(Bref till denna tidning)
Hogrän, 21 Aug.
Medeltredingens lärare och lärarinnor hade möte i går i härvarande skolbus. Inledningspredikan hölls af prosten Alfvegren öfver Kol. 2:3. Kretsens ordf., skoll. Dahlström i Hejde öppnade mötet och valdes till ordförande.
Första frågan, som diskuterades, lydde: Sker folkskolearbetet under nuvarande förhållanden med nödigt lugn och utan jäktande, eller om så icke är, hvad kan göras för uppnående af detta förhållande?
Inledare var hr H. Lindström i Björke, som ansåg att arbetet i våra skolor icke sker med det lugn och den sans samt den stränga begränsning af ämnet, som är nödvändig för att komma till ett godt resultat.
Efter några yttranden i ämnet antogs följande resolution: Folkskolearbetet sker under nuvarande förhållanden icke med nödigt lugn och utan jäktande oro, emedan undervisningsämnena äro så om-attande, att kunskapens inöfvande till att blifva barnens egendom äfven med bästa vilja icke kan medhinnas.
För att bättre förhållande måtte blifva rande fordras:
att undervisningsämnena begränsas kring de vigtigaste fakta, att ökad tid anskaffas genom att göra fortsättningsskolan obligatotorisk och att till henne lägges det af folkskolekursen, som bättre passar för henne än för den egentliga folkskolans elever. Andra frågan: »Hvad kan och bör lärared göra för barnens sysselsättning med lämpliga lekar och öfningar under rasterna?» inleddes af skoll. Rosvall i Eskelhem, som varmt och kraftigt framhöll lekens .betydelse, särskildt rekommenderade han sådana lekar, som innehålla en allsidig kroppsrörelse. Gossar och fickor borde leka tillsammas under öfvervakande af läraren. Öfrige talare instämde med inledaren, men det framhölls också som viktigt att leken ej allt för mycket reglementerades.
Diskussionen fick utgöra svar på frågan.
Efter middagsrasten fortsattes förhandlingarna med diskuterandet af trågan: »Till hvilka tider bör folkundervisningen förläggas på det barnen må i hemmen få tillfälle att biträda vid betodlingen, utan att skolarbetet tager skada eller tid till fortsatt undervisning borttages?» Frågan inleddes af skoll. A. Thimgren i Roma:
Han föreslog, att läseterminerna i de trakter å landsbygden, där betodling i större omfattning bedrifves, förläggas till följande tider:
vid sådana skolor, der ingen fortsättningsskola är anordnad: Hösttreminen börjar 15 Sept. och fortgår t. o. m. 15 December med hvarannandagsläsning under Oktober och vårterminen från 7 Jan. t. o. m. 6 Juni.
Vid sådana skolor, där fortsättningsskola är anordnad: Höstterminen börjar 27 Aug. och fortgår till 20 December med hvarannandagsläsning under Oktober månad och vårterminen från 1 Februari t. o. m, 6 Juni.
Fortsättningsskolan pågår under hela Jaunari månad samt anordnas under den återstående tiden som aftonskola.
Kontraktsprosten Alfvegren ville ha höstterminen förlagd till tiden 1 Sept.—1 Dec.
Inledaren påpekade olämpligheten af att börja höstterminen redan 1 Sept. enär tröskningen då allmänt påginge.
Diskussionen fick utgöra svar på frågan.
Nästa möte hålles i Vestergarn sommaren 1898
Som ordf. under tiden utsågs skoll. Stengård i Klinte.
Lärbro 22 Aug.
Läbroafdelningen af Lärbro skyttegille hade i dag en s. k. insatsskjutning på 200 m. afstånd. Därvid uppnåddes följande resultat.
2:klassen:
Hj. Pettersson, Koparfve 58 poäng 1:a pris
O. A. Hedvall 57 poäng 2:a pris
P. Wessman, Boge 57 poäng 3:a pris
Fr. Gardell, Källstäde 56 poäng 4:a pris
O. Giselius, Banna 56 poäng 5:a pris
P. Gardell, Sudervange 54 poäng 6:a pris
E. Jakobsson, Banna 52 poäng 7:a pris
1:klassen:
E. Cederqvist, Pafvalds 53 poäng 1:a pris
Hj. Larsson, Källstäde 38 poäng 2:a pris
H. Lerbom, Koparfve 33 poäng 3:a pris
Återstående skyttar i medeltal 30 poäng.
Det hela afslöts med ett enkelt samkväm, darvid framhölls skyttesakens betydelse förså väl fosterlandet som den enskilda individen.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Augusti 1897
N:r 130