Etikett: Brott

Visar brott på Gotland.

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
(Länsfängelset).
Ransakning har i dag hållits med för stöld häktade arbetaren Axel August Gottfrid Karlsson, hvars häktning vi förut omnämt. Polisrapporten om stölden innehöll, att handlanden V. Ekström 3 Mars anmält det han dagen förut ur sin olåsta bostad nr 14 Södertorg blifvit frånstulen ett å en byrå liggande silfverkronometerur med vidhängande guldkedja. Han kunde ej uppgifva någon som misstänkt. Emellertid upplystes att ofvannämda Karlsson setts innehafva ett liknande ur, som han förgäfves sökt sälja eller pantsätta. På söndagen 8 Mars hade Karlsson begifvit sig till sitt hem i Veskinde. Då han der anhölls, nekade han till en början och sade sig ha köpt uret, som fans i hans hem vid Pilmyre, af en okänd sjöman för 1 kr. 60 öre. Då emellertid Ekström kände igen klockan, erkände han tillgreppet, som förötvats vid 2-tiden på lördags e. m., då Karlsson tillfälligtvis inkommit i Ekströms bostad för att erhålla betalning för det han ett en person burit en rock till jernvägsstationen.
Karlsson, som syntes mycket ångerfull och under hela ransakningen skakades af gråt, berättade att han var född 5 Aug. 1866 i Lummelunda. Modern lefver. I hemmet hade han stannat till 12 års ålder, då han utackorderats, tills han konfirmerats. 1882 hade han tagit värfning som artilleriet har i Visby. Efter uttjent kapitulation begaf han sig 1886 till sjös ett år, har sedan till 21 Febr. 1888 haft ett par tillfälliga tjenster i närheten af och i Stockholm. Sistnämde dag dömdes han som försvarslös till 6 månaders tvångsarbete, som han aftjenade i Jönköping. Har sedan haft tillfälligt arbete.
Karlsson har ej förut varit straffad för brott, men år 1886 var han af enkan Katarina Stenström angifven för att ha af henne tillgripit en sjal och en silkesduk. Då hade han ej instält sig for rätten. Likasom vid polisförhöret för 2 år sedan sade han sig nu vara oskyldid till detta och berättade i öfverensstämmelse med hvad han förut meddelat, att han, som 1886 bott hos enkan Stenström och t. o. med i sin barnslighet skolat gifta sig med henne, hade med hennes medgifvande tagit persedlarna i vederlag för ett tygstycke, hon utan lof pantsatt för honom. Vid försäljningen hade han för sakerna fått 5 kr. och deraf lemnat Stenström 1 kr., då hennes skuld till honom var blott 5 kr. Enkan Stenström, som var närvarande, fullföljde nu ej sin anmälan, och dömdes Karlsson för första resan stöld till värde af 93 kronor, att hållas till straffarbete i 2 månader samt vara medborgerligt förtroende förlustig i ett år deröfver.

Norra häradsrätten.
För djurplågeri hade länsman J. Håkansson instämt hemmansägaren Johan Flodman, Nora i Veskinde. Häradsrätten ålade Flodman att å första rättegångsdagen af 6.e sammanträdet svära på att han ej 7 Juni 1888, då han drifvit en skock lam genom an grind, sparkat ett af dem i hufvudet. Han hänvisades till själasörjaren.

För vårdslöshet vid torfbränning 22 Juni 1888, hvarigenom eldskada uppstått å Elinghems myr, dömdes undantagsmannen Jakob Persson, Bäcks i Hangvar, att böta 15 kronor.

För barnuppfostringshjelps erhållande hade pigan Karolins Eriksson instämt drängen Karl Niklas Anton Österberg, Endregårda i Endre, såsom fader till ett af henne 4 Oktober 1888 framfödt gossebarn. Svaranden ålades edgång och hänvisades till själasörjaren.

För beskyllning för stöld hade landtbrukaren Karl Anschütz, Binge i Martebo instämt förre hemmansägaren Thorell, förr på Medebys i Martebo, nu på Qvie. Thorell dömdes att böta 30 Kronor och till 65 kronors rättegångskostnader för det han 17 Sept. 1888, då Anschütz vägrat att utlemna intagna kreatur annat än mot lösen, beskyll A. att ha stulit kreaturen.

För oredlighet mot borgenärer hade hemmansägaren J. Ekelöf, Lilla Åby i Bro, såsom syssloman i J. N. Österdahls, Qvie i Martebo, konkurs, instämt gäldenären. Denna skulle till underpris ha sålt egendom till sin syster. Rätten förklarade att Österdahl ej kunde till ansvar fällas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 13 Mars 1889
N:r 31

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
A. P. Jacobsson, Gurfiles i Ala, var i dag ånyo framme med sin 2 tusen kronorsrevers, utgifven af enkan Gottberg. Såväl bagare Svensson som sergeaut Vikander voro äfven denna gång instämda, men infunno sig ej, enär de rest ut till ett af tingens sammanträde. Från Svensson inlemnades emellertid en skrift, hvari han till sitt förra gången aflagda vittnesmål fogade, att under samtalet mellan Vikander och Gottberg i den förres hem, då reversen skulle utfärdats, Gottberg uppmanat Vikander att infinna sig vid bouppteckningens förrättande efter kapten Högström. Vittnet hade ej hört nämnas något om att Vikander skulle ha den utfärdade reversen såsom godtgörelse för några hafda besvär; ej heller hade han hört summan 200(?) nämnas.
Härpå bad svarandeombudet få höra tvänne vittnen på att käranden mottagit reversen af Vikander. Käranden förklarade att han förra gången bestridt det då af detta innehåll framlagda intyget på den grund att personerna sades vara från Ganthem. Nu var en från Ganthem och en från Ala. Hade han vetat det skulle han ha svarat annorlunda.
Vittnena voro arbetarne Karl Ringgren, Ala, båda i arbete hos sågverksägaren Edmark.
Johansson berättande att han någon dag före 11 Februari (då rättegången började) på fråga till Jacobsson, hvad han vid en resa till staden haft att uträtta, fått till svar att han varit inne för att af sergeant Vikander mottaga en revers på 2000 kronor till indrifning på enkan Gottberg. Då vittnet vidare frågade, hvarför Vikander ej sjelf kunde indrifva den, svarades, att det var omöjligt enär han stod som vittne på reversen. Vidare hade Jacobsson sagt att det var litet krångligt med reversen, ty enkan Gottberg nekade för sitt namn. Då vittnena i fredags afton erhållit stämning hade Jacobsson, som vid tillfället var närvarande yttrat, att de gjorde ingenting inne vid rätten, ty han ville bekänna hvarifrån han fått reversen. Vittnet hade då framkastat att det kanske var skoj alltsammans, hvarpå Jacobsson genmält att det visste han inte, men nog skulle Gottberg ut med de 200 kronor hon erkänt; det blef alltid till omkostnaderna. Jacobsson hade af Vikander betingat sig 12 kr. 60 öre för hvarje inställelse.
Jacobsson medgef riktigheten af detta vittnesmål, hvarför det andra vittnet ej behöfde höras. På fråga af rättens ordförande om han visate, huru Vikander fått reversen, svarade han att denne sagt sig ha erhållit den dela för åtskilliga räkenskaper han verkstält, dela att annan person lemnat valuta för att fylla de 2.000 kronorna.
Svarandeombudet begärde nu uppskof för att höra ännu en gång Vikander och Svansson, hvarjämte han tillkännager att han anmodat stadefiskalen att taga saken om hand och utreda densamma, ty antingen vore revereen stulen eller förfalskad. Käranden fullföljde målet mot Gottberg och yrkade att hon antingen skulle ålägges att med edgång fria sig från hela reversen, eller också fullföljde han sin talan rörande de erkända 200 kronorna och skulle hon då med ed fria sig från de återstående 1800 kronorna. Målet uppsköts på 8 dagar.

