En person, hvilken i sommar berest norra delen af Gotland har berättat för Norrk. Tidning att på en egendom derstädes en skadeskjuten vildgås, hvars sår blifvit läkt, sällat sig till gårdens gäss och blifvit tam. Då gåsmarschen kommer, bildar vildgåsen arrisdregardet, och då de skola dricka väntar hon äfven till sist, ty de tama kamraterna vilja gerna drifva undan henne. Den vilda gåsen är lätt igenkänlig, ty hon har ett mera smidigt och elegant utseende än de tama kamraterna, som äro mera klumpiga till utseendet. Hon visar ingen håg att följa sina forna kamrater, då de höst och vår passera öfver hennes hufvud, men man har dock, för säkerhets skull, vingklippt heane något.
På Fårön påträffade vår resande en bagge med fyra horn, nämligen de två vanliga och två något mindre, som böja sig ned öfver öronen.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Oktober 1890
N:r 165