Gåfvor till Gotlands Fornsal.

Borgmästare S, J, Matthiesen:
Heimskringla af Sn. Sturleson, 2 band. Pipränsare nål af silfver, förgyld, med en taffelsten och sex rubiner Pokal-glas, matt slipadt.
Borgmästarinnan Anna Matthiesen, f. Hansen:
Luktvattensflaska af glas med Fodral af elfenben, konstsvarfvadt. Fruktkorg af postlin, genombruten.
Bagare Nils Lindbom:
Wisby stads Skomakare Ämbets Räkenskapsbok 1760, fol. K. M:s Ordning och Skrå för handtverkare, af 1720. Sthlm 1741, 4:o. Snörlif af lärft, blått. Plånbok af läder. Låstapp af järn.
Madam Anna Malm:
Thé kanna af äkta postlin, hvit med blommor.
Husb. C. J. Gardelius Hägsarfve i Ekeby:
Porträtt af J. Gråberg i Hemsö, en skänk till sjökapten G. Ekström (då på besök i Florens)
Adjunkt D:r G. Lindström:
Knapp af bly, hittad i Fardhem.
Handl. J. P. Fardelin uti Rute:
1/2 Daler Silf. Mynt (femstämplad kopparplåt.)
Öfverstelöjtnantskan Charlotta Stenberg, f. Segerdahl:
Dryckeskanna af masur-björk, snidad (jagtstycke). Een Reese-Book ö. thet G. o. N. Test., Sthlm 1588, fol. Clavis Script Sacrae, Basil. 1629, fol. Thet N. Testament (1:a Del.), utan årtal, fol. En Ceder kotte.
Consul Carl Stenberg:
Kontant (för en gång) 25 kr.
Stud. N. S. Stenvall:
Slipsten af grushäll, funnen vid Smiss i Garda.
Kyrkovärden Joh. Söderdal, Boleks i Eskelhem:
Tallrick af postlin, målad.
Husb. Oskar Norvall, Hamars i Norrlanda:
Vita S. Johannis Bapt., 2:dra delen, Sthlm 1615, fol.
Fru Fredrika Jhre, f. Sturtzenbecker:
Eld don (medelst lås), med ljusstake. Fogelstekspett.
Löjtn. Joh. Hagdahl:
Flint-skärfva, tillknackad, hittad vid Wible.
Fru A. C. Bacherus, f. Lutteman:
Coiffure af gazir, med blommor (brukad för 50 år sen). Klädningslif af siden, grönt (D:o) Klädningslif af siden, ljusrödt, silfverspetsar (D:o) Skor af siden, gröna (D:o). Skor af skinn, ljusröda och broderade.
M:ll C. C. Lange:
Guld spets, 1 aln 3 tum lång och 3 tum bred (brukad på Bind mössa). Kam, genombruten, hög. 6 st. Vin-glas, slipade (J. L.) Snusdosa (af en klöf) med spegel i locket.
M:ll Emma G. Törner:
Pokal-glas, slipadt, (H), med lock.
Fru M. S. Ahlberg, f. Törner:
Pokal-glas, slipadt (H), utan lock.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 December 1874
N:r 97

Konungens Befallningshafvandes Kungörelser.

Öfvrerensstämmelse med gällande nåliga kungörelse, angående den af sista riksdag åtagna bevillning, har Konungens Befallningshafvande bestämt att de distrikter af länet, inom hvilka bevillningsberedningarne till taxerings frågornas beredande och taxeringarnes underlättande böra under nästkommande år 1875 sammanträda, för att föreslå den på taxering beroende bevillningsargift, hvilken hvarje skattskyldig anses böra utgöra, skola så indelas, att Wisby stad för sig omfattar ett dylikt distrikt samt inom Fögderierna på sätt som följer:

Norra Fögderiet:
Wisby Norra Landsförsamling samt
Endre och Barlingbo pastorater ett distrikt,
Roma och Follingbo pastorater ett distrikt,
Fole och Weskinde pastorater ett distrikt,
Martebo och Stenkyrka pastorater ett distrikt,
Othem och Hangvahr pastorater ett distrikt,
Lärbro pastorat ett distrikt,
Rute och Fårö pastorater ett distrikt,
Hejnum och Källunge pastorater ett distrikt,
Gothem och Hörsne pastorater ett distrikt,
Dalhem pastorat ett distrikt,
Sjonhem och Wänge pastorater ett distrikt,
Östergarn och Kräklingbo pastorater ett distrikt;

