En kurorts värde är beroende af dess klimat. Vi vilja derför granska Visbys värde såsom sommarkurort från klimatologisk synpunkt. Först härvid dock några allmänna anmärkningar om sjelfva staden Visby.
Denna i forna tider så rika och mäktiga hansestad är belägen på ön Gotlands vestra kust alldeles invid hafvet på terassformiga afsatser och erbjuder, då man från hafssidan nalkas densamma, en egendomlig, men på samma gång impoherande anblick. De många åldriga, storartade kloster- och kyrkoruinerna, utefter hvilkas höga, vittrande väggar här och hvar murgrön och yppiga vinrankor slingrar sig med sitt täta bladverk, de gamla borgarhusen i medeltidsstil med sina grofva murar och spetsiga, trappstegsformade gaflar, den väldiga, staden omslutande ringmuren med sina talrika skottgluggar och böga försvarstorn, utanför hvilka väldiga vallar äro uppkastade, allt bidrager till att på främligen göra det mäktigaste intryck, förledande honom att tro, att han blifvit förflyttad tillbaka till medeltiden, hvarvid han kunde få höra munkars och nunnors sånger i de stilla klosterhvalfven eller utanför stadens murar höra pansarklädde medeltidsriddares vapenlarm, när de i blodig fejd skiftade hugg med lans och svärd. Pågrund af dessa åldriga minnesmärken är derför Visby en af norra Europas märkvärdigaste städer och kan med skäl sägas, såsom just en tecknare af Visby har uttryckt sig, vara »liksom ett stycke af medeltiden, qvarglömdt till vår tid i en vrå af nordem>. Att staden redan härigenom skall vara en icke allenast för turisten utan äfven för badgästen intressant och tilldragande vistelseort, säger sig sjelft. Mellan ruioerna och stadens öfriga bygnader ligga talrika, utmärkt väl vårdade trädgårdar och planteringar inbäddade, hvilka jämte de täcka promenadplatserua, de fina gräsmattorna med deras saftiga grönska, och stadens natursköna omgifningar inbjuda kurgästerna till att tillbringa dagen ute.
I klimatologiskt hänseende intager Visby bland nordens hafskurorter ett synnerligt framståends rum. Ty klimatet är ovanligt mildt och äger i allmänhet ej den skärpa och sträfhet, som eljest gerna karaktiserar detsamma öfverallt i nordens länder. I sitt arbete »Svenska brunns- och badorter» säger härom dr Levertin, att »klimatet i Visby antages till och med vara det mildaste i Sverige och mildare än i något annat land under samma breddgrad», Vinterkölden är ej särdeles skarp, och sommarvärmen är mycket stark, men ändock icke tung och tryckande, hvilket beror på hafvets närhet och de derifrån kommande svalkande brisarne, Våren brukar ibland vara rött kylig och hafvacn något sträf och genomträngande luft, men hösten utmärker sig i allmänhe: för sin ovanliga blidhet och utgör vanligen en särdeles angenäm årstid, hvilken förleder mången sommarkurgäst att ännu långt efter kurtidens slut fördröja sig qvar på ön. Den för hela årets lopp beräknade medeltemperaturen uppgifves vara + 6 gr. C., någon gång + 7 till 8 gr. C., hvilket i betraktande af Gotlands läge i ett nordligt klimat är en hög temperaturgrad. Nederbörden under kurtiden är i regeln ringa, hvilket särskildt i fråga om bröstsjukdomar och röjmatism för en kurort är af icke liten betydelse.
