Etikett: Lickershamn

Lickershamn är ett fiskeläge på nordvästra Gotland vid länsväg 149 cirka tre mil norr om centralorten Visby.
Lickershamn ligger i Stenkyrka socken.

Publicerat

Från landsbygden.

Norra Gotl., 15 Juli.
Något för hundägare. Nog är det roligt att vintermorgnarna på glänsande spårsnö följa efter ett präktigt stöfvareskall, men att sommartid få se, och höra »dref» är för rättänkande mindre angenämt. Ej just blir det angenämare om hundarna drifva utan att deras herrar äro med ute. Så inträffar dock mycket ofta. I Lummelunda har särskildt iakttagits ett koppel stöfvare, som åtminstone på egen hand Cd höra till de tysta ilandena. Rättast vore, att dylikt ofog beifrades, då ej hundägarne sjelfva ha begrepp att hålla sina »mopsar» i band!

Andungsjagten god. Ungarna stora och flygfärdiga.

Fisket har hela sommaren varit mycket klent.
I fredags natt fingo dock alla fiskare vid Lickershamn, sin beskärda del af strömming och somliga båtlag ända till 50 valar strömming pr man. Detta på driffiske.

Ovanligt rikt smultronår är det i år.

Rågen ser finfin ut. Om en 14 dagar börjar väl rågskörden. Den är redan gul.

Höskörden har i de nordligaste sockparna varit den rikaste i mannaminne.

Då en hemmansägare härstädes häromdagen skulle bränna sågspån, inträffade den olyckshändelsen, att elden grep omkring sig så, att »stora brännsår» uppstodo på omkringliggande brädstaplar, tveithögar o. d. Hade vinden legat åt annat håll, kunde utgången ha blifvit svår nog.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Juli 1890
N:r 108

Publicerat

Landsbygden.

Norra Gotland, 14 Juni.
Ångbåtsbolaget skulle bestämdt göra bättre affär, om det vid Lickershamn bygde en lastbrygga, som dess på landthamnarne gående ånogbåtar finge anlöpa. Resan går ju ändå förbi, så afbränningarne blefve blott vidmakthållande af bryggan.

Mandom mod o. s. v. En f. d. sergeant vid Gotl. nationalbeväring råkade råkade häromdagen i gräl med en landtbrukare, som han tillfogade ett större krossår vid tinningen med en brädlapp. Hade slaget träffat en tum högra upp, hade troligen den modiga fått tid att på obestämda år å kronans bekostnad vistas å fastlandet. Nu slapp han ifrån affären med ett duktigt kok stryk.

En stackars tofling gick härom in i en bostad och då ej någon var inne, tog hon ett å väggen hängande ur af den gamle goda sorten. Hon tyckte det skulle bli en god leksak, Man såg dock snart hvad klockan var slagen och leksaken måste tillbakalemnas.

Vid Kappelshamn uppfördes för litet sedan ett nytt folkskolehus, Ful. förslag uppfördes först en träram eller hellre form och i denna stöptes murar af sand och sjövatten samt kalk, Härtill kom torf och sågspån. Då huset skulle gå af stapeln, d. v. s. då formstötterna skulle borttagas, ramlade murarna ner!
Häromdagen stormig stämma i Hangvar, Bönderna som orkanbyar fräste. Och slutet blef att nu en bygnad af trä skall upptöras. Den förre förslagsställaren protesterade dock envist deremot, och ville förnya sitt experiment att »göra formar», men det blef ingenting af.

Ronehamn, 15 Juni.
Ormbiten blef i torsdags qväll en vallgosse i Ronemyr. Med bara fötter skulle han drifva korna samman, då en orm högg honom i vristen ofvanpå benet. Af mjölkpigorna fans han liggande sanslös, då han genast hemkördes och fördes till läkare, som var på Klinte men genom telefonen ordinerade tjenliga medel. Gossens tillstånd är äfven nu ganska betänkligt, dock påstås han vara något bättre, mén är svårt svullen i kroppen.

Ben och »hårda främmande kroppar», som fastnat i matstrupen, vardt anledningen till att en ko, som en kort tid varit sjuk, häromdagen måste nedslagtas å Ronehamn. Hon var försäkrad, annars hade det blifvit en ganska känbar förlust för ägaren.

