Hemse, 24 Febr.
Agronomen Kihlberg höll idag
ett föredrag
i Rone skolhus. Landsh, Poignant var dervid närvarande. Vi vilja söka återgifva några af de vigtigare punkter, som föredraget rörde. Ett sjuttiotal åhörare bade infunnit sig.
Först tackade hr K. för det förtroende, han i denna trakt fått åtnjuta, och hvarom det nu i gång) varande andelsmejeriet nogsamt bar vittne, och sedan påpskadesvigten af att nu, sedan man kan få afyttra mjölken till 18 öre kannan, icka hålla för mycket dragare eller andra öfverflödedjur. Särdeles vore det här på landet uppsjö på hästar. Dernäst borde det odlas mera foderväxter och näst klöfver och timotej rekommmenderades luzern, som borde sås i blandning med dessa; Baljväxter, vicker, ett par nyare arter som kallades fågelvicker och häckvicker, förordades lifligt. Vore det en sanning att kon mjölkar genom tanden borde vår allmoge mer lägga an på foderväxtodling. Vid utfodring med baljväxter erhölle djuren det kraftfoder de så väl behöfde. På tal om kraatursstam vore den inhemska djurras vi ägde alldeles förträfflig. Talaren ville icke förorda införandet at andra . Men vår ko är för liten och mången gång mager. Ofta stå djuren och gnaga på balkon. Nyiödda kalfvar t. o. m, i kättan kunna gnaga och äta trä. Hvarom. vittnar detta? Jo fodret innehåller för litet forforssyra. Vid besök vid den största egendomen här, Davide, lågo korna bäddade i hö, men kunde knapt resa sig. Detta derför att myrhöet knapt innehöll någon fosforsyra. Äudock låge Ronemyr omgifvea af gödselhögar — grusåsar. Detta grus, utfördt på myrjorden, verkar för:rätfligt. Ea 15 lass i blandning med fosfat är nog på tunnlandet. Jorden blir då mera mottaglig för värmet. Kali finnes i gotländska myrjorden. Försök anstälda på Skäggs bevisade detta. Men för att utföra detta grus fordras mycket arbete och det är vissa tider på året omöjligt. Derför har man funnit på råd äfven här Några myrägare slå sig tillsammans och inköpa en s. k. rälsväg. Vid den verkställes detta arhata lätt.
Hafre är bäst att odla på myrmarken och jämfördt med kornodlingen lemnar den högre afkastning, när hafren uppfodrades i ladugården, hvilket bevisades med exempel. Med besök hos nämdeman Pettersson, Liffride, hade talaren sett förvånande vacker hafre på myr.
Kunde nu sådant komma i praxis, hvarje ko erhålla exempelvis bara 5 skålp. hafre dagligen, hvilket efter en tre till fyra dygn ökar mjölkmängden med minst en kanna, som efter nuvarande mjölkpris (18 öre k.) ovilkorligen bereder landtmannen en bank i mejeriet (och det vore bra mycket bättre skörda 12 gånger om året än som nu eker endast en gång, så bygde man påjbra mycketsäkrare grund än förut, som i motsats till detta betecknades som lösan sand. — Derefter berördes
ladugården.
Vi måste iarätta våra ladugårdar ändamålsenligare. Våra kreatur vore inga fåglar, som toge sin föda från luften, utan vanliga gräsätare. De borde derför erhålla sitt foder på s. k. foderbord, eller om ej detta ginge tör sig, en krubba med en grind öfver och så att djuret äfven der erhölle sitt vatten. Torfströ vore fördelaktigt emedan det uppsuper alla osunda ångor. Och då blir ladugården bra mycket helsosammare. Vattnet blir i krabban kylslaget, djuret slipper det iskalla vattnet. Vid vattning och utsläppning på gården är denna hal, så att djuren ofta förderfva sig. Skola de ut, böra de släppas på gödselstaden, den de trampa sammarz, hvilket är mycket nyttigt. Våra ladugårdar äro för qvafva; temperaturen bör vara mellan 12—15 Celsius.
Det gäller nu att förbättra vår ras, hvilket sker, om man väljer tjenliga tjurar. En sådan har sina mjölktecken likaväl som qvigan, tunn hud, jufver och mjölkspegel. I de 17 län, der talaren föreläst, stälde han detta med afseende på nötkreatur framför de andra, ty intet enda tuberkelfall hade, såvidt han visste, inträffat, och detta derför att rasen vore oblandad. Med afseende på
mjölken
var renlighet framför allt en vigtig sak. Pigorna borde tvätta sig före mjölkningen, hålla jafren rena, mjölkkärlen snygga, korna ryktas och mjölkflaskorna väl sköljas. Endast iså fall kan ett rent välsmakande smör produceras, Afionmjölken kan gerna sändas till mejeriet helst om den öfver natten stått i kallt vatten och icke gräddslefven cirkulerat öfver den på morgonen, Kaffegrädden får tagas annorstädes eller undvaras. Räåmjölk mottages ej. Icke förr än 8 dagar efter kalfningen bör den bäras till mejeriet. I de första vårdagarna, då mjölken vanligen har löksmak, får mejerit ysta, ty smör är då -otjenligt att bereda. Hr Kihlberg trakterade derefter sällskapet med prof på välsmakande sötmjölksost, beredd förra året vid Hushållsgillenas sammanträden. Ett bolag var under bildning, som köpte sådan 2 månader gammal.
Landshöfding Poignant föreslog derefter att husbönderna borde låta sina hustrur erhålla laglig giftorätt i mejerivinsten d. v. s. halfva förtjensten. De blefve då säkerligen mera villiga att afyttra mjölken. Herr Kihlberg ordade derefter om nyttan af rensningsmaskiner för säd (pris 500 kr. st.), om vigten af kornets bindning vid skörden och om fördelen ef svinuppgödning vid mejerierna samt lofvade anskaffa en annan svinsort med s. k. »marmoreradt» fläsk.
Kråkfångst.
13 kråkor fångades nyligen på ett loft hos garfvare Krokstedt i Ronehamn. I fjor vinter fångades på samma ställe 22.
Kölden
fortfar med 10 och 11 gr. hvarje natt. Snön ligger alnsdjup och i skogarna är det omöjligt arbeta.
Skogsafverkning.
Ena hemmensägare i Burs ämnar hugga timmer för 10 till 12 tusen kr. Ett sågverk med lokomobil skall anskaffas i vår samt på sommaren ett fartyg från utrikes ort befraktas. Omkring 200 tolfter sågstockar äro redan : framkörda, Och detta från endast en hemmansägare, — Men hur skall Gotland se ut om szogen kommer bort? Jo, som korallöarna i söderhbafven.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17