Födda, döda och vigda i Visby.

Födda:
Skomakaren Olof Thomssons dotter, f. skoll. Alfr. Laur. Stenboms son, gelbgjutaren Hj. Ax. Alb. Eklunds son.

Döda:
Enkan Hedvig Elisabeth Sofia Hesselberg, 61 år, 3 mån., 7 dager ; flickan Valborg Dillman, 12 år, 4 mån., 18 dagar; målaren Frans Eug. Lundgren, 51 år 9 mån., 16 dagar.

Vigda:
Skräddaren Johan Oskar Nordin och Ida Mathilda Johansson.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 April 1888
N:r 30

Fastighets- och inkomstbevillningen i Gotlands län för år 1887.

Då det af Statskontoret nyligen upprättade generalsammandrag öfver 1887 års bevillning af fast egendom samt af inkomst denna gång torde erbjuda ett met än vanligt intresse, enär som bekant ny fastighetstaxering under förlidet år ägde rum, meddelas här några nr ofvanuamda sammandrag hämtade uppgifter, hvarvid tillika en och annan jämförelse anställes med förhållandet noder nået föregående år.
Hela det uppskattade värdet af Hetlands jordbruksfastigheter, för hvilka bevillning skolat under innevarande år erläggas, belöpte sig till 32,187,800 kronor efter att sedan näst föregående år huf va minskats med 1,708,700 kronor. Värdet å annan fastighet uppgick samtidigt till 9,107,500 kr., nyfiket deromot utvisar en ökning af 31,700 er. Den uppskattade inkomsten utgjorde: af kapiral 149 831 kr., af allmän tjenst eller pension 760,099 kr., at enskild tjenst eller pension 230,625 kr. samt af rörelse, yrke m. m. 1,098,794 kr., eller tillsammans 2,239,349 kr., hvaraf efter vederbörliga utdrag enligt § 11 i bevillningsförordningen återstod ett beskattningsbart inkomstbelopp af 1,753,649 kr., som med 28,519 kr. understiger summan för år 1886.
Relativt taget, eller i procent af det näst föregående årets siffror, utvisade ofvannämda minskningar och ökning efterföljande tal, hvarvid jämväl anföras motsvarande för riket i dess helhet. Ökningen betecknas med plus (+) och minskningen med inletts (—).
Gotland Hela riket
Jordbruksfastighet — 5,0 proc. — 3,7 proc.
Aanan fastighet + 0,3 proc. + 3,8 proc.
All fastighet — 3,9 proc. — 1,0 proc.
Inkomst — 1,6 proc. – 0,4 proc.
Den debiterade bevillningen, som naturligtvis ökats eller minskats i samma proportion som fastighetsvärdena och den beskattningsbara inkomsten, uppgick för Gotlands län till saramanlagdt 31,747 kr., hvarat 9,656 kr. för jordbruksfastighet, 4,554 kr. för annan fastighet och 17,537 kr. för inkomst al kapital eller arbete. I förhållande till hela bevillningssumman utgjorde hvartdera slaget af bevillning följande procenttal, så väl för Gotland som för hela riket:
Bevillning Gotland Hela riket
för jordbruksfastighet 31 proc. 17 proc.
för annan fastighet 14 proc. 17 proc.
för inkomst 55 proc. 66 proc.
Af länets hela bevillning korn icke långt ifrån hälften, nämligen 14,820 kr., ensamt på Visby stad, och af detta belopp ut gjorde ej mindre ön 11,960 kr. bevillning för inkomet.
Det uppskattade värdet å fast egendom, för hvilken bevillning icke erlägges, utgör i Gotlande län 4,505,700 kr., deraf för 1,474,700 kr. tillhörande staten och för 3,031,000 kr. tillhörande kommuner, menigheter m. fl.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 April 1888
N:r 30