Arbetet med den stora s. k. Frixarfvebro är nu afslutadt från och med igår. I de 24 fot höga sandbankarne hafva stora stenpållare murats och cementerats samt bron försetts med stenhvalf fullt betryggande för trafik och vattenflod, efter hvad man kan se, i lång framtid.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Juni 1890
N:r 91

Publicerat

Genom öppen frivillig auktion

låta sterbhusdelägarne efter aflidne hustrun Anna Katrina Nordell, Lickershamn i Stenkyrka, fredagen den 25 innevarande Apiil kl. 10 f.m. till den högstbjudande försälja såväl den fasta som lösa egendomen; fastigheten består af 1/32 dels mantal Grausne i Stenkyrka belägen vid Lickershamn. Denna hemmansdel säljes sådan den nu befios med derå uppförda man- och ladugårdsbygnader hvilka äro i komplett skick, växande höstgröda följer köpet; köpevilkoren mycket förmånliga och lämpas efter reel köpares beqvämlighet; pröfningsrätt att antaga eller förkasta de gjorda anbuden förbehålles; närmare upplysningar rörande hemmanet samt betalningsvilkoren m. m., tillkännagifvas vid auktionstillfället.
Lösegendomen består af följande: guld-, silfver-, koppar-, jern- och blecksaker, möbler, en byrå, en skänk, speloch fallbord, flera sängställen, stolar, toalett- och väggspeglar, glas och porslin, lampor, vägg- och fickur, linne och fjäderfylda sängkläder, den aflidnes alla gångkläder och skodon, åker- och körredskap, en lastvaga, 3 arbetsvagnar, kälkar-, vrång- och foderhäckar, vändoch spetsplogar, klös- och rakpinoharfvar, mulltösor, en kornvält, en vindmaskin, en mängd handrodskap; kreatur; hästar, kor, ungnöt, lam med ungar, 15 st. höns m. m; 25 tor godt och rent utsädeskorn, 50 tnr goda ät- och sättpotatis m. m, som ej så noga specifiseras. För lösegendomen lemnat åt kände köpare betalningsanstånd till den 1 Oktober.
Tingstäde den 21 April 1890.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 April 1890
N:r 60

Publicerat

Auktion å Lickershamn.

Genom öppen frivillig auktion låter enkan Ihrenia Jacobsson å Lickershamn onsdagen den 9 April kl. 9 f. m. till den högstbjudande försälja hela lösöreboet, beståesde af guld, gilfver, koppar, malm, jern- och blecksaker; möbler: byråar, skänkar, fallbord, té- och spelbord, stolar, kanapeer, vägg- och tolettspeglar, flere sängställen, en stormangel; linne och säsgkläder med fjäderfyllnad; den aflidnas gåogkläder och skodon, goltfmattor, gardiner; kreatur: 2 par goda arbetsbästar, kor, lam, svin, böns och gäss; kör- och åkerbruksredskap: en lastvago, 2:ne arbetsvagnar, en ressläde, kälkar, 3 par selar, 2:ne foderhäckar, en vindmaskin, en hackel semaskin, vänd- och spetsplogar, rakoch krokpinnoharfvar, fösor, en sladd, en kornvält; handredskap: grepar, yxor, spadar, högaflflar, sigdar, lior, lagg- och träkärl af alla slag; fiskredskap: 20 å 25 strömmingsgarn, torsk- och flundreaoglar, flandrenät, diverse tågvirke, en tremänniogsbåt alldeles py med dertill börande segel och inventarier; ett parti rökt fläsk, 25 tunnor goda ät- och sättpotatis m. m. som ej här uppräknas.
Vid samma tillfälle kommer att utarrenderas fastigheten 1/8 mavt. Grausne, som äfven är beläget vid Licxersbamo, Denna hemmansdel kommer att utbjudas först i mindre lotter, eller hvarje ega för sig och sedan i sin helbet, på en tid af 4 år. Arrendeatgiften erlägges hvarje år den 24 Oktober. Närmare upplysningar rörande hemmanet m. m. blifva tillkännagifna före utropen. Pröfningarätt att antaga eller förkasta de gjorda anbuden förbehålles. För lösegendomen lemnas åt kände och fullt tillförlitlige inropare betalningsanstånd till den 24 västkommande Oktober, andra betala kontant eller vid anfordran.
OBS.! För att allt skall medhinnas börjas auktionen precis kl. 9 f. m. med utarrendering af hemmanet.
Tingstäde den 29 Mars 1890.
Etter anmodan,
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 April 1890
N:r 54

Publicerat

Auktion å Lickershamn.

