Radiointresset på Gotland.

Enligt radiobyråns senaste statistik uppgick antalet radiolicenser vid årsskiftet i Visby redovisningsområde till 10,602, vilket innebär en ökning sedan föregående kvartalsskifte med 148.
Inom området finnas nu 181 licensinnehavare pr 1,000 innevånare.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Landsfiskalerna.

Hos k. m:t har landsfiskalen i Tryde distrikt Erik Deljemo, vilken tidigare hade landsfiskalsförordnande i Burgsviks distrikt på Gotland, ansökt om traktamentsersättning under nuv. tjänstgöring. Då, dennas varaktighet ej kunnat på förhand beräknas har han ej ansett sig böra definitivt flytta från familjens bostad i Havdhem. Härigenom ha levnadskostnaderna stigit, däremot ej inkomsterna. Länsstyrelsen i Kristianstads län vitsordar, att Deljemo åsamkas extra kostnader för bosättning å två orter, Ehuru. han författningsenligt ej är berättigad till begärd ersättning finner länsstyrelsen tillighetskäl tala för att han beredes gottgörelse, svarande mot dylikt traktamente, och påpekar därvid, att statsverket ju sparar flyttningsersättning genom Deljemos förfarande. (P)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Marktorrläggningen.

Statens lantbruksingenjör i Gotlans län G. Wadman meddelar i sin årsrapport till lantbruksstyrelsen att i årets arbetsplan för Gotlands län upptagna 83 förrättningar avslutats 68 st., därav 12 utgjorde laga syneförrättningar avseende torrläggning av mark med areal av 2,192 hektar, samt en inställd laga syneförrättning, 8 avsyningar och 16 besiktningar av statsunderstödda dikningsföretag, 3 förslag till rensning, 8 förslag till fördelning av avdikningslån samt 20 fall av kontroll å utförd täckdikning m. m. Därjämte har lantbruksingenjören i länet handlagt 12 laga syneförrättningar, vilka mer eller mindre påbörjats, samt tre andra förrättningar, avseende dämningsförsök, vilka komma att fortsättas i år. (P)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Två flygturer idag.

På dagens första flygtur hit anlände flygplanet Götaland i förmiddags kl. 10,20 till Bingebyfältet och vände efter att ha växlat post och passagerare. På eftermiddagen göres ytterligare en tur. Allt har även idag gått perfekt, fältet är bra. och organisationen fungerar tillfredsställande. Båda flygturerna äro fullbelagda med passagerare och platserna i planet äro även- till kommande veckas turer till stor del belagda. Vilket ju inte är så: underligt då den värsta issituationen i mannaminne nu synes ha totalt stoppat sjöfarten på fastlandssidan.
För att i görligaste mån kunna tillmötesgå önskemål från gotlänningarnas sida, att flyget icke skulle avgå förr än förmiddagståget inkommit till Visby söderifrån, har Aerotransport nu ändrat avgångstiderna något. Sålunda är det meningen att i fortsättningen söka hålla följande tider:
Avfärd från paviljongen vid Nybroviken i Stockholm kl. 8,15, från Bromma 9, ankomst Bingeby 10,10, avgång härifrån kl. 10,40 och ankomst Bromma kl. 11,50.
För närvarande äro alla platser belagda för resorna till och med 7 febr.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Hushållningsgillenas sammanträden.

Visby gille har idag sammanträde i hushållningssällskapets expedition. Därvid beslöts anmoda landshövding Nylander att mottaga ordförandeskapet. Till vice ordförande omvaldes direktör Nils Broander och likaledes omvaldes bankdirektör Henrie Wiman till ledamot av bestyrelsen.
Även Stenkumla gille har idag hållit sammanträde på hushållningssällskapet, varvid konsulent B. Ljunggren inledde sammankomsten med att hålla ett föredrag om husdjursskötsel i kristid. Därefter följa förhandlingarna.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Postföringen Slite—Boge.