Dödsfall. Lars

Att vår älskade son Lars, född i Visby den 18 Sept. 1860, stilla afled i New-York den 13 Mars 1888, varder härmed slägt och vänner tillkännagifvet.
Lina Norrby.
W:m Norrby.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 April 1888
N:r 30

De borgenärer i handlandena

Emil Gerles och J. P. Åbergs samt konsuln och riddaren Carl L. Ekmans konkurser, mot hvilkas bevakningar anmärkningar blifvit framstälda, erinras, att sammanträden för förlikning af tvistefrågorna hållas å rådhuset härstädes i de två föret nämda konkurserna kl. 1/2 12 och 1/2 1 Onsdagen den 18 samt i den sistnämde kl. 11 f. m. Torsdagen den 19 i denna månad.
Visby den 11 April 1888.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 April 1888
N:r 30

Borgenärerna i tegelbruksegaren

Paul Johanssons å Mulde i Fröjel konkurs varda härigenom kallade att sammanträda å stadshotellet i Visby onsdagen den 25:te innevarande månad klockan 12 på dagen för att besluta om underhåll åt gäldenären och öfver andra frågor, som röra förvaltningen af konkursboet.
Stånga den 3 April 1888.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 April 1888
N:r 30

Aflidne stadsgevaldigern

O. N. Hallgrens borgenärer kallas härmed att onsdagen den 18:de innevarande April kl. 12 sammankomma på handlanden F. G. Sandelins kontor, för att erhålla redovisning för konkursboets förvaltning och granska uppgjordt utdelningsförslag. Upplysningsvis bör nämnas att afträdda tillgångarna icke förslå till godtgörelse åt förmånsrättsegande borgenärer.
Visby den 3 April 1888.
Rättens Ombudsman.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 April 1888
N:r 30

Visbykretsens läraremöte

i lördags var besökt af ett trettiotal lärare och lärarinnor. Mötet öppnades af ordföranden, skoll. Dahlström från Follingbo, som helsade de närvarande välkomna.
Skoll. Bendelin från Veskinde höll derpå lektion öfver insekterna, hvarvid han som åskådningsmateriel förevisade ett exemplar af ekoxen (Lucaurs cervua). Efter lektionen hölls diskussion öfver densamma, hvaraf i allmänhet framgick, att man funnit den god för sin åskådlighet och reda. Ordet begärdes dervid föret af skolförest. Ljungberg, som ansåg lämpligt att vid dylik undervisning använda förstoringsglas, på det barnen må få ögonen öppnade för sdet oändligt lilla, som är oändligt storts. Läraren bör ej föredraga allt för mycket, utan leda barnen till sjelfverksamhet. Ansåg att djurskyddet äfven gentemot dessa lägre djur bör vid lektionen framhållas. Barnen böra göras uppmärksamma på att dessa små insekter ej äro några automater, utan varelser, som äga känsla, vilja, medvetande; med ett ord: själslif, ehuru ringa ntvecktadt. Fatta barnen detta, så böra de inse det grymma uti att misshandla dessa små varelser.
Pastor Sjögren ansåg det ej lämpligt att med barnen tala om ett ejälslif hos djuren, emedan detta kunde misstydas. Man bör hålla på att de ha instinkt, men derför böra de ej misshandlas. Tackade lektiousgifvaren för sin del för den hållna lektionen, som särskildt tilltalat honom. I diskussionen deltogo vidare: skoll. Hammarström, Bendielin, Dahlström samt fröknarna Lundberg från Visby och Velander från Vestsrhejde.
Skoll. Johansson från Lummelunda höll derefter lektion öfver metersystemet, behandlande dervid ytmåttet. I den derpå förda diskussionen deltogo skolföreständaren Ljungberg, skoll. Ljungberg, Bendelin och fröken Engbom från Fridhem, dervid alla enades om, att lektionsgifvaren på ett rätt sätt löst sin uppgift.
Härefter behandlades den vid förra mötet uppstälda frågan: »Huru vinna färdighet i rättskrifning?» Frågan inleddes af ordf., som framhöll hvilka svårigheter detta ämne hade i folkskolan att bekämpa. Skolförest. Ljungberg ansåg att regler ej voro tillräckliga. Ville grunda rättskrifningen på åskådning; förordade derför afskrifning dels efter bok, dels efter diktamen. Rättandet af felen ansåg han böra ske på så sätt, att de orätt skrifna orden nppskrifvas på svarta taflan och barnen få sedan skriftligen rätta dessa. Fröken Engbom ville ock grunda rättskrifning på åskådning. »Ögat ser förr felet, än förståndet säger oss det». Gillade ej sättet att uppskrifva de orätt etafvade orden på taftan, utan ansåg lämpligare att barnen sjelfva korrigera efter bok. Framhöll förtjensterna hos den nya metoden. Fröken Velander gillade ej heller sättet att uppskrifva de orätt stafvade orden. Ansåg regler nödvändiga för att barnen ej skola glömma unr orden stafvas. Ansåg vidare att barnen böra tänka efter hvarför orden stafvas så eller så och ej lära sig stafva endast af mekanisk öfning. Skull. Bendelin ville ej ha regler; instämde med Ljungberg. Ansåg att barnen lärde sig stafva bättre efter den gamla metoden än efter den nya. Hr Hammarström förordade små korta regler. Framhöll det olämpliga uti att olika läroboksförfattare stafva så olika, särskildt gälda detta ä-ljudet. I diskussionen deltogo vidare ordf. samt fröknarna Sundahl och Lundberg, hvilka yttrade sig i samma riktning som hr Ljungberg.
Nästa möte skall hållas i Visby, hvarvid hr Johansson håller lektion öfver läseboksstycket »Värmland» och fröken Lundberg öfver textorden till 4:de budet i katekesen. Öfverläggningsämne: Barnens ambition.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 April 1888
N:r 29