För öfvervåld och brutalt beteende hade hustru A. Engström instämt stadsfogden J. G. Frendin. Stadefiskalen svarade för denne.
Stämningen innehöll, att då käranden besökt Frendin såsom ordförande i fattigvårdsstyrelsen för att erhålla fattighjelp, denne fattat henne i strupen och kört henne mot en vägg, så att hon, som befinner sig i särskilda omständigheter, tagit men af behandlingen.
Svarandeombudet bestred detta. Engström hade flere gånger begärt fattighjelp, men blifvit nekad sådan, emedan både hon och mannen vore unga och arbetsföra samt arbete ej saknades i staden, hvarjämte de redan erhållit hjelp med ett barn, som är intaget på barnhemmet. Hustru Engström hade då blifvit otidig och ej, trots uppmaningar gått sin väg, då stadskassören tagit henne i armen. Hon hade då gjort motstånd hvarför han måst anmoda innevarande syssloman Carlsson att föra ut henne.
Detta allt bestred hustru Engström. Hon hade kommit in beskedligt, stadskassören hade sagt ut med er, käring åt henne och föröfrigt, som stämningen innehöll, våldfört sig på henne. Det hade hon vittne på, en vid tillfället i sällskap varande qvinna. Svarandeombudet lät påskina att det hela var planlagda af hustru Engström i afsigt att utpressa penningar af svaranden.
Som vittne hördes nu å svarandesidan speleman B. Carlsson, som berättade att hustru Engström inkommit och begärt ved och mat. Stadskassören hade svarat nej och anfört ofvan nämda skäl. Det var då förskräckligt att jag ej skall få hjelp hade då käranden yttrat. Stadskassören hade då bedt henne gå, hvarpå hon skrikit jag skall ha mat, jag skall ha ved! Svaranden hade då fattat henne i armen och fört henne till dörren, der hon gjort motstånd. Då hans krafter ej räckte till att föra ut henne, hade han anmodat vittnet att ha ut den oförskämda manniskan. På vittnets uppmaning hade käranden godvilligt aflägnat sig. Vid dörrens öppnande hade vittnet iakttagit att ett fruntimmer stod i förstugan.
Vittnesmålet bestred hustru Engström helt och hållet och anhöll om uppstrof för vittnena hörande å sin sida. Svarandeombudet yrkade ansvar å käranden för hemfridsbrott och obefogad rättegång.

Till förmyndare för aflidne arbetaren Johanssons omyndiga dotter Augusta Karolina Viktoria förordnade rådhusrätten i dag smedsarbetaren Johan Reinhold Eklöf och för artillieristen Karl Johanssons likaledes omyndiga dotter qvarnägaren Anders Andersson, söder om staden.

Vådaeld aflades i dag af hemmansägaren Oskar Stenman, Lingsarfve i Eskelhem på grund af en derstädes 28 sistlidne December timad mindre eldsolycka.

Häktad för inbrottstöld blef natten till sistlidna söndag af kronolänsman Lindström, arbetaren Karl Adolf Johansson från Öja. Johansson, som är född i Guldrupe 1863, hade på vägen från Burgsvik till Ronehamn under slipstenskörning brutit sig in å ett ställe och tillgripit något hö.

Gotlands Allehanda
Måndagen 11 Mars 1889
N:r 30

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Häktad blef igår gväll af stadsfiskalen härstädes f, artilleristen Axel August Gottfrid Carlsson för här i staden hos handlanden Viktor Ekström föröfvad stöld af ett fickur med kedja af guld, Carlsson, som är född 1866 i Lummelunda och senast skrifven i Visby, hade åtagit sig arbete med kanalgräfning i Veskinde, derifrån han fördes häktad hit. Han har förut varit dömd till tvångsarbete.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29

Publicerat

Från landsbygden. Vamlingbo.

