Antalet skolor utgjorde år 1883 — det sista för hvilket uppgiftersnyligen offentliggjorts — sammanlagdt 133, så att på hvarje qvadratoymil belöpte sig i medeltal 4,3 och på 10,000 invånare 25 skolor, hvilket är ej obetydligt gynsammare än för riket i dess helhet. Af förstnämda antal voro 84 folkskolor i inskräkt mening, 5 mindre folkskolor och 44 småskolor. De allra flesta skolorna voro fasta, nämligen 131, och endast 2 flyttande. Skolhusen voro 110, och för barnens undervisving funnos ordnade 50 skolträdgårdar.
Samtliga lärare och lärarinnor, så väl i läseämnen som i öfaingsämnen och handaslöjder, utgjorde 143, deraf 90 lärare och 53 lärarinnor. De senare äro här, relativt taget, vida fåtaligare än i något af de öfriga länen.
Antalet barn i skolåldern, d. v. s. af 7—14 års blder, uppgick till 7,512, nämligen 3,834 gossar och 3,678 flickor. Af dessa åtnjöto under det i fråga varande året 6,872 undervisning, vare sig i folkskolor, allmänna läroverk, enskilda skolor eller i hemmen, hvaremot 541 icke erhöllo undervisning, antingen derför att de inhämtat folkskolans minimikurs, redan aflagt godkänd afgångspröfning, eller ock i följd af sjukdom, naturfel eller annan anledning.
Om 99 saknas upplysning.
Bland samtliga barn i skolåldern undervisades i folkskolorna 6,336, eller något mer än 84 procent af hela antalet. Af dessa åter undervisades:
i sina egna distrikts egentliga folkskolor 4,632
i sina egna distrikts mindre folkskolor 196
i sina egna distrikts småskolor 1,340
utom sina egna distrikt 168
Härtill komma dock 588 utom den egentliga skolåldern, hvilka åtojöto undervisning i ofvannämda skolor, hvadan summan af de i folkskolorna undervisade barnen rätteligen utgör 6,924. Öfver hufvud taget hade hvarje lärare eller lärarinna i läseämnen att under året handleda ungefär 50 lärjungar, men medeltalet på en gång undervisade var naturligtvis mycket lägre.
Hvad folkskoleväsendets ekonomiska örhållanden beträffar, finner man, att inkomsterna under året uppgingo till 120,740 kr., deraf bidrag af skoldistrikten 71,627 kr. och åf staten 41,598 kr. Utgifterna belöpte sig deremot till 117,665 kr., hvaraf till lärares och lärarinnors aflöning 91,077 kr. samt till skollokaler, inventarier och undervisningsmateriel 15,279 kr. Medelkostnaden för hvarje skolbarn var alltså i det allra närmaste 17 kr. Skoldistriktens tillgångar, oberäknadt skolhusen, utgjorde vid årets slut 41,089 kr. och skulderna 7,803 kr. Donationer för skolväsendet funnos dessutom till ett sammanlagdt belopp af 18,287 kr.
Ofvanstående redogörelse omfattar icke Klinte högre folkskola, som hade 1 lärare och 11 lärjungar och för hvilken årskostnaden uppgick till 1,842 kr.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17