har ytterligare spridt sig ehuru, sedan 24 dennes ett omslag i väderleken inträdt med regn och svalare luft, ett märkbart aftagande af sjukdomsfallen ägt rum.
De hittills med säkerhet kända fallen uppgå till 94, nämligen 84 nötkreatur, 7 hästar och 3 får, af hvilka djur samtlige dött med undantag af två, som äro under behandling. Sjukdomen har härjat vid 58 gårdar i 16 socknar. Utom de förut nämda gårdarne hafva ytterligare förklarats smittade Tomas Tonells gård vid Tomase i Gantbem, K. Erikssons gård vid Banna i Lärbro, O. Hellgrens och August Anderssons gårdar vid Säggeby i Källunge, Anna Mårtenssons gård och arbetare P. Karlssons bygd vid Kroks i Tofta, Medebys gård i Hejde, Ungbåtels gård samt Bosarfve hemmans ägande Hedhagen och kringliggande hagar i Stånga, Enges gård i Alfva, Robsarfve, Hallgårds, Sigdarfve och Nymans i Fröjel, Sallmunds, Bofride, Skönarfve och Stenstugu i Levide, Grymlings och Uggårds i Ejsta, Gårdsby i Fardhem, Ejmunds i Gerum samt Oxarfve och Mullvalds gårdar i Hemse.
Fria från smitta hafva nu förklarats Burge, Skogs och Magnuse gårdar i Levide, nämdeman O. R. Petterssons gård vid Liffride i Stånga, Hunninge i Klinte, samt Tippsarfve och Qvie i Hejde, doék så att Qvie hemmans beteshagar å s. k. Heden fortfarande äro smittade och vägen derigenom stängd för kreatur.
Enligt igår afton hitkommet telegram har ett nytt dödsfall inträffat vid Enges i Alfva samt sjukdomen uppträdt vid Ejmunds i Gerum och Stenstugu i Levide, hvilka gårdar afspärrats. En Per Jakobsson vid Verldsände i Klinte tillhörig ko störtade i förgår; enär detta dödsfall inträffade på en äng, belägen långt från Verldsände, afspärrades endast ängen, ej gården Verldsände.
Utom länsveterinären och distriktsveterinären i Hemse tjenstgöra fortfarande två extra veterinärer, dessa två senare stationerade i Levide och Klinte.
Angående sjukdomens utbredning och förhållande har länsveterinär Nyblad i förgår afgifvit en längre redogörelse.
Af nedanstående tabell framgår sjukdomens utbredning och de inträffade dödsfallen från 14 till 29 dennes:
Inom Fröjel och Levide socknar, yttrar länsveterinären, har sjukdomen förekommit mera farsotartad än i de öfriga, der den uppträdt mera sporadisk. Högsta antalet dödsfall, som inträfiat vid de olika gårdarne, hafva egt rum vid Lilla Hejdes och Hallgårds i Fröjel, der å hvardera stället fyra nötkreatur störtat, samt vid Orleifs i Levide, der en häst och fyra nöt dött. Som kreaturen under denna tid vistats å bete, hafva mera undantagsvis några sjukdomstecken iakttagits hos djuren. Der dessa tecken observerats, hafva de utgjorts af dåsighet och upphörd foderlust, därjämte stundom darrningar samt mjuka svulster å halsen, bålen och extremiteterna. Förloppet har varit mycket hastigt, så att döden inträffat efter några timmar. Med afseende på orsakerna till sjukdomens uppkomst, så torde dessa, fortsätter länsveterinären, der ej smitta individerna emellan kan påvisas, helt och hållet få sökas i de förändringar, som den torra sommaren åstadkommit genom grundvattnets sänkning till en lägre nivå än den vanliga, hvarigenom mjältbrandssporernas utveckling och förökning i hög grad gynnats. I de allra flesta fall har sjukdomen uppkommit under djurens vistelse & bete på myrarne eller sankare ängar. Som mjältbrand är en sjukdom, som här nästan årligen uppträder endemisk, under forna tider säkerligen långt våldsammare än nu, och då kreatur, som angripits och dött deraf, i vanliga fall nedgräfts & betesplatserna, så hafva dessa ställen derigenom bildat ett slags härdar för smittämnets bibehållande, der sporerna genom de gynnsamma vilkor, som ett mildt klimat erbjuder, haft tillfälle att fortlefva och föröka sig. Under denna sommar har genom den långvariga torkan en större sänkning af grundvattnet ägt rum, hvarigevom förut genomfuktade jordlager, innehållande organiska ämnen, genom vattnets fallande blottats och kommit i beröring med luften, hvarvid de organiska ämnena öfvergått i förruttnelse. Endast på detta sätt, anser länsveterinären, torde man kunna förklara sjukdomens uppkomst på vidt skilda lokaler.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Juli 1885
N:r 61.