Generalpoststyrelsen föreslår k. m:t lämna utan åtgärd av korrespondenter anförda klagomål över att styrelsen avslagit deras hemställan om utsträckning av lantbrevbäringen på linjen Slite—Boge—Slite till Gane gård. Styrelsen motiverade sitt beslut med att antalet postförsändelser till gården är alltför ringa och att en utsträckning av linjen skulle medföra en avsevärd kostnadsökning för postverket.
Postmästaren i Visby har färeslagit korrespondenterna att använda sig av lösväska. som skulle befordras med järnväg mellan poststationen i Slite och Gane hållplats, vilket kan ske utan särskild kostnad vare sig för dem eller postverket. Befordringen av lösväskan mellan hållplatsen och gården, 2 1/2 km., skulle förmedlas av korrespondenterna. Härtill ha dessa förklarat, att de äro villiga att på försök lä sin post på detta sätt ett år framåt, men endast under förutsättning att postverket även bekostar lösväskans transporterande mellan hållplatsen och gården. Under sådana förhållanden ansåg postmästaren, att hans förslag ej borde upptas till prövning.
Generalpoststyrelsen åberopar nu endast vad som förekommit i saken. (P)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Hansa alltjämt fast i packisen.

Ingen Gotlandsbåt till fastlandet på en vecka.
Ångaren Hansa som igår låg c:a 27 distansminuter sydsydväst om Landsort, ligger alltjämt kvar i packisens hårda famn men har med isbrytare och övriga ångare i farvattnet drivit sydvart sedan igår. Idag på förmiddagen fastställdes positionen till omkring 7 distansminuter nästan rakt öster om Sandsänkan mellan Arkö och Häradsskär, alltså ganska långt nedåt kusten. Sedan man igår beslutat att söka taga in ångaren till Oxelösund i stället för Nynäshamn har Atle arbetat härpå. Isbrytaren II måste ett slag uppge arbetet och söka sig till land, då den fått en mindre skada på propellern, men på förmiddagen idag var isbrytaren åter i funktion. Statsisbrytaren Ymer, som assisterat en del fartyg i Öregrundstrakten, passerade igår afton Nynäshamn på våg söderut och beräknades idag komma till hjälp i de farvatten, där Hansa sitter fast. Återstår att se om Hansa under morgondagen skall kunna föras in till Oxelösund. Sedan förra lördagen, då Drotten anlände till Nynäs, har nu intet fartyg från Gotland anlänt till fastlandet.
De många ångare, som förut siktats från Hansa, hade idag drivit ur sikte från denna.
Finlandsbåtarna Heimdall och Arcturus med de finska barnen ombord, passerade Arholma i förmiddags kl. 10,30 och beräknas i afton hinna fram till Stockholm.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

RödaKors-konferens på Solhem.

Överstyrelsens vice generalsekreterare på besök. Över 100
kretsrepresentanter samlade.

I dag hålles under landshövding Erik Nylanders ordf örandeskap en konferens med det ledande rödakorsfolket på Gotland och när sammankomsten vid 1144d:n i dag öppnades voro över hundratalet representanter för öns kretsar samlade. Vid förhandlingarna ha lämnats ett flertal redogörelser för rödakorsarbetet på Gotland och deltagarna ha haft möjligheter att hämta råd och upplysningar av överstyrelsens representant vid konferensen, överstelöjtnant Rydman.
Konferensen öppnades av landshövding Nylander, som hälsade alla hjärtligen välkomna och då särskilt vände sig till överstelöjtnant Rydman. I vår mörka tid får man vara glad för varje ljusstråle, yttra de landshövdingen bl. a., och en sådan spridare av ljus är Röda Korset med all dess välsignelsebringande verksamhet för mänskligheten. Det är med stor glädje jag i dag konstaterar den livliga tillslutningen från kretsarnas sida; redan förut liar jag med glädje och tacksamhet kunnat konstatera den entusiasm som kretsarna och dess medlemmar lägga i dagen i sin verksamhet. Landshövdingen uttalade till sist den förhoppningen att dagens möte skulle bli till ytterligare ledning för nytt arbete i Röda Korsets landsgagnande gärning.
Överstelöjtnant Rydman framförde därefter en hälsning från Prins Carl till distriktet och till varje särskild krets. Prinsen ville tacka alla för det energiska arbete som nedlagts för Röda Korset i alla delar av Gotland och som tagit sig uttryck i ökat antal medlemmar, större tillgång på materiel och ökade ekonomiska resurser. Till sist framförde överstelöjtnant Rydman på överstyrelsens vägnar en 1″illönskan om god fortsättning och hoppades att röda-korsmedlemmarna skola känna tillfredsställelse med sitt arbete.
Landshövdingen föreslog att mötet skulle avsända ett telegram till Prins Carl och den hälsning som därvid beslöts hade följande lydelse:

Röda Korsets i Visby samlade krets-ordförandemöte anhåller få framföra sin vördsamma hälsning, och i tacksamhet och beundran få uttrycka förhoppningen att det måtte förunnas Eders Kungl. Höghet att ännu långe få ägna obrutna krafter åt Röda Korsets välsignelsebringande arbete.
Erik Nylander.

Distriktssekreteraren, kapten H. Struve, lämnade därefter en redogörelse för Röda Korsets verksamhet på Gotland och framhöll bl. a. att varje gotländsk läkare samt i nödfall även sjuksköterska eller barnmorska har möjlighet att från Roslagens flygflottilj rekvirera ambulansplan till Gotland. Kostnaderna belöpa sig till 1 kr. i minuten, alltså c:a 150 kr. och i vissa fall kan Röda Korset träda emellan. Vidare har Röda Korset två vårdplatser för skeppsbrutna, en på Gotska Sandön och en på Stora Karlsö, tre hjälpstationer samt utsikt att få flera, samt ett tiotal bårar vid olika järnvägsstationer. Tal. berörde vidare samarbetet med blodgivarcentralen och frågan om förlossningshemmet i Slite, som inte är en ekonomisk fråga utan en personalfråga. Idén med hem vårdarinnor har ej slagit igenom här på Gotland, tydligen på grund av att kretsarna ej äro tillräckligt bärkraftiga, men på större platser borde man försöka få i gång denna verksamhet.
Tal. redogjorde även för Röda Korsets ekonomiska ställning och för de bidrag som distriktet erhållit från överstyrelsen, varvid man kunnat konstatera att Gotland varit mest gynnad nation. Prins Cars fond uppgår nu till 5,500 kr. På tal om olika insamlingar som Röda Korset utfört nämndes att försöket med julklappsadresserna för en del Ar sedan nu blivit en affär på 70,000 kr., där Gotland har en andel på över 800 kr.
Nästa punkt på föredragningslistan upptog förrådsfrågor överste löjtnant Rydman lämnade: en synnerligen ingående orientering rörande Röda korsförråden samt gav vidare en del råd bl. a.: ifråga om kretsförrådens skötsel.

Röda konsförråden kunna indelas i tvenne grupper, först de stora sykvårdsförråden, vilka äro avsedda för krigsstjukhusen och andra krigssjukvårdsanstalter samt utgöra de först, för vederbörande anstalter utrustade förråden. Dessutom bar Röda korset större centrallager av viktig förbandsmateriel till ett virde av 200,000 kr. spridda över beta landet.

