Etikett: Begravning

Begravningar på Gotland.

Publicerat

Från landsbygden.

Efterskörd för Oktoberstämmorna.
Viklau. Här beslöts en uttaxering al 21 öre pr fyrk för kyrkans bebof, 80 öre för skolans, 65 öre för fattigkassans och 9 öre för kommunalkassans behof, sammanlagdt alltså en uttaxering af kr. 1: 25 pr fyrk.

Vamlingbo. Kommunens utgifter för nästa år faststäldes till 1,2.5 kr., hvaraf 950 åtgå till fattigvården. En taxering af 22 öre pr fyrk beslöts. Till brandstodsvärderingsmän valdes J. M. Lundberg vid Rembs, J, Wahlby vid Nora, L. Klint å Kastelle och L. Larsson Halfvands. Beslöts att hundskatt skulle som hittills utgå med 3 kr. för större och 1 kr. för mindre hund. Till ombud vid mautalsskrifningen valdes Nils Olsson Nora och till kommunalnämdens ordf. O. Hansson Bonsarfve.

Hamra. Kommnunens utgifter bestämdes till kr. 225: 42 och uttaxeringen till 4 öre pr fyrk. Till brandstodsvärderingsmän valdes J. Jakobsson I Sindarfve, O. Hansson St. Sindarfve, P. Hansson Bertelsmässa, L. Mårtensson Storms och arbetaren Lars Östergren samt till brandschef N. Jakobsson Skoga Till ombad vid mantalsskrifningen utsågs Carl Gottberg vid Långmyra.

Lojsta. Uttaxeringen för fattigvården och kommunala ändamål bestämdes till 24 öre pr fyrk. Till mantalsskrifningsombud utsågs L. Pettersson Båtels samt till brandstodsvärderingsmän K. Karlsson och V. Niklasson Bjers samt arbetarne Oskar och Edvard Levin Vägkomiterade för anläggande af de nya bygdevägarne Lojsta-Fröjel och Lojsta-Etelhem erhölls ansvarsfribet för sin förvaltning; komitén hade haft att röra sig med ett belopp af kr. 4,454: 67. Till kyrkan beslöts en uttaxering af tillhopa 300 kr. Väckt fråga om bildande af eget skoldistrikt (pastoratet har blott en folkskola, nämligen i Linde) bordlades till Decemberstämman.

Barlingbo. Å kommunalstämman beslöts: att 8 öre pr fyrk skola uttaxeras för nästa år; att hundskatten skall upphöra; att en brandspruta skall inköpas för omkring 300 kr. Kyrkostämman beslöt en uttaxering af 16 öre pr fyrk.

Hall. Till skolkassan uttaxeras — förntem personl. afgifter af 50 öre för man och 25 öre för kvinna — kr. 588: 89 med 46 öre pr fyrk, till kyrkokassan kr. 498: 76 med 36 öre pr fyrk samt till fattig- och kommunalkassorna tillhopa 21 öre pr fyrk, inalles alltså kr. 1: 03 för hvarje allm. fyrk. Till mantalsskrifningsombud valdes L. Lautin vid Medebys, samt till ploglagstöreständare änkan M. Andersson Västerbys och P. L. Pettersson Medebys.

Vallstena. Kommunalstämman beslöt en utdebitering af 5 öre pr fyrk och kyrkostämman en d:o af 38 öre pr fyrk.

Fårö. Pr allmän fyrk uttaxeras 19 öre för fattigvården och kommunala behof samt 24 öre till kyrka och skola; pr bygnadsfyrk 5 öre till skolhuset och 3 öre till prästgårdens reparation.

Vänge. Till kommunalkassan beslöts en utdebitering af kr. 1,273: 72 med 28 öre pr fyrk. Uppbörden af kommunalutskylderna kommer hädanefter att ordnas så, att om hälften inbetalas i Febr, får den andra hälften anstå till medio af Oktober.

Hörsne. Till kyrka och skola uttaxeran 98 öre pr fyrk och för kommunens behof 4 öre. Till uppbördsman af tertialtiondet utsågs agronom Karl Broander å Möllgårds.

Näs. Kommunens utgifter för nästa år beräknas till 675 kr., som anskaffas genom uttaxering af 25 öre prfyrk. Till mantalsskrifningsombud utsågos J. Hansson Sigleifs och J. Tomasson Olsvenne, till god man vid skiftesförrättningar samme Tomssson samt till brandstodsvärderingsmän H. Hansson Olsvenne, M. Persson Drakarfve, B. Larsson Båtels och J. Olsson Sigvards.