(Bref till Gotl. Alleh.).
Vamlingbo 6 Mars 1889.
Vamlingbo pastorats sparbank, som nu fortgått ett tiotal år, har under denna tid gått framåt med säkra steg, tack vare styresena och revisorernas plikttrogenhet och påpasslighet. På de senare åren ha bankens räkenskaper förts af en utom styrelsen stående person, som med klarhet och reda förstått att göra sig förtrogen med desamma. Det torde kanske vara af intresse att se huru denna inrättning under sistförflutna året burit sig. Se här några tillförlitliga sifferuppgifter: Behållningen från år 1887 utgjordes af 345 insättares tillgodohafvande med kronor 46,223 samt bankens egen fond 2,787 (= 49010 kr.). Under året ha insatte kr 7,032 samt uttagits 6,934 kr. ett bevis på att tiderna icke äro så dålige. Insättarne tillgodoförd ränta under samma tid utgör 2,260 kr. och bankens årsförtjenat (räntevinst) 664 kr. eller tillsammans kronor 2,924. Häraf framgår att banken, då förvaltningekostnaderna för året, 163 kr., afdragits, vid årets slut ägde en behållning af kr. 3,287 och att rörelsekapitalet under året belöpte sig till kronor 68,968. Insättarenas antal vid årsskiftet var 338 st. (alltså 7 mindre än föregående år) med ett tillgodohafvande af kr. 48,582 eller 2,358 kr, mera ån vid föregående års slut.
Af bankens styrelseledamöter åtnjuter ingen ersättning, blott räkenskapsföraren har en lön af 150 kronor.

Det isoleringstillstånd, rörande vårt postväsende, hvaruti vi för närvarande befinna oss, är i sanning allt annat än afundsvärdt, särekildt på denna sydligaste trakt af länet hvarest icke finnes hvarken telegraf eller telefoninrättningar. Så t. ex. innehöll gårdagens post blott fem, säger fem bref från landsbygden, och det är mer än torftigt i förhållande till hvad man hoppats att erhålla.

Väderleksförhållandena under sistförflutna veckan voro allt annat än behagliga härstädes; snö och snöyra var dagens lösen. Att stå på lands- och byvägar för att medels skottning hålla dessa farbara var landsmannens dagliga göra, både bittida och sent; allt annat utarbeta har f. n. fått träda i bakgrunden för herr Bores nyckfulla dans. Nu har dock vädret bedarrat något, men kölden — tidtals på dygnet 10-12 gr. C., fortfar ännu. Ett större isbana, som dock i dag till någon del minskats, har de närmast föregående dagarna avancerat utanför vestra sjökusten.

Rapphönsen Då eder meddelare häromdagen passerade en sädesåker, varseblefvos ej mindre än tre skelett efter dessa fåglar, hvilka fallit offer för roffåglarne. Fågel- och jagtvänner! Sen upp på höken och smärre roffåglar, att ej dumt få skörda allt för stora antal af detta utmärkta villebråd!

Ett afskyvärdt djurplågeri, om man så får kalla det, utöfvades för kort tid sedan af en pojke, som till de af kölden uthungrade kråkorna utkastade brödbitar, fullsatta med — knappnålar, hvilka af denna med begärlighet slukades. Att kråkorna af en sådan behandling få gå en gvalfull död till möten, antar jag för giftet, hvadan jag på detta satt velat offentliggöra detta för att i den handeln sådana ofog på flere ställen skulle bedrifvas, uppmana vederbörande föräldrar och målsman, att näpsa de brottslige, då de (såsom be icke var fallet på grund af minderårighet) kunna nås af lagens arm.