Den andra gruppen utgöres av kretsråden eller, som de också kallas, målnitgsförråden, i vilka ligga för utlåning avredda persedlarna. I dessa förråd ingal regel persedlar för den enklare sjukvålden samt vidare persedlar att använda av skolbarn såsom overalls, skor och strumpor för byte etc. Nämnda förråd innehålla. därjämte numera också förråd för’ hemvärnens förbandsplatser. Dessa trio tämligen nytillkomna men omfattas med stort intresse av samtliga kretsar. Även persedlar för luftvärnet ingå i dessa förråd. Tal. nämnde i fortsättningen att de utensilier, som Röda korset hittills ställt till hemvärnets förfogande, för ett halvt år sedan hade ett värde av 300,000 kr., medan förråden för luftvärnet betingade ett värde av cirka en halv miljon kr. Det sammanlagda värdet av Röda korsmateriel uppgår till i runt tal 8 milj, kr. varav 3,5 milj. belöpa på kretsarna.
Då det sålunda är stora värden, som stå på spel, är det av vikt att förråden skötas väl, så att intet förfares Lena-dan, sade tal. och lämnade härefter en hel del råd beträffande förrådsförvaring etc. Han nämnda härvid bl. a., att lokalerna såvitt möjligt böra vara fukt- och dammfria samt inte vara utsatta för starkt dagslius. Vidare bör temperaturen hållas så jämn som möjligt, luftväxling anordnas o. s. v. Särskilt med hänsyn till malen är det viktigt att temperaturen hålles vid 10-12 högst 15 år. Relativt låg temperatur och flitig vädring är det säkraste medlet mot malen. Emellertid är det svårt att få lämpliga lokaler, ofta måste man vara nöjd om förrådslokaler överhuvud kunna anskaffas. Därför gäller att de olika persedlarna förvaras på sätt som för envar av dessa persedlar är bäst.

Tal. erinrade slutligen om att varje kretsstyrelse är ansvarig för sina förråd. I kretsstyrelsens uppgifter skall därför även ingå, åtgärder för betryggande vård av de olika persedlar, som ingå i dessa förråd.
Tal. avtackades med applåd samt i ett kort anförande av landshövdingen, varefter de närvarande hade tillfälle att framställa frågor, vilka därefter besvarades.
Efter kafferast vidtogo förhandIingarna åter kl. 2,30. De beräknas vara avslutade vid femtiden. varpå deltagarna samlas på stadshotellet till gemensam middag.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

S. M. U:s ungdomskurs i Hogrän.

Givande föredrag under fredagen.

Margareta Nyrén.

S. M. U:s ungdomskurs fortsatte på fredagen i Hogrän under kand. K.-G. Isakssons ledning. Efter frukosten följde bibelstudium över ämnet ”Guds löften” av sekreterare Isaksson, vilken framhöll att Guds löften stå som en väldig båge över jorden, en lysande brygga av löften. Hela vår kristna tro är grundad på dessa löften. Kristendomen står eller faller med dem. Guds löften gälla alla personligen. Det första löftet är löftet, att Gud vill ha med mig att göra. Det andra är, att han bar en plan med mitt liv, och det tredje är, att Gud till sist skall segra. Guds eviga löften mynna ut i denna strålande fanfar: Gud skall segra trots allt. Med sådana löften lönar det sig att kämpa på det godas sida här på jorden. Det lilla goda, det uns av barmhärtighet, som ändå finns kvar i denna onda och hatfyllda tid skall visa sig ha segermakten till bundsförvant. Vad betyder inte denna förvissning, att kärleken skall segra i vår tid. Sann tro på löftena gör att de bli verklighet.
Efter bibelstudiet följde föredrag av Margareta Nyrén över ämnet ”Synd som hinder, liv som befriar”.
Med utgångsord i från Luk. 9, 23-24 framhöll föredragshållaren att tiden behöver en ny människotyp, som är öppen och fri, utan fruktan, ärlig infar Gud. Vi skola vandra i ljuset — i absolut öppenhet inför Gud. Inte bättre och inte sämre än vi äro — båda delarna äro synd. Johannes döparen svarade öppet och förnekade intet, när man frågade honom, vad han sade om sig själv. Han var allenast rösten som ropade.
De synder, som binder människorna. ha olika namn, men alla hindra oss att leva ett liv i frihet. Talaren underströk hur man förr givit en hel del olika namn på synd, men glömt bort att det som binder kommer inne från vårt eget liv. Vår självupptagenhet hindrar oss från att leva ett fritt liv och är därför synd. Avundsjukan hindrar även människan att leva i frihet, den hindrar den verkliga gemenskapen med andra. Vår egen stolthet blir även en synd som binder. Om någon tror sig något vara, så bedrager hen sig själv. När den ene tror sig något vara, så blir detta ett hinder i gemenskapen människor emellan. Även anseende till personen säger oss skriften är synd. Man kan ej komma människor till hjälp, om vi ha anseende till människor. Kritik är flykten undan ansvar. Människorna har stor benägenhet att baktala varandra, men från allt det- ta måste de frigöras ifrån. Gud kan inte frigöra en människa förrän hon ser att allt detta är synd då först förmår han att hjälpa. Vi kan inte själva frigöra oss, utan vi måste lämna ut allt åt Gud och då kan han frigöra oss. Först då en ung människa upplever syndens verklighet i sitt liv, så kan Gud göra henne fri.

