Med f. fältmusikanten Karl Johan Fedder, hvilken 16 dennes häktades såsom misstänkt för stöld af en silfvergaffel, hölls i förgår å länsfängelset förnyad ransakning. Den poliskonstapel, som anhöll Fedder och bad honom medfölja till vaktkontoret, hördes såsom vittne och berättade, att Fedder sagt sig ej kunna förstå hvad stadsfiskalen ville honom; under vägen till vaktkontoret sporde Fedder, om det. var fråga om silfvergaffeln, hvilken han sade sig hafva hittat på ett uppgifvet ställe.
Då konstapeln derpå frågade; hvarför Fedder ej anmält för polisen, att han hittat gaffeln, svarade F., att han ansåg sig ej behöfva anmila det. Fedder yrkade ansvar å dåvarande t. f. stadsfiskalen för olaga häktning, å poliskonstapeln Nilsson, hvilken skulle hafva misshandlat honom, och å målsegaren, fröken Löfvenberg, hvilken såsom hafvande fört tvetalan han ansåg böra förklaras sin talan förlustig. Åklagaren yrkade antingen ansvar å Fedder för stöld eller, om domstolen ej ansåge sig kunna döma honom skyldig härtill, att Fedder måtte fällas till straff, derför att han innehaft silfvergaffeln utan att kunna visa laga åtkomst. Målet öfverlemnades derpå såväl af åklagaren och målsegaren som af Fedder till domstolens pröfning. Efter euskild öfverläggning afkuunade rätten det utslag, att Fedder mot sitt enständiga nekande ej kunde dömas till ansvar för stöld, men då styrkt blifvit, att han innehaft gaffeln utan att kunna förete laga åtkomst, dömdes han, som förut tvänne gånger varit straffad för stöld, till tio månaders straffarbete och fem års förlust af medborgerligt förtroende utöfver strafftiden.
Fedder, som under tårar åhörde sin dom, är född 1834 i Visby, tjenstgjorde från 12:te till 36:te ”året såsom fältmusikant, hvarefter han försörjt sig med tillfälligt arbete. F. gifte sig 1859 och har nå tre barn. Åren 1869 och 1874 har han straffats för stöld.
Fedder har sedan i fängelset erkänt, att han begått den ifrågavarande stölden.
Med den vildsinte f. straffången Vilhelm Petter Engström, som 14 deunes uppförde sig på ett våldsamt och rått sätt inför domstolen, hölls i förgår å länsfängelset ransakning. Tvänne vittnen intygade, att Eugström med grofva smädelser utfarit mot en af rättens medlemmar, hvilken han äfven hotade att »klämma till»; att E. på ett oskickligt sätt uppträdt mot domstolen i dess helhet och att E. med knuten hand och höjd fot samt i råa ordalag hotat att märka vid rätten uppvaktande stadsfiskalen samt slutligen att E. tilldelat en i tjenstutöfning stadd stadsbetjent ett slag i ansigtet. Engström erkände vittnesmålens riktighet. Han sade sig hafva handlat af öfverilning, upprörd som han varfgaf det honom ådömda straffet, då han visste sig vara oskyldig. Han föreföll ödmjuk och ångerfull samt utbrast flere gånger i gråt. Med en poliskonstapel på hvar sin sida samt fängelsevaktmästaren och en beväpnad fångknekt bakom : sig (hvarförutom äfven tvänne andra poliskonstaplar voro närvarande) fann han denna gång för godt att iakttaga fallkomlig stillhet. Rättens ordförande riktade några varnande och tröstande ord till den fångne, som sade sig hafva förlorat allt hopp för framtiden. Efter enskild öfverläggning förklarade rätten Engström vara skyldig till ausvar för vanvördigt beteende inför domstolen, för att han burit våld på en tjenstgörande stadsbetjent och för att han utfarit i hotelser och oqvädinsord mot stadsfiskalen; angående hans hotelser och smädelser mot en af rättens ledamöter hade Svea hofrätt att afkunna dom, hvadan målet hänsköts till hofrättens behandling. Engström förklarade sig nöjd.
Hemmansegaren A. Svenson från Tocketorp i Kalmar län, hvilken icke blott förledt utan jämväl biträdt sina myndlingar, tvänne bröder, vid föröfvandet af flere stölder, har nyligen häktats.
Till tre månaders fängelse har Göta hofrätt dömt herr Ridderhjerta i Halmstad, emedan han inför rådhusrätten derstädes beskylt landshöfding Leijonancker för falsk edgång och kammarherre Kuylenstjerna för att hafva tillskyndat ett bolag ekonomiska fördelar på bedrägligt sätt. Rådhusrättens dom lydde på 5 månader.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 April 1880
N:r 35