Södra Fögderiet:
Wisby Södra Landsförsamling samt
Stenkumla, Wall och Atlingbo pastorater ett distrikt;
Eskelhem och Sanda pastorater ett distrikt;
Klinte och Hejde pastorater ett distrikt;
Levede och Fardhem pastorater ett distrikt;
Ejsta och Habblingbo pastorater ett distrikt;
Alfva och Rone pastorater ett distrikt;
Burs och Garda pastorater ett distrikt;
Alskog och När pastorater ett distrikt;
Halfdhem och Gröttlingbo pastorater ett distrikt;
Öja och Wamlingbo pastorater ett distrikt;
Till Ordförande i de för nästkommande år 1875 sammanträdande dylika Bevillningsberedningar har Länsstyrelsen utsett och förordnat:
för Wisby Stad: Häradskrifvaren C. A. Ljungholm,
för Norra Fögderiet: Kronof. Dan. Calissendorff och
för Södra Fögdert:
för Wisby Södra Landsförsamling, Stenkumla, Vall och Atlingbo pastorater; Eskelhem och Sanda pastorater; Levede och Fardhem pastorater; Alfva och Rohne pastorater,
Kronolänsmannen Adolf Dahlbäck.
samt
för Klinte och Hejde pastorarer; Ejsta och Habblingbo pastorater; Burs och Garde pastorater; Ahlskog och Nähr pastorater, Hafdhem och Gröttlingbo pastorater samt Öja och Wamlingbo pastorater.
Kronolänsmannen Anders Magnus Eneman.
För val af öfrige ledamöter i dessa Beredningar iakttages, att utom ofvannämnde af Konungens Befallningshafvande utsedde ordförande och föredragande utväljas för staden af stadsfullmäktige två, högst 3 personer och för landet, för hvarje beredningsdistrikt inom hvarje socken å allmän kommunalstämma en elles två personer. De som väljas skola vara boende inom den socken för hvilken de utses och under sednast förflutna året hafva inom socken eller pastoratet erlagt bevillning efter 2:a artikeln. Vid samma tillfälle som de ordinarie ledamöterna utses skola på enahanda sätt väljas en eller två suppleanter. Valen böra förrättas inom nästkommande Januari månads utgång och såväl de valde som ordföranden för distriktet om valen underrättas.
Till upplysning för Bevillningsberedningarne och de åligganden, som dem tillhöra, hafva tillräckligt antal exemplar af bevillningsstadgan, äfvensom den för taxeringsförrättningarne gällande instruktion blifvit till Magistraten och vederbörande ordförande i kommunalstämmorne på landet öfverlemnade; af Kongl. Förordningen om mantals- och skattskrifningarnes förrättande af d. 20 Jul 1861 vederbörande tillställde.
Dessa författningar böra genast efter valet tillhandahållas Beredningens ordförande och hvarje dess ledamot samt, när beredningen för året afslutat sina arbeten till veder hörande Magistrat eller kommunalstämmas ordförande återställas för att påföljande år för enahanda ändamål kunna begagnas.
Till ledning vid bestämmandet af de bevillningsafgifters belopp, som skola utgöras, böra före den 15 Mars nästkommande år följande officiella uppgifter meddelas, nemligen:
1:o. af hvar och en stadsdomstol och domare på landet: uppgift å de fasta egendomar, å hvilka under föregående året första upbudet till lagfart meddelats, äfvensom angående beloppet af den för hvarje egendom betingade köpeskillingen;
2:o. af vederbörande hypotheksförenings Direktion: uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypotheka förening under det föregående året anmäld egendom blitvit uppskattad;
3:o. af styrelserna öfver brandförsäkringsinrättningarne eller deras agenter eller vederbörandd brandstodskomitéer: uppkift rörande försäkringsvärdet å de byggnader, som i stad på dess område blitvit mot brandskada försäkrade sedan enahanda uppgift af samma styrelse eller komité nästföregående året meddelas;