Garda. För kyrkliga bohof uttaxeras för nästa år 535 kr, med 21 öre pr fyrk, föratom 90 kr. med 4 öre pr bygnadstyrk till pastorsboställets ombygning; för folskolans behof 26 öre pr fyrk jämte personlig afgift af 50 öre för man och 25 öre för kvinna; för kommunala behof 195 kr. och till infriande af skuld å barnmorskebygningen 350 kr. med tillhopa 16 öre pr fyrk. I fattigkassan är öfverskott, så att för närv. ingen uttaxering därtill erfordras.

Östergarn, 31 Okt.
En högtidlig begrafning ägde rum här i går e. m. då stoltet a aflidne handlanden Viktor Ericsson jordades i familjegrafven på Östergarns kyrkogård, under tillslutning af en stor människoskara. Jordfästningen förrättades af kyrkoherde E. F. Berglund, som därvid i varma ordalag tolkade den aflidnes lifegärning. Tal. utgick från de orden: >De som redeligen för sig handlat hafva, komma till frids. Han erinrade om att den aflidne varit en ovanligt arbetsam och redlig man, med ett minne gränsande till det underbara. Detta framgår bäst af alla de förtroendeuppdrag, han haft under sina lefnadsdagar. Utom egna affärer som handlande och ett mindre jordbruk, har han skött alla kommunens förtroendeuppdrag. Såsom ordförande i kommunalstämman, nämden och fattigvårdsstyrelse har han fungerat i vära ett kvarts sekel, som räkenskapsförare i sparbanken i 20 år. Dessutom var han brandstodsuppbördsman, räkenskapsförare i mejeriet, kassaförvaltare i skolrådet, godman för granskning af förmyndareräkningar m. m. Men utom för det allmänna var han jämväl mycket anlitad för skrifning och räkning åt enskilda, Sig alltid lik, tillmötesgående och hjälpsam, så vidt möjligt var, saknas han af alla, som med honom varit i beröring. Mycket kunde ännu sägas, men må det anförda vara nog. Allmänna omdömet är: Få äro hans likar. Hvile han i frid! L.

Sproge, 31 Okt.
Skördefest till förmån för missionen hölls härstädes förliden söndagskväll. Predikant K. Nordfeldt höll därvid ett kort föredrag, etter hvars slut företogs försäljning af de skänkta produkterna, hvilka omfattade säd, potatis, ull, äpplen. bakelser, karameller m. m. Kommersen gick lifligt och auktionen inbringade den nätta summan af 97 kronor. Mycket folk, både äldre och yngre, var tillstädes, men allt gick skickligt och ordentligt till. Efter auktionens slut tackade hr Nordfeldt de församlade för visadt intresse för missionens sak.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 November 1898
N:r 170

Publicerat

Jordfästning.

På torsdags e. m. jordfästes å Nya kyrkogården utanför Stockholm stoftet af framlidne grosshandlaren Karl Hauffman.
Sedan den med kransar rikt smyckade kistan grafsatts, framträdde hofpredikanten J. A. Wisnell och höll liktalet med utgående från Jeremias 5. kap. 15 och 16 v.: »Vårt hjärtas glädje bar en ända». Efter jordfästningen lästes ps. 452 v. 1 och 2, hvarefter den högtidliga akten var afslutad. Bland den rika mängden af kransar märktes särskildt en med inskrift: Ett varmt tack från kontorspersonalen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 11 Juni 1898
N:r 88

Publicerat

Grosshandlare Karl Hauffmans

jordfästning försiggår i Stora Grafkoret å Nya Kyrkogården torsdagen den 9 Juni kl. 2 e. m.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Juni 1898
N:r 86

Publicerat

Begrafning.