Arbete och fattigunderstöd. En guldsmedsarbetare, född 1807 på Öland, vistades för omkr. 20 år tillbaka några år här på Gotland; äfven i Vamlingbo, der han genom utifalligtarbete uppehöll sig, hyrde han bostad och blef mantalsskrifven. Sedermera afflyttade han till Eskelhemsförsamling, för att der söka sin utkomst. Nu har han en tid bott hos sin dotter i Löths för samling på Öland, hvarest han af ålderdomssvaghet och sjukdom blifvit sängliggande; utan medel att sjelf kunna bestå sig skötsel och då icke dottern mäktade lemna sådan, måste han begära fattigunderstöd af Löths fattigvårdsstyrelse, som och beviljat honom sådan med 10 kr, i månaden. Som nämde styrelse emellertid ej funnit honom äga hemortsrätt i sin församling alldenstund han vid tiden för fylda sextio år uppehöll sig på Gotland blef saken anmäld hos k. m:ts betallningshafvande under yrkande om åläggande för Eskelhems fattigvård, der han senast varit mantalsskrifven, att bekosta hans fattigunderstöd. Deröfver ha dessa senare förklarat sig under yrkande om befrielse på det skäl att mannen vid tiden då han fylde 60 år varit bosatt i denna församling. — Således har nu saken kommit hit med samma påståenden och yrkande som för Eskelhem och har k. m:ts bethde i länet nu infordrat förklaring af Vamlingbo fattigvårdsstyrelse.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
En egendomlig revers presenterade landtbrukaren A. P. Jacobsson, Gurfiles i Ala, inför rätten. Den lydde å 2 tusen kronor och var af enkan Anna Gottberg utfärdad till innehafvaren. Nu fordrade käranden betalning.
Emellertid förklarade svaranden genom sitt ombud att hon ej kände till denna revers, som hon aldrig utfärdat, men väl en på 200 kronor. Som vittnen härden sergeant Vikender och bagare Svensson. De berättade, att reversen skrifvits i V:s hem af denne, att den med summan 2 tusen lånts upp för sakna Gottberg, att Svensson på hennes anmodan skrifvit hennes namn samt jämte V. bevittnat reversen, hvarpå han aflägsnat sig. Vikander ende sig ha öfverlemnat reversen till enkan Gottberg.
Svaranden bad, att innan vittnen hördes, få, utan att dessa voro närvarande, till käranden framställa den frågan, huru han fått i sina händer reversen. Härpå vägrade Jacobsson att svara.
Svarandeombudet yttrade vidare, att då tal varit i kärandens hemort, huru han, som ej befanno sig i de bästa omständigheter, kunde ha två tusen kronor utlånta, käranden för två personer uppgifvit att han fått reversen till inkassering af sergeant Vikander. Dessa personers skriftliga intyg häröfver upplästes och förklarade de sig vara villiga med ed styrka detta. Käratiden förklarade intyget osant och öfverlemnade målet, men svarandeombudet begärde och erhöll 8 dagars uppskof för att leda i bevis, antingen att sergeant Vikander här vittnat i egen sak eller också att reversen blifvit enkan Gottberg frånstulen.

Följande utslag afkunnades i dag af Visby rådhusrätt.
I målet mellan åklagaren och sergeant Vikander angående uppträdet hos sakföraren Stenmark dervid Vikander dömdes att böta 75 kronor för missfirmelse och 50 kronor för misshandel.
Målet mellan fiskaren O. Tofften och kapten Vulfcrona rörande de ötverseglade fisknäten förföll, i det käromålet underkändes och skulle parterna sjelfva vidkännas sina rättegångskostnader. Tofften anmälde missnöje med domen.

I knifskäringsmålet mellan arbetaren Karl Johan Petter Söderberg, målsägare, och muraren Johan Rosenlund svarande, dömdes den senare till 150 kronors böter.

För olaga ölutskänkning dömdes handlanden V. Ekström att böta 50 kronor, handelsbiträdet Berthin 30 kronor och enkan Kristina Hallgren (tredje gången) 125 kronor.

