Etikett: Begravning

Begravningar på Gotland.

Publicerat

En gripande sorgehögtid i Sanda.

En gripande sorgeakt försiggick i går i Sanda kyrka, då stoften efter de båda så hastigt avlidna makarna Magda och John Sandell vigdes till den sista vilan. Till sorgeakten hade infunnit sig ett stort antal gäster och andra deltagande. Samlingen ägde rum i kyrkan kl. 3 och de båda kistorna voro på förhand placerade i koret.
Sedan kyrkoklockorna tystnat, utfördes sorgemusik på orgeln av folkskollärare Hj. Gadd. Därefter följde psalmen »Jag går mot döden», unisont sjungen. Kyrkoherde Henric Carlson som förrättade jordfäsningen, höll ett varmt minnestal över de bortgångna med ledningen av bibelordet: »Herre, till vem skola vi gå? Du har det eviga livets ord». Sedan den ritualenliga jordfästningen ägt rum och ps. 651 sjungits, trädde officianten för altaret, där levande ljus brunno och utförde begravningsmässan. Den högtidliga akten, under vilken många ögon tårades, avslutades därefter med ps. 598.
Under orgelns toner buros därefter kistorna ut ur kyrkan och sänktes en gemensam grav på kyrkogården, varefter kyrkoherde Carlson med några ord lyste frid över giften. Ett stort antal kransar hade sänts till de så hastigt bortryckta makarnas bår.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1932
N:r 43

Publicerat

Till den sista vilan

har i dag stoftet efter avlidne f. d. landsfiskalen Arvid Jacobson vigts. I sorgehuset härstädes samlades vänner till den bortgångne och en kort sorgeandakt hölls av pastor Thure Åberg.
Kistan placeradea därefter på en likvagnabil — det var, såsom framgår av annan notis, första gången en dylik kom till användning här på Gotland — och sorgeprocessionen satte sig i rörelse mot Kräklingbo, där jordfästningen skulle äga rum och den bortgångne får sin sista viloplats i familjegraven.
Jordfästningen förrättades i Kräklingbo kyrka och officiant var kyrkoherden Josef Gadd, vilken också höll en anslående sorgebetraktelse över texten i 2 Tim. 1: 10 b. Sedan den högtidliga akten var tillända, utbars kistan och tänktes i gravenen gömma.
En vacker skörd av kransar och blommor hade sänts till bären. Bland, kransarna märktes sådana från landsfiskalerna, blå och gula band (En sista hälsning) och från nämdemännen, svarta band.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 februari 1932
N:r 41

Publicerat

Den första likvagnsbilen på Gotland

har i dag tagits i bruk, då framlidne landsfiskal Arvid Jacobson med densamma förts på den sista färden till Kräklingbo kyrkogård.
Bilen har anskaffats av hr Knut Ahlér härstädes och har efter ritningar från Stockholm byggts i Klintehamn på ett Buickchassis. Det är att förmoda att vagnen kommer att finna användning på ön, där avståndet mellan sorgehus och kyrkogård ofta är rätt långt. Då begravningsgästerna numera tämligen allmänt följa den avlidne i bilar, är det ju blott en tidsfråga till dess de gamla likvagnarna, dragna av hästar, försvinna. I Stockholm torde nu endast förekomma billikvagnar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 februari 1932
N:r 41

Publicerat

Dödsfall. Arvid Jacobson

Tillkännagives att vår älskade make och fader f. landsfiskalen Arvid Jacobson avled söndagen den 14 febr. i en ålder av 70 år
Alma Jacobson, f. Hallgren.
Brita. Gertrud. Björt.

Dödsannons

Efter en tids sjuklighet har f. d. landsfiskalen Arvid Jacobsson avlidit härstädes i en ålder av 70 år.
Den bortgångne var född i Östersund 1861 och son till dåvarande första lantmätaren i Jämtlands län L. T. Jacobson och dennes maka, född Lundqvist. Fadern fick år 1867 transport till Gotlands län. Efter skolgång i Visby blev Arvid Jacobson biträde hos kronolänsman Håkansson i Bro, vilken han år 1895 också efterträdde som kronolänsman i norra häradets mellersta distrikt. Två år senare fick han transport till norra distriktet och 1905 till det södra distriktet samt blev efter fögderireformen 1918 landsfiskal. Vid inträdet i pensionsåldern bosatte han sig i Visby. Vid sin bortgång sörjes han närmast av maka, född Hallgren samt trenne döttrar.
Arvid Jacobson hade i sin krafts dagar tillvunnit sig ett stadgat anseende som en dugande rättvisans handhavare, som på ett skickligt sätt fyllde de krav, som hans tjänst ställde på honom. Särskilt i norra distriktet hade han också tillfälle att visa, vad han i detta avseende kunde, och bl. a. föll på hans lott utredningen i det mycket omtalade rånmordet å Fårö år 1898. I sitt personliga umgänge var den nu bortgångne en varmhjärtad, vänsäll och hjälpsam man.
Jordfästningen kommer att äga rum på fredag i Kräklingbo kyrka.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 februari 1932
N:r 38

Publicerat

Landsbygden. Dalhem.

DALHEM, 10 febr.
Till gravens frid vigdes i söndags stoftet efter avsomnade änkefru Anna Ekedahl från Visby. Jordfästningsakten ägde rum i Dalhem av missionspastor V. Larsson, som med orden från psalmen 63: v. 4 höll ett kortare tal. Innan kistan fördes till graven sjöngs en duett. En rik blomskörd nedlades vid graven, där även hällas flera anföranden av anförvanter och vänner.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 februari 1932
N:r 37

Publicerat

Landsbygden. Kappelshamn.

