Rone 7 Mars.
Mejeribolaget här har i dag haft årsstämma. Under året ha uppköpts 235,477 liter mjölk för 13,226 kr. för ett medelpris af 6 1/2 öre litern. Af denna mjölk har tillverkats 9,283 kg. smör och till hvarje kg har åtgått 23,36 liter mjölk. Smöret har försålts i Göteborg, Stockholm och vid mejeriet 9,252 kg för kr. 15,172, alltså till ett medelpris af kr 1,64 för kg.
Af skumost ha tillverkats 1,299 kg. hvaraf 542 kg försålts för kr. 133:10 eller 24,5 öre kg. Af skum- och kärnmjölken ha försålts 93,523 liter för kr. 1,743 eller 1,8 för liter. För försålda 37 st. grisar ha erhållits kr. 1,476: 12 samt finnes 12 st. osålda.
Revisorerna, herrar K. Pettersson och Rud. Eneman, upplyste, att rörelsen visserligen ej lemnat någon vinst dels på grund af det låga smörpriset och dels genom inköp af åtskilliga inventarier, men att bolagets ställning i öfrigt vore god, hvarför stämman lemnade styrelsen full ansvarsfrihet för det gångna årets förvaltning. Åt mejerskan beviljades 15 kr. och åt hennes biträde 10 kr. Vidare beslöts inköp af en mjölkafkylningsapparat. Den i tur afgående styrelsen med ordförande och suppleanter omvaldes enhälligt. Dessutom skulle alla mjölkleverantörer erhålla ett och samma pris på levererad mjölk. Det har förut varit en liten skillnad mellan dem som varit aktieägare och icke aktieägare. Men skulle leverantörerna i det stället förbinda sig att till 1 öre litern återhämta ett visst kvantum skummjölk. Till revisorer för kommande år valdes hrr Rudolf Eneman och N. Rondahl, Magnhuse i Rone, med Hägg, Stumla i Alfva, till suppleant. Bolagets fastighet och inventarier äro försäkrade i Svea för 7,000 kr. Det för 87 aktier i D B. V:s sparbank upptagna lån har nu nedgått till 1,305 kr. med 50 öres amortering på aktie i månaden.
Man ser således att styrelsen gjort hvad den kunnat att rörelsen utvidgats, mjölkmängden ökats och inventarierna tillökts, hvadan allt bör förutsätta att bolaget under ett kommande och som vi må hoppas gynsammare år må kunna gifva ett godt resultat.
Ett aktadt minne efterlemnar aflidne konsul L. Cramér som jordades i fredags f. v. härstädes. »Den gamle konsuln» som han i dagligt tal benämdes var i allo en hedersman. Hvad ban gjort för Ronehamn såsom lastage- och handelsplats är af så mångfaldig och mångsidig art att det ej finnes ett företag, der ej hans hand ordnande, ledande och stödjande var med. Derföre kan det ej heller bli fråga om att här uppräkna desamma ty här tala gerningar i sanning bättre än ord. Vill blott nämna hans verksamhet bland arbetarefolket, hvars rådgifvare, ekonom och t. o m. läkare han vfta var. Ochi det afseendet saknas han nog af många. Man klagade gerna sina bekymmer för honom och ingen blef ohulpen. Vill nämna ett par exempel bland många. En skollärare, som för 39 år tillbaka hade sändtsin son på seminariet, stod en gång rådvill för hundra kr. till hjälp åt sonen. Han frågade sina vänner om råd men det blef ett bleklagdt nej. Icke ens den handlande, som han brukade hafva sin årshandel med; kunde hjälpa. Allt var stängdt för honom. Då sade en bonde till honom. »Gå ned till Cramér, han hjälper.» Efter många omsvep bar det dit ner, men som de knappast kände hvarandra voro utsigterna ringa. Men det blef hjälp t. o. m. utan revers och borgen och sonen är nu välbestäld skollärare. — En bonde hade en gång vid en uppgörelse råkat att få 10 kr. för mycket, hvilket sällan plär hända. Det var under den tiden då den aflidne själf hade handelsrörelsen och bonden kom ned och omtalade förloppet samt ville återlemna tian. Men när allt vederbörligt dryftats sade patron Cramér: »Behåll den du! En annan kunde ha tegat och behållit den ändå, var så god». Och dervid blef det. Så var ock en arbetare en gång i knipa, som väl händer ofta, men här gälde det en mindre samma som en förmögen bonde ej >tordes låta stå längre» och deför skulle nu arbetarefolket mista både ko och kurra. Hvad var att göra? Jo, höra med konsuln. »Hvad, ska ni mista kon? Ni ska så katten heller». Och det blef äfven hjälp den här gången. Aktning derför åt gamle konsulns minne.
