hade i förgår sitt årssammanträde, som var besökt af närmare femtio ledamöter och hvars förhandlingar för första gången leddes af militärbefälhafvaren öfverste v. Hohenhausen, Till nye ledamöter i gillet invaldes major Schartau, länsveterinär Nyblad, postmästare Vallander, löjtnant Primus Pettersson, underlöjnanterna Vickström, Elert, Lönngren, E. V. Sillén, Sylvan och Broander samt hr Nils Herlitz.
— Till v. ordförande omvaldes jägmästare Sylvan med landssekreterare Hambreus och öfverstelöjtnant Gahne såsom ersättare. Läroverksadjunkten doktor L. Kolmodin, major Törnqvist och kapten Lindström utsågos ånyo till sekreterare, skattmästare och rustmästare.
I styrelsen omvaldes vik. lektorn doktor O. Klintberg, kapten Hedenblad, bryggare Vedin, styckjunkare Visselgren och handlande G. Klintberg. Granskare blefvo major Kruse, kapten Ericsson och trafikschef Cederström med kapten Gardell till ersättare.
— Af granskarne tillstyrkt ansvarsfrihet för årets förvaltning beviljades styrelsen.
— Gillet biföll styrelsens förslag, att premierna för dödade rofdjur nästkommande år måtte fastställas till följande belopp: för räf kr. 2:50, för dufbök kr. 1:00, för sparfhök kr. 0:50 och för kråka kr. 0:10. Vidare medgafs åt styrelsen rätt att bestämma om sättet för och den behöriga kontrollen öfver premiernas utbetalande.
— Styrelsens förslag att täflingen om gillets medalj måtte vid nästkommande års prisskjutning försiggå enligt nuvarande föreskrifter antogs af gillet.
— Gillet hade i skrifvelse till magistraten anhållit om utfärdande af ett vitesförbund af tjugufem kronor, förutom det j lag stsdgade, mot all skada och ohägn &å gillets paviljong, skjutbana och öfriga tillhörigheter vid skjutbånan utanför Österport, hvarjämte gillet utfäst en belöning af tio kronor för i bevis ledd angifvelse om dylik åverkan. Till svar härå hade magistraten meddelat, att gillets skrifvelse ej kunnat föranleda till någon magistratens åtgärd, enär allmänna strafflagen innehöll ansvarsbestämmelser för dylika förbrytelser, hvilka för öfrigt ej hörde under allmänt åtal.
— Till k. m:ts befallningshafvande hade inkommit följande skrifvelse från riksantiqvarien:
I ett till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien at kungl. arkitekten E. V. Langlet och löjtnant E. Fahnebjelm inlemnadt förslag rörande åtgärder för bevarande af Visby stadsmur uppgifves, att en del af muren blifvit mycket illa skadad genom förlupna kulor; afskjutna vid de tillfällen, då jägaregillets skjutbana användes, och att för återställande af denna murdel ett anslag vore nödvändigt. Då skjutbanan sålunda medför undergång för en del af stadsmuren, hvilken såsom fornlemning är genom gällande lag fridlyst, får jag å ämbetets vägnar anhälla, att Ni ville förbjuda begagnande af skjutbanan, intill dess mellan densamma och stadsmuren en ny mur blifvit uppförd, som kan uppfånga de förlupna kulorna, hvilken nya mur ej får uppföras så nära den gamla stadsmuren, att denne derigenom bortskymmes eller göres otillgänglig.
Gillets styrelse hade i frågan uttalat såsom sin åsigt, att någon åtgärd från gillets sida för beredande af skydd åt stadsmuren ej vore behöflig, alldenstund numera, sedan jerntaflyr anskaffats, den skada, som genom förlupna kulors anslag mot stadsmuren kan orsakas, är ingen eller så ringa, att den i intet afseende kan medföra murens förstöring, och dessutom gillet inom den närmaste framtiden torde få förlägga sin skjutbana på annat ställe, emedan den nuvarande skjutbanan icke har tillräcklig längd för att medgifva skjutning på 800 fots afstånd, hvilket är det vid de allmänna skjutningarna om statens pris föreskrifna.
I frågan uppstod en kort öfverläggning, som öppnades af
hr Hambræus, hvilken önskade upplysning om huru gillets rätt att begagna banan tillkommit, hvarom väl någon urkund skulle finnas, Ansåg det vara otänkbart att någon vämnvärd skada å muren åstadkommits af de små blyprojektiler, som begagnades, hvarför gillet ej borde medgifva, att muren skadats. Om någon skada verkligen förefunnes, så hade den troligen föröfvats af personer, hvilka i muren letat efter blyet. Det vore skäl att påpeka detta i gillets yttrande öfver skrifvelsen.
hr ordföranden instämde med den föregående talaren.
major Törnquist upplyste, att gillet mot en årlig afgift af 29 kronor af staden förbyr lägenheten för skjutbanan.
hr Hambræus föreslog att gillet i sitt svar borde omnämna just denna omständighet.
Gillet beslöt att i enlighet med styrelsens och hr Hambræus’ framställning besvara riksantiqvariens skrifvelse.
— Ordföranden upplyste, att den vid föregående sammanträde valda komitén, som fått i uppdrag att afgifva förslag till en omarbetning af gillets stadgar, ej kunnat fullgöra sitt arbete dels på grund af general v. Vegesacks afflyttning från orten och dels på grund af hinder för tvänne komitéledamöter. Komitén består af doktor Kolmodin, jägmästare Sylvan, kapten Hedenblad och landssekreterare Hambræus.
Efter general v. Vegesack invaldes i komitén öfverste v. Hohenhausen, hvilken uttalade den förhoppning, att komitén under innevarande vinter skulle hinna afsluta sitt arbete.
— Gillet beslöt på förslag af major Törnquist, att årsberättelsen och en förteckning på gillets samtlige ledamöter skulle tryckas.
— På förslag af major Törnquist valde gillet öfverste v. Hohenhausen till hedersledamot.
— Till ceremonimästare utsåg ordfö randen underlöjtnant N. Söderberg.
— Efter sammanträdets slut samladesgilleledamöterna vid framsatta bålar, hvarefter gemensam sexa intogs.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 December 1884
N:r 97.