Genom öppen frivillig auktion låter enkan Ihrenia Jacobsson å Lickershamn onsdagen den 9 April kl. 9 f. m. till den högstbjudande försälja hela lösöreboet, bestående af: guld, silfver, koppar, malm, jern- och blecksaker; möbler: byråar, skänkar, fallbord, té- och spelbord; stolar, kanapeer, vägg- och tolettspeglar, flere sängställen, en stormangel; linne och sängkläder med fjä derfyllnad; den aflidnas gåvgkläder och skodon, goltmattor, gardiner; kreatur: 2 par goda arbetshästar, kor, lam, svin, höns och gäss; kör- och åkerbruksredskap: en lastvagn, 2:ne arbetsvaguar, en ressläde, kälkar, 3 par selar, 2:ne foderbäckar, en vindmaskin, en backel semaskin, vänd- och spetsplogar, rakoch krokpinoharfvar, fösor, en sladd, en kornvält; handredskap: grepar, yxor, spadar, högalflar, sigdar, lior, lagg- och träkärl af alla slag; fiskredskap: 20 å 25 strömmingsgarv, torsk- och flundreanglar, flandrenät, diverse tågvirke, en tremänningsbåt alldeles ny med dertill börande segel och inventarie:; ett parti rökt fläsk, 25 tunnor goda ät- och sättpotatis m. m. som ej bär uppräknas.
Vid samma tillfälle kommer att utarrenderas fastigheten 1/8 mant. Grausne, som äfven är beläget vid Lickershamn. Denna hemmansdel kommer att utbjudas först i mindre lotter, eller hvarje ega för sig och sedan i sin helbet, på en tid af 4 år, Arrendeatgiften erlägges hvarje år den 24 Oktober. Närmare upplysniogar rörande hemmanet m. m, blifva tillkännagifna före otropen. Pröfoniogsrätt att antaga eller förkasta de gjorda anbuden förbehålles. För lösegendomen lomnas åt kände och fullt tillförlitlige inropare betalningsanstånd till den 24 nästkommande Oktober, andra betala kontant eller vid anfordran.
OBS.! För att allt skall medhinnag börjas auktionen precis kl. 9 f. m. med utarrendering af hemmanet.
Tingstäde den 29 Mars 1890.
Etter anmodan,
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 3 April 1890
N:r 51

Publicerat

Från landsbygden.

Lickershamn, 12 Mars.
Liken af de vid Lickershamn drunknade fiskarena ha ännu ej anträffats, men åror, skott och mataskar ilandflöto samma dag olyckan timade. Seglet har nu hittats. Detta senare befans vara ihopslaget — en förunderlig sak, då den olycksdigra brottsjön bröt ut rorsmannen öfver bord under seglatsen. Det ser ut som om någon eller bägge Jakobssönerna fått tid att »slå ihop» seglet, innan båten antingen sjönk eller kantrade. En af dem har setts sysselsatt vid masten då olyckan hände. Någon fullständig reda i denna punkt får man aldrig, men saken är i alla fall högst besynnerlig.
I sammanhang härmed skulle jag vilja nämna några ord om segling eller rättare båtriggning.
Den som haft tillfälle att i andra öppna skärgårdar se der befintliga fiskarebåtar, måste anse fastlandets båtar i allmänhet bättre utrostade än här vis å vis riggning!
Här har man, då väl masten kommit upp och seglen utslagits, mycket svårt, ja rent af omöjligt att vid häftigt byväder få dem fort bergade. Orsaken härtill är att masten står fast i toften, och att på seglen ej fins något fall. Fastlandets båtar ha sina master stående i en s. k. mastfot eller på en vanlig liten brädlapp, men med vant till stöd. Vanten äro med »tågnål och kosing fästade i en jernring i vrängarna, Vid häftigt väder behöfver man blott knäppa ringen (kosingen) öfver lovarts tågnål, och hela riggen faller. Ett ögonblicks verk. Seglet kan upphissas och nedhalas genom fall (isynnerhet utmärkt vid refning), och är derför med litser fästadt vid masten. Focken är jämväl löpande på stag antingen nederst läder- eller fina tåglitser eller små jernkosingar och kan på få sekunder halas ned, enär den jämväl är försedd med fall. Naturligtvis är fockstaget ock försedt med tågnål och kosing likasom vanten. Följden af fockens bergning genom nedhalning blir, att den blir liggande i båten naturligtvis, och aldrig kan slå ut, som händt och händer, då dem bergas på här brukliga sätt.
I allmänhet har man på fastlandet större fock och mindre storsegel i proportion. En följd häraf blir, att båten vinner i välsegling, ty den ligger härmed ej så hårdt på rodret som vid bär rådande bruk. En stor olikhet råder mellan fastlandets fiskarebåtar och våra beträffande årorna.
Fick en fastlandets fiskare se en här bruklig åra med »rodd», skulle han benämna dem »bondåror». Bönderna begagna nämligen sådana på insjöarna. I öppen sjö äro de opraktiska, Vid roende emot vinden kan man ej skafva här brukliga åran med tullpinnar, och tar hon derför ett erormt vindfång. Skulle en årtull förloras, som lätt händer, är man urståndsatt att begagna åran vidare, så vidt man ej har reservtullar, hvilket man sällav, om ens någon:in har.
På fistlandet begagnas antingen jernklykar, som kunna »försäkras», att de aldrig hoppa ur, eller ock s. k. årkrokar med årband af tåg. — I bägge fallen kunna årorna skafvas.
— En fördel vid rodd i motvind och mycket mera tilltalande för ögar än »tullpinnrodden».
Skulle ett årband springa, har man alltid rep ombord (om ej annat än fånglinan) för att strax kunna afhjelpa skadan. I nödfall kan jag t. o. m. ro utan årband.