Till griftero vigdes i måndags kl. 2 e. m. stoftet af regementsläkare Gustaf Ramberg i stora grafkoret å nya kyrkogården invid Stockholm. Den blomster- och kranssmyckade kistan, på hvilken märktes vackra och prydliga kransar från Gotlands infanteriregementes officerskår, från Gotlands artillerikårs officerare och från hälsovårdsnämden i Visby, stod redan bisatt i koret. Sedan sorgetåget inträdt i koret, framträdde hofpredikanten, regementspastor Henrik Afzelius och höll liktalet med ledning af första Korinterbrefvet, kap. 1. Därvid inflätade ban äfven några ord om den dödes lefnad och framhöll särskildt, hurusom den hädangångne både såsom människa och läkare vetat att förskaffa sig många vänner, som förvisso nu skulle sörja honom länge, Efter jordfästningen, som förrättades enligt ritualen, utbars kistan och sänktes i den strax bredvid liggande familjegrafven.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Mars 1898
N:r 38

Publicerat

Till griftero

har i dag stoftet af aflidna fru Henriette Björkander vigts å vår kyrkogård. En stor skara afsörjande följde den aflidna till hennes sista hvilorum och en storartad blomstergärd hade egnats henne af slägtingar och de talrika vänner hon i lifstiden förvärfvat sig. Också var hennes dödsläger att likna vid en härlig trädgård, där myrten, cypress och cykas grönskade i stor rikedom och där andra dödens blommor spredo en mild doft.
Bland kransarnes stora mängd — de uppgingo till ett 40-tal — märktes främst makens och barnens, en vacker krans af cykas, kalla och rosor med svarta band; vidare en sig öfver hela kistan sträckande jättekrans af cykasblad, på ena sidan prydd med kallablommor, å andra sidan med rosor och i midten af liljor och liljekonvaljer, skänkt af syskonen.
Af de öfriga kransarne anteckna vi: modrens krans, cypress, cykas och rosor, svarta band med inskription: »Ett sista farväl till min kära Henriette;» från grosshandl. Dahlström, bankdirektör Cramér; dir. Karl Ad. Karlsson; grosshandl. Broander; direktör K. Herlitz, alla från Stockholm; förste laudtm.
och fru Warfvinge; hr och fru Löfving; häradshöfding W. Cramér; kamrer och fru Bergenstjerna m, fl.
Jordfästningen förrättades af utnämde kyrkoh. Söderberg, som höll en gripande dödsbetraktelse med ledning af Job 14: 1. 2.
Inne i grafkapellet utförde en blandad kör ur Musikaliska sällskapet »Jag går mot döden hvar jag går» samt »Integer vite» och sångsällskapet N. N. sjöng Josephsons »Requiem» samt Lagercrantz »Tonerna» och ute vid grafven »Lugn hvilar sjön».
Den högtidligt gripande akten åhördes af en stor skara människor, som samlats å kyrkogården.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Januari 1898
N:r 7

Publicerat

Jordfästning.

Stoftet af aflidna enkefru Dora Cramér har i dag i grafkapellet å kyrkogården vigts till den sista hvilan. Med anledning af begrafningen bar i dag flaggats å half stång från en del bygnader i staden.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 11 December 1897
N:r 193

Publicerat

Jordfästning Dora Cramér

Enkefru Rektorskan Dora Cramérs jordfästning äger rum i kapellet på kyrkogården lördagen den 11 Dec. kl. 2 e. m.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 December 1897
N:r 192

Publicerat

Från landsbygden.

Bref till denna tidning.
Burgsvik 30 Nov.
Blodförgiftning. En landtbrukare härstädes råkade för en tid sedan skära sig ganska lindrigt i eva fingret. Det aktades föga, men snart inställde sig häftiga plågor, under det handen och armen svullnade till många gånger sin naturliga storlek, med tydliga tecken till fullkomlig blodförgiftning. I måndags måste mannen ifråga, resa till Visby, för att på lasarettet därstädes erhålla nödig omvårdnad.

Begrafning och dödsfall på samma gång. För en tid sedan nu på hösten insjuknade alla barnen hos en laxfiskarefamilj härstädes ganska svårt, och trots läkarens anlitande skördades en liten fyraårig flicka af döden. Medan den lilla i lördags eftermiddag begrofs på Öja kyrkogård, afled vid samma tid, som jordfästningen förrättades, äfven en hennes broder, så att föråldrarne på hemvägen från kyrkan möttes af budskapet om ytterligare ett barus förlust.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 December 1897
N:r 188

