Kategori: 1915 01 Januari

De första detaljrapporterna om sjöslaget vid Helgoland.
Amiral Beattys rapport.
Regeringens pressbyrå offentliggör amiral Beattys preliminära rapport om sjöslaget i Nordsjön. Amiralen säger däri, att våra torpediagare kl. 7,30 på morgonen fingo syn på fienden 14 sjömil ostsydost om vår slagkryssareeskader. Våra torpedjagare fingo order att sätta efter fienden, som tydligen började draga sig tillbaka. Slagkryssarna styrde sydost för att afstänga fienden återtåget. De uppnådde en hastighet af 28 till 29 knop och öppnade en långsam, noggrann eld på 18,000 meters afstånd, Då afståndet minskats till 17,000 och fienden träffats, besvarade han elden. Lion och Tiger, som kommo före den ofriga eskadern, voro en tid ensamma i striden och därför utsatta for fiendens koncentrerade eld, särskildt Lion, som led mest. Ett angrepp från de tyska torpedjagarna slogs lyckligen tillbaka. Kl. omkrin: 11 t, äffade ett skott olyckligtvis en af Lions tankar, och orsakade därigenom ett afbrott i styrbords maskins funktion. Samti-, digt observerades fientliga under vattensbåtar om styrbord och vi ändrade därför kurs för att undgå
dessa. Tyska kryssaren Blücher befann sig nu i en kritisk situation, och vår Indomitable fick order att oskadliggöra den, medbn återstoden af vår eskader skulle angripa fiendens öfriga fartyg. Lion med eskort styrde: nu nordväst och Beatty flyttade öfver sitt befälstecken på Princess Royal. Genom den skada, som Lion lidit, gingo vi otvifvelaktigt miste om en större seger. Närvaron af fientliga undervattensbåtar gjorde det! därpå nödvändigt att afbryta striden.

Tyska skildringen.
Den tyska eskadern under befäl af konteramiral Hipper gick i köllinje jämte de mindre kryssarna, då den 120 sjömil väster om Helgoland mötte en engelsk eskader, som var den tyska överlägsen både i f åga om fartygens antal och storlek. Amiral Hipper lät de tyska fartygen vända mpt sydost antingen för att skaffa sig stöd närmare kusten eller för att få gynsammare sol- och vindförhållanden. Engelsmännen gingo nästan paralellt pä ett afstånd af omkring 20 kilometer, hvilket afstånd vid stridens slut hade minskats till femton kilometer. Motståndaren koncentrerade hela sin eld mot det sistgående tyska fartyget»Bliicher» och drog darvid fördel af sina fartygs större hastighet, hvilken uppgick till 28 knop mot Blücber’s 25. Blücher fick snart maskinskada af ett fientigt skott, så att den blef efter och erhöll slagsida. På Blücher forts tre man dock eldgifningen och af de engelska torpedjagrarna blefva två skjutna i sank af skott från Blücher, medan en tredje troligen sköts i sank af en tysk undervattensbåt Blücher träffades slutligen af en torped från en af de fientliga torpedjagarna och sprang i luften kl. 12,37. Omkring 70 sjömil från Helgoland vände den engelska eskadern, antingen därför att den befarade tyska förstärkningar och fruktade för de tyska minfälten och undervattensbåtarna eller också därför att de egna fartygens tillstånd gjorde det nödvändigt. Slagskeppet Lion hade nämligen slagsida och ombord på Tiger brann det häftigt. Detta fartyg blef efter och hela slaglinjen var upplöst. Samtliga stridande fartyg voro insvepta i rökmoln. Midt i röken dök plötsligt en engelsk slagkryssare upp framför en tysk torpedbåt, som hållt sig i bakre linjen. Torpedbåten aflossade genast en torped, som träffade motståndaren så att den omedelbart sjönk. Detta faktum bekräftas af iakttagelser, som gjorts från ett tyskt luttskepp och från tyska pansarkryssaren Moltke. De läta tyska stridskrafterna deltogo icke ängre i striden. På tysk sida erhöllo förutom Blücher en pansarkryssare och en mindre kryssare ett skott hvarlera och fingo ett par man dödade.
Skadorna på Lion voro, efter hvad det föreföll, mycket allvarliga, så att Lion måste tagas på släp af Indomitable. Kunna engelsmän en, då de forlorade ett stort fartyg och 2 torpedjagare samt fingo andra af sina fartyg skadade, forklara sig belåtna med utgången af striden, så kunna vi också vara belåtna.

