Från landsbygden.

Rone, 23 September.
Utskänkningsfrågan härstädes, som af vissa personer gjorts så vigtig för denna kommun att klagan förts ända till k. m:t öfver landshöfdingeembetets beslut om dess upphörande 1 Nov. är nu afgjord. K. m:t har icke funnit skäl ändra sin befallningshafvandes beslut.

Många förrättningar hade v. pastorn härstädes i går. Två gudstjenster, två söndagsskolor, barndop, vigsel, missionsbön eller andligt föredrag och till sist i sena qvällen ynglingaföreningsmöte i skolan.

En båt, hvari befunnosig två personer, seglade omkring en dag i förra veckan härutanför.
Lyckligtvis kom en annan båt snart till hjelp, annars hade döden varit så godt som gifven.
Orsaken var att seglen voro för hårt skotade i de kastbyar som samma dag blåste.

En oxe förlorade en landtbrukare helt pe ligt i förra veckan. Han hade arbetat dagen förut, men låg död på betesfältet morgonen derpå. Veterinär har dock förklarat sjukdomen ej smittosam. Oxen var ej försäkrad.

En hemsk historia berättas från Eke om en minderårig flicka, 14 år, hvilken lär befinna sig i hafvande tillstånd.

Andra klöfverskörden lemnade god och riklig afkastning, likaså tyckes äfven potatisen göra, ehuru den nog äro mer eller mindre skadad af röta.

Försöksfältet vid Davide skördades i förra veckan och många ha förvånats öfver den rikliga, kärniga och vackra gröda, som der vuxit på myrmark.

Södra Gotland, 21 Sept.
Sjöfynd. En fiskare i Hamra, som häromdagen höll på med torskfiske, hittade i öppna sjön flere sönderslitna strömminggarn öfverfalla med fisk, som dock nu var så förskämd, att det var svårt få den bergad för den elaka stankens skull. Garnen och »klabbarne» äro försedda med bomärken. Det tyckes som de tillhört en »drifraij», hvilken blifvit af ångbåt afskuren.

Sen rågsådd blir det för en del på orten, som ännu icke kunnat så sin råg i brist på regn, och den som är sådd ser mindre lofvande ut.

Fiskbrist måste vara rådande i vissa delar af landet att döma af de många »Nådergutskjutsar», som dagligen besöka våra stränder för att förskaffa sig torsk, af hvilken fisksort de sista dagarnes fångst varit mindre gifvande. Fiskhandlare kuuna vissa dagar räknas itjogtal. Strömming fås ej.

Fåren torde i år vid den blifvande »lamsamlingen» 2 Okt. komma till ett ganska högt pris, emedan en företagsam bonde här i trakten hela sommaren gjort en mängd uppköp af får (äfvensom af nöt), hvilka han fört till Stockholm, Han har betalat jämförelsevis bra.

Potatisupptagningen på söder har börjat och torde instundande vecka blifva allmän. Det tros blifva rik skörd, men en del är dock skadad af torrröta.

En rättegång mellan finske skonerten Kuopios befälhafvare kapten A. V. Jansson å ena sidan och lotsförmannen L. G. Holmberg Faludden i Öja, hemmansägaren N. L. Olsson Nore i Vamlingbo och Karl Jacobsson Vestergårda i Sundre å andra, är börjad, i det att den förre af de senare är iostämd tillrådstufvurätten i Visby för utfående af bergarelön för ofvannämde skonert, hvilken som bekant kantrade utanför Hoburg natten mellan 30 och 31 sistlidne Juli. Sökandena, som påstå sig hafva hittat och bogserat fartyget in i Vändborgvik, der de förankrat detsamma samt bergat i land en del af riggen, hafva som ersättning derför begärt 1200 kr., men kapten J. anser sig sjelf som hittare och bergare, emedan hans fartyg 12 Augusti i svår storm och hård sjö kom, obemannad: med kölen i vädret, drifvande mot stranden, der han sjelf var närvarande och var den förste som grep i spillrorna, som slogos iland. Några Sundrebor lära hafva hittat fartyget 4 Aug., och som de icke kunde sköta en sådan affär, lemnade de ofvannämde personer, samt Jacob Pettersson Sallmunds i Hamra, allt i händer. Derefter bogserades med tillhjelp af vind och ström skonerten in under Lillgrund, der han qvarlåg till 12 Aug. Ryktet förmäler att förtöjningen sagde dag kapats, hvilket påstående kapten J. tror sig med vittnen kunna bestyrka, I stämningen sägs, att de hittat fartyget 4 Aug. och bogserat in det i Vändburgsvik 12 Aug. under svår lifsfara.
Kapten J. lär hafva sökt genstämning. Ortens befolkning motser utgången med intresse. En del af lasten har forslats till Burgsvik.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 September 1889
N:r 109

Vid Gotlands folkhögskola

är för nästa läsår till andre lärare antagen fil. kand. Herman Lundgren från Vamlingbo.