Ångsågar äro i gång litet hvarstädes och »skogsraseriet» tycks vara värre än någonsin.
Huarn länge skall det dröja, innan landet blir »rent»? — Förvisso ej många lustrer med slik misshushållning.

Burs, 18 Mars.
— Vid den orkanlika storm i tisdags, som till middagstiden var förenad med blandad snö och regn, afbrötos stora träd, och ett hustak lyftades af och ramponerades. Isaroe utför kusten försvann med samma.

Godt om räf ha vi i Burs, men Bursborna vill ej göra sig besvär att skafta bort dem.
En hemmanegägare yttrade på stämman, att gå på räfskall det var bara att vara hund för herrar o. s. v.
I dag kl. 6 på morgonen är här 5 grader varmt, och sångfåglarne slå sina drillar. Kälen är nu ur jorden och vägarne äro ganska svåra att färdas, det tycks.som det skulle bli vår med detsamma.

Ronehamn, 13 Mars.
Tisdagsstormen. I förgår under då rådande starka stormen blåste taket (eller s. k. resningen på fodertaket med sparrar och allt) ned af en ladugård vid Autsarfve i Rone.
Ladugården var nybygd för några år sedan och var väl underhållen, hvilket kan ge ett begrepp om stormens styrka. Dock skedde ingen vidare skada, hvilket väl får anses som en stor lycka emedan kreaturen stodo inne. Man antager deck att något fel begåtts vid uppsättningen.
Afven i Ronemyr nedblåste en gammal ladugård samma dag. I den funnos dock ej några kreatur, ej heller foder.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Mars 1890
N:r 40

Publicerat

Drunknade fiskare.

I onsdags morgon var viaden på norra Gotland SV med vackert väder och något disig luft. Barometern som förr om dagarne stått ovanligt högt, ramlade med ens nedåt med synbar fart, förkunnande att ett oväder var i antågande.
Vid Lickershamns fiskläge hade i betraktande af det granna vädret på morgomen sex båtlag begifvit sig ut på torskfiske.
Vid tiotiden slog vinden i ett nu om från SV till N-—NNO med snötjocka. I början var den blott moj, men ökade sig snart till öfverhbängande storm och snöbyar, som ej lemnade utsigten fri ens 50 famnar. Sjögången varisynnerhet krabb och svår på grund af vindens hastiga omslag. — Att båtlagen så fort som möjligt sökte komma i land, är tydligt, dock åtgår minst ett par timmar, innan man hinner taga upp redskapen.
Då båtarne tycktes för länge vara borta, gick folk längs kusten för att se, huruvida de sökt annan landningsplats än vid hemmet.
Strax på middagen kommo två båtar lyckligt i land, hvaremot beklagligen det värsta fruktades för den tredjes öde.
Vår korresp, har nu på stället erhållit närmare kännedom om olyckan.
På kort afstånd från Ihrevik träffades den pu förolyckade båten af en häftig brottsjö, som fylde den och kastade den vid styret sittande M. Strandberg öfver bord. Att den samtidigt sjönk med alla af besättningen kunde man från en annan båt se, men var denna båt urståndsatt att göra någonting för hjelp, enär den ock fyldes af samma sjö. Nödrop hade hörts tre gånger. Den nyss omnämda båten, vittnet till olyckan, måste kasta öfver bord all fisk — omkr. 100 kg — samt med matäskor och allt tjenligt söka bålla läns — ett underverk att detta lyckades, Slutligen kom denna in och kunde konstatera den sorgliga händelsen om kamraterna. De förolyckades båt hittades vid femtiden ilauddrifven vid Lickershamn.
De omkomne voro husbönderna Mårten Strandberg, 45 år, gift, med 3 omyndiga barn, och Oskar Jacobsson; 23 kår, gift i 1 3/4 år, samt 22-årige Hj. Jacobsson, hvilkens föräldrar lefva. Jacobssons enka var syster till Strandberg och mistade således både man och broder. Stor sorg och förtviflan råder naturligtvis i de arma hemmen. De omkomne voro nyktra och ordentliga män.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Februari 1890
N:r 32