4:o. af Stadsdepartement jemte hvarje embetsmyndighet eller embetsverk, vare sig statens, stads, eller menighets äfvensom af styrelsen för allmän inrättning eller stiftelse eller med Kongl. Maj:ts oktroj försedt verk eller bolag, der embets- eller tjensteman, vaktbetjent eller annan eger utbekomma aflöning eller pension: uppgift angående hvar och en person tillkommande löner, arvoden, pensioner eller gratifikationer, boställe, löningsjord eller andra löneförmåner; hvarjemte bör anmärkas, huruvida med tjensten åtföljer inkomst af sportler, expeditionslösen, bötes- eller beslagsandelar eller dylikt, som jemlikt §§ 6 och 7 mom. 2, är bevillning underkastadt;
5:o. af Stadens Magistrat: angående beloppet af hvarje fabriks eller näringsidkares tillverkningar.
Dessa uppgifter höra, der sådant utan synnerlig svårighet låter sig göra, upprättas församlings- eller socknevis och skola innan ofvannämnde tid tillställas i stad Magistraten och på landet vederbörande Kronofogde, för att till Bevillningsheredningarne öfverlemtas; skolande de bland desse uppgifter, som afse fast egendom, derest densamme taxeringslangden icke bifogas sedan Beredningen afslutat sina arbeten, till Magistraten, eller Kronofogden återställas för att nästkommande års bevillningsberedning tillhandahållas.
Direktionen för hvart och ett bolag, som fått sina bolagsredlor af Kungl. Maj:t stadfästade och antingen står under offentlig kontroll eller har inskränkt ansvarighet enligt Kungl. Förordningen den 6 Oktober 1848, skall det åligga att före April månads utgång hvarje år, på sätt i § 25 finnes föreskrifvet, insända bestyrkt utdrag af samma bolags sednast alslutade räkenskaper, utvisade beloppet af den, under det år dessa räkenskaper omfatta för bolaget uppkomna vinst. Skulle sådan uppgift, oaktadt af Bevillningsberedningens ordförande derom gjord erinran icke inom då förelagd tid aflemnas, skall bolaget böta ett belopp, svarande emot tio procent af den bevillning efter 2:dra artikeln, som varder bolaget påförd. Utan hinder af uteblifven uppgift eger Bevillningsberedningen att föreslå den bevillningen att föreslå den bevillning, som anses böra af skattskyldig utgöras.
Till Bevillningsberednings ordförande bör å lande Häradsskrifvaren och i staden vederbörande tjenstemän inom Mars månads utgång, vid bot af 3 rdr för hvarje öfverskjutande dag hafva aflemnat på mantalslängden grundade och enligt behörigt formulär uppställda längder, för införande af fastighets värdering, som kommer att af Beredningen föreslås. Dessutom böra. vid samma tillfälle, till Beredningens ordförande aflemnas ett tillräckligt antal tryckta blanketter till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen efter 2:a artikeln em anskaffande och tryckningen al hvilka blanketter för landet Häradsskrifvare och för staden vederbörande uppbördsman böra föranstalta, men för hvilka ersättning skall dem af bevillningsafgifterna beredas. För införande uti berörde längder af det fastighetsvärde och det inkomstbelopp, jemte den bevillning hvilken bör hvarje skattskyldig påföras, skall Beredningen följa den inom samma ort sednast upprättade mantalslängd, hvilket för sådant ändamål skall, sedan upprättade mantalslängd, hvilken för sådant ändamål skall, sedan densamma blifvit i föreskrifven tid och ordning granskad jemte alla dertill hörande uppgifter och handlingar, ofördröjligen och sednast inom medlet af April månad tillställas ordföranden i ortens bevillningsberedning. Bovillningssammanträdena, som alltid skola hållas inom distriktet, böra utsättas så tidigt att samtliga beredningarna sednast inom Maj månads utgång må hafva afslutat sitta arbeten.
Vid den Bevillningsberedning, som först inträffar efter det karaktärsfullmakt erhållits, eller i händelse ert sådan person, för hvilken karaktärsbevillning kan komma i fråga, skulle till annan ort aflytta, än den, hvarpå han förut varit skattskrifven, bör den karakteriserade personen, vid ansvar, såsom för felande uppgift i öfrigt finnes stadgadt förete karaktärsfullmakten antingen i original eller vederbörligen bestyrkt afskrift, som tillika utvisar beloppet af allt det stämplade papper hvarmed fullmakten är belagd.
Beredningarnes ordförande böra, der föreskrifven uppgift eller annan för bestämmande af bevillningsafgiftens belopp behöflig upplysning saknas, densamma från vederbörande infordra.
Bevillningsberedningens ordförande eger att bestämma tid och ställe hvarje berednings sammanträde, och höra såväl ledamöterna som på lämpligt sätt äfven de skattskyldige, derom genom ordföranden underrättas. Beslut må icke af Beredning kunna fattas med mindre ordföranden och två ledamöter äro närvarande.
Vid olika meningar gäller den, som de flesta ledamöterna antagit; om rösterna äro lika blir den mening ordföranden biträdt beredningens beslut.
Bevillningsberednings förslag bör sednast fjorton dagar innan ortens taxeringskomité sammanträder, aflemnas i stad till Magistraten och på landet tillkommunalstämmans ordförande, hvarefter, genom Magistratens eller bemälde ordförandes försorg, så skyndsamt ske kan, kungöres, att ifrågavarande förslag blifvit uppgjordt och aflemnadt, samt att kännedom om detsammas inhåll kan på angitvet ställe inhemtas. Sedermera bör den af taxeringskomiténs ledamöter som på kommunalstämma blifvit dertill utsedd, afhemta ofvannämnda förslag och detsamma till taxeringskomitéens sammanträde medföra vid bot af tio riksdaler.
Ordföranden i årets Bevillningsberedning bör jemväl inställa sig hos taxeringskomitén på samma ort och då medhafva de uppgifter och öfriga handlingar, på hvilka Beredningen grundat sina förslag.
I fall ordförande i Bevillningsberedning, utan att af laga förfall vara hindrad, icke vidtager erforderliga åtgärder för beredningens sammanträde eller under låter att inom föreskriften tid aflemna beredningens förslag och öfrige handlingar, har han gjort sig skyldig till böter af sextio riksdaler. Infinner han sig icke å den af honom för beredningens sammanträde utsatt tid och ort, böte trettio riksdaler.
Ledamot af beredningen eller tillkallad suppleant, som utan laga förfall från sammanträde uteblifver böte 10 riksdaler.
Hvar och en skattskyldig må, om han dertill finner sig befogad, meddela upplysning om sina inkomsters och tillgångars verkliga belopp, samt dervid likaledes uppgifva de afdrag, som han vid bevillningsafgiftens bestämmande anser sig berättigad att tillgodonjuta. Sålunda frivilligt meddelad uppgift, hvars offentlighet den skattskyldige förklarat sig icke medgifva, må endast inför beredningen och den skattskyldiges samtycke inför taxerings- eller pröfningkomitéen företes; skolande, sedan frågan om samma skattskyldigs bevillningsafgift blifvit afgjord, denna uppgift till honom återsiällas eller bevisligen förstöras af den som densamma emottagit. Enahanda stadgande gälle äfven i afseende å de uppgifter som af aktiebolag skola meddelas. Ledamot af beredning eller biträdande tjensteman får icke yppa eller på något sätt utsprida innehållet at sådane uppgifter.
Skattskyldig, som är missnöjd med Beredningens förslag eger att hos taxeringskomitéen uppgifva de skäl och styrka de förhållanden, på grund hvaraf han anser detta förslag böra ändras eller ogillas.
Wisby Landskontor d. 13 Nov. 1874.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 December 1874
N:r 96

