Vintern och sjöfarten.

Sedan gårdagen ha vi nu blidvider härstädes så till vida, att termometern står på nollpunkten. Snö kommer fortfarande ner då och då.
»Polhem» anlände hit i går morgse kl. 6 efter att sedan kl. 3 ha legat utanför Stenkyrkehuk på grund af då rådande snötjocka. Åvgsaren afgick i vanlig tid på onsdagen kl. 12 från Stockholm. Skärgården är pu så isfyld att icke den vanliga vägen kunde passeras, utan måste ångaren passera Sandhamn. Isenstjock:lek var mellan 6 och 7 tum. »Rurik» som afgick ett par timmar före »Polhem» hade delvis sönderbråkat isen.
Utsigterna för en oafbruten förbindelse på hufvudstaden äro icke mycket ljusa.
Håller det i sig att vara kallt der torde »Polhem» kunna göra möjligen ett par, tre resor till på