Lauritze i Ardre (Ljugarn).
Ljugarn är mest kind som gammal handelsplats omkring den hamn, som av ålder funnits där, fiske har alltid bedrivits vid dess båda fiskelägen, men det har dock vunnit sin största berömmelse som turistort, sedan det upptäcktes någon gång omkring sekelskiftet av folk från storstaden, som önskade sig en riktigt lantlig och fridfull uppehållsort under sommarmånaderna. Efterhand utvecklade det sig till en livlig turistort och många människor ha sökt dit, vilket lagt grunden till samhällets nuvarande omfattning och höga nivå.
Pensionat och serveringsställen växte upp både här och där, och vid slutet av det förra kriget anlades det ett elektricitetsverk för det lilla samhället. En fin och präktig betongväg blev också utförd här för några år sen. Sommargästerna ha emellertid under de två sistlidna somrarna som följd av världsläget endast varit ett fåtal, ett förhållande, som för Ljugarnsborna, vilka till stor del ha sin inkomst genom dem, medfört stora konsekvenser. Fisket är också fortfarande en av de näringsgrenar, som åt en del lämna utkomst, och en bra ock präktig fiskehamn har iordningställts.
Även jordbruket har i stort sett följt med och flera välskötta jordbruk kan man finna härnere, bland vilka Lauritze, som äges av lantbrukaren Gunnar Gustafsson ingalunda jävar benämningen mönstergård.
Ovannämnda gård ligger ett litet stycke från vägen, som leder ner till hamnplatsen, men dock synlig för resenären, som färdas vägen fram. Gårdens totala areal omfattar 96 har, varav 15 har utgör åkerjord, som består av sandmylla och har varit täckdikad sedan 1928, denna åkerjord är i ganska hög kultur och odlingar av olika växtslag utföres här. Både hel- och halvträda förekommer, men särskilt potatisodling har här givits en framträdande plats. Hr Gustafsson har nämligen sedan 5 år tillbaka haft kvalitetsodling av potatissorterna Gloria och Ergold för statens växtförädlingsanstalt på en areal av 2 tnld. På vår förfrågan om denna odlings resultat och rön framhåller hr G., att Ergold gav största kvantiteten första året men led av virus och mosaiksjuka, som försämrade i hög grad dess kvalité. Gloria-potatisen visade sig mera härdig mot dessa sjukdomar, varför den kan betraktas som avgjort bättre Genomsnittsavkastningen pr tnld. höll sig omkring 20 ton.
Till gården hör också 5 har odlad myr, den s. k. Dammyr, belägen vid landsvägen Ardre—Ljugarn. Denna myrmark som är svagt dikad användes till höslåtter, men ej för kreatursbetning. Den återstående delen av arealen utgöres av skogsmark c:a 80 har med god återväxt och tittgång. Årliga skogsavverkningar förekomma i mindre omfattning, bl. a. har förutom en del björk för gengasved även två kolmilor bränts under sommarens lopp. Under 1939 avverkades på denna areal 1,000 kbm. skog för avsalu.
Gårdens kreatursbesättning utgöres av i regel 6 mjölkkor samt några ungdjur, rasen är genomgående rödbrokig blandras., Hästarna äro f. n. tre stycken av helardennerras, två drag och en unghäst. Svinen utgöres i vanliga fall av fyra stycken, av vilka en är modersugga, och smågris-uppfödningen är också en inkomstkälla här. Hönsskötseln, som för ungefär 15 år sen av hr G. tillämpades i ganska stor omfattning, då det hölls en hönsstam under vissa år på 400 å 500, har nu på grund av mindre lönsamhet reducerats till endast ett 50- tal.
På förfrågan om fårskötsel bedrives på gården framhåller hr G., att den nuvarande stängsellagen här på ön inte uppmuntrar till denna djurarts hållande. Med anledning därav samt med tanke på den skada, som fåren tillfoga det växande ungskogs-beståndet hölls här på gården inga får.
För jordbrukets drift finnas förutom en Allis Chalmers traktor full och modern uppsättning av redskap och maskiner bland vilka märkas en potatisupptagare o. sorterare samt en s. k. gallringsbana. Även en bilvagn — öns första av sitt slag — blir särskilt föremål för vår uppmärksamhet. Denna byggde hr G. 1933 egenhändigt efter att ha fått. uppslaget ur en tysk lantbrukstidskrift.
Av gårdens propra och gedigna åbyggnader nämna vi först manbyggnaden med bakbygge av sten under eternittak, som innehåller 9 rum, 2 kök, 2 hallar o. s. v. samt har vatten-och värmelodningar insatta. Uti en fristående tvättstuga och källare, uppförd av ägaren egenhändigt utav cement enl. nopsasystem, finnes mån. ga och praktiska anordningar bl. a. en lågtryckspanna för kokning och vattenvärmning.
Ladugårdsbyggnaderna av sten, äro uppförda 1896, men blevo ombyggda och restaurerade 1936 och här är allting ordnat på ett mycket praktiskt vis, en stor och rymlig trösklada, urinbrunn och cementerad gödselstad fullständiga gårdens behov på det området. Tvenne fristående byggnader av trä inrymma det ena vedbod och redskapsskjul med magasin ovanpå, den andra smedja och slöjdbod. Gården är sedan 1918 helt elektrifierad och här användes el.-kraften till allt, som den bara lämpar sig, ty överallt finnas specialmotorer för såväl foderhissen och potatissorteraren som för dammsugaren och symaskinen och allt annat. Hr G. är själv elektrisk montör. Hår finnas också elstängsel sedan 1937 för fållorna.
Lauritze har sedan 1780 varit släktens ägo, och övertogs 1896 genom av den nuvarande ägarens fader August Gustafsson, som var en arbetsam och energisk man och förbättrade gården på många sätt. Han dog 1937. Dessförinnan hade sonen 1927 övertagit gården.
—ss—
Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1942
N:r 25