KAPPELSHAMN, 11 febr.
Dödsfall. Hemmansägaren Jakob Niklas Medin ingick i den eviga vilan onsdagen den 3 februari i en ålder ev 82 år. I 56 år har han tillhört Kappelshamns Metodistförsamling, där han troget och osjälviskt verkat till stor välsignelse för alle han kommit i beröring med. Han har lämnat ett start tomrum efter sig i hem och församling.
Onsdagen den 10 febr. samlades släktinar och många vänner i sorgehuset och gripande var den stunden omkring båren. I Halls kyrka vigdes stoftet till griftero Jordfästningen förrättades av pastor Valentin Borg från Slite enligt Metodistepiskopal-kyrkans ritual. I anslutning till belordet i Ps. 90: 12 hölls en kort betraktelse. Vid graven nedlades en stor mängd kransar.
Efter jordfästningen samlades alla åtar i sorgehuset där den ena sången avlöste den andra. Det hela avslutades med tal och bön av post. Borg. Frid över den gamle trogne veteranens ljusa minne.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 februari 1932
N:r 35

Publicerat

Till den sista vilan

vigdes i går stoftet efter avlidna fru Ellen Hedmark, änka efter sergeanten vid Gotlands infanteriregemente C. O. Hedmark. Kistan hade ankommit hit från Stockholm och jordfästningen förrättades i domkyrkans kapell av komminister Nils Öberg, som i anslutning därtill höll en kort betraktelse. Kistan fördes därefter ut att gravsättas i familjegraven på Gamla kyrkogården. Här nedlade fanjunkare O. Johansson en krans från underofficerskåren vid Gotlands infanterikår, vilken förut rest en minnesvård å graven över mannen, som avled år 1914. Till sorgeakten hade för övrigt åtskilliga av familjen Hedmarks gamla vänner härstädes infunnit sig.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 februari 1932
N:r 32

Publicerat

Till den sista hvilan

invigdes i lördags kl. 3 e. m. i härvarande domkyrka stoftet efter aflidne magistratssekreteraren Gabriel Herlitz. Kyrkan var alldeles fyld af folk. I sorgehuset hade för att hedra den aflidne infunnit sig representanter för åtskilliga af stadens korporationer och stater, såsom magistraten, Sällskapet D. B. V., skepparegillet och militärstaten.
Under tonerna af en sorgmarsch bars den rikt blomsterhöljda kistan af slägtingar till den aflidne upp på katafalken i koret. Från orgelläktaren tonade nu från en manskör Josephssons allvarligt högstämda Reqviem, hvarpå jordfästningen förrättades af biskop von Schéele.
Till ämne för griftetalet hade biskopen valt början af Uppenbarelsebokene 14:e kapitel:
Och jag såg och si ett lam stod på Siona berg och med det bundradefyra och fyratiotusen ; de hade dess faders namn beskrifvet på sitt anlete. Och jag hörde en röst af himmelen såsom at ett stort vatten och såsom en röst af ett stort tordön, och rösten som jag hörde var såsom harpolakares, de der lekte på sina harpor. Och de sjöngo en ny sång för stolen och de fyra djuren och för de äldsta; och ingen kunde lära den sången, utan de hundrade fyra och fyratio tusen. som köpte äro af jorden.
Efter en kort betraktelse öfver innebörden af dessa symboliska ord, afelöte griftetalet med några ord om den eflidne såsom en sångens utötvare och vän. De sista orden biskopen yttrade besvarades med sång från läktaren.
Etsar jordfästningens slut sjöngs från läktaren af en blandad kör Neukomms oratorium »Påskmorgonen»,
Bland de till öfver ett trettiotal uppgående kransar, som täckte kistan, märktes, utom från slägtingar, närmare och fjärmare, sådana från rådetnrätten och magistraten med Inskriften: »Hjertlig tack för långvarig och trogen tjenst samt ett godt och vänfast kamratskaps» från sällskapet D. B. V.; från skepparegillet: »Ett sista farväl till mångårige ordföranden»; från Musikaliska sällskapet »Vid din graf klagar sången»; »från f. d. kamrater vid Gotlands infanteriregemente och artillerikår», »Från vännerna i Marientad»; från Visby bollklabb; från C. J. B. med inskriften: »Tack för vänskap, tack för sköna minnen från sången fester», samt en krans från L. K. med följande vers:

Konstlöst virad han är, den krans, som sörjande vänner,
Fuktad af saknadens tår, lägga här ned på ditt stoft.
Hädan ifrån oss du gått, men dock i minnet du lefver,
Lafver så länge som sång älskas och aktas bland oss.
Hjertat klappade varmt för likar i sorg och i glädje.
Glädjen förädlade du — sorgen gjorde du lätt.
Tack tör all glädje du gaf! De sorgens tårar du torkat
Vattna som himmelens dagg minnets blommande ros.

Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Mars 1889
N:r 33

Publicerat

Från landsbygden. Eskelhem.

(Bref till Gotl. Allehanda.)
Eskelhem, 6 Okt.
Baptistbegrafning.
Sistlidne torsdags afton förfinades härstädes en begrafning utan presterligt bitrade. Den enkla akten, som anordnats af härvarande baptister, och hvilken försigick i all stillhet utan att störas af nyfikenhet eller löje, inleddes med afsjungande af tvänne sångverser
psalmmelodi, hvarefter uppsändes en bön till lefvandes och dödas Gud. Derpå igenfyldes grafven, just under det kyrkklockans toner ljödo för aftonringning. Slutligen sjöngs åter en psalmvers, hvarpå församlingen skildes.

Gotlands Allehanda
Måndagen 8 Oktober 1888
N:r 81.