Söndagsskolmötet i Roma

(Införes på begäran.)
i söndags var ej så talrikt besökt, som man väntat, troligen af det skäl, att ett uppbyggelsemöte samtidigt ägde rum i Etelhemsängen. Mötet besöktes af den för söndagsskolsaken nitiskt verksamme sekreteraren istyrelsen för Stockholms 2:dra söndagsskolförening, bokförläggaren Aug. Palm och pastor Larsson Eskilstuna, jämte andra för saken oförtrutet, verksamma Stockholmare, Slitebor m. fl. långväga.
Sedan söndagsskola hållits med tillstädeskomna barn inne i salen, som var till trängsel fyld af åhörare, nästan uteslutande söndagsskolans vännner, uppläste ordföranden i Gotlands söndagsskolförenings styrelse psalmen 127, påpekande i största enkelbet och korthet vigten af att taga vara på den största »Herrens gåfva», ja, »lön», som anförtros oss, näml.
barnen genom att »låta dem komma till» Jesus, barnavännen, hvarefter en både väckande och muntrande predikan hölls af pastor Larsson med ledning af psalmen 84, v. 6—8.
Efter en kort middagsrast tortsattes mötet på e.m. ute på den vackra gården i skuggan af lummiga träd och gynnades af ett skönt väder. Till ordförande valdes mötesinbjudaren samt till antecknare T. Eriksson och Joh. Gardell. Nu vidtog behandlingen af frågorna i följande ordning: Frågan nr 1: Hvad lärdom kunna söndagsskolans vänner hämta af Gal. 6: 7—10?
Etter en kort inledning af frågan, som på begäran gjordes af frågeställsren, yttrade sig hrr Pettersson, Larsson, Palm, hvar och en från sitt synhåll skärskådande och belysande frågan, de sistnämde isynnerhet med tilltalande berättelser ur verkligheten, visande hara vigtigt det är att i barnabjertats jordmån utså godt utsäde, rent utsäde, »med bägge händerna», vattna (ofta med tårar och bön, hvilket gifver glädjeskörd), så i rätt tid (»tid och otid», Paulus), vårda utsädet, rensa bort ogräset, som sås af »ovännen», samt först och sist bedjande »sädens Herre» om och väntande skörd i tron.
Frågan nr 2: Hvilken betydelse har söndagsskolan er barnen, för hemmen för samhället och för Guds rike?
Alla de talande i frågan öfverensstämde deruti, att söndagsskolan har en ganska stor betydelse i alla dessa afseenden, förnämligast derigenom, att det visat sig, der söndagsskolsaken en längre tid bedrifvits på rätt sätt, att de flesta barn blifvit frälsta från vår fåfängliga verlds synder och dårskaper och under färden på tidens brusande haf kunna med gladt jämnmod och »lefvande hopp» blicka fram mot »sköna hamm», Vidare: ekonomiskt välbestånd, sedlighet och god umgängelse inom och utom hemmen, ärlighet, nykterhet, laglydnad, sabbatens helgd, gifmildhet, missionssinne, läslust m. fl. dygder, som alla bringa den 4-faldiga nytta, frågan afser. Alla som en yttrade den öfvertygelsen, att folkskolan i vårt land verkar för samma stora wål, hvarför vi äro manade tacka Gud och alla, som vederbör; men med de många i folkskolan obligatorisk läroämneua och med det kraf, den har på sig att förnämligast bibringa barnen hufvud- och förståndskunskap (äfven i kristendom, hvilket ämne derjämte förhållandevis får en ganska ringa tid *), anser mötet söndagsskolan vara mera lämplig att i all enfaldighet tala till barnens hjertan om nödvändigheten af den hela hängifvenheten åt Jesus, barnens och alla syndares vän och frälsare; derjämte är söndagsskolan i följd af sjelfva sin anordning lämpad att åtminstone en del af söndagen samla barnen kring Guds ord och såmedels ingifva dem helgd för sabbaten och afeky för att tillbringa denna välsignade dag sysslolöst eller kringströfvande oftast under dåligt inflytande af andra både barn och äldre.
Frågan nr 3: Hvad kan och bör göras för att få de kristne i allmänhet att intressera sig för söndagsskolan och de unga isynnerhet att mera direkte ingripa i dess verksamhet?
Hrr Malm, Pettersson, Larson m. fl. framhöllo vigten af, att vid möten och enskild predikoverksamhet såsom ock i särskilda samtal med de kristne framhålla, hurusom vi böra »uppväckas till kärlek och goda gerningar».
»Nu är tid att uppstå ur sömnen, efter vår salighet är nu närmare än då vi blefvo troende» (Rom 13:11). Först och sist framhölls vid denna såväl som de öfriga frågorna vigten af, att vi äldre i allt ställa oss såsom en värdig föresyn för barnen och ungdomen i ett helgadt lif i Jesu gemenskap, i renlefoad och sant kristligt uppförande inför menniskor, Återigen var vår käre broder Palm med sitt hänförande berättaregeni framme med åtskilliga lefvande penseldrag ur verkligheten ve sande\’ det förderfliga inflytandet af dåliga redömen, hvarunder han alltid och ovilkorligen ryckte med sig alla de närvarande genom den lifliga framställningen, som hos honom är så säregen.
Frågan ur 4: I hvad förhållande bör söndagsskolan stå till olika religiösa samfunden?
Böra gränser mellan dem uppdragas i söndagsskolan och en afundsam täflan förekomma?
Som tiden började blifva oss »stackot», medhans blott helt litet att beröra frågan; dock framstod tanken hos alla såsom hos en, att allt täflände borde koncentrera sig uti en sträfvan\’: att föra barnen in i Bibelns sanningar, sådana vi ha dem i den heliga Boken.
Frågan nr 5: Bör lek förekomma vid söndagsskolfester eller vid söndagsskolan i allmänhet?
Meningarna härom voro delade oeh hade väl gifvit anledning till ett lifligt meningsbyte, men »dagens drottning» började titta mycket »snedt» på oss, dock icke så högt som »öfver axeln», och manade oss att begifva oss hem hvar till sitt.
Ordföranden framstälde i ett par anspråkslösa ord den önskan, att hvad vi nu talat om måtte i handling förverkligas från och med »i dag», ty »det är bra att tala och höra, men ändå bättre att göra». S. s. miss.