Stenkyrka, 10 Mars.
Polisförhör har hållits för litet sedan af kronolänsman Smedberg med anledning af den en natt uppbrunna snickare J. Pettersson tillhöriga väderkvarnen.
Ingenting nytt kom i dagen beträffande anledningen till olyckan. Utom i häradets brandstodsbolag var kvarnen i fråga jämväl för 3,000 kr. assurerad i »Skåne»; hr S. var ombud för detta bolag, och då kvarnen ansågs vara öfvertaxerad, nedprutades och fixerades ersättningen till 1200 kronor — en mycket liberal reglering.
Om foder och sockerbetsodling höll kamrer Imm. Möller från Roma sockerfabrik i onsdags kl 12 föredrag i härvarande folkskolehus. Till föredragets hörande hade samlat sig ett tjugutal af socknens mera vakne landtbrukare samt ett par andra personer. Efter att ha påpekat det jordbrukets dåliga läge blott genom rationel ladugårdsskötsel kan afhjälpas och hvarvid rotfruktsodlingen vore en den vigtigaste sak öfvergick talaren till ämnet för föredraget.
Någon sockerbetsodling i större skala kunde ej här ifrågakomma, då våra kommunikationer i detta hänseende voro uteslutande hänvisade till dragare, men foderbetor och sockerbetsodling å mindre jordareal kund? och borde dock ifrågakomma.
Härefter utvecklade talaren sättet för odlingen i fråga, jordens preparering, gödsling, sådd, skötsel och upptagning, omkostnader och beräknad afkastving och vinst. Kamrer Möller förevisade derefter en del medförda redskap, nödvändiga till dylik odling och tackade särskildt för det intresse man visat genom begäran om föredragets hållande. Några landtbrukare tecknade sig för betleverans, trots afståndet till Visby.
För den sakkunnige och utmärkte talaren gaf sedermera grosshandl. Malmros på Ihre middag, hvartill några af traktens honoratiores jämväl voro bjudna.
Då väl ej någon af de föredraget åhörande ej insåg betodlingens välsignelse, tager er korrespondent sig friheten påpeka, det ivgalunda omöjligt vore att vid Liekershamn eller aunan närbelägen lämplig punkt iordnaingsställa en brygga, användbar för ångbåt. Från Klintehamn forslas på detta sätt betor till Visby för vidare transport, och utgiften för bryggan vore väl ej hela verlden, om sakkunnig person ledde arbetet.
Roma, 9 Mars.
Vid sockerfabriken råder icke nu samma rörliga lif, som under kampanjen. Så länge betmassan räckte, var det lif och rörelse ute; hela betmassegården vimlade af åkdon för att lasta betmassa, och körsvennerna nästan kifvades om hvem som först skulle fram och få lass, ett bevis på att betmassa är en bra utfodring för kreaturen. Men när betmassan nu är slut, är allt lugnt och stilla utanför fabriken. Träder man in i fabriken, hör man icke samma sus och dån som under kampanjen, blott skrapningar från de olika pannorna, hvilka arbetarne hålla på att göra rena till nästa kampanj. Sedan finna vi några man här och några man der, utplanterade i hela fabriken, skrapande eller gnidande på en maskindel eller dylikt, alltsammans till rengöring. I smedjeverkstaden råder samma lif som förut svarf- och borrmaskinerna äro jämt i rörelse, och släggans kraftiga slag dåna genom fabriken.
Ett mystiskt bref fick en arbetare här vid fabriken härom dagen emottaga, adresseradt till honom och innehållande beställningar på en hel hop ovärderliga saker såsom odugliga råttfällor, ett stycke räfsax, »hönskycklingar» och harar m. m. Brefvet var undertecknadt med ett ryskt namn; troligen lider afsändaren af någon sorts skrifklåda, som icke kan få utflöde på något annat sätt än genom sådana dumma bref.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Mars 1895
N:r 40