Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Tjufuads- och förfalskningsbrott. Med häktade f. artilleristen August Teodor Söderberg samt med f, artilleristen Jakob Niklas Lingstedt och ynglingen Johan Fredrik Blomberg hölls i förgår ransakning å länsfängelset. De tilltalade vidböllo sina förut afgifoa bekännelser. Efter enskild öfverläggning dömde rätten ynglingen Blomberg att för snatteri böta 25 kronor samt förklarade, att Lingstedt ej kunde fällas till ansvar för förfalskningsbrott, hvaremot Söderderberg förklarades skyldig till förfalskningsbrott och stöld, men enär en del af stölderna begåtts i norra häradet, hänvisades målet till norra häradsrätten.

Södra häradsrätten.
För åverkan af fem poppelträd och en ek å lägenheten Hundlund under Visby kungsladugård hade kronolänsman J. Smedberg instämt enkan Sofia Lindbom, som genmälde, att ej hon sjelf utan hennes båda söner (omkring 15 år gamla) afverkat dessa träd, som användts till eldning under den kalla vintera. Det är arrendatorns skyldighet att hålla oss med ved, men det har han ej gjort, och vi kuude väl ej frysa ihjäl sade hon. Målet uppsköts för att få sönerna hörda, Svaranden älades att vid 25 kronors vite komma tillstädes.

Ofarbara vägar. Kronolänsman J. Smedberg hade instämt skolläraren N. P. Sahlsten i Stenkumla, emedan denne, hvilken är föreståndare för Gardrungs och Ansarfve snöskottningsploglag, uraktlåtit att 20 sistl. april, då vägen redan på morgonen var alldeles igevyrad och ofarbar, genast uppbåda manskap för snöskottning m. m. Svaranden, som erkände försummelsen, fäldes till 10 kronors böter.
— För en dylik fäldes hemmansegaren Niklas Hallberg, Qvie i Vall, att böta 10 kronor.

För ärekränkning var Elias Guastafsou i Burs instämd af Johan Beckman, en förut i målsannalerna ofta omnämd och förut här på Gotland vida beryktad person. Beckman, som nu är intagen i Burs sockens fattigstuga, skulle hafva beklagat sig för nämde Gustafson, emedan han ej erhållit tillräckligt med ved, hvarvid G. skulle hafva hotat och filt ärekränkande yttranden om Beckman. Målet blef uppskjutet.

Barnuppfostringsmål. Ogifta Maria Hägg yrkade barnuppfostringsbidrag af arrendatorn Alfred Pettersson, Östres i Alfva. Denne sade sig emellertid vara oskyldig, hvarför målet uppsköts.
— Hemmansegaren Oskar Bodin, Suderbys i. Atlingbo, var instämd af sin forna hushållerska, ogitta Auna Stenström, Lickvidei Atlingbo. Bodin nekade oaktadt både flickan och hennes fader framhöllo hans skuld. Ett vittne intygade, att Bodin en gång kallat barnet för sin son. Bodin förklarade sig villig att aflägga ed på sin oskuld. Rätten ådömde Bodin edgång till första höstsammanträdet, då Bodin vid 20 kronors vite skulle komma tillstädes och förete intyg, att han 6 veckor före edgångsdagen och sedan så ofta det påkallats infunnit sig hos sin själasörjare för att erhålla undervisning om edens vigt och värde såmt vådan af mened, hvarjämte han skulle vara försedd med intyg om fräjd och kristendomskunskap.

Konkursansökan. Lars Tomasson, Alands Ae yrkade Jakob Niklas Petterssons, Rodarfve i Hogrän, försättande i konkurs, enär Pettersson, som var skyldig Tomasson 200 kronor, skulle hafva sålt all sin egendom. Sedan båda parterna yttrat sig i saken, ogillade rätten käromålet, enär käranden gent mot svarandens bestridande ej kunnat visa att Pettersson gjort sig skyldig till svekligt förfarande eller handlat till kärandens förfång.

Angående återställande af åtskilliga persedlar hade 81-årige Lars Johansson, Uddvide i Gerum, instämt sin son Tomas Larsson i Ejsta under yrkande, att Larsson måtte fällas till ansvar för egenmäktigt innehållande af annans egendom. Den gamle, som förut bott hos sonen, sade sig hafva blifvit bortkörd från hans hem, hvarvid han ej fått medtaga en del af sina saker; flere gånger hade han återfodrat dem, då sonen engång skulle hafva tagit honom i kragen och utkastat fadren. Sonen nekade först till allt, men erkände slutligen, att han innehade en del af fadrens egendom. Utslag meddelas 7 Juni.