Utdelning af innev. års 4:de

qvartals aflöning till Gotlands nationalbevärings underbefäl och spel kommer att verkställas på följande tider och ställen under nästkommande december månad, nämligen:
den 3 kl. 1 e. m. åt stamtruppens underbefäl samt 4:de batteriets underbefäl och spel och s. d. kl. 1 1/2 e. m. åt 12:te batteriets underbefäl och spel, fältmusikanterna och gevärshandtverkarne, å Fältkontoret; samt
den 7 kl. 12 middagen:
åt Hoburgs kompani vid Olofs i Öja,
åt Grötlinge kompani vid Lingvide i Hafelhem,
åt Hafdhems kompani vid Qvinnegårda i Hafelhem,
åt Hemse kompani vid Koparfve i Alfva,
åt Hablinge kompani vid Stenbro i Silte,
åt Fardhems kompani vid Burge i Levide,
åt Burs kompani vid Gumbalde i Stånga,
åt Närs kompani vid Hall ute i När,
åt Garda kompani vid Bosarfve i Lye,
åt Klinte kompani vid Sicklings i Klinte,
åt Banda kompani vid Botvide i Sanda,
åt Hejde kompani vid Lilla Atlings i Atlingbo,
åt Sjonhems kompani vid Bjerges i Wänge,
åt Torsburgs kompani vid Kräklings i Kräklingbo,
åt Östergarns kompani vid Trosings i Gammalgarn.
åt Eskelhems kompani vid Kroks i Tofta,
åt Stenkumla kompani vid Gardrunga i Stenkumla,
åt Dede kompani vid Harqvie i Björke,
åt Wisby infanteri kompani i kompanichefens bostad,
åt Wisby jägare kompani i kompanichefens bostad,
åt Endre kompani vid Endregårda i Endre,
åt Bro kompani vid Eriks i Bro,
åt Halla kompani vid Ganarfvo i Dalhem,
åt Lina kompani i Källunge sockenstuga,
åt Bäls kompani vid Gute i Bäl,
åt Lummelunds kompani vid Mos i Stenkyrka,
åt Tingstäde kompani vid Kyrkebys i Hangvar,
åt Forsa kompani vid Angelbos i Lärbro,
åt Rute kompani vid Koparlve i Rute samt
åt Fårö kompani vid Broa å Fårö.
Vederbörande arfvodestagare, hvilka ej sjelfva uttaga sin aflöning, erinras derom, att de personer, som uttaga medlen, ovilkorligen skola vara försedda med lagliga fullmakter och skola de sålunda befullmäktigade å aflöningslistan under rubriken \”qvitteras\” teckna sitt eget namn enligt fullmakt.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 17 November 1874
N:r 91

Gåfvor till Gotlands Fornsal.

(se Gotlands Tidning mo 69 och 71).
Forts. fr. N:o 77.