Efter föredraget följde en stund samtal, då flera talare hade ordet.
Efter middagsrasten höll sekreterare Isaksson föredrag över ämnet:: ”Huru skall jag bruka min bibel, så att gudsordet blir levande”.

Talaren gav en del råd och vinkar till de unga, hur de skola använda sin bibel. Många ha den känslan att bibelordet ej är levande för dem och de måste hjälpas fram till kärlek av detsamma. Först framhöll talaren att vår läsning av ordet ej får bli en vana utan bör vara ett behov. Det får inte bli en prestation, ej heller ett lexikon, som vi slå upp i brydsamma lägen för att få hjälp. Vi få ej fästa oss vid det yttre, utan ordet vill visa oss i vilket läge vi äro och hjälpa oss komma in i en rätt ställning till Gud. Denna bibelläsning kräver en viss förberedelse. Bön är nödvändig för att rätt förstå ordet. Jag måste fråga mig, vad Gud vill uppenbara i ordet, samt söka komma in i det historiska sammanhanget. Till sist bör jag fråga mig själv, har detta något att säga mig personligen.

En stunds intressant samtal följde efter föredraget.
Dagens enskilda överläggningar avslutades med gruppsamtal, pojkar och flickor i skilda grupper samtalade om dagens ämnen.
Kvällens offentliga möte inleddes av evangelist Arthur Eriksson, Burgsvik, med bibelläsning och bön. Sekreterarne Margareta Nyrén, K.-G. Isaksson och Arnold Sandberg talade. En för kursen sammansatt musikförening sjöng ett flertal sånger. Dessutom sjöngo Arthur Eriksson och Berthil Söderström var sin solosång. Det välbesökta mötet avslutades av pastor Herbert Karlsson med några manande ord och bön.
Kursen fortsätter under lördagen med enskilda möten och under söndagen med offentliga, då kursledarna tala och ett 25-tal sångare medverka med sång.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25

Bröllop.

Dubbelbröllop förrättas kl. 5 i eftermiddag i Visby domkyrka mellan skräddaren Gustaf Sörhage och fröken Lezzie Lindfors samt mellan kommunaltjänstemannen Carl Gutefors och fröken Signe Lindfors, samtliga i Visby. Vigselförrättare är domkyrkokomminister Nils Öberg.

Bröllop firas även i eftermiddag mellan Iantmäteritekniker Ingvar Helström och fröken Doris Harrysson, dotter till stationsinspektor Harry Johansson, Visby, och hans maka, född Ahlander. Vigselakten förrättas i domkyrkan kl. 6 av stadsmissionär Edvin Holmedal.

Bröllop firades i lördags i brudens hem vid Rommunds i Gammelgarn mellan hr Arvid Lerberg och fröken Astrid Petterson. Vigseln förrättades i Östergarns prästgård av kyrkoherde C. J. Björkander. Såsom tärnor och marskalkar tjänstgjorde Eva Södergren—Arne Lerberg, Sonja Pettersson—Gustav Björklund, Ulla Ekman—Sigfrid Pettersson. Bruttöverska var fru Olga Ekman, Kräklingbo, och brutthonde lantbr. J. O. Hammargren, Hugreifs.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25