Redovisninfsmål. Johan Olsson, Levide i Eskelhem, hade såsom syssloman i kapten A. P. Vallins konkurs instämt nämdeman Johan Engström och skollärare P. G. Petterson, båda i Eskelhem, emedan dessa såsom administratorer af Valling bo ej skulle hafva lemnat någon skriftlig redovisning. Petterson var at sjukdom hindrad att närvara och Engström svarade, att en del af för en auktion influtna pengar funnits hos honom men nu voro utlånade samt att det vore Petterson, som haft redovisningen om hand. Uppskof meddelades.

Olagligt bortkörd ur hemmansegaren Olof Hederstedts, Mölner i Väte, tjenst ansåg sig arbetaren Fredrik Endrell i Klinte hafva blifvit, hvarför han fordrade ersättning med 135 kronor at Hederstedt. Utslag 7 Juni.

Förlikning parter emellan är sällsynt nog. Ett mål angående bortförande af lösegendom mellan Anna Larsson, Robbenartva i Garda, och hennes svåger Karl Larsson, Sunnankyrka i Lau, blet dock förlikt, enär svaranden var villig att lemna sin svägerska ersättning.

Om utsådd gröda å ett hemman tvistade Sakarias Sakrisson, Sibjens i Vamlingbo, och hemmansegaren Johan Olsson, Vamlingbo; parterna hade haft hemmanet på hälftenbruk. Utslag 7 Juni.

Å kyrkovärden Lars Olsson, Gräne i Väte, yrkade Lars Larsson, Rovalds i Väte, ansvar, emedan Olsson skulle hatva öfverfallit honom med skällsord, spottat honom i ansigtet och med knuten nätve tilldelat honom slag på ögat. Två vittnen intygade, att Olsson kallat Larsson spisgris och lus samt spottat honom i ansigtet äfvensom att Olsson skuffat och slagit Larsson. Båda parterna ville förlikning men Larssons anspråk, omkring 80 kronor, ansåg Olsson för höga, hvadan ingen förlikning blef af. Utslag 7 Juni.

Återvinning åt konkursbo. J. Smitti Löjsta hade såsom syssloman i G. V. Stenströms konkurs instämt Johan Persson, Mattis i När; under yrkande, att Persson måtte åläggas betala till konkursboet 2,000 kronor, som han erhållit af Per Paulson, Smiss, mot en af Paulson utfärdad förbindelse å nämda belopp, hvilken törbindelse Paulson utgifvit vid köp af Stenström tillhörige 3/8 mantal Smiss, emedan Persson ej kunde uppgifva på hvad sätt han blifvit innehatvare af nämda revers. Persson sade sig af en för honom obekant person hatva tillöst sig nämda förbindelse och derför betalat 1,500 kronor; vidare medgaf han, att hau, oaktadt han för Stenströms räkning inlöst en skuldförbindelse & 300 kronor, likväl ej bevakat denna fordran i Stenströms konkurs. Paulson sade sig ej hafva kännedom om huru reversen kominit i Perssons händer, hvilken utsago kärandeombudet förklarade vara oriktig, hvarjämte ombudet ansåg Paulson farit med tvetalan, hvarför han yrkade, att Paulson måtte hänvisass till sin själasörjare för undervisnings erhållande. Sedan yttrande i målet 7 Juni afgifvits, skola vi närmare redogöra för det märkliga målet.

K. F. Stenmans, Siggarfve i Eskelhem, försättande i konkurs yrkades af sakföraren Stenmark. Stenman var ej närvarande. Målet uppsköts.

Angående klander af förvaltning och redovisning hade häradsdomaren Berggren m. fl. instämt sysslomannen i Josef Nymans, Bandelunda i Burs konkurs, kronolänsman Svallingson. Yttrande 7 Juni.

Vådaed aflades at infanteristen nr 105 Ludvig Nilsson, Rovide i Eskelhem, öfver en hos honom timad eldsvåda, hvarvid ett kronans gevär delvis blifvit förstördt.

Om några byteshandlingar tvistade hemmansegarne Göran Jakobsou, Gläfves i Burs, och Johan Henrikson dersammastädes. Parterna hade tämligen oklart för sig hvilka byteshandlingar de åsyftade.

För oloflig bränvinsförsäljning var handlanden. Johan Bokström i Hemse instämd af allmänna åklagaren. Svaranden nekade: Ett vittne intygade, att han bekommit bränvin af svaranden samt att han, ehuru han ej direkt fick betala det, dock vore fullt öfvertygad, att de ull Bokstrom viveriemuade pengarne voro betalning för bränvinet. Vidare nämåe vittnet, att det i bröderna Bokströms handelsbod såldes s. k: polityrsprit dock ej ucan att en bit gnmmilacka lades i spriten; vid ett dylikt köp hade vittnet hört en köpare yttra: «det är för rasande att man skall behöfva lägga i sådant der»; vittnet omnämde äfven, att Bokström vid ett föregående rättegångstillfälle hotat vittnet med att få läsa för presten och sagt, att han ej fruktade så mycket för de andra vittnena. Utslag faller 7 Juni.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 Maj 1881
N:r 40

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *