Ejsta, 22 Maj.
Den 4 Mars var en gorgedag för Ejsta socken. Då omkommo, såsom redan är beskrifvet, under återfärd från lilla Karlsö genom drunkvivg två sockeubor. Ex bland dem, hemmansägaren O. Jakobsson, Hägur, efterlemnade sörjande en ung enka. En af hennes väninnor inom församlingen, en ung bondhustru utan annan bildning än folkskolans, har tillj den qvarlefvande makan egnat följande verser, som, om de än förråda åtskilliga formela brister, likväl röja så omisskänliga anlag hos ett barn af folket, att de ur den synpunkten väl kunna förtjena att återgifvas för en större krets.
Sorgedagar i lifvets vår.
Den andre Juli sex år till baka,
En blomsterdoftande sommardag,
Hur väl du ming deov, du unga maka,
Som nu är nedtryckt af sorgens slag I
Då glänste solen från fästet höga
Så skönt mot liljan med dagg i öga,
Och lärkan sjöng då en bröllopsbymn
Uti den ljusa och fria rymd.
Då gick ett brudpar mot altarrunden
Att der sin kärlek befästad få,
Och ljuf och vigtig var högtidsstunden
Isyonerhet för de unga två.
I deras bjertan då hoppet bodde,
På lif och lycka de gerna trodde,
Om det så var Herrens välbehag —
Ack, man vill hoppas en sådan dag.
Hvad bär väl tiden uti sitt sköte
För dessa lyckliga unga två?
Och hvilka öden gå de till möte?
Ja, hvem förmår svara deruppå? —
Men väl det är, att vi icke känna,
Hvad oss skall möta, hvad oss skall hända.
Vi se blott det, som för handen är,
Men Gud för framtiden omsorg bär.
Och något öfver fem år förflöto
I ostörd sällhet och lugn för dem,
Och frid och lycka tillsammanknöto
En solljus krets omkring deras hem,
INdimmigt fjärran då sorgen svingar
Med stors, mörka och tunga vingar.
Försåtligt nalkas den hemmets dörr,
Som den har gjort mot så många förr.
En dag han skall ifrån hemmet draga,
Den gode maken den hulde far,
En färd på hafvet att företaga.
Och snart den resan man slutat har.
Och kosan ställes mot kända stränder,
Han med kamraterna hemåt vänder.
Och snart han skall i sitt lugna bo
Få hvila ut. Ack, så är hans tro.
Den fjerde Mars — o, du dystra minne! —
Han sista gången från hemmet går.
Du bittra tanke för själ och sinne,
Att icke mera han träffa får
Dem, honom älska. De fåfängt vänta,
Han kommer ej, de förgäfves längta;
Ty hafvet öppnar sin falska famn:
Hans lefnads farkost har nått sin hamn.
Och Gud, som skrifvit naturens lagar,
Som håller vädret uti sin hand
Och räknat har våra år och dagar,
Han sänder döden till isig strand.
Och böljan lyder Guds vink och följer
Hans höga råds!ut, och vågen döljer
Den unge mannen, som kämpat ut
Sin sista strid i det kalla djup.
Tänk, hvilket bud för det unga hjerta,
Som klappade i en makas barm !
Hvem kan väl skildra den tunga smärta,
Hvem kan väl räkna hvar tår så varm !
Nyss var så lugnt uti hemmets sköte,
Så gladt och lyckligt, men dödens möte
Med ens har klipt denna sällhet af
Och sänkt den ned i en tidig graf.
Du bulda maka, hvars tårar flöda
Af saknad, efter så öm förlust,
Låt dock ditt bjerta «j helt förblöda,
Hör här en hviskning från hafvets kust:
»Tack för den korta, men sälla tiden,
Vi lefvat samman! Den är förliden.
Nu blotta minnet för dig står qvar
Och för de kära, jag lemnat har.
Men, ömma maka, visst Herren ämnat
En hugnad åt ditt beklämda bröst:
Den unga planta, jag efterlemnat,
Hon kan ju blifva din fröjd och tröst.
Låt då ej sorgen din kraft föröda!l
Gud skall dig styrka, Han vill dig stödja.
Så lef för Anna, som eaknar mig,
Och Gud välsigne mitt barn och digt»
Ja, så har Herren vår lifslängd stakat,
Den enes lång och den andres kort.
En skall i åratal helsan sakna,
Förr’n han får flytta från verlden bort.
