Kategori: 1915 01 Januari

Att de tyska officerarna icke blott äro präktiga, af mod och dödsförakt besjälade soldater, utan också ha förmåga att anpassa sig efter och underordna sig de nya förhållandena; det framgår tydligt af ofvanstående bild af officerarnas rum i en skyttegraf. Det är en salong med »alla nutida bekvämligheter». Dörren leder genom telefonrummet ut i det fria. På fönsterbrädet ligga cigarrettlådor med de för lifvets nödtorft och njutning nödvändiga tobaksvarorna. Katthufvudet i fönsternischen är en askkopp. Till vänster vid fönstret står en klubbstol. Taket i detta eleganta herrum består af vanliga bjälkar. Till vänster nere vid dörren står kistan med mat och dryck. Där bredvid äro sängarna. På bordet står, som synes, den nödvändiga »snapsflaskan» — gifvetvis en present — så att officeren, när han känner behof däraf, kan ta en »uppvärmare». Man har det sålunda icke alltför illa bestäldt, om man såsom tysk officer nödgns bo någon tid i en skyttegraf djupt nere iden franska jorden.

Gotlands Allehanda
Lördagen 30 januari 1915
N:r 24

En ny tysk generalfältmarskalk.
I ett extrablad af Militärisches Wochenblatt meddelas, att högste befälhafvaren för 2:a armén generalöfverste v. Billow utnämts till generalfältmarskalk, samt högste befälhafvaren för 3:e armén general v. Einem general von Rothmaler, utnämts till generalöfverste.

De nya brittiska arméerna.
20,000 studerande utnämda till officerare.
Enligt nyligen publicerade uppgifter ha universiteten och de stora offentliga skolorna bidragit med icke mindre än 30,000 man till de nya arméerna, och af dessa ha nära två tredjedelar fått officersfullmakter. Några af dessa skolbataljoner paraderade för franske krigsministern Millerand och lord Kitchener under den förres besök i England och väckte stor beundran. Deras stora intelligens har visat sina resultat i snabb öfning och stor användbarhet.
Armémyndigheterna ha gifvit sitt samtycke till bildandet af en »batalion för allmänna arbeten» för det speciella ändamellet att sätta grofarbetare och andra arbetare som äro anstälda vid uppförandet al offentliga bygnader och andra allmänna arbeten i stånd att i lämplig form utföra sin del i nationens ansträngningar. Af alla rekryter fordras ingående kunskap i att gräfva och bygga. Medlemmen af arbetarepartiet i parlamentet John Ward yttrade på tal om förslaget, att kriget utvecklat sig till ett gräfvarekrig. Hackan och spaden ha plötsligt blifvit viktiga vapen i den modärna krigföringen. Nu gäller det för grofarbetare och arbetare vid de offentliga arbetena rundt om i landet att ställa sin skicklighet till förfogande för star tens försvar.

I Polen.
Trots stagnationen i operationerna anses i Petersburg — pastår en telegramkorresp. till Sv. D. — att tyskarna komma att fortsätta sina angrepp i riktning mot Warschau. Anledningen till den nuvarande stillheten är de nästan oöfvervinneliga transportsvårigheterna, som västra Polen erbjuder vintertid. För att öfvervinna dessa svårigheter äro stora tyska arbetsstyrkor sysselsatta med att anlägga järnvägslinjer. Dessa arbeten skrida dock endast långsamt framåt.
Om det varit tyskarnas afsikt att tills vidare afstå, från framstöten mot Warschau, skulle de säkerligen ha fört en del af sina trupper från Polen för att använda dem på, västfronten, dylik förskjutning har mellersid icke ägt rum. Tyskarna ha tvärtom genomfört en enastående koncentration i mellersta Polen. Enligt tillförlitliga underrättelser lära för ögonblicket på den endast 90 km. långa fronten mellan Pilitzia och Bzuraflodens utlopp icke mindre än 300,000 man vara samlade. Oafbrutet anländer ny krigsmateriel, och ryska flygare ha bland annat konstaterat, att tyskarna hålla på att framföra groft artilleri till fronten, troligen de mycket omtalade 42 cm. mörsarna. Transporten möter emellertid de största svårigheter, och f. n. äro tyskarna nästan afskurna från att göra en framstöt, som står i proportion till deras styrka.
Af de under de senaste dagarna inkomna meddelandena från östra krigsskådeplatsen har någon klarhet icke kunnat vinnas angående den omgruppering af de ryska arméeran, hvarom tyska förmodanden uttalats, och som älven af andra tecken att döma kunde anses sannolik.
Hvarken den ökade lifaktigheten från ryssarnas sida på högra Weichsel stranden i norra Polen ej heller deras senaste framåtstöt i Ostpreussen har varit af den omfattning och beskaffenhet, att man däräf kan sluta sig till någon mera betydande truppkoncentration offensivt syfte åt det håll. Säkert är å andra sidan, att tyskarnas ställningar längs Öst- och Västpreussens gränser numera äga en sådan styrka, att de icke kunna forceras annat än genom insättandet af mycket afsevärda fientliga krafter. För närvarande har den ryska arméledningen för öfrigt tillräckligt att sköta i dessa trakter med afvärjandet af Hindenburgs alltjämt envist fortsatta angrepp på ställningarna väster om Warschau.
Rikta vi blicken mot Galizien, så synes det vara klart, att den anhopning af trupper, som ryssarna företogo i trakten mellan Przemysl och Tarnov i midten af december för att möta den af österrikarna då igångsatta offensiven norrut från Karpaterpassen, och som ledde till, att dessa senare kastades
baka upp i bergen, nu blifvit i viss mån fördelad öfver andra delar af fronten.