Landskamrer Joh. Gardell: Porträtt i olja af kyrkoherden i Garda Lars Barthold [Norby] Gardell; Porträtt i olja af dennes hustru Kristina Axelsd:r Assersson.
Fabrikör J. D. Lang: Modell af vattenqvarn; Modell af väderqvarn; Modell af krossmaskin [med 4 hjul]; Modell af maskin med återvändande rörelse; Modell-stycke för vinnande af större säkerhet för fara vid tröskverk; 4 st. Modeller till skottharpuner [för jagt efter hafs-själ]; och Skott-harpun af järn [för själ-jagt], allt uppfinningar eller mekaniska förbättringar af Fabr. Tobias Lang. Lin-kam. Sängvärmare af messing [utan lock]. Stol med säte af trä och hög rygg. Kreaturs-Buch [Örtbok] af Jacobus Theodorus Tabernaemontanus, Fol., Lipz. 1625.
Fru Fredr. Rosvall, f. Öberg:
\”Lumma„ [väska] en af Två —, ut-af siden, svart och broderad af Farmors mor, C. S. [H.] B = Hejdenberg. Bindmössa af siden, hvit. Bindmössa af siden, violett [med krusadt pannstycke]. Sorge-pannstycke.
Mamsell Carolina Bergman: Mugg af postlin [prydd med åkerbrukssinnebilder].
Jungfru Anna Maria Malm: Taflor af svart sammet, broderade med silfvertrådsöm samt prydda med silkestofsar.
Mamsell Mina Kahl: Skor af siden, hvita.
Fru Regina Sundahl, f. Åberg: Kam, hög, genombruten.
Fru Cath. Elis. Schlau, d. 24 Aug. 1781 f. Åberg:
Sol-fjäder, stor, grön. Sorge-sol fjäder, svart målad i hvitt.
Ombudsmannen C. G. Bahr: Nyckel af mesring [till hästhufvudlag].
Doktorinnan M. S. Kolmodin, f. Gerle: 6 st. Pappers-.sedlar, af hvilka fem R. S. Riksgälds Contoirs sedlar och den 6:te en s. k. “Fahnehjelmare“ å S:r 1 R:d 24 sk., alla af 1790.
Fru Elis M. Löfvenberg, f. Butendorff: Väst af svart kashmir, broderad. Fänriks-värja [af H. P. L. buren vid Gotl. Nat.-Bev.].
Jungfru Margreta Eskilson: Sko spännen af tenn.
Urmakaren Gust. Forsberg: Sopp skål af fayence.
Sjökapten Joh. Herlitz: Hjul naf, 17 1/2 tum [till trä axel-vagn].
Urmakaren K. J. Ehinger: Natt låda.
Fru E. M. Rondahl, f. Rundherg: Barn-svep [dop-klädsel] med Bröst lapp af rödt siden med silfverbroderi. Barn-mössa af hollands-lärft, hvit, helt broderad.
Fru C. C. Herlitz, f. Åberg: Dosa af koppar, emaljerad, grön med blommor. Sol-fjäder af elfenben, blå med valjetter. Kam, hög, dubbel och genombruten. Kaffe-kopp [med fat] af äkta postlin, blå och hvit. Tafla [landskap] med schattér-söm i silke af A. M. F., 1803.
[Forts.]

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 Oktober 1874
N:r 79

Karl Johan Kjellner.

Garde o. Etelhem.
F. i Ufvered, Skarab. län, 1857 18/11. Stud. i Upps. 81. Prv. 90; domkyrkoadj. i Visby 93; kom-min. i Dalhem 95; kyrkoherde i Garde fr. 1901.

Prästerlig tjänst i Visby stift. 1895-1913.

Förteckning öfver landtmätare,

medhjelpare och elever, stationerade i Gotlands län är 1875.
Förste landtmätare L. T. Jacobsson, Visby. Andre landtmätare L. P. Engbom, Gothem. Kommissions landtmätare Nils Pilo, Visby; B. E. Dryselius, Oskarshamn; C. L. Fegraeus, Visby, Vesterhejde; K. W. Sillén, kapten, Hörsne; F. Cedergren, Mölner Klintehamn: C. M. R. Strömberg, Visby; J. O. Sylvan, jägmästare, Visby; vice komissions landtmittare C. G. Kökeritz, Garde; C. O. Warvinge, Visby; E. A. Arnelius, kapten, Visby; H. Wennemo, lötnant, Fide Bursvik.
Medhjelpare: hos förste landtmätaren L. Th. Jacobsson:, kaptenen friherre A. R. Kruse och v. kommissions landtmät. O. Warvinge; hos kommissionslandtmät. C. L. Fegraeus: löjtnant A. J. G. Ytterherg; hos kommissions landtmät. F. R. Cedergren: löjnant Wennemo, kaptenen friherre A. R. Kruse och löjtnant A. J. G. Ytterherg: hos kommissions landtmät. J. O. Sylvan: kapten F. L. Walgren.
Elev hos komm landtmät. C. M. R. Strömberg, löjtnant Thure von Baumgarten.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 Maj 1875
N:r 36.

August Sundblad.

Barlingbo o. Ekeby.
F. i Örslösa, Skarab. län, 1851 7/2. Stud. i Upps. 72. Prv.

78; kyrkoh. i Garda 90; kyrkoherde i Barlingbo fr. 1900; kontr.-prost fr. 07. Led. af Riksd. 2:a k. 97—02.

Prästerlig tjänst i Visby stift. 1895-1913.

En svår epedemi

bland kreatur lär ha utbrutit i Halfans i Garde samt i Ardre socknar. I förstnämda stället dogo på en natt 3 Oxar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 Augusti 1874
N:r 64

Legala nyheter.