En annan åter trån kära alla
Han plötsligt låter ur tiden kalla;
Ty lif och död stå uti Guds hand.
Hans välde sträcks öfver haf och land.
Du unga vän, som en make sörjer
Och sköflad lycka uti ditt bo,
Du, som med saknad din morgon börjar,
Och suckar stör dina nätters ro!
Men är det tårfuallt, ditt sorgsna öga,
Så lyft det tåligt mot himlen höga,
Ty Gud vill torka din heta tår,
Han sjelf vill läka ditt bjertas sår.
Ett qval ej finnes, som icke viker
För Herrens ande och för hans ord.
Han är en vän, som oss ej besviker,
Och mest i sorgen hans kraft blir spord.
Och visst det är, att, ehvad Han gifver
Och hvad Han tager, dock allting blifver
Den själ till nytta, som stilla tror,
Att allt vårt väl af Guds nåd beror.
Södra Gotland, 22 Maj.
Försäkra kreaturen.
En landtbrukare släpte häromdagen ut sina nöt på gården,dervid ett par kommo i brottning, hvilka slutade med den påföljd att den ena (en ko) bröt ryggraden, så att hon strax måste nedslagtas. Ägaren drabbades af en ganska känbar förlust härigenom, ty kon var icke försäkrad.
En lax,
vägande 30 skålp., hittades för någon tid sedan vid sjöstranden på östra kusten. Den väldiga fisken, som vid påträffandet var död, var dock i fullt ätbart skick.
En yngling
från Sutarfve i Hamra vägrade vid mönstring med Hoburgs kompani 20 dennes att taga vapen, oaktadt han varnades för de följder, som med anledning häraf kunde för honom uppstå. Mannen är af baptisternas samfund och uppgaf som motiv för sin vägran, att den heliga skrift förbjöde allt hvad krig hette, och följaktligen äfven att bära vapen. Under mönstringen fick han sin plats bakom ledet. Han lär blifva åtalad för denna sin uraktlåtenhet att lyda gifna föreskrifter. Flere personer af samma åsigter, som den här ofvan nämde, funno för godt att icke infinna sig vid mönstringen.
Ett öfverlegadt bref.
Från en viss socken afsändes för kort tid sedan ett bref till en känd affärsman i södret, der man nu, allteedan sommarpostföringen börjat, erhåller post 3 gånger i veckan. Brefvet framkom ej till adressaten förr än efter (som det uppgifves) 8 dagars förlupp och bade ej mer än 1 38/4 mil raka vägen ull emottagaren.
Många rågax
framlockades ur sina höljen torsdagen 20 dennes, då det var en ovanlig varm och solig dag.
Växtligheten har påskyndats i hög grad de sista dagerna i denna vecka af den gynsamma väderlek, som nu mera inträdt. 25 grader varmt bar man iakttagit i skuggan.
Vestra kusten, 22 Maj.
Torskfisket
vid fiskläget vid Petesviken i Hablingbo har varit ovanligt gifvande. I förra veckan ankommo från hafvet tvänne fiskare efter några timmars arbete till land med icke mindre än 50 tjog tillhopa af detta fiskslag, och i denna vecka ha ytterligare erhållits på en båt af tvänne man 54 tjog. Såsom prof på den rikliga tillgången af torsk kan anföras, att strömmivgsfiskare kunnat på kort tid med 4 snören på en gång draga obebindradt utan något afne ty fisken tog lika snabt å alla krokarne.
Potatis
har rönt stor efterfrågan, och behofven ha ej kunnat fyllas, men en segelskuta kom lyckligtvis att lägga till utanför Näs med en last af nämde vara och fick snabb afsättning.
Priset är härstädes 4 kr. tunnan.
Hablingbo, 2 Maj.
Slipers
har man i dessa dagar hållit på att färdiggöra till utskeppning vid Petesviken. En skuta väntas med det första att intaga en sådan last för första gången härstädes. Månge hemmansägare inom nämde socken ha uttalat en önskan att äfven kunna få aflemna spanmål till utskeppning från nämde plats i en framtid.
Morkullskyttet
bedrifves med stor ifver här ute. En skytt lyckades en afton skjuta 3 exemplar af den eftersökta fågelsorten, Flere skyttar tillstöta hvarje afton, och jagten är ganska liflig under nu rådande angenäma Majqvällar.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 Maj 1886
N:r 42.
