdagen 23 Mars 1920.
N:r 69.

Ett tillbud till automobilolycka

inträffade på söndagskvällen ute vid Roma.
En handlande Hj. Jonasson därstädes tillhörig bil råkade under en körtur möta en skjuts i trakten av den s k Sjonhemsbacke och skulle just passera denna, då hästarna därvid skyggade, slog chauffören till bromsarna något för häftigt med påföljd att bilen, som gick så nära vägkanten som möjligt, råkade slira och välta i diket. Vid fallet kommo två av de i bilen varande fyra personerna undan med blotta förskräckelsen, medan chauffören fick ett lättare slag i huvudet och den fjärde erhöll en mindre skråma i handen. Båda de skadade fingo efter att vid besök i staden blivit tillsedda av läkare återvända till hemmet. Bilen fick vid kullerbyttan en glasruta söderslagen och en del mindre skavanker i övrigt.

Gotlands Allehanda.
Tisdagen 23 Mars 1920.
N:r 69.

Nytt statslån till Slite-Roma järnväg begärt.

Slite-Roma järnvägsaktiebolag har på lördagen till k. m:t givit en skrivelse med anhållan om vissa medgivanden rörande bolagets statslån m. m.
Skrivelsen utmynnar i en hemställan, att k. m:t ville dels föreslå riksdagen avskrivning av hela det skuldbelopp, i den mån det utgöres av ränta jämte överränta å statslånet — vid 1919 års utgång beräknat till 391,548 kr. — som Slite-Roma järnvägsaktiebolag häftar i till staten, dels ock tilldela järnvägen ytterligare statslån med 100,000 kr. samt i samband därmed medgiva, att detta nya lån jämte ursprungliga lånet 339,000 kr., föres i ny räkning löpande med annuitet fr. o. m. den 1 jan. 1921. Mot detta förbinder sig styrelsen att senast under 10-årsperioden 1920-1929 anskaffa 1 st. 75 hkr. Dieselmotorvagn typ 2 eller motsvarande lokomotiv och 1 passagerarevagn samt 40 st. godsvagnar litt. N. och I.
Därest denna styrelsens framställning beräknar styrelsen under i övrigt lugn utveckling för järnvägen, densammas ekonomi för framtiden medgiva, att statens sålunda \”uppkomna fordran, 439,000 kr., kan på föreskrivet sätt amorteras och räntas.
Slite—Roma järnväg har ej sedan trafikens början kunnat avbetala något av sin skuld till staten. Järnvägens inkomster ha under en följd av år i väsentlig grad understigit utgifterna. Sedan år 1918 har dock en väsentlig ändring inträtt i det att bristen för 1918 endast uppgick till 5,342 kr. och för 1919 beräknas förbytt i överskott om c:a 42,000 kr. Visserligen inträdde nämnda år som ökad taxeförhöjning för godstrafiken 150 proc. – men oavsett denna har trafiken å banan under senare \”år väsentligt ökats, vilken omständighet i främsta rummet är att tillskriva de industrier, som under senare åren tillkommit i Slite med omnejd.
Om också dessa industrier varit välkomna trafikobjekt för uppdrivande av järnvägens inkomster, därhän att företaget så småningom skall uppnå en god ekonomi, har järnvägen dock alltid sin största betydelse för de jordbrukande trakter, den genomgår, vilka ha sin närmaste avsättning för spannmål m. m. över Slite och för sockerbetor över Roma. De kommuner, järnvägen genomlöper, ha även på allt sätt under de gångna åren sökt stödja företaget och även för några år sedan, när järnvägen på grund av att skuldbördan vuxit därhän, att likvidation syntes oundviklig, trätt emellan, genom att avskriva till järnvägen för dess fullbordande lämnade lån på sammanlagt över 70,000 kr. På grund av prisstegringar under byggnadstiden översteg den verkliga byggnadskostnaden den beräknade med c:a 108,000 kr., och det var som bidrag till utjämnande av denna differens, som dessa lån lämnats. Det är att märka, att om man undantager Othems kommun, det här rör mig om småkommuner med ett medelinvånareantal av högst 400 personer. Det är tydligt, att ett efterskänkande av dessa lån, som för en del kommuner. uppgått till 10,000 kr., varit en avsevärd uppoffring och endast kan uttydas som bevis för den vikt, dessa kommuner fästa vid bibehållandet av järnvägen. Å andra sidan, äro dessa småkommuner så pass skattetyngda, n tt en ytterligare kreditgivning från deras sida till järnvägen ej är tänkbar.
Med den ökade trafiken har behovet iav ökad och bättre material trätt i förgrunden, och kommer, alltefter som utvecklingen sker och de äldre materialen slites, att göra sig än kännbarare. Järnvägens hela vagnpark består f. n. av 2 lokomotiv, 2 personvagnar 1 postvagn och 41 godsvagnar. Som en stor del av dessa godsvagnar numera tagas i anspråk för lokalt behov vid lossningar och lastningar över Slite hamn, har den gräns nåtts, då det endast med yttersta svårighet varit möjligt billfredställa trafikbehovet i övrigt. Detta har överhuvudtaget endast varit möjligt därigenom, att de större trafikanterna i stor utsträckning underkastat sig lossning av vagnarna på nätterna. Fr. o. m. innevarande år omöjliggör den ikraft trädda 8-timmarslagen ett sådant arrangemang. Det har vissa tider varit ända till 20 godsvagnar, som på sådant sätt kunnat hållas i dagligt bruk, vilka fr. o. m. innevarande år endast kunna avses för varannan.- dagstrafik. Detta förhållande jämte beräknad ökning i trafiken och slitning av materialen under de närmaste åren ställes järnvägen inför en brist i goda vagnar, som ej torde kunna sättas lägre än till ett 40-tal. ökningen av passageraretrafiken ävensom möjligheten av att en längre tid varig år taga åtminstone en passagerarevagn ur trafik för flödig revidering nödgar styrelsen att räkna med ytterligare en passagerarevagn. Av de båda lokomotiven ha\’ det ena gått i ordinarie trafik, det andra i huvudsak använts för växlingar Slite hamn. Då det ena måst tagas ur trafik för tillsyn, har reserv ei funnits, vilket varit till stor olägenhet för ett ändamålsenligt ordnande av trafiken.
Behovet av passagerarevagn och lokomotiv har styrelsen eventuellt tänkt sig kunna fyllas genom en Dieselmotorvagn, vilken enligt de undersökningar styrelsen verkställt skulle Aärdeles väl lämpa sig för trafik på denna bana. De medel som erfordras för anskaffning ex denna materiel, torde belöpa sig till 350,000 kr. Iför anskaffning av denna materiel, disponerar styrelsen f. n. endast 100,000 kr.
Inkomsterna och utgifterna under den närmaste 10-årsperioden beräknas balansera på 260,000 kr. och medelsbehovet under samma tid uppskattas till 350,000 kr. (H. B.)

Gotlands Allehanda.
Måndagen 22 Mars 1920.
N:r 68.