Publicerat

Gotlands jernväg

har vid den sedvanliga årliga besigtningen, som vid sjukdomsfall för distriktsschofen öfverstelöjtnant Zinder, förrättats af kapten G. Hammarström befunnits i godt skick och utan anmärkningsanledning. Dock ansåg besigtningsmanonen önskligt att början göres med inläggande h r och der af nya skenor, ett arbete som successivt kan fortgå på ett par kilometer om året.
Ena annan fråga, rörande hvilken man nu ett par År väntat ett afgörande från vederbörande, är den om upprättande af kostnadsförslag — för mindre båthamnar vid åtskilliga fisklägen såsom vid Lickershamn, Valbyter, Gnisvärd samt på Stora Karlsön. Härvid kan, då detta arbete bör förrättas på sommaren, nu intet i år åtgöras, men erhölls löfte att få saken ombesörjd under loppet af nästa år.

Gotlands Allehanda
Fredagen 1 November 1889
N:r 126

Publicerat

Från landsbygden.

Norra Gotland, 16 Sept.
Räddningen af skonerten Xenia. Torsdagen 13 dennes vid 10-tiden på förmiddagen märkte fiskare från Lickershamn ett större afmastadt fartyg, drifvande omkring 5 minuter från land vid Hallshuk i N. NO från Stenkyrkehuks fyrplats. Vinden var NV, med half storm och ofantligt hög sjö sedan ovädret föregående dygn. Isynnerhet var »landsjön» svår.
Från stränderna af Halls och Hangvars socknar hade jämväl det nödstälda fartyget iakttagits; dock vågade man sig ej ut till undsättning.
Icke destomindre begåfvo sig Lickershamns fiskare, 13 till antalet, ut i 3 båtar. Sjön gick våldsam hög, men det lyckades dem dock efter stora ansträngningar nå vraket, som rullade i oroväckande grad. Hitter flere försök kom man ändtligen ombord å detsamma och befans dess namn vara Xenia, lasten trä, Fartyget tycktes vara i godt stånd, förutom riggen, som gått öfver bord, förriggen i sitt fall förstörande den mindre båten. Den större var instufvad, men besättningen hade ändå lemnat fartyget, som man vet upptagen af Loch Garry.
Räddarnes, eller de ombord varandes första åtgärd var att få upp nödrigg, som med deras egna båtsegel verkstäldes — detta för att kunna få styrfart på Xenia och sedan med den goda vinden uppnå det nu närbelägna Kappelshamn. Sedan seglen blifvit i ordaing, något som i anseende till den svåra sjön ej var så lätt, sattes ock kurs på land.
Ett tiotal kabellängder från land hade man dock knappt hunnit, då Neptunbolagets ångare Hermes, kapten Höjer, kom ned till fartyget, satte ut en båt med förste dykaren och några man, som strax kommo ombord å Xenia. Utan att fråga om någon bjelp behöfdes, fördes en kabel ombord från Hermes till Xenia, som på så sätt bogserades in i Kappelshamnsviken, der den förankrades,
Skonerten hade då blott omkring 2 fots vatten i rummet, och hade ångbåten, säga fiskarena, kommit 11/2 till 2 timmar senare hade densamma den gången gått förgäfves.
Fiskarena förplägades ombord å Hermes på bästa vis.
De begärde 1000 kronor bergningen, en sum: ma, som i anseende till det räddades värde (fartyg i godt stånd, 10 år gammal blott, med last af 95 standard trä), deras egen fara och arbete ej kan sägas vara för stor, och ej på långt när uppgår till det i lag bestämda, 1/3 af fartyg och last. Dock afprutades beloppet af vederb. till 500 kr. på 13 personer.