Lösen för fynd att lyftas å Landskansliet:
Af klockaren E. Löfberg och arbetaren Hans Jakobsson i Hemse med 50 kr., Olof Stenberg Stenstugu i Ahla 12 kr.; Edv. Mårtensson i Wamlingbo 97 kr,. af Petter Lindgren Lindarfve i Hemse 4 kr., Jonas Pettersson Enges i Barlingbo 2 kr., Tomas Österdahl Hägvards i Hall 1 kr., Petter Lydahl i Lye 8 kr., Olivia Söderlund Tune i Wäte 1 kr.; Carl Nygren 14 kr., Per Björkegren i Sjonhem 8 kr.; Johan Kuntze 5 kr., Per Jacobsson Lingsarfve i Eskelhem 1 kr.; Oscar och Adolf Fröberg i Lummelunda 34 kr., P. E. Alfvegren i Hejde 20 kr., Hans Halfvans i Garde 3 kr. 50 öre, J. F. Ahlstrand i Sjonhem 156 kr., Carl Wahlgren Östergårda i Stenkumla 9 kr., Theodor Larsson i Stenkumla 11 kr., Carl Boman i samma socken 8 kr., arbetaren A. Engström 106 kr., J. P. Pettersson i Hogrän 10 kr., A. Pettersson i Sjonhem 4 kr., O. Claesson 6 kr., P. Gutenberg i Wallstena 6 kr., arbetaren Pettersson i Garde 1 kr., J. Bingström i Gothem 6 kr., L. Wedin i Kräklingbo 3 kr., pigan Cath. Boberg 2 kr., P. Jacobsson Lingsarfve i Eskelhem 4 kr., J. P. Lingstedt 3 kr., O. Hedström Antarfve i Halla 4 kr. Wilh. Pettersson Åby i Bro 2 kr., A. P. Nygren i Lummelunda 5 kr., gossen G. H. Eriksson 4 kr., P. N. Pettersson Harqire i Björke 3 kr., Petter Johansson Haltarfve i Lokrume 4 kr., And. Alfr. Wittberg Westerby i Sanda 40 kr., arbet. Olof Odin i Halla 2 kr., P. Jacobsson Lindarfve i Eskelhem 6 kr., Joh. Ekedahl Godrings i Ekeby 4 kr., Joh. Johansson Haltarfve i Lokrume 10 kr., drängen Frans Magnusson i Högbro 5 kr., F. Thulin Bjerges i Wallstena 4 kronor.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Juni 1874
N:r 50