Åter österrikisk offensiv mot Serbien?
Milanotidningen Corriere della Sera meddelar att österrikiska förposter ånyo öfverskridit den serbiska gränsen. Belgrad lider mycket under den österrikiska Donau-flottiljens angrepp.

Turkarna, ej engelsmän, tillbakakastade vid Korna.
Med afseende på den tyska från Konstantinopel stammande officiella rapporten om brittiska offensiven mot turkiska trupperna nära Korna, där engelsmännen skulle ha blifvit tillbakakastade med stora förluster, är sanningen, enligt den officiella engelska rapporten, följande: Rekognosceringstrupperna från Mezera hade upptäckt en turkisk styrka söder om Ratta-kanalen, och den brittiska styrkan besköt båtarna (»dhows») och lägret samt dref till slut fienden tillhaka i oordning.
De engelska förlusterna voro omkring 50 man.

En finansiell konferens.
Londontidningen Pall Mill Gazette yttrar på tal om den konferens af allierades ombud rörande finansfrågor, som inom kort kommer att hållas i Paris, att konferensen är en naturlig följd af utsikten till förlängda fientligheter.
»De allierade makterna» — heter det vidare — »som nu befria Europa från det tyska herreväldet, bistå af fri vilja hvarandra med sina resp. resurser. Storbritannien skall icke mera spara på sin skattkammare än på, sina söners blod, då det gäller att trygga ett gemen samt godt slut på, kriget, och om degs börs kan vara, dess vänner till nytta, kan man vara viss på, att Storbritannien skall spela ett parti till, såsom det är vant vid, i den internationella politiken.»
Andra tidningar kommentera saken på samma sätt.

Ett och annat.
— K. k. Korr-Bureau meddelar: Reuter-byrån meddelar nu som förut, trots upprepade dementier, om revolter i Böhmen och Ungern och åberopar sig därvid på tidnmgen Lidové Noviny i Brünn och på ungerska tidningar. Häremot har nyligen fastslagts, att dessa meddelanden äro löjliga fantasier. Det är onödigt att säga att hvarken i Lidové Noviny eller i någon som helst ungersk tidning stått något liknande. Det engeska folket kommer ännu en gång att förvånas öfver hur mycket Reuterska agenturen ljuger för det.
— I ett af de senaste numren af »Humanité» skrifves: Man måste mottaga de fresta engelska tidningarnas senationsmeddelanden rörande striderna i Flandern med stor försiktighet. Förr kunde man obetingadt lita till deras sanningskärlek, men sedan några veckor tillbaka ha de meddelat saker, som tyvärr endast existera i deras korrespondenters hjärnor. Knappt hade vi nått Lonbardtzyde, förrän de gingo oförutsedda händelser i förväg, och förkunnade våra förtruppers inmarsch i Mariakerke och att de hotade Ostende. Hur många gånger ha de icke kungjort intagandet af Roulers, och ändå är det så långt kvar dit! De engelska tidningarnas afsikt är tvifvelsutan god, men deras metoder äro absolut förkastliga. Striden är hård på alla punkter; öfverallt mötas vi af skidkligt uttänkta hinder, men ingenstädes är vår strid så svår som i Flandern, där vi dessutom ha att kämpa mot de hinder naturen själf uppställer.

Gotlands Allehanda
Lördagen 30 januari 1915
N:r 24