Instäldt bröllop. Häromdagen skulle ett ungt par från en sydlig socken knyta hymens band. Bröllopsdagen ver utsatt och vigseln skulle försiggå i sockenkyrkan. Den utsatta tiden kom och både prest och klockare hade infunnit sig på platsen. Socknens skolbarn, som äfven tått lof att sepå ståtes, stodo äfven samlade på kyrkogårdsplanen; då och då kastade de längtansfulla blickar utåt landsvägen, åt det håll der »brudstassen» väntades komma, men förgäfves. Ett par närvarande gummor, som äfven blefvo öfverväntades på brudparet, slogo omsider sina »kloka» hufvuden tillsammans och kommo då till det resultat att endera af kontrahenterna ångrat förbivdelsen och »slagit upp» hvilket således var orsaken till dröjsmålet. Omsider efter lång väntan fick man ändtligen reda på att bud aflemnats till prestgården af innehåll att bröllopet tillsvidare »blefve instäldt till följd af oförutsedda förhinder», hvilket bud dock icke förrän nu lyckades hinna fram till vederbörande. Tilläggas kan att det instälda bröllopet numera lär blifvit en verklighet.
Ovanligt för årstiden. Att s.k. bondbönor blomma i November månad får väl anses höra till ovanligheterna. Ett sådant förhållande har dock detta år inträffat i brefskrifvarens hemtrakt, på en gård, der man sgistlidne vår satte bönorna i sällskap med potatisen på en åker. Potatisen sköt upp ur jorden, växte och blef i vanlig tid upptagen, men bönorna syates icke ett spår af. Ägaren trodde att de till följd at den bårda torkan, förmultnat, hvarför han ej blef litet förvånad att nu på senhösten få se dem sticka upp ur jorden, och nu i denna månad blomma. Skördetiden torde dock komma att låta vänta på sig.
Fisket af strömming och torsk — de båda hufvudslagen om jag så får säga — har under det nu snart gångna året öfver bufvud taget lemnat något bättre fångstresultat, än hvad förlidet år var fallet, åtminstone på de flesta fiskeplatser. Enligt hvad eder meddelare är bekant har under loppet af sistförflutna veckan ej så obetydligt med stömming erhållits längs östra och sydöstra kusterna och åt de mera sydligt belägna fiskeplatserna har torsktångsten medels s. k. långref (torskanglar) varit rätt lönande i det att ända till två tjog erhållits på 100 refkrok. Det vanliga priset p den denna tid af året särdeles utmärkta Äsksort har varit 60 till 75 öre för (gammalt lispund ungefär) hvarje KR Oaktadt den goda tillgången på nämda fskslag, har dock en stor del af den fiskköpande allmänheten försett sig med sill, som från Norge inskeppas i långa banor. När skall väl Gotlands strömmingsfiske uppnå den ståndpunkt att det kan betraktas såsom en hufvudnäring för dess idkare?
Rapphönsen, ha på de senare åren ökat sig i ganska hög grad på södra landsbygden. Att vid en liten promenad å en sädesåker stöta upp 4—5 kullar af dessa vackra fåglar, hör ej till sällsyntheterna.
Beträffande tillgången hare kan deremot sägas att den är tämlige klen, Såsom något ovanligt kan nämnas att ett stort antal af detta skogens villebrå, som blifvit fäldt denna höst, varit förseddamed åtskilliga märken i öronen till teckenitt de antagligen i »barnaåren» varit i mennikors händer.
Störande uppträde. Söndagen 24 November hade Slite Blåbandsrening ett nykterhetsmöte i Baptistkapelle härstädes. Under föredraget uppkommo på ktaren fyra larmande berusada män. Genn deras högljudda prat och efterhärmningaaf talarens ord afbröto de föredraget. Dåesångkör uppstämde för tillfället inöfvad qvartstsång, afbröts äfven denna af de rusigas otidia skrål. Man försökte både med allvar och vänlighet afstyra ofoget, men förgäfves. Mötet hade tänkt diskutera en fråga: »Är krogrörelse å resp.
platser gagnelig, nödvändg eller behöflig för den enskildes, familjens :ller samhällets välbestånd?» — men behandingen af denna fråga kunde ej upptagas för rusiges hindrande uppträde. Frågans behardling blef ock genom detsamma öfverflödig: »ivad göres oss mera vittne bebof» om kroghaniteringen ? — Deras närvaro utöfvade ett pisamt intryck på de närvarande, ja, t. o. m.så, att qvinnor och barn bäfvade. Ändtliger aflägsnade de sig under råa ord och gräslia svordomar.
Af detta och dylikt tyges det, att om spritdryckerna fortfarande få ara tillgängliga för hvem som helst, så tordevi äfven i våra annars så fredliga landtkamuner behöfva anställa en respektabel polisår för att få pjuta hemfriden.
Af aktning för personliheter, som äro oskyldiga, hafva vi ej velat nangifva fridstörarne.
Slite Blåbandsstyrelse.
Gotlands Allehanda
Måndagen 2 December 1889
N:r 139