Till god man för aflidne Johan Petter Bobergs arfvingar Gustaf och Maria Engström förordnade ratten i dag kopparslagare N. A. Hallgren i stället för J. Lindgren, som anhöll att på grund af sjukdom blifva befriad derifrån.

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Mars 1889
N:r 27

Publicerat

I Gotlands länsfängelse

har under Februari månad följande antal fångar förvarats:
Vid månadens början qvarvarande 7, under månaden tillkomna 16, af hvilka 14 bötesfångar; derunder afgångna 16, af hvilka 1 öfvarlemnets till Öfveratåthållareembetet. Vid månadens slut qvarvaranda 7.

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Mars 1889
N:r 27

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Häktad dels för stölder, såväl här i staden som på landet, dels för inbrottsstöld, äfvensom för förfalskning af betyg blef igår af stadsfiskalen härstädes ogifta Laurentina Charlotta Hermanna Klintberg, född i Visby 1871. Hon hade sjelf skrifvit sig en orlofssedel, på hvilken hon lyckats erhålla tjenst vid Kopparsvik. Klintberg har förut varit tilltalad för stöld, men frigafs tillföljd af minderårighet, då Gotlands Fångvårdsförening tog henne om hand.

Gotlands Allehanda
Fredagen 1 Mars 1889
N:r 26

Publicerat

Fångvårdspredikantens berättelse

angående tillståndet vid härvarande länsfängelse under år 1888 har nu afgifvits och lyder:
I fängelset funnes qvar från år 1887 endast 8 fångar och under året ha inkommit 82, af hvilka 24 varit för brott tilltalade och 58 för andra orsaker häktade. Således utgjorde hela antalet af de i fängelset under året förvarade fångarna endast 90. Sedan 1866, då hela fångantalet utgjorde 88, har antalet fångar i detta fängelse icke varit ah ringa som detta år. Då dertill kommer att flertalet af fångarna varit i fängelset endast en kortare tid, så har inträffat, att det funnits dagar, ja veckor, då icke mer än 2 till 4 fångar der förvarats — ett förhållande, som bör ingifva glädje och förhopningar för framtiden.
De svåraste och mest beklagansvärda brott, för hvilka fångarna under året varit häktade, hafva begåtts af två qvinnor, hvilka blifvit anklagade och dömda för barnamord. Den ena, som var vid en ålder af 31 år och förut hade framfödt 2 oäkta barn, hvilka ännu lefva, och var af ett hårdt och oböjligt sinnelag, kunde ej bringas till någon uppriktig ånger öfver sin svåra förbrytelse och erkände sig vara skyldig först sedan hon genom vittvesintyg blifvit om sitt brott öfverbevisad. Hon dömdes till 5 års straffarbete. Den andra, 26 år gammal, intogs genast efter brottets begående af en djup och allvarlig ånger öfver sin förbrytelse. Hon dömdes till straffarbete i 4 år.
De allmänna gudstjensterna hafva hvarje sön- och helgdag förrättats med fullständig högmässogudstjenst. Kristendomsförhör hafva anstälts med fångarna kort efter deras ankomst till fängelset. Religiösa samtal hafva till ett antal af 97 hållits med 1-4 fångar hvarje gång. Ingen fånge har under detta år begått nattvarden.
Ur fängelsets boksamling (334 volymer) hafva af fångarna under året gjorts endast 143 boklån. Orsaken till ett så litet antal boklån torde vara att söka dels uti det ringa antal fångar, som suttit i fängelset någon längre tid, dels deruti att några fångar varit gamla och haft svaga ögon.
Följande summariska redogörelse meddelas för att lemna en öfversigt öfver de olika slag af brott och orsaker, för hvilka fångarna i detta fängelse under år 1888 varit häktade, hvarjamte medeltalet af motsvarande brott och orsaker under de 10 nästföregående åren angifves:
Qvarvarande sedan förra året 8

Medeltel för de 10 föreg. åren.
Nykomne. för mord — 0,8
barnamord 2 1,4
mordbrand — 0,8
stöld 5 15,9
snatteri 5 1,7
förfalskning 1 1,0
andra förbrytelser 11 24 12,4
såsom transportfångar — 0,2
bötesfångar 42 64,0
lösdrifvare 16 58 16,7 81,5
Summa personer 90 114,5.

