Dödsfall.

I en ålder av 76 år avled i går änkefru Emma Charlotta Pettersson härstädes. Den bortgångna, som var änka efter framlidne handlanden A. W. Pettersson, var under sin krafts dagar maken behjälplig i affärsrörelsen och efterlämnar minnet av en gedigen kvinna, som vunnit många vänner. Närmast sörjes hon av sonen, civilingenjör Fritz Dehnberg, Gotlands kraftverk, sonhustru och barnbarn samt en gift fosterdotter.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Jordfästningar.

Till gravens frid vigdes i går stoftet efter änkefru Johann Wäss, Runne i Sanda. Efter samling i sorgehuset fördes kistan till Sanda kyrka. Den högtidliga akten inleddes här med ps. 586: 1-2, varefter kyrkoherde Åke Hultmark höll griftetalet med ledning av text från Joh. 14 samt förrättade jordfästningen enligt ritualen. Som avslutning sjöngs ps 377. Kistan fördes därefter ut till kyrkogården och sänktes i graven, där kransnedläggning förekom. Sist lyste officianten frid över griften.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

När våren kommer, skola tyskarna

samla krafter till ett segerrikt slag.
Armén i Ryssland har lyckats övergå från offensiv till försvar, säger Hitler.

Hitler talar.

Berlin, 30 jan. (Sv. D.) På fredagen högtidlighölls nioårsdagen av nationalsocialisternas övertagande av makten i Tyskland på traditionellt sätt. Det väldiga sportpalatset var fyllt till sista plats redan en halvtimme före den tidpunkt som kungjorts för den Führers tal.
Dekorationen var densamma som tidigare och tvärs över fonden hängde en transparang med orden ”Mit dem Führer zum Sieg”. För sårade medlemmar av krigsmakten hade speciella platser beretts och på reserverade platser sutto ett 40-tal av de högsta militära cheferna, bland dem också ett par polisgeneraler, som intagit platser bredvid sina kolleger från krigsmakten.
Strax efter kl. 17 intonerade musiken Badenweilermarschen och rikskanslern inträdde, följd av bland andra propagandaminister Göbbels Hitler hälsades med ovationer. Göbbels besteg därefter talarstolen och höll ett kortare anförande, där han bland annat sade, att segern nu ej längre var en trons sak utan en visshet. Sedan han talat om ”det judisk-frimurar-plutokratisk-marxistisk-kommunistiska herradömet” hos motståndaren, varvid ett sus gick genom hela palatset, formulerade han det som i fortsättningen skulle bli den röda tråden också genom rikskansler Hitlers anförande, appellen till hemorten. ”Såsom fronten kämpar för segern, arbetar hemorten för den”.
Sedan den skarpa belysningen dämpats besteg rikskansler Hitler talarstolen, medan filmkamerorna surrade och publiken applåderade. Var och en griper till orda på sitt sätt, sade rikskanslern, och jag har trott mig höra återvända dit, varifrån jag kommit — till folket. Därefter gav han en vidsträckt återblick över tiden från föregående världskrig och lät därvid sina sarkasmer flöda över den engelska politiken, som inlett en kamp mot Tyskland, icke av kärlek till Europas folk utan i eget intresse. Status quo-politiken hade, sade han, inneburit att den som var rik förblivit rik och den fattige fattig. Utvecklingen är däremot en aldrig stillastående process, som man ej kan sterilisera.

Roosevelt ”ömklig dårhuspatient”.
Därefter kom Hitler in på utrikespolitiken och kallade Churchill för ”pratmakare och drinkare” och Roosevelt för ”ömklig dårhuspatient”. Engelsmännen ha, sade rikskanslern icke förstått att världen ändrat sig efter ”deras stora brottningstid” Nu ha de lierat sig med världsjudendomen. ”Judarna hata oss och vi dem med rätta”. Antingen komma de germanska folken att dö eller också kastas judarna ut ur Europa. Under oerhört jubel sade rikskanslern att mot judarna deras egen gamla lag tillämpas: ”öga för öga, tand för tand”. Med Italien är Tyskland förbundet på liv och död, fortsatte han. Japan — här applåderade publiken särskilt starkt — är den tredje ”fattiglappen”. I fortsättningen räknades Tysklands budsförvanter upp, varvid Finland fick en speciellt varm applåd, samt de makter som sänt frivilliga till östfronten, ocn därvid hyllades fransmännen livligt. Talaren apostroferade den tyska krigsmaktens olika grenar, varvid blotta omnämnandet av generalöverste Rommels namn utlöste en applådåska, som varade en minut och kom taket att svikta. Starka applåder utlöste också hyllningen av den tyske infanteristen, ”der deutsche Musketier”, och rikskanslern förklarade sig känna sig som Tysklands förste infanterist.

Maximum av arbete i hemorten.
Icke den sovjetryska krigsmakten utan en kyla på upp till 45 grader har tvungit de tyska arméerna att göra halt och intaga en försvarslinje, och härför beslöt Hitler att ensam övertaga ansvaret. Den svåra operationen ”har nu lyckats”, meddelade han. Om få veckor börjar vintern lossna i söder, och när våren kommer skall den tyska krigsmakten gå till allmänt angrepp. Här avbröts talaren av starka applåder.
Slutet av anförandet formade sig till en lidelsefull appell till hemorten att prestera ett absolut maximum av arbete. Hemorten anar vad sol daterna ha att utstå i 35, 38 ja 42 graders kyla, och därför måste den också göra allt för soldaterna vid fronten. Därför — arbeta, tillverka ammunition och åter ammunition. sade rikskanslern, som dessutom betonade vikten av att alla i transportväsendet göra sitt yttersta. I talet betonades också enigheten mellan parti och krigsmakt. Anförandet präglades av ett starkt självmedvetande och vid ett tillfälle yttrade rikskanslern till exempel, att han visste, att intet ”vad det än vore” kunde kasta honom ur sadeln.
Efter talet sjöngs nationalsångerna och därefter hyllades Hitler av publiken stående.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Gotländska gårdar.

Lauritze i Ardre (Ljugarn).

Manbyggnaden vid Lauritze (Lavase).
Ladugards byggnaderna.

Ljugarn är mest kind som gammal handelsplats omkring den hamn, som av ålder funnits där, fiske har alltid bedrivits vid dess båda fiskelägen, men det har dock vunnit sin största berömmelse som turistort, sedan det upptäcktes någon gång omkring sekelskiftet av folk från storstaden, som önskade sig en riktigt lantlig och fridfull uppehållsort under sommarmånaderna. Efterhand utvecklade det sig till en livlig turistort och många människor ha sökt dit, vilket lagt grunden till samhällets nuvarande omfattning och höga nivå.
Pensionat och serveringsställen växte upp både här och där, och vid slutet av det förra kriget anlades det ett elektricitetsverk för det lilla samhället. En fin och präktig betongväg blev också utförd här för några år sen. Sommargästerna ha emellertid under de två sistlidna somrarna som följd av världsläget endast varit ett fåtal, ett förhållande, som för Ljugarnsborna, vilka till stor del ha sin inkomst genom dem, medfört stora konsekvenser. Fisket är också fortfarande en av de näringsgrenar, som åt en del lämna utkomst, och en bra ock präktig fiskehamn har iordningställts.
Även jordbruket har i stort sett följt med och flera välskötta jordbruk kan man finna härnere, bland vilka Lauritze, som äges av lantbrukaren Gunnar Gustafsson ingalunda jävar benämningen mönstergård.
Ovannämnda gård ligger ett litet stycke från vägen, som leder ner till hamnplatsen, men dock synlig för resenären, som färdas vägen fram. Gårdens totala areal omfattar 96 har, varav 15 har utgör åkerjord, som består av sandmylla och har varit täckdikad sedan 1928, denna åkerjord är i ganska hög kultur och odlingar av olika växtslag utföres här. Både hel- och halvträda förekommer, men särskilt potatisodling har här givits en framträdande plats. Hr Gustafsson har nämligen sedan 5 år tillbaka haft kvalitetsodling av potatissorterna Gloria och Ergold för statens växtförädlingsanstalt på en areal av 2 tnld. På vår förfrågan om denna odlings resultat och rön framhåller hr G., att Ergold gav största kvantiteten första året men led av virus och mosaiksjuka, som försämrade i hög grad dess kvalité. Gloria-potatisen visade sig mera härdig mot dessa sjukdomar, varför den kan betraktas som avgjort bättre Genomsnittsavkastningen pr tnld. höll sig omkring 20 ton.
Till gården hör också 5 har odlad myr, den s. k. Dammyr, belägen vid landsvägen Ardre—Ljugarn. Denna myrmark som är svagt dikad användes till höslåtter, men ej för kreatursbetning. Den återstående delen av arealen utgöres av skogsmark c:a 80 har med god återväxt och tittgång. Årliga skogsavverkningar förekomma i mindre omfattning, bl. a. har förutom en del björk för gengasved även två kolmilor bränts under sommarens lopp. Under 1939 avverkades på denna areal 1,000 kbm. skog för avsalu.
Gårdens kreatursbesättning utgöres av i regel 6 mjölkkor samt några ungdjur, rasen är genomgående rödbrokig blandras., Hästarna äro f. n. tre stycken av helardennerras, två drag och en unghäst. Svinen utgöres i vanliga fall av fyra stycken, av vilka en är modersugga, och smågris-uppfödningen är också en inkomstkälla här. Hönsskötseln, som för ungefär 15 år sen av hr G. tillämpades i ganska stor omfattning, då det hölls en hönsstam under vissa år på 400 å 500, har nu på grund av mindre lönsamhet reducerats till endast ett 50- tal.
På förfrågan om fårskötsel bedrives på gården framhåller hr G., att den nuvarande stängsellagen här på ön inte uppmuntrar till denna djurarts hållande. Med anledning därav samt med tanke på den skada, som fåren tillfoga det växande ungskogs-beståndet hölls här på gården inga får.
För jordbrukets drift finnas förutom en Allis Chalmers traktor full och modern uppsättning av redskap och maskiner bland vilka märkas en potatisupptagare o. sorterare samt en s. k. gallringsbana. Även en bilvagn — öns första av sitt slag — blir särskilt föremål för vår uppmärksamhet. Denna byggde hr G. 1933 egenhändigt efter att ha fått. uppslaget ur en tysk lantbrukstidskrift.
Av gårdens propra och gedigna åbyggnader nämna vi först manbyggnaden med bakbygge av sten under eternittak, som innehåller 9 rum, 2 kök, 2 hallar o. s. v. samt har vatten-och värmelodningar insatta. Uti en fristående tvättstuga och källare, uppförd av ägaren egenhändigt utav cement enl. nopsasystem, finnes mån. ga och praktiska anordningar bl. a. en lågtryckspanna för kokning och vattenvärmning.
Ladugårdsbyggnaderna av sten, äro uppförda 1896, men blevo ombyggda och restaurerade 1936 och här är allting ordnat på ett mycket praktiskt vis, en stor och rymlig trösklada, urinbrunn och cementerad gödselstad fullständiga gårdens behov på det området. Tvenne fristående byggnader av trä inrymma det ena vedbod och redskapsskjul med magasin ovanpå, den andra smedja och slöjdbod. Gården är sedan 1918 helt elektrifierad och här användes el.-kraften till allt, som den bara lämpar sig, ty överallt finnas specialmotorer för såväl foderhissen och potatissorteraren som för dammsugaren och symaskinen och allt annat. Hr G. är själv elektrisk montör. Hår finnas också elstängsel sedan 1937 för fållorna.
Lauritze har sedan 1780 varit släktens ägo, och övertogs 1896 genom av den nuvarande ägarens fader August Gustafsson, som var en arbetsam och energisk man och förbättrade gården på många sätt. Han dog 1937. Dessförinnan hade sonen 1927 övertagit gården.
—ss—

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Japansk tvåmanstank.

Japanerna ha under striderna på Filippinerna satt in en ny typ av stridsvagnar, s. k.
tvåmanstank, manövrerade av unga studenter. — Vår bild visar en sådan tank.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Skogsauktion.

Lördagen den 7 nästkommande febr. kl. 10 låter hemmansägaren Jakob Jakobsson, Snevide i Havdhem, försälja på rot i den s. k., kyrkhagen 100 kbm. stämplad skog av fur o. björk. Villkor tillkännagivas vid auktionen.
Samling hos Algot Olsson, Spenarve.
Havdhem den 28 jan. 1942.
Anktionsförrättaren.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Januari 1942
N:r 24

I här fört handelsregister

hava denna dag intagits följande anmälningar:
frisörbiträdet Birgit Henrietta Rosendahl i Hemse ämnar inom Havdhems socken, postadress Havdhem, idka handelsrörelse under firma Havdhem Raka och Frisersalong, Birgit Rosendahl;
den av Arthur Larsson i Havdhems socken under firma Arthur Larsson bedrivna handelsrörelsen har upphört.
Visby i landskansliet den 27 januari 1942.
LÄNSSTYRELSEN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Januari 1942
N:r 24

Härmed kungöres

att debiterings- och uppbördslängd över kommunalutskylder i Visby stad för år 1941 blivit upprättad och finnes för granskning av skattskyldiga att tillgå å drätselkontoret i rådhuset under fjorton dagar från och med den 2 februari varje söckendag kl. 10-13; och, skall anmärkning mot längden, vartill någon tror sig äga fog, under loppet av samma tid ingivas till magistraten.
Visby rådhus den 30 jan. 1942.
Magistraten.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Januari 1942
N:r 24