Gotlands Allehanda
Måndagen 23 September 1889
N:r 109

Från landsbygden.

Kräklingbo, 12 Sept.
Stortorgdagen å Ekeskogsrum sistl. gårdag var besökt af en ovanlig stor folkmassa och tillförseln, i synnerhet af nötboskap, var ej obetydlig. Omsättningen af torgförda djur gick raskt undan och välfödda oxar såldes, isynnerhet till slagtare och kreaturshandlare, för pris varierande emellan 135 och 100 kr. st., kor emellan 75 och 50 kr. st.
Allmogen, som i allmänhet i dessa trakter är hygglig och stillsam, uppförde sig utmärkt, ehuru tillgången på öl var riklig. Inga oordningar förekommo. Några ungdomar togo sig en liten svängom efter musiken från ett positiv. Väderleken var den allra härligaste.

Vamlingbo, 12 Sept.
Kornskörden kan nu i allmänhet sägas vara afslutad härstädes och landtmännens göra är nu att få inberga densamma under tak, torrt och i godt tillstånd, som det nu är till följd af den utmärkta väderlek som varit rådande under skördetiden. Skörderesultaten, ja derom är ännu föga att säga, men så mycket torde vara säkert, att desamma hvad både qvantitet och qvalitet beträffar, komma att understiga fjorårets. Några stående pris å spanmål ha här ännu icke hörts af, tyspanmålshandeln är blott delvis börjad, om jag så tår säga, på hamnarne.
Till följd af den torra väderleken har hvetesådden heller icke kunnat företagas, och mångenstädes klagas öfver brist på vatten åt både folk och kreatur.
Rågbrodden, som öfverallt ser treflig och frodig ut, väntar också på våtväder, om den skall få önskad framgång.

Torskfisket, som under de vackra och lugna dagarna bedrifvits med ifver & kusterna, har krönts med tämligen god framgång, så att ända till omkring 20 tjog ha fångats medels eg. k. krokfiske för dagen och det TR vackra fångster, då varan, såsom nu är fallet, är af den utmärktaste Peers Öfriga fisken af strömming o. d. ha défemot, under föregående vecka, lemnat vida sämre resultat. I allmänhet röner såväl torsk som strömming liflig afsättning i trakten,

I sken kommo härom dagen tvänne par dragare för ett tröskverk vid en gård i socknen, dervid tröskverket blef mycket illa ramponeradt. Ett par minderåriga barn, som sutto på bommen och körde, undsluppo lyckligtvis med blotta förskräckelsen.
I dag på morgonen har termometern nedgått till 8 grader. Detta tyder på höstens annalkande.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 September 1889
N:r 105

Jemlikt 4 § i lagen

angående handelsregister, firma och prokura, den 13 Juli 1887, kungöres att i handelsregistrets afdelning för enskilde närings idkare och handelsbolag denna dag intagits anmälan
af Lars Odman att han ämnar i Fide socken öppna handelsrörelse under firma L. Odman; och
af Hang Lorentz Hansson att han ämnar öppna handel i Vamlingbo socken under firma H. L. Hansson.
Visby i Landskansliet 3 September 1889.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 4 September 1889
N:r 101

Från landsbygden.

Vamlingbo, 24 Aug.
Under denna vecka har man här i trakten varit ifrigt sysselsatt med rågsådden öfverallt, trots det ruskiga väder, som stundom varit rådande, ty landtmännen vilja gerna ha sin utsädesråg i jorden under de s. k. »säddagarne», d. v. s. från och med 19 till och med 24 dennes; de ha såsom en förkärlek till dessa dagars sådd, såsom i far och farfars tid. En och annan har dock börjat sin rågsådd redan i medio af föregående vecka och der står nu en den allra vackraste bruna brodd man kan tänka sig. Med denna dag är ock — med högst få undantag — sådden afslutad, och kornskörden, som delvis börjat, kommer att med allvar vidtaga öfverallt, Detta sädesslag som i det hela taget är någorlunda vackert, fastän tunnt, torde dock behölva atmejas och qvarligga »på slag» några dagar, såvida man vill erhålla god qvalité deraf, omoget och grönt som en del är, under det en del är öfvermoget.
Hvetet, som var mycket klent, tyckes dock komma att »öka» någorlunda bra efter häcktalet, ty flerstädes har vid tröskning orhållits 1 1/2 till nära 2 tunnor efter häck, och det är ju vackert så.

Fisket af strömming, torsk, ål och flundra, har nu en tid varit klent, af vissa slag nästan intet, och ej heller har man nu under den rådande otjenliga väderleken kunnat företaga några fångstförsök.