Qvarvarande vid årets slut 5 för lösdrifveri häktade personer.

Gotlands Allehanda
Fredagen 1 Mars 1889
N:r 26

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Mormonpredikanten O. A. K. Uhrström nr till idag instämd till rådhusrätten, enär han, trots kyrkorådets förbud, hvilket han förklarat sig ej vilja ställa sig till efterrättelse, söndagarne 13 och 27 Januari upptradt med längre extemporerade böner hvilka ej varit att hänföra till enskilda andaktsöfningar. Han erkände detta och dömdee till 100 kronor. böter.
Rådhusrättens ledamöter höllo på att helt oförhoppandes få sig på halsen ett mormonföredrag med stora gester, man det afkliptes i tid af ordföranden.

Ölmålen. Det uppskjutna målet mot handelsbokhållaren P. A. Berglund, instämd för olaga ölutskänkning i Ax. Sjöströms filial utanför Söderport, förevar i dag. Två vittnen hördes, som berättade att de vid köp af öl af B. erhållit korkskruf samt visats in i ett angränsande magasin för att dricka ur buteljerna. Nöjet kostade svaranden 20 kronor.
Handlanden V. Ekström samt hans biträden F. Berthin och A. Tomsson voro likaledes i dag före. Fortfarande kunde ingen påminna sig att ha låtit ölköpare dricka öl inne i lokalerna. Tomsson skildes från målen, enär han ej varit fylda 15 år den dag stämningen åsyftade.
Emellertid hördes 11 vittnen, hvilka alla fått öl inne i Ekströms bodar. Utslag 4 Mars.
Enkan Hallgren nekade fortfarande att ha sålt öl utan mat. Tre vittnen hördes, af hvilka två, besynnerligt nog, förlorat nästan allt minne af det tillfälle då ölet serverats. Det tredje, konstapel Horney, mindes emellertid, dela att 9 halfva öl serverate, att maten bestått af några brödkanter, en smörklick och några köttbitar, kvilka aldrig rörts och för hvilka ej betalning fordrats. Hallgren påstod att vittnet ej haft penningar att betala hela kalaset, som skulle gå till 2 kronor. 82 öre hade hon fått. Vittnet berättade emellertid att han ej fordrats för mer än ölet och att han af H. fått 12 öre tillbaka på en krona, samt att han köpt cigaretter för dem. Det började äfven de två andra vittnena draga sig till minnes. Men rörande maten och betalningen sväfvade de i okunnigthet. Åklagaren yrkade ansvar för tredje resan oloflig utskänkning. Utelag 4 Mars.

Till förmyndare för aflidne lotsen Stenbergs omyndige son förordnade rådbusrätten i dag sjökapten Aug. Löffler.

Entledigad från sin befattning som god man för aflidne skepparen Karl Fredrik Höglunds på utrikes ort vistande hustru och minderåriga dotter blef f. stadsfiskalen härstädes Janson.

Gotlands Allehanda
Måndagen 25 Februari 1889
N:r 24

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Till äktenskapsskilnad mellan hustru Charlotta Vikander och sergeant J. P. Vikander dömde rådhusrätten i dag. Fadren får behålla och uppfostra barnen, men utgifva åt hustrun underhåll, hvarom de sjelfva äga att enas.
Vikander inlemnade idag en skrift, hvari han begärde uppekof med utslaget för åtskilliga vittnena hörande m. m.

Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Februari 1889
N:r 21

Om Oss Drivs med WordPress