Visby Bollklubb

hade igår sitt första ordinarie sammanträde för året, hvarvid hufvndsaksakligen företogos val: som ordf. gvarstår tillsvidare förre ordf. handl. Selim Schenholm, till vice ordf. omvaldes bokh. John Hellgren, till sekreterare omvaldes likaledes bokh. A. Lundberg och till skattmästare nyvaldes bokh. Otto Svahn. Till revisorer utsågos bokhållarna John Andersson och Alb. Ekström.
Klubben beslöt att sälja sin teater

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 April 1888
N:r 29

Stadens revisorer

mottogo i dag af rådhusrätten räkenskaperna för det gångna året. Revisionen åtogo de sig halva verketäld till Onsdagen 30 Maj.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 April 1888
N:r 29

Sofia

anlände efter flera timmars arbete i isen hit till Visby i går afton kl. 1/2 6, efter att dock posten redan på lördagen vid 3 tiden på e. m. ilandkommit vid Klinte, der ångaren måste söka hamn, då isen och den svåra stormen gjorde det omöjligt att nå Visby.
Som vi i fredagsnumret omtalade afgick Sofia härifrån på fredags morgonen kl. 4 och var synlig härifrån bortåt 4 timmar forcerande isen. Vid 1/2 1-tiden nåddes isbandet utanför Kåreholm, som ännu ligger lika bredt och starkt, och post ntvealades på e. m. hvarpå ångaren åter afgick. Vädret var redan då svårt och isen gjorde det omöjligt att hålla kars på Visby. På lördagsmorgonen iakttogs Sofia härifrån en stund, hvarpå man såg den ånga söderut, hvarefter den, som sagdt, lyckades inkomma till Klintebamn. Posten, som af det svåra yrvädret på lördags gväll hindrades att komma längre än till Stenkumla, anlände bit landvägen föret på söndags morgonen kl. 1/2 9.
Sofia lär komma att afgå härifrån tidigt i morgon bittida.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 April 1888
N:r 29