Gotlands Allehanda
Måndagen 17 September 1888
N:r 75.

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt har i dag haft att handlägga endast några mindre civilmål.

Urarfvsansökan efter afl. konsul G. T. Romnahl inlemnades i dag till härvaranderådhusrätt, som förordnade handl. A. Palm till god man.

Norra häradsrätten.
För djurplågeri dömdes vid det nu afslutade vårtinget arbetaren Kristen Karlsson från Lickershamn att böta 75 kronor. Han hade sistlidne vår vanvårdat, plågat och misshandlat en get samt två hästkreatur.

Ett mera uppseendeväckande mål är det som nu afslutats mellan länsman Smedberg såsom åklagare och barnmorskan Kristina Katarina Viberg från Lärbro socken, hvilken stått till ansvar för vårdslöshet och oskicklighet i utöfningen af barnmorskeyrket.
Under ransakningen har framgått, att Viberg 7 April 1887 på kallelse infunnit sig hos hemmansägaren Carlberg från Hammars i Lärbro för att biträda vid hans hustrus förlossning.
Påföljande dag hade non flere gånger försökt att med tång uttaga fostret under förhållanden, som enligt medicinalstyrelsens utlåtande varit synnerligen egrade att förorsaka fostrets död, om det varit vid lif, och kunnat gifva upphof till sådan skada å modrens födslodelar som kunnat lägga grunden till dea barnsängsfeber, hvari hustru Carlberg aflidit. T illika hade hon underlåtit att efter förlossningen rätta sig efter medicinalstyrelsens cirkulär till rikets barnmorskor 13 Juni 1881, samt hade, ehuru hon under förlossningens lopp insett att fara fans för hustru Carlbergs lif, ej underrättat dennas avhöriga och begärt läkarebjelp eller biträde af annan närboende barnmorska. Genom dessa försummelser hade hon gjort sig skyldig till ansvar för vållande af hustru Carlbergs död — och dömdes på grund häraf att böta för vårdslöshet och oskicklighet i yrket 100 kronor samt för vållande genom försummelse till hustru Carlbergs död 200 kronor eller tillsammans 300 kronor.

Södra häradsrätten.
För oloflig utskänkning dömdes hemmansägaren JohanssonSandelius, Källgårds i Stenkumla, att böta 75 kronor samt att erlägga 56 kronor 25 öre i utskänkningsafgift. Han hade söndagen 26 Februari sålt 2 qvarter bränvin för 60 öre

Förärekränkning, beskyllning för olofligt förhållande till en qvinna, mot hemmansägaren J. G. Jacobsson, Bockes i Fröjel, dömdeshemmansägaren Lars Nyman och dennes hustru Jakobina likaledes från Bockes, att hvardera böta 15 kronor.

För skymford och smädliga yttranden hade handlanden Johan Bokström instämt arbetaren August Olsson och skomakaren Karl Jakobsson, dels samme Olsson instämt handl.
Bokström. Olssons talan mot Bokström ogillades och dömdes Jakobsson och Olsson att hvardera för ofvannämda brott böta 30 kronor.

Till äktenskapsskilnad har häradsrätten dömt mellan Katarina Andersson, Saudqvie i Öja, och hennes man Jakob Andersson, enär denne icke inom utsatt tid infunnit sig för att fortsätta äktenskapet.
Likaledes har till äktenskapsskilnad dömts mellan hustru Augusta Gahnoström, Kyrkebys i Etelhem, och hennes man snickaren Olof Vilhelm Gahnström, enär denne underhållit oloflig förbindelse med ogifta Emma Vahlström från Ronehamn.

För barnuppfostringshjelps erhållande hade pigan Sofia Lundgren från Näs instämt drängen Joan Nyström från Vamlingbo. Lundgrens talan ogillades, enär Nyström gått den föreskrifna värjemålseden.

Edgång ålades smeden Axel Lutteman, hvarigenom han skulle svära sig fri från faderskapet till ett af pigan Johanna Fredrika Gardstedt, Sandegårda i Sanda, 16 Oktober 1887 framfödt gossebarn.

Gotlands Allehanda
Måndagen 16 Juli 1888
N:r 57.