Bulgarien och Grekland inkalla värnpliktiga.
Från Sofia telegraferas att bulgariska regeringen från den rumänska fått meddelande om att de militära förberedeserna som företagits öfveralt i Rumänien icke äro riktade mot Bulgarien. Det uppgifves att rumäniska regeringen inköper stora mängder krigsmaterial för skyndsam leverans. Ett militärt ingripande från Rumäniens sida är dock icke kunna väntas förrän i mars månåd.

Bulgarien och Grekland inkalla värnpliktiga.
Från Sofia meddelas att de bulgariska värnpliktiga af årsklasserna 1902, 1903, 1908 och 1909 inkallats till tjänstgöring. Regeringen har förbjudit export af bensin. Alla åren 1888 och 1889 i Macedonien, Epirus och på de förutvarande turkiska öarna födda grekiska reservister inkallas 22 januari till från 4 till 9 månaders militärtjänstgöring.

Hvad Hindenburg väntar på.
Den nu i Polen inträdda kölden anses synnerligen förmånlig för tyskarnes krigsoperationer. Hindenburg framhöll själf helt nyligen, att han blott väntade på den starka kölden. Ryssarna förstå på ett glänsande sätt att gräfva ned sig i skyttegrafvarna och hålla sig ’fast där, men med köldens inträde är det också slut därmed. När vintern kommer, kunna ryssarna inte längre gömma sig nere i jorden, och då kommer ställningen att bli en annan.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 januari 1915
N:r 23

Fransmännen uppge sig ha gjort stora framsteg i Vogeserna och Elsass.
20,000 fallna tyskar.
Paris, 29 jan. De tyska kraftansträngningarna med anledning af kejsar Wilhelms rödelsedag ha bevit utan resultat. Vid Reims ha vi eröfrat flera frivilliga batteri, och i Vogeserna ha vi gjort betydliga framsteg, likaså i Elsass. Att döma af antalet fallna, som anträffats under de senaste tre dagarna, skulle fienden under dessa dagar förlorat samamanlagdt minst 20,000 man.

Den tyska rapporten låter annorlunda.
Berlin, 29 jan. Vid Craonne ha vi fråntagit fienden ytterligare 500 meter skyttegrafvar. Öfver 1,500 fransmän ha från den 20 stupat på denna valplats, hvarjämte 1,100 fångar fallit i våra händer. I öfrigt ha vi tillbakavisat franska angrepp på skilda platser i Vogeserna och öfre Elsass.
I öster ha ryssarna blifvit tillbakaslagna nordost om Gumbinnen.
Tidningarna innehålla detaljerade skildringar af nordsjöslaget, hvari fasthålles att engelsmännen förlorat minst ett stort fartyg oeh 2 torpedjagare.

Österrikarna ”rensa ut” ryssarna.
Wien, 29 jan. Äfvea Nagy-Agdalen (i Karpaterna, sydöstra Galizien) har nu, rensats från de öfverlägsna fientliga stridskrafter, som inträngt och befäst sig där.

Ryssland vill ingen separatfred.
Petrograd, 29 jan. Petrograds telegrambyrå dementerar officielt uppgifterna om en påtänkt separatfred mellan Ryssland, och Österrike.

Jämförelsevis lugnt.
Paris, 29 jan. Natten mellan onsdagen och torsdagen inträffade inga strider vid Aisne och i Argonne. Kanonader ha ägt rum i Elsass. Trots våldsam beskjutning ha vi behållit våra nyvunna ställningar nordväst om Ammerzweiler.
Petrogradrapporten meddelar endast om obetydliga strider på skilda delar af fronten.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 januari 1915
N:r 23

En rysk varning mot öfverdrifna förhoppningar.
Tidningen Rjetsch i Petersburg offentliggör en artikel af tidningens diplomatiske medarbetare, hvari klart belyses den ryska diplomatens uppfattning af Italiens, Rumäniens och Greklands hållning. Det heter däri bl. a.: Det är visserligen faktiskt, att Italien och Rumänien träffa förberedelser, men i de uderrättelser, som komma ryska Diplomatiska kretsar till del, tillmäter man alla dessa förberedelser ingen allvarlig betydelse. Våra diplomater tro ej på något nära fösestående ingripande från Italiens och Rumäniens sida. I båda dessa länder har man synbarligen beslutat sig för att afvakta det ögonblick, då Europas karta skall göras om, för att framträda med sina anspråk. I hvarje fall föreligga än så länge inga bestämda underrättelser, som gifva vid handen. att Italien, Rumänien och Grekland faktiskt beslutat sig för att aktivt ingripa i de europeiska folkens stora kamp.

En ungersk statsman om Italiens ställning.
Grefve Julius Andrassy har för en journalist uttalat, att han absolut icke tror, att Italien skall vända sig mot Österrike och Tyskland.
»Om vi förlorade, skulle Italien i Medelhafvet komma i det allra svåraste läge. Det skulle där komma sist i ordningen efter Ryssland, Frankrike och England. Dess framtid i Tripolis skulle vara hotad. Det skulle vara slut mad Italiens vidare maktutveckling i Afrika. Italien skulle helt och hållet bero af ententemakternas nåd. Skulle däremot vi segra, blefve Italian den ledande makten i Medelhafvet. Vi tänka icke på att vidga vår makt på Italiens bekostnad. Vi föra krig för att hejda den sydslaviska agitationen, som hotar vår existens, och för att spränga den fientliga ring, som omger oss. Om detta lyckas oss, kan Italien räkna på att vi skola vara det behjälpligt att stärka sina krafter.
För öfrigt skulle det vara en direkt förolämpning att förutsatta, att en kulturnation sådan som den italienska skulle falls sina bundsförvanter i ryggen blott därför, att det sträfvade efter en besittning i samma sina bundsförvanters länder.»
Gretve Andrassy tillbakavisade därefter med bestämdhet meddelandena om att Ungern på något sätt skulle vara trött på kriget.

Tysklands brödfråga.
Tidningsuttalanden.
Tidningarna i Berlin hälsa preussiska statens åtgärder mot bröd-och köttnöd välkomna. I Vossische Zeitung skrifver Georg Bernhard, att ännu, äro våra förråd så talrika, att det snabba ingripande vår regering nu företagit förmår ingifva oss den trösterika vissheten, att vi verkligen kunna med våra nuvarande förråd afvakta nästa skörd. Icke blott samhällena, utan ocså de ekonomiska samt handels-, industri- och landtbrukssammanslutningarna och arbetarna skola säkerligen göra det mesta möjliga för att fulla den plikt, som för ögonblinket pålägges. Våra fienders plan att bringa Tyskland, hvilket icke genom kanoner och gevär kunde besegras, på knä genom uthungrande, skall komma på skam.
Morgenpost skrifver, att kommande årtionden skola vid ett historiskt skärskådande af de af Tyskland under världskriget vidtagna organisatriska åtgärderna till säkerställande af arméns och hela folkets förseende med lifsmedel kanske som det mest beundransvärda anse hvad Tysklands ledande män åstadkommit. I det fientliga utlandet skall man naturligtvis framställa dessa de vidtagna anordningarna såsom tecken till oro, men i sitt inre skola nog några få omdömesgilla på andra sidan skyttegrafvarna för sig tillstå, att den tyska organisatoriska. konsten och styrkan af den tyska känslan af statlig samhörighet ha bragt den engelska uthungringsplanen att ramla.

I kommunikén från preussiska statsministeriet rörande beslagläggandet af brödsäd heter det bl. a.:
De hittills vidtagna åtgärderna ha icke visat sig tillräckliga att trygga en sparsam, förbrukning af förnödenhetsvaran brödsäd eller att förhindra dess användande till utfodring. Det fans då endast två utvagar: antingen att betydligt höja spannmålsprisen — en åtgärd, som skulle medfört ansenlig brödfördyring — eller ock att lägga beslag på alla spannmålsupplag och därefter verkställa fördelning å de olika kommunerna i förhållande till folkmängden.
Regeringen har valt den Senare utvägen, hvarigenom man är säker om att fiendens planer att utsvälta Tyskland misslyckas och tillräcklig tillgång på bröd finnes tills skörden kommer.

Amerika köper tyska båtar?
En ny stridsanledning med England.
Från Washington telegraferas: Finans- och handelsministrarna ha tillstält senaten ett gemensamt utlåtande angående den oerhörda stegringen i de transatlantiska fraktsatserna. Ministrarna uppmana senaten att med välvilja urptaga regeringens uppslag angående fartygsköp till behandling. Utlåtandet betecknar såsom oriktigt påståendet, att inga fartyg, som äro registrerade i Tyskland, kunde få köpas. Det är vår öfvertygelse, heter det, att hvitket som helst i utlandet registreradt sjödugligt fartyg kan ifrågakomma till inköp, så snart erforderliga penningmedel äro för handen.
Förre utrikesminister Root hade senare i senaten ett anförande mot förslaget om statens fartygsköp. Han omnämde därvid instruktioner, som vid krigets utbrott meddelades de tyska fartygscheferna, och hvilka gingo ut på att fientliga fartyg, som öfverfördes på neutrala skeppslistor och seglade under neutral flagg, skulle betraktas såsom fientliga, så vida icke vederbörande fartygschef vore öfvertygad om att denna öfverflyttning skulle ha ägt rum, äfven om kriget icke utbrutit. Root förklarade, att denna bestämmelses tolkning vore klar nog. Ingen stormakt skulle tillåta fientliga makters undersåtar att kringgå bestämmelserna genom att låta sådana fartyg gå under neutral flagg, som nämda stormakt hade rätt att kapa på öppna hafvet. Root påstod vidare, att den not, Förenta staterna nyligen tillstält England, var inspirerad af rent politiska, motiv.

Ett och annat.
— Pressbyrån i London meddelar att det brittiska beväpnada handelsfartyget Wiknor (förut Viking) gått under norr om Irland antingen till följd af hårdt väder ellar till följd af att det stött på en mina. Alla ombordvarande drunknade. Vraket har anträffats.
— Till Voss. Zeit. meddelas från ungerska krigsskådeplatsan: Genera Fischers betydande framgångar i Syd-Bukovina med tappra, mest af landets barn bestående trupper, ha betydligt ökat de ryska förlusterna i Bukovan , lamslagit vidare framstötar af en öfverlägsen fienda, befriat ett stort område från ryssarnas herravälde och bragt fullständigt om intet ryssarnas plan att söderut kringgå de österrikiska ställningarna i Östkarpaterna. Generalmajor Fischer, som redan vid ryssarnas första inträngande i Bukovtna som gendarmöfverste gjorde sitt land utmärkta tjänster, har gjort heder åt den titel som folket gifvit honom: Bukovinas hjälte.
— Tyska riksbanksrapporten af 23 dennes utvisar ytterligare förbättring. Guldförrådet har stigit med 15,3 miljoner till 2,145 miljoner mark. Den rena sedeltäckningen med guld uppgår till 47,8 procent mot 46,7 förra veckan, och den, rena guldtäckningen af samtiga dagligen förfallande förbindelser, inklusive sedlar, till 35,1 procent mot 34,2 förra veckan. En jämförelse mellan guldtäckningen af sedlar och främmande pengar i tyska riksbanken och Bank of England visar, att den tyska riksbanken 31 juli 1914 utgjorde 30,1 proc. och i Bank of Engrand samma dag 38,5 proc., men 23 jan. 1915 i tyska riksbanken 35,1 och i Bank of England 35 proc. Guldtäckningen har alltså ökats i ska riksbanken, men minskats i Bank of England.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 januari 1915
N:r 23