I dag på f. m. råkade en inne å gården till ett hus vid Stora torget bunden häst att af någon anledning blifva skrämd, så att han slet sig från sitt bindsel och rusade i vild fart ut på torget bland mängden af människor, vagnar och salustånd m. m. Att det blef en väldig uppståndelse på saluplatsen är lätt att tänka sig, Folket rusade undan åt alla sidor, lämnande allt i sticket för att undkomma, och mellan vagnar och stånd rusade det skrämda djuret flera gånger fram och tillbaka utan att någon gjorde min af att söka infånga detsamma. Då skyndar en ung, högrest Visbydam fram ur den skrämda människohopen, fattar posto i det skrämda djurets väg, och då det är alldeles inpå henne, griper hon med ett raskt tag fast i dess tyglar, och trycker så ned hufvudet på detsamma. Men hästen är ej villig att ge tappt för en svag kvinna utan fortsätter färden med samma vilda fart, Dock, den unga, hjältemodiga kvinnan ger sig ej heller; hängande i tyglarne följer hon med ett godt stycke, till dess hästen, utmattad och skälfvande, stannar, hvarpå hon lugnt, som om ingenting händt, leder hästen till dess ägare, landtbr. Jacobsson, Hulte i Endre, lämnar den i hans vård och aflägsnar sig från platsen, följd af åskådarnes beundrande blickar. En vacker, en djärf och hjältemodig handling, som i sanning för tjänade belöning.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 November 1898
N:r 169