Publicerat

En gripande sorgeakt

ägde i går e m. kl. 5 rum å stadens kyrkogård, då stoftet af den under så upprörande omständigheter aflidne bokhållaren Ivan Lindh öfverlemnades åt jorden.
Affärden från sorgehuset skedde vid half 5-tiden, och, åskådadt af hundratals människor, skred det dystra tåget genom staden ut till de dödas gård. Därute på kyrkogården hade en till omkr. tusen personer uppgående människoskara skockat sig kring den unge mannens graf och vid ingången till grafkoret.
Åtföljd af den dödes fader och broder samt af hans principal, handl. Wallér, af kamrater och andra sörjande, bars kistan af manliga kamrater samt af brodern in i koret, där jordfästningen förrättades af utn. kyrkoherde H. L. Söderberg.
Med anslutning till de profetiska orden: »Jag vet väl hvilka tankar jag bar om eder, nämligens fridens och ej bedröfvelsens», höll pastor S. ett kort men gripand griftetal, hvars manande, slående sanningar trängde till hvars och ens inre och tvungo tårar ur allas ögon.
Tal. erimrade om huru livets och dödens herre ofta ledde våra öden så underbart, att vi spörjande, klagande stodo inför honom med ett hopplöshetens »hvarför» på skälfvande läppar. Men då så är, kommer svaret sonande mildt: »Jag har fridens tankar om eder.» Hvad tröst ligger ej dessa ord!
Underligt, öfvermåttan underligt var äfven det Herrens rådslut som kallade denne unge döde hädan på ett sådant sätt som skett hade. Och icke må vi förvåna oss öfver, om en sörjande fader, en gråtande broder vid sonens och broderns bår här fråga: »Herre, hvarför — hvarför tog du honom bort?» Så hören då, I som gråten och klagen vid denna bår, det gudomliga, trösterika svaret: »Jag har fridens tankar om Eder.» Icke veta vi nu, hvad herren menat med detta hårda slag — men vi skola få det att veta. Och uppenbarar tiden det icke, så skall evigheten, i hvars sköte så många gåtor vänta sin lösning, en gång gifva klarhet öfver dunklet i detta Guds handlingssätt. Och då skola de sörjande klart förmå att fatta, om de ej förmått det redan nu, att Gud haft fridens tankar om dem.
Kistan utfördes härpå till grafven och nedsänktes där. Vid grafven utförde medlemmar ur metodistförsamlingens sångkör sång, hvarefter pastor K. A. Vik uppträdd på grafkullen och höll ett gripande tal, vändande sig närmast till de sörjande, men äfven till den stora mängden af åskådare.
»Tiden är kort öfver allt detta» var talarens ämne, Han relaterade i korta drag den upprörande händelsen, hvilken skakat hela vårt samhälle. Hur talar den icke med allvarsam, varnande stämma om tidens korthet till oss alla, hur manar den oss icke att vara redo att möta döden, — Men det ligger äfven tröst däri, att »tiden är kort», tröst för den som står redo den stund döden kommer och klappar på. Tidens vedermödor, tidens sorger äro korta och vanskliga — evigheten ligger oss nära med ro och hvila, med frid och fröjd. Är det då icke en tröst, atttiden är kort.
Till sist vände sig talaren, själf djupt rörd, till sin embetsbroder, pastor Lindh, med några tröstens ord. Han önskade att det evangelium, med hvilket den nu sörjande själf tröstat andra, äfven måtte trösta honom själf, stärka honom i bedröfvelsen, tills tiden, den korta tiden, mynnade ut i evighetens famn, med förklarande frid och med återseendets gjädje.
Akten var nu slut och de täta skarorna vid grafven, på hvilka allt gjort ett starkt intryck, skingrades, medan höstsolens sjunkande strålar matt förgylde de halfgula trädens grenar där inne i dödens gårdar och snyftningarna från en förkrossad far, en förtviflad broder ljödo i allas öron.
Kistan var bhöljd med kransar och blommor och bland mängden voro många som i Ivans graf nedkastade enkla buketter. Bland kransarne var det särskildt en, som ådrog sig uppmärksamhet — det var Mauritz Karlssons krans af svarta penséer. På bandet lästes: »Till Ivan från Mauritz. Förtviflad och tröstlös».
Från Arbetareföreningens hus flaggades under gårdagen på half stång. Lindh var nämligen medlem af föreningen, och flera af butikerna vid Adelsgatan hade klädt sina fönster i sorgens färg.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Oktober 1897
N:r 157

Om Oss Drivs med WordPress