Allmän vänligt är den grund,

på hvilken nu mera nästan alla Europas stater ordnat sin krigsmakt. På samma grund är ock förslaget till ny svensk härordning bygdt och har man sökt närma sig det system, som gifter de värnepligtige i allmänhet endast den nödvändigaste soldatbildningen. Svenska hären skulle enligt förslaget bestå
linie och lanatvärnstrupper samt landstorm, hvaraf de båda förre, omfattande alla vapenslag och utgörande den för fältkriget afsedda bären, vore fullständigt ordnade och försedda med fasta befälskadrer, under det att landtstormen, afsedd att i nödens stund och inom trängre kretsar biträda vid försvuret. icke på förhand tilldelades annat befäl än det, som inom densamma kunde bland do värupligtigs vara att illgå.
Vid fotfolkets indelning har man i förslaget till svensk härordning sökt så mycket som möjligt behålla den gamla historiska regementsindelningen och dermed äfven bevara den gamla regementsandan och de gamla ärorika minnena, hvarigennm äfven öfvergången från den gamla till den nya ordningen underlättas. Man har ock härigenom vunnit likdelar att i allmänhet kunna bibehålla regementenas nuvarande namn eller ock gifva dem sådana, de en gång egt och som redan tillhöra krigshistorien. Denna grundsats har ock tillämpats på öfriga vapenslag. Allt hvad svensk mandom uträttat, alla de bragder, häfderna förvara från en tid, då vårt fosterland på krigets blodiga stråt gick främst bland Europas folk, de tillhöra våra regementen. Denna stolta anor skola öfvergå på de nya regementena och tjena som föedömen fök kommande slägten, som följa de gamla frejdade fanorna.
Åtskilliga rubbningar i den gamla regementsindelningen hafva emellertid icke kunnat undvikas, emedan de nya måste grundas på folkmängden och inom några landskap hittills inga landtförsvaret tillhörande trupper varit förlagde. Så har af Blekinge med tillhjelp af Skånes nordöstra del, bildats ett område för Blekinge regemente. I Westernorrland har blifvit förlagdt ett regemente med provinsens namn och Gotland har fått sitt eget regemente — hvilket nog, om tillfälle kommer att gifvas, äfven skall veta att skaffa sig ärorika minnen — Deremot skulle Bohusläns regemente återgå till kavateri och Smålands grenadierer, en afsuten del af provinsens gamla rytteri, endast fortlefva i Smålands husarregemente, under det att i Mälare dalen, der trängsel uppstår, Lifregementets grenadierkår, utvidgad till regemente, får utbyta större delen af sitt gamla område emot Stockholms stad.
Fotfolket skulle efter denna indelning, med tillägg af ett från hela landet uppsatt Gardes regemente, bestå af 26 regementen, hvardera med 2 linie och 2 landtvärnsbataljoner, utom de 4 norrländska, hvilka endast erhålla 1 1/2 linie och 2 landtvärnshataljoner samt Gotlands regemente med 1 linje och 1 landtvärnsbataljon.
Efter sin folkmängd, skulle Gotland med samma utskrifningsgrund som i det öfriga landet, icke lemna mera än en linie och en landsvärns-bataljon, och dessa svagare än vid de öfriga regementena, enär på dn dessutom måst, uppsättas en artilleristyrka. Detta oaktadt har ingen tvekan hos komiterde uppstått om billigheten och ändamålsenligheten af att genomföra den allmänna härordningen äfven på Gotland, i stället för att derstädes skapa en undantagsordning, hvilken, hvad förändringar den än kunde undergå, så vidt den icke gjordes mera betungande, alltid blefve mindre tillfredstrillande än den nya härordningen, sedan denna sålänge varit tillämpad, att äfven landstormen bestode af män, hvilka i linien erhållit en verklig soldatbildning. Derigenorn att det på manskap svagare Gotländska regementet erhåller lika kadrer med öfriga regementen, kan det vid utomordentliga tillfällen lemna något befäl till landstormen.
Fotfolkets regementen skulle således efter den föreslagna indelningen räkna 49 linie och 51 landtvärnsbataljoner eller tillsamman 100 bataljoner.
Bataljonens indelning i 4 kompanier har blifvit bibehållen såsom varande en godkänd taktisk och ekonomisk anordning.
Under hvarje regemente borde äfven höra den inom dess utskrifningsmråde befintliga landstorm, hvilken dock under fredstid icke ålägges någon tjenstgöringsskyldight.
Med afseende fästadt på såväl strategiska som geografiska förhållanden är svenska hären indelad i sex arméfördelningar.
Gotland räknas till den närmaste fördelningen på fastlandet d. v. s. 2:a arméfördelningen, som skulle omfatta utom Gotland största delen af Småland samt Östergötland.
För att bereda Stockholm en behöflig garnisonstyrka har 4:de arméfördelningen, åt hvilken företrädesvis hufvudstadens och Mälaredalens försvar är är anförtrodt, fått sig tillagdt ett fotfolksregemente mera än de öfriga fördelningarne hvilket regemente blifvit kalladt Svea lifgarde. De bedrifter, som utförts af Lifgardet, äro så ärofulla att de böra, så länge landet hyser vördnad och kärlek till sin hugstora forntid tillförsäkra detta regemente ett rum bland svenska härens på stora minnen så rika regementen och ingsn trupp kan vara lämpligare till garnison i sveriges hufvudstad än ett Konungens garde. Då emellertid för detta regemente icke kunnat beredas ett särskildt utskrifningsområde utan att en allt för stor rubbning i de öfriga fotfolksregementenas indelning deraf skulle föranledas, hafva komiterade tillstyrkt att Lifgardet skulle sammansättas af manskap från landets alla utskrifningsområden.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 Maj 1874
N:r 38