*) I verkligheten råder ett alldeles motsatt förhållande. Gotl. Alleh.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Juli 1885
N:r 61.

Från sjön.

Såsom förut nämts strandade i lördags Visbyskeppet Slite, kapten Lind, vid Djarsten i Öregrunds skärgård, hvarvid fartyget, som var lastadt med sparrar, inom kort vattenfyldes. Bergning af fartygets inventarier pågår sedan i förgår.
— Skeppet Göran, kapten Vallin, har i dag ankommit till Åhus.
— Natten till lördagen påseglades Halmstadsångaren Dillberg, stadd på färd från Köbenhavn till Lybeck, af skonerten Matilda från Mölle fiskläge, med den påföljd att ångarens babordsbåt jämte öfverbygnaden å matsalongen krossades. Äfven Matilda erhöll vid sammanstötningen skador och måste ingå till Rostock. Dillberg fortsatte emellertid färden till Lybeck, men kommer icke att ihsättas på traden under de närmaste 8 till 10 dagarne, Den anstälda skadan har af besigtningsmän uppskattats till 8,000 mark.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Juli 1885
N:r 61.

Badgäster

vid Visby vattenkuranstalt.
Pastor Liljegren, Jönköping; fru Åberg, Visby; K. J. Vassberg, Värmland; kandidat Molander, Motala; Elisabet Hansson, Hilda Pettersson, Gunnar Nilsson, Gotland.
Summa 406.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Juli 1885
N:r 61.

Lagfart

har hos Visby rådhusrätt under sistl. Juni månad beviljats å följande fastigheter:
22,9 kappland af frijordsåkern Sandåker, sålda af jordbrukare J. F. Nybergs rättsinnehafvare till arbetaren Alfred Peter Nyberg för 950 kronor;
hus och tomt nr 15 1/2 i Strandrotens 4 qvarter, sålda af gästgifvare Sjöberg till skräddare J. F. Ahlgren för 5,750 kronor;
frijomistomten nr 28 1/2 i S:t Hansrotens andra qvarter, såld af byggmästare P. Pettersson till Gotländska missionsförbundet för 3,000 kronor;
hus och bygnader på stadsjordstomterna nr 110 och 111 i Klinterotens tredje qvarter, sålda af tulluppsyningsmannen Anders Holmströms arfvingar till handlande Viktor Norman för 3,350 kronor.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Juli 1885
N:r 61.

Frälsningsarméns lustbåt,

ångaren Lule, afgår klockan half åtta i morgon qväll från Stockbolm och väntas vara här i Visby kl. 7 till 8 på söndagsmorgon. De lustresande, hvilkas antal uppgår till omkring 400, marschera direkte från Skeppsbron till Nikolai ruin. Frälsningsmöte kommer att hållas i rninen klockan 11 f.m. och omkring kl. 4 på e.m. Armén har med sig fullständig musikkår. Polismyndigheten har dock för bjudit musiks utförande under marschen genom staden. Vid 8-tiden på qvällen afresa lustfararne Åter till Stockholm.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Juli 1885
N:r 61.

Länsmansdistrikten

i norra häradet ha nu i enlighet med af k. m:t år 1877 godkändt förslag reglerats, så att distriktens antal nu endast är tre.
Det första distriktet, som innehafves af kronolänsman Johan Smedberg, varder oförändradt. Det andra, kronolänsman Håkanssons, har ökats med Bäls ting, bestående af socknarne Hejnum, Bäl, Källunge och Vallstena. Till det af kronolänsman Bolin innehafda tredje distriktet, hvarifrån Bäls ting skilts, har tillagts Kräklinge och Halla ting, utgörande socknarne Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarn, Gammalgarn, Ardre, Vänge, Buttle, Guldrupe, Sjonhem, Viklau, Dalhem, Ganthem och Halla.
— På grund af denna reglering upphör i morgon förordnandet för e. o. landskanslisten G. Boberg såsom tjenstförrättande länsman i det af nyutnämde häradsskrifvare Nordahl förut innehafda länsmansdistrikt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Juli 1885
N:r 61.

I Gotlands länsfängelse

qvarsitta i dag 31 Juli fem män och fem qvinnor mot sex män och sex qvinnor 30 sistl. Juni. Under innevarande Juli månad hafva en man och en qvinna utskrifvits samt ingen ny fånge tillkommit.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Juli 1885
N:r 61.

Mjältbranden

har ytterligare spridt sig ehuru, sedan 24 dennes ett omslag i väderleken inträdt med regn och svalare luft, ett märkbart aftagande af sjukdomsfallen ägt rum.
De hittills med säkerhet kända fallen uppgå till 94, nämligen 84 nötkreatur, 7 hästar och 3 får, af hvilka djur samtlige dött med undantag af två, som äro under behandling. Sjukdomen har härjat vid 58 gårdar i 16 socknar. Utom de förut nämda gårdarne hafva ytterligare förklarats smittade Tomas Tonells gård vid Tomase i Gantbem, K. Erikssons gård vid Banna i Lärbro, O. Hellgrens och August Anderssons gårdar vid Säggeby i Källunge, Anna Mårtenssons gård och arbetare P. Karlssons bygd vid Kroks i Tofta, Medebys gård i Hejde, Ungbåtels gård samt Bosarfve hemmans ägande Hedhagen och kringliggande hagar i Stånga, Enges gård i Alfva, Robsarfve, Hallgårds, Sigdarfve och Nymans i Fröjel, Sallmunds, Bofride, Skönarfve och Stenstugu i Levide, Grymlings och Uggårds i Ejsta, Gårdsby i Fardhem, Ejmunds i Gerum samt Oxarfve och Mullvalds gårdar i Hemse.
Fria från smitta hafva nu förklarats Burge, Skogs och Magnuse gårdar i Levide, nämdeman O. R. Petterssons gård vid Liffride i Stånga, Hunninge i Klinte, samt Tippsarfve och Qvie i Hejde, doék så att Qvie hemmans beteshagar å s. k. Heden fortfarande äro smittade och vägen derigenom stängd för kreatur.
Enligt igår afton hitkommet telegram har ett nytt dödsfall inträffat vid Enges i Alfva samt sjukdomen uppträdt vid Ejmunds i Gerum och Stenstugu i Levide, hvilka gårdar afspärrats. En Per Jakobsson vid Verldsände i Klinte tillhörig ko störtade i förgår; enär detta dödsfall inträffade på en äng, belägen långt från Verldsände, afspärrades endast ängen, ej gården Verldsände.
Utom länsveterinären och distriktsveterinären i Hemse tjenstgöra fortfarande två extra veterinärer, dessa två senare stationerade i Levide och Klinte.
Angående sjukdomens utbredning och förhållande har länsveterinär Nyblad i förgår afgifvit en längre redogörelse.
Af nedanstående tabell framgår sjukdomens utbredning och de inträffade dödsfallen från 14 till 29 dennes:

Inom Fröjel och Levide socknar, yttrar länsveterinären, har sjukdomen förekommit mera farsotartad än i de öfriga, der den uppträdt mera sporadisk. Högsta antalet dödsfall, som inträfiat vid de olika gårdarne, hafva egt rum vid Lilla Hejdes och Hallgårds i Fröjel, der å hvardera stället fyra nötkreatur störtat, samt vid Orleifs i Levide, der en häst och fyra nöt dött. Som kreaturen under denna tid vistats å bete, hafva mera undantagsvis några sjukdomstecken iakttagits hos djuren. Der dessa tecken observerats, hafva de utgjorts af dåsighet och upphörd foderlust, därjämte stundom darrningar samt mjuka svulster å halsen, bålen och extremiteterna. Förloppet har varit mycket hastigt, så att döden inträffat efter några timmar. Med afseende på orsakerna till sjukdomens uppkomst, så torde dessa, fortsätter länsveterinären, der ej smitta individerna emellan kan påvisas, helt och hållet få sökas i de förändringar, som den torra sommaren åstadkommit genom grundvattnets sänkning till en lägre nivå än den vanliga, hvarigenom mjältbrandssporernas utveckling och förökning i hög grad gynnats. I de allra flesta fall har sjukdomen uppkommit under djurens vistelse & bete på myrarne eller sankare ängar. Som mjältbrand är en sjukdom, som här nästan årligen uppträder endemisk, under forna tider säkerligen långt våldsammare än nu, och då kreatur, som angripits och dött deraf, i vanliga fall nedgräfts & betesplatserna, så hafva dessa ställen derigenom bildat ett slags härdar för smittämnets bibehållande, der sporerna genom de gynnsamma vilkor, som ett mildt klimat erbjuder, haft tillfälle att fortlefva och föröka sig. Under denna sommar har genom den långvariga torkan en större sänkning af grundvattnet ägt rum, hvarigevom förut genomfuktade jordlager, innehållande organiska ämnen, genom vattnets fallande blottats och kommit i beröring med luften, hvarvid de organiska ämnena öfvergått i förruttnelse. Endast på detta sätt, anser länsveterinären, torde man kunna förklara sjukdomens uppkomst på vidt skilda lokaler.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Juli 1885
N:r 61.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg:
Till Visby: 30 Juli, briggen Immanuel, Pedersen, Newcastle, stenkol; 31 Juli, skonerten Lars, Hultman, Lybeck, styckegods.
Till Slite: 23 Juli, galeasen Vilhelm, Thompson, Gamla Karleby, barlast; jakten Laurine Marie, Lixander, Hernösand, barlast; 28 Juli, jakten Alvine, Kahl, Stockholm, barlast.

Utgångna:
Från Slite: 23 Juli, skonerten Favoriten, Hägväll, Helsingborg via Båtvaldavik, slipers; skeppet Onderniming, H. de Werd, Holland, trävaror (haverist); 25 Juli, briggen Spekulation, Lytn, Newcastle, trävaror; galeasen Albertina, Viman, Sundsvall, släckt kalk; skonerten Fenix, Rubarth, Ume, släckt kalk och slipstenar; 28 Juli, jakten Laurine Marie, Lundberg, Hudiksvall, släckt kalk; 29 Juli, galeasen Vilhelm, Thompson, Halmstad, släckt kalk.
Från Ljugarn: 25 Juli, skonerten Nordstjernan, Österberg, utrikes Östersjöhamn, trävaror.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Juli 1885
N:r 61.

Passagerarelista.

Från Stockholm: med »Tjelvar» 30 Juli, doktor Skogsborg, kapten Leatz, löjtnant Rydén, hrr Lund, Broander, Dablman, Falkenberg, Malkan, Cristoffersson, Hagelin, Abrahamson, Carlsson, Silén, Gerlitz, Ahlander, Lindström, Cramér, fruarna Vinter, Moberger, frök:na Melin, Aurell, Karlsson, Hallberg, Lindström. — Med »Klintehamn» 31 Juli, kapten Lönngren, löjtnant Kolmodin, hrr Wöhler, Jansson, Schramn, Englund, Vennersten, Johansson med familj, Fjerstedt, fruarna Enogluond, Vennersten.

Från Kalmar: med »Visby» 30 Juli, hrr Nilsson, Richter.

Från Vestervik: med »Gotland» 29 Juli, borgmästare Vikander, hrr De Mare, Erikson, Sten, Fris, fru Snöbohm, frök:na v. Hohenhausen, Levin.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Juli 1885
N:r 61.