Hvad vindarne beträffar, är Visby lika litet som hvarje annan hafskurort under sommaren befriadt från blåst och storm. Tvärtom kan stormen då ibland till följd af stadens öppna läge vara ganska stark, men den är ändock aldrig isande och genomträngande, utan alltid mild och lätt att fördraga. Endast då den kommer från norr, är den understundom något kylig och kall. Äfven de vestliga vindarne kunna, då de äro starka, ibland förefalla obehagliga, men så äro deremot de sydliga och ostliga så mycket mera angenäma och skänka åt hela klimatet dess blida karaktär. Denna klimatets blidhet har haft till följd, att Gotland äfven erhållit en nästan sydländsk växtlighet. De talrikt förekommande valnötsträden, och de här och hvar befintliga mulbärsträden /skjuta raskt upp ishöjden och frambringa mogen frukt, vinrankan trifves på kalljord året om, ehuru drufvorna mera sällan mogna, och den ruiner och hus beklädande muzgrönan utvecklar sig här till de väldigaste rankor, sådana som man eljest endast i sydligare länder kan få se. Till dennaklimatets blidhet kommer sedan det under sommarmånaderna i regel starka och härliga solljuset, samt framför allt luftens synnerligen rena och ovanligt stärkande beskaffenhet. Visby är en kurort med salta hafsbad. Hvad derför slutligen dessa senare angår, har vattnet vid Visby Östersjöns vanliga salthalt, hvilken såsom bekant är något lägre än vid Vestkustens badorter. Men samma sjukdomar som derstädes kunna dock äfven vid Visby med största framgång behandlas, och hafsbaden i. Visby ingå alltid såsom en integrerande beståndsdel i läkarens badterapi. Af allt detta nu sagda framgår, att Visby med sitt härliga klimat och sina utmärkta hafsbad måste vara en hafskurort af synnerligt hög och framstående rang.
Redan tidigt hade man emellertid äfven kommit att inse detta. En vattenkuranstalt uppbygdes derför nere vid stranden strax bredvid stadens hamn, hafsbadsbassiner anlades, och har denna badinrättring nu ägt bestånd i 32 år. I början rätt primitiv, har anstalten under de sista 20 åren, sedan »Visby vattenkurinrättnings aktiebolag» kom att öfvertaga densamma, för hvarje år förbättrats och utvidgats, och den kan nu visserligen icke täfla med många andra af nutidens luxuriösa och komfortabla inrättningar af samma slag, men är dock tillräckligt god för att kunna erbjuda den helsan sökande allmänheten hvad den vid en kurort sådan som denna önskar erhålla, nämligen sköna och uppfriskande och af vana badtjenares händer serverade bad. Härtill kommer nu den rikedom på badformer, som vid denna vattenkuranstalts trenne afdelningar: a) för kalla bass.nbad; b) för varma hafsbad och ce) vid kallvattenkurafdelningen, kunna serveras. Utom de vanliga hafsbassinbaden, karbaden, halfbaden, sitt- och fotbaden, ångbaden och varmluftsbaden m. fl. må särskildt nämnas de s. k. »inpackningarne» med efterföljande afkylning, hvilka utgöra en i Visby mycket drifven och älskad badform, och som vid en mängd sjukdomar visat sig äga ett stort terapevtiskt värde. Men dessutom förtjena att särskildt framhållas de sg. k. »solba.
den», hvilka kunna säga vara egendomliga särskildt för Visby anstalt. Dessa bad tagas i de s. k. solbadgallerierna, hvilka äro inrättade efter mönstret af en dylik inrättning i Molnerbrunn i Oberkrain. Äfven vid Mösseberg är ett litet solbadsgalleri uppfördt, men det plägar derstädes aldrig komma i användning. Föröfrigt förfinnes oss veterligt ingenstädes mer i hela Sverige någon liknande inrättning.
Angående den vid Visby brukliga badmetoden i öfrigt, är icke här platsen att derpå närmare ingå. Så mycket vilja vi dock blott nämna, att, enligt den derstädes befintlige mångårige, i badläkekonsten väl bepröfvade och nitiske badläkarens, dr Melanders erfarenhet, badbehandlingen bör bedrifvas med stor försigtighet, med begagnande af bufvudsakligen milda badformer och under ett noggrant öfvervakande, af patienternas krafter, och har han på denna väg också ernått resultat, som vida öfverstigit dem, man på andra håll med mera häftig och stark badkur kunnat vinna.
Från alla håll af Sverige, men äfven mångenstädes från utlandet, såsom Finland och Danmark, ha under somrarne derför äfven stora skaror af sjuklingar stält sin färd till denna undangömda ö för att vid den utmärkt ledda vattenkuranstalten i Visby, i det blida klimat, i den yppiga vegetation, i den stärkande Iuft och under den värmande sol, som Gotland har att bjuda uppå, söka sin helsa. Och hvad de sökt, ha de merendels äfven funnit.
E. N.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17