Under den våldsamma storm, som i denna vecka flere dagar å rad varit rådande, har månget fartyg synts länsa undan för »topp och tackel» som det heter, och senast i od fick jag af en gammal skeppare, en »väderbiten» sjöman veta att på morgonen, då stark sydlig storm rådde, en större brigg länsat vester om Gotland, med ett par små klutar tillsatta som segel. Med tillhjelp af kikare, hade min sagesman sett hurusom en del af seglen voro högst betydligt ramponerade, ja bara trasor som hängde och fladdrade för vinden. Briggen var — antogs det — af norsk nationalitet och barlastad.

I sken råkade häromdagen ett par hästar, förspända ett åkdon, hvaruti befann sig en sömmerska samt en 15-årig skjutspojke. Följden häraf vardt, att såväl de åkande som en medförd symaskin fingo göra en tämligen hastig bekantskap med landsvägsdiket, dervid dock lyckligtvis ingen mer än symaskinen erhöll några svårare skråmor. De ystra hästarne fortsatte derpå vägen fram omkring en fjerdingsväg, då de blefvofasttagna af en mötande person, alldeles oskadde, hvaremot vagnen hade blifvit betydligt ramponerad, här och der långs vägen lågo spillror; blott tistelstången och ena underredet voro med hästarne när de fasttogos.

Gotlands Allehanda
Måndagen 26 Augusti 1889
N:r 97

Väggmålningarna i Vamlingbo kyrka.

Som vi omtalat, upptäcktes för någon tid sedan under hvitlimningen i Vamlingbo kyrka &tskilliga väggmålningar. Dessa hafva nu undersökts af riksantiqvarien, som funnit dem böra aftecknas. Vitterhets- historie- och antiqvitetsakademien, till hvilken frågan härom blifvit hänskjuten, har hemstält, att, då akademien för året ej förfogade öfver medel till aftecknandet och då för församlingens pastor förklarat att dermed kunde anstå, målningarna skulle så tidigt ske kan nästa år aftecknas, innan de ånyo täcktes med hvitlimning.
Härtill har k. m:t lemnat sitt bifall.

Gotlands Allehanda
Fredagen 2 Augusti 1889
N:r 87

Från landsbygden.

Vamlingbo, 20 Juli.
Efter en hård och långvarig torka ha vi nu ändtligen fått en riktig »rotblöta»; hela fyra dagar i denna vecka har det regnat nästan oupphörligt. På onsdagen föll så mycket regn på åtskilliga ställen, att det bokstafligen rann i strömmar på vägar och stigar. Till följd af det myckna våtvädret har det varit svårt för en del landtmän att få berga sitt hårdvallshö, som till och med delvis skadats af regnet. Under loppet af gårdagen och i dag, antar jag dock att de flesta fått si t foder under tak, alldenstund tjenligt väder varit rådande. Prisen å hö ha här varit höga, från 40 till 50 kronor pr häck, (detta pris till och med för klöfver och timotejhö.) I allmänhet kan sägas att den lågländta hårdvallsmarken gifvit fullt lika god afkastning, som förlidet år och delvis något bättre.

Rågen står nu mogen för skördemannens lie nästan öfver allt. På några ställen i socknen har skörden äfven vidtagit dessa dagar.
Det tros att den blir vigtig och kärnfulli år; trots den starka torkans härjningar:

Kornet och potatisen ha nu fått, så att säga, ny växtkraft af regnet, och antagligt är att särskildt rotfrukterna i år komma att lemna riklig skörd.

Under denna vecka har de: s. k. dreffisket å strömming tagit sin början härstädes och krönts med tämligen god framgång, i det att ända till 50 valar och deröfver fångats för natten på ett båtlag, och till på köpet har den varit af god beskaffenhet, hvadan densamma betingat ett pris af 42—50 öre pr val. Till god ledning vid bedömandet af sanket vid fisket är den här stationerade »sankeapparaten» som tillhör länets hushållningsskap.

En tysk skonert lär i dagarne hitväntas till Noreviken för att intaga återstående delen af den hr G. Cramér tillhöriga trälasten efter Eskdale. Apropå Hskdale, kan nämnas att en af dykéeribolaget Neptuns ångare en tid bortåt varit sysselsatt med upptagande af maskindelar m, m. efter den strandade ångaren. Flere gånger har dock arbetet måst afbrytas till följd af stormväder, då ångbåten fått inlöpa i Burgsviks hamn.

Ett talrikt besökt, och med stort intresse åhördt föredrag om södags-kolan och barnuppfostran gick af stapeln sistl. tisdags qväll i Missionshuset härstädes. Af de båda talarne, skollärarne Norborg från Kristinehamn och Gauffin från Upsala fick man höra att det vore särskildt välsignelserikt och nyttigt såväl för barnen sjelfva som äfven för föräldrarne, om de unga hållas till söndagskolan, ty derigenom väcktes deras lust och intresse för det ädla och höga mål, hvarefter vi alla skola sträfva, nämligen Guds ord, och äfven firandet af sabbaten ock dess rätta helighållande. Vidare betog man dermed barnen många tillfällen till usla och onyttiga lekar, hvilka stundom urarta till gräl och dispyt dem emellan. Huru och på hvad sätt, man skulle rätt uppfostra sina barn framhölls tydligt och klart med många bevis af egen erfarenhet såväl från skolan som från hemmet. Det vore dåliga föräldrar, sade talaren, som, då barnen i skolan för något fel blifvit straffade, vid deras hemkomst toge dem i försvar, ty derigenom förlorade de barnens aktning och ledde dem med detsamma in på en ganska vådlig väg.

Invecklade slägtförhållanden. För en liten tid sedan ingick en person på söder äktenskap för andra gången med sin första hustrus systerdotter. En son ägde mannen efter första giftet. Alltså är mannen svåger med sina svärföräldrar och morbror (d. v. s. mosters man) till sin andra hustra, hvilken är kusin med sin styfson.

Bunge, 21 Juli.
Lofvande anlag. Anton Vidgren, Mattise i Bunge, 26 år gammal, har på egen hand förfärdigat en liten piporgel, om 4 oktavers omfång, efter att endast en gång hafva vid söndertagning besett en dylik. För att vara första försöket, utvisar den lilla orgeln anlag som torde förtjena att utvecklas.

Gotlands Allehanda
Måndagen 22 Juli 1889
N:r 82

Från landsbygden.

Klinte, 25 Juni.
Klintekretsens möte.
Etftermiddagens förhandlivgar rörde trädgårdsskötseln, hvilket ämne afinledaren, skoll.
Stengård, i ett entusiastiskt föredrag påvisades böra bedrifvas vid folkskolan af följande fyra skäl: 1:o) Det är oss befaldt. 2:o) Derigenom kunna vi skaffa oss tördelar, ja inkomster för oss sjelfva och andra. 3:o) I trädgårdsskötseln hafva vi ett godt medel att uppfortra barnen. 4:o) Frukterna af den samma komma kommande slägten till godo.
Skolreglementet ålägger oss trädgårdsskötsel, så vida lämpligt jordland finnes. Nu har man beklagligtvis fordom ofta bygt skolorna på ställen, som äro minst egnade till att få drifva sådan undervisning, och det fordras verkligen okuflig energi och stor arbetsförmåga samt dertill penningar att likväl söka få något att växa på dessa platser. Men må inga svårigheter nedslå modet! MA läraren, hvar han kommer, söka skapa ett litet paradis omkring sig. Kan man icke få vanliga löfträd att växa, — många af dem gå dock mycket lätt, t. ex.
svartpoppel, lönn, lind, rönn —, så söker han med skogsträdea genom att utså deras frön i uppluckrad jord. Må han komma ihåg, att den, com fått två strån att växa, der förut växte ett, är en mensklighetens välgörare!
Att vi kunna genom trädgårdsskötselp skaffa oss fördelar berör spec\’el: oss gotländingar.
Gotland lämpar sig nämligen i allmänhet vida bättre för trädgårdsskötsel än de flesta delarne på fastlandet, åtminstone de, som ligga lika långt norrut och nordligare, ja, man påstår, bättre än många sydligare delar. Om vi dritva upp särskildt fruktträdsodlingen, så skulle vi derigenom kunna skaffa oss en vacker inkomst genom afsättning på nordligare orter, t. ex. Stockholm. Men derför böra vi uteslutande hålla oss till de ädla fruktsorterna och ej, som fordom ofta varit fallet, nöja oss bara med att få träd. Mången torde vältycka, att det dröjer så länge med afkastningen, så att man egentligen ej får någon nytta af sin trädgårdsskötsel på sitt skolland. Detta håller emellertid icke streck. Vanligtvis behöfver man ej vänta just synnerligt länge på sådan afkastning. Vidare fruktar man föratt snart dö kanske, och då har mitt arbete ej gagnat mig och de mina, Så inträffar ju dock icke så ofta. Menskligt att se, får en skollärare verka och vara på sin plats 20 till 25 år. För öfrigt böra vi tänka på dem, som komma efter oss. Må vi fåvåra sko!gårdar beväxta med så lummiga, sköna träd och så vackra, doftande blommor, som våra prestgårdar äro det!
För att trädgårdsskötseln skall verka som ett uppfostraude medel på barnen, måste allt ske med den samvetsgrannaste orduing. Barnen se den, och den växer in i dem. Då de se oss älska växterna, höra oss gerna tala om dem, så börja de äfven älska dem och föra med sig denna kärlek till sina hem, På så sätt kan mången stuga, som ligger på bara backen, bli gärdad med vackra träd och blommor. Genom trädgårdsskötselu uppöfvas bar nens skönhetssinne. Genom den samma kan man föra barnen till Skaparen, till den lefvande Guden, då man lär dem besinna, huru det är han, som kläder jorden så skönt. Och kan jorden genom omtanke och vård bli så skön, hur skön måste då icke källan vara, den evigt klara. Trädgårdsskötseln har äfven a goda inverkan på menniskans sedliga renhet.
Slutligen böra vi öfva trädgårdsskötseln för de kommande slägtena, Den kommer nämligen dem till godo. Må vi minnas den lilla fabeln om gubben och äppleträdet! Må vi följa exemplet af den norske mannen, som omtalas i stycket: »Fattigmands Velgjørenhed!» »Nu, Kone», sagde han saa glad, »nu ved jeg Raad att finde, att vi kan lindre Brølres nød, endskjøat Gud gav os sparsomt Brød. Se hist den Vei i øde Sand og trindt om nøgen Hede; der maa den trætte Vandringsmand om Ly forgjeves lede. Om vi kun planted der hvert Aar ett gavnligt Træ hver Høst og Vaar !»
Vår ö hade fordom att glädja sig öfver vackra skogar, men de börja försvinna. Vi kunna visserligen icke plantera skog här och der i den föröddas ställe; men vi kunna plantera träd vid våra boställen och gifva barnen kärlek till trädgårdsskötsel, så ledas de från denna till skogsplantering samt börja tänka på kommande slägten, åt hvilka vi eljes lemna ett öde land.
Samtalet, som var mycket lifligt, rörde sig mest omkring ordnandet af trädgårdsskötsesn, Största vigten borde läggas på träduppdragning, ympving, beskärning och utplantering samt vattning och vård, utan att likväl köksväxternas och blommornas odling förbisåg.
Endast 3 och 4 kl. borde deltaga. Lämplig tid vore om morgnarna. Dessutom kunde en och annan lektionstimme tagas under den för trädgårdsskötsel lämpliga tiden och sedan läsas igen. Olika åsigter knöto sig om, hvilken skulle få skörden, läraren eller barnen.
Frågan om välskrifningen medhans icke, hvadan denna skulle stå öfver till nästa möte, som kommer att hållas i Sanda den 18 September, då läraren derstädes undervisar i hufvudräkniog och lärarinnan i Fröjel, Auna Gottberg, i sjelfvaldt ämne, och då dessutom behandlas: Huru skall man på bästa sätt åvägabringa tystnad i skolan?

Torsburgskretsen
hade sitt sommarmöte i Halla skolhus 21 Juni. Lektioner höllos i bibelläsning i samband med morgonbönen af skollärare Herlitz på stället, i Svensk historia af skollärare Björkander, Hörsne och i åskådning afskoll. Herlitz. Sedan de hållna lektionerna blifvit kritiserade, upplästes och godkändes protokollet från föregående möte. Derpå hölls middagsrast, då mötesdeltagarne aftågade till Nygranne gård för att äta middag. Vid Nygranne fortsattes mötet, och började eftermiddagens förhandlingar med diskussion öfver förut uppstälda frågor. Första frågan lydde: Anses det ändamålsenligt och af behofvet påkalladt att en slöjdförening bildas på Gotland?
Inledaren, skollärare Olofsson Viklau, ansåg många hinder finnas för slöjdens in örande i kommunsrna. Finnes inom kommunen någon slöjdkunnig person, motarbetar denne vanligen slöjdens införande. Ett annat hinder vore, att man ej ser sig någon utväg att blifva af med alstren, och för att afhjelpa detta senare borde kommunerna träda i förbindelse med Visby slöjdskola och mot en viss afgift genom henne få slöjdalstren afyttrade. rn öre.
Kyrkoherde Odin ansåg, att inledaren hade sammanblandat pedagogisk slöjd med handtverksslöjd, och en slöjdförening, som endast har till ändamål att afyttra alstren för slöjdskolorna, vore skadlig, ty den komme säkert att förbise den pedagogiska slöjdens betydelse, Skollärarne borde gemensamt arbeta för att i största mån tillgodogöra sig den pedagogiska slöjden. — Hushållningssällskapets slöjdskola torde vara för bristfällig att meddela nödig insigt i pedagogisk slöjd. En slöjdförening borde derför hafva till mål att på något vis befrämja denna. Så kunde man t ex. skicka en lärare till Nääs för att tillgodogöra sig denna sida af Le Slöjden finge i folkskolan ej dritvas handtverksmässigt. Afsättning af slöjdalster torde dock för hvarje hem kunna blifva ett behof, och kunde äfven detta ingå i föreningens verksamhet. Sammanhållning och påverkande af hvarandra och öfverläggning med hvarandra verkade bättre än en slöjdförening för afyttrande af slöjdalster.
Olofsson Viklau instämde med kyrkoherde Odin, och förklarade, att frågeuppställarens synpunkt varit handtverksslöjden.
Pastor Edgren ansåg, att det slags slöjd endast borde diskuteras, som hade pedagogiskt intresse för skolan. Härom enades mötet.
Kyrkoherde Odin fann en förening för pedagogisk slöjd nyttig och önskvärd, och hemstälde, huruvida frågan borde lyda så: Vore det nyttigt att inom stiftet inrätta en eller 0 föreningar för främjande af pedagogisk slöjd ?
Herlitz, Halla vore af annan mening, ty en förening att verka för slöjden vore ej nödig, enär skollärarne borde diskutera detta ämne vid sina sammanträden så.om ett pedagogiskt ämne för skolan. Kyrkoherde Odin: Slöjden vore fritt lemnad åt församlingarna, och vore ännu ett experimentalfä t och således ej likställig med skolans läroämnen, och bör derför på annat sätt behandlas. Alla känna ännu ej, attskilnad finnes mellan slöjd och slöjd, och vore en förening nyttig att väcka lif i den pedagogiska slöjden.
Herlitz, Halla: Man ville hafva slöjden till att vara uppfostrande, och uteslöte man den då vid skollärarnes möten, låge det nära att antaga, det ej slöjden hade något med skolan att göra. Ansåg derför en förening obehöflig.
Kyrkoherde Odin: Intet borde hindra att slöjdfrågor behandlades vid skolläraremötena, fast en förening för slöjden komme till stånd. Sakerna kunde förenas.
Othberg, Kräklingbo instämde med Herlitz, och betviflade slöjdens nytta som uppfostringsmedel.
Öfrige talare instämde med kyrkoherde Odin och enades mötet om, att en slöjdförening i nu omtalade syfte är nyttig och nödvändig, samt att det vore önskvärdt, att en pedagogisk slöjdförening bildades bland skollärarne.
Andra frågan lydde: I hvad mån kan skoltukten vara beroende af materiela och metodiska anordningar?
Inledaren Herlitz, Halla redogjorde för protokollet från ett föregående möte, der skoltukten varit behandlad. Frågan för dagen vore endast ett moment af den förut diskuterade frågan. Detta moment för dagen uppdelades af inledaren i olika afdelningar, som hvar för sig diskuterades.
1:o) Barnen böra så litet som möjligt vara beroende af hvarandra.
2:o) Barnen böra betagas tillfälle att se efter hvarandra.
3:o) Barnen borde ej få tillfälle att hviska till hvarandra.
För att förekomma detta föreslog inledaren att så mycket som möjligt isolera barnen och att placera gossar och flickor om hvarandra.
Mot detta senare förfaringssätt invände andra talare, att naturlig känsla för det passande bjöde, att placera hvarje kön för sig, och att det berodde mest på lärarens kraft att förekomma hviskningen.
4:o) Man bör söka så mycket som möjligt aflägsna allt, som kan inverka störande på barnen under undervisningen.
5:o) Man bör ej tillåta barnen hafva något för händer under lektionen.
6:o) Under lektioner, hvari barnen böra vara med ej blott med tankarne utan äfven med sina hjertan, böra ej olika afdelningar hafva olika sysselsättningar.
Frågan kommer att fortsättas vid nästa möte.

Slite, 27 Juni.
Slite handelsflotta har i dag tillökats med ett nytt fartyg, galeasen Skjold, hvilket inköpts af skepparen Ruthström. Fartyget, som ursprungligen varit en engelsk bogserångare, hvarom dess konstruktion äfven bär vittne, inlöpte vid middagstiden på väg lill Stockholm med last af tegel.

Bergningsångaren Eol har under den tid den nu senast legat i vår hamn, haft till befälhafvare kapten A. Wolff såsom vikarie för kapten Borg, hvilken haft tjens\’ledighet tillföljd af sin unga makas nyligen timade död. I dag anlände emellertid kapten Borg åter hit och öfvertog befälet och kapten Wolff afreste genast öfver Visby till Kalmar för att tjenstgöra på Poseidon.

Sundre, 27 Juni.
Telefonväsendet. Till ordföranden i kommunalstämman hade för kort tid sedan från k.
m:ts befallningshafvande i länet ankommit en skrifvelse med anhållan att Sundre kommunaalmän måtte höras, om och i hvad mån, de voro villiga att lemna något bidrag till anläggande af en telefonlinie från Hoburg till Burgsvik, samt med upplysning att hufvudsakligaste anläggningskostnaden, som var beräknad till 1,900 kronor, komme att bestridas af statsverket, för hvars räkning linien, vid behof (till exempel i krigstid) skulle vara tillgänglig. På grund deraf hölls sistlidne söndag extra kommunalstämma. Efter en stunds öfverläggning, hvarunder många röster höjdes för bifall till förslaget, alldenstund kommunen (åt hvars bruk linien vore upplåten, då den ej var af vederbörande upptagen) rönte en väsentlig fördel häraf, begärdes omröstning, som utföll så att omkring två tredjedelar af de vid stämman närvarande ledamöterna röstade för förslagets genomförande, hvarefter frågan blef huru mycket man kunde lemna såsom bidrag för ändamålet, och enades stämman om att årligen i tio år lemna ett belopp af tjugufem kronor. — Egendomligt nog, lär ej Vamlingbo kommun, öfver hvars mark linien kommer att gå, blifvit hörd i berörda afseende. Kunde en station äfven upprättas der (t. ex. i närheten af kyrkan) vore jag säker på att äfven derifrån erhölls bidrag till saken, helst som det förut derstädes varit starkt på tal att, på enskild väg, försöka att åvägabringa telefonledning till Burgsvik.
Slåttern på tillsåningsvallarne är nu här och hvar börjad, men skörden är ytcerst liten och ringa. Överhufvud taget torde, i jämförelse med föregående år, kunna sägas att afkastningen ej uppgår till hälften, så att många med stort bekymmer emotse vintern, buru de skola få de: knappa foderförrådet att räcka till åt kreaturen. Vattenbrist har börjat inträffa på flere ställen, så att det måste forslas långa vägar. I trakten råder stort behof af våtväder, om vårsädet skall erhålla önskad framgång.

Bryn- och slipstenshandeln lär i år gå med golt resultat på åtskilliga platser, enligt hvad mig berättats, och följden deraf har äfven visat sig här i det att denna vara röner stark efterfrågan i förening med ovanligt höga pris.

Död fisk. Då ett par personer häromdagen voro ute på torskfiske på östra kusten af Vamlingbo, påträffade de en mängd lax, flytande död på vattnet. Antagligen har fisken befunnit sig i närheten af Eskdales vrak under det sprängningen der pågick, då den så oförmodadt erhöll dödsknäppen. Häraf ser man att äfven på dessa kuster finnes lax, hvilket många påstått ej varit förhållandet. Laxfångst kunde äfven här, kanske med fördel, bedrifvas.

Hemse, 26 Juni.
Den af vådaskottet, omnämdt i ett föregående bref, träffade handelsbokhållaren J. Norrby befinner sig utom all fara, ehuru han nog några veckor blir fängslad vid sängen på lasarettet.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 Juni 1889
N:r 72

Från landsbygden.

Öja, 19 Juni.
Hoburgskretsen, som består af 21 medlemmar, och hvartill kyrkoherdarne i Vamlingbo, Öja och Grötlingbo anslutit sig, hade sitt sommarmöte 14 Juni i Öja, der kretsen på invbjudving af kyrkoherden Gadd samlades först i prestgården, hvarefter det egentliga mötet tog sin början med bön och predikan i kyrkan, dervid kyrkoherden Gadd talade öfver 1 Petr.
5: 6,7. frarhållande i allvarliga och till hjertat gående ord, »det ödmjuka bjertats falla öfverlåtande åt Herren i allt !» Derefter togo mötets förhandlingar sin början med tvänne proflektioner: i »geografi», globlära med folkskolans lärjungar af skoll. Dahlqvist Fide, och i »ljudmetoden» med småskolans lärjungar af lärarinnan Emma Gadd, tr. Hafdhem.
Vid det samtal, som öfver dessa 1 ktioner hölls, anknöts en ganska liflig diskussion om fördelar och olägenheter af ljudmetoden ijämförelse med stafmetoden och ansågos de förra i öfvervägande, nämligen om lärarinnan rätt förestår sin sak. I sammanhang härmed uttalade sig kretsen för att skolan bör med all makt söka utrota det orena uttalet af vissa ljud i folkspråket.
Härefter företogs till, diskussion frågan: »Hurna bör läsdagarnes antal, då skolan »bort» vara i verksamhet, rätteligen beräknas?» Efter en stunds diskussion enades kretsen om följande: lästiden 34,5 veckor mångfaldigas med 5, då den tid skolan »bort» vara i verksamhet erhålles, hvarifrån sedan lof- och helgdagar frånräknas, hvarvid den tid skolan »varit» i verksamhet erhålles, Härmed afslöts förmiddagens förbandlingar och alla mötesdeltagare blefvo af kyrkoherden på stället välvilligt inbjudna till gemensam middag i prestgården. På e.m. fortsattes diskussionen öfver följande frågor: »Fylla d.s. k. repetitionsskolorna, sådana de för närvarande äro organiserade, sitt ändamål». Tvänne olika åsigter gjorde sig gällande under diskussionen.
1.) repetitionsskolorna, såsom de nu oftast äro anordnade, d. v. s. i samband med uadervisningen i folkskolans öfre afdelning, fylla icke sitt ändamål, utan verka tvärtom till afbräck för den egentliga folkskolan, enär föräldrarne beräkna att repetitionsekolan skall fylla hvad barnen icke hunnit inhämta i folkskolan och derför allt för tidigt låta dem afslata undervisningen derstädes, utan bör hellre repetitionsskolan hållas på särskild tid och anordnas såsom fortsättningsskola.
2). repetitionsskoloraa verka till välsignelse och böra, tills egentliga fortsättningaskolor blifva obligatoriska, hållas isamband med folkskolans tvänne öfversta årsklasser och upptättas i alla skoldistrikt så framt ej anmälda barns antal öfverstiger tio, då repetitionsskola bör hållas å särskild tid.
»Anses den dagliga lästiden för lång och skulle det vara ändamålsenligt att hafva lästimmarne i sammanhängande tidsfölj I, utan något längre middagslof?»
Om denna fråga uttalades skiftande åsigter, Den dagliga lästiden kunde icke inskränkas, såvida ej lördagsläsnivg anordnades; lästidens förläggande mera till förmiddagen, utan längre middagsrast, ansågs bättre passa för städerna än för landsbygden med de ofta långa skolvägarne som hindrar barnen från att kl. 8 vara tillstädes i skolan.
Andra förmenade, att en daglig lästid af fem timmar vore tillräcklig, och att läraren under färre timmar skulle med större friskhet och lit kunna sköta undervisniogen och lärjuugarne med större intresse tillegna sig den samma, och att läsningen derför borde pågå från kl. 8 f. m, till kl. 1 e.m., åtminstone under den varma årstiden, Läraren borde ock vara mera tillfreds med fem tria eftermiddagar än med endast en lördag fri i veckan.
Mötet afslöts på öfligt sätt med bön och psalmsång.

Norra Gotland, 20 Juni.
Hastigt dödsfall. Nyligen afled hemmansiä garen F. Björkegren, Gräne i Stenkyrka, Mannen hade frisk och kry lagt sig på aftonen, och då hustrun vaknade påföljande morgon, fann hon ett lik liggande bredvid sig. Ett slaganfall hade oförmärkt ändat den 62årige mannens lif.

Regn kom nu ändtligen för ett par dagar sedan och afbröt den långa torkan! Växligheten tycks ha tagit fart häraf.

Vattenbrist råder på sina ställen härstädes.

Senaste stormen beröfvade fiskare många af deras utsatta strömmingsgarn.

Södra Gotland, 20 Juni.
Återigen har en strandning inträffat å södra Gotlands kuster. Denna gång var det Londoaångaren »Katy» kapten Paton, som i tisdagsqväll vid half tio tiden törnade å grundet Flytan utanför Sundre, men kom åter flott med samma, hvarefter fartyget omedelbart derpå delvis vattenfyldes så att kurs måste sättas på s. k, »Sandviken» på gränsen mellan Sundre och Vamlingbo socknar, der ångaren kort derpå stod fast. Fartygets styrman och en man gingo derpå i land och inträffade på natten vid Others gård i Sundre, der skjuts bestäldes till Burgsvik. Under tiden underrättades Neptunbolagets ombud på p:atsen som genast infann sig, sedan han vederbörligen unperrättat bolaget on den timadestrandningen, hvilket genast beordrade sina båtar »Eol» kap, Wolff från Slite och »Poseidon» kapten Vicksell från Kalmar till strandningsstället. »Eol» ankom till platsen kl. 2,30 e.m. på orsdagen och började genast länespumpningen. På qvällen anlände äfven »Poseidon» som äfven förde sin. slangar ombord på haveristen och började verkställa pumpningen med den påföljd att vattnet sjönk helt hastigt i »Katy»; hvarefter en del af lasten, som bestod af steokol, kastades öfver bord af det biträdande arbstsmanskapet från land. Medan lastez lossades lågo de båda bergningsångarne vid havaristens sida sysselsatta med länspumpniog och dykareundersökning. I dag, sedan »Poseidon» halat »för öfver» om haveristen lyckades det vid pass kl. 2 e.m. att med förenade ansträngningar draga ångaren ef grundet, hvarefter, sedan den blifvit provisionelt tätad af dykare, »>Poseidon bogserade densamma till Oskarshamn för att derstädes undergå besigtning. Den engelska ångaren som mäter omkring 1,400 registertons var stadd på .esa från Shields i England till Kronstadt i Ryssland, då han så oförmodadt rände på i tjockan här på kusten.

Ett utmärkt godt och välgörande regn föll på södra landsbygden natten till sist). tisdag och äfven under loppet af samma dag. Den naturliga ängsvallen trifves nu och växer som bäst, helst på de låga markerna, äfvenså öfriga sädesslag och rotfrukter, som ej fått dödsknäppen förut.

Gotlands Allehanda
Fredagen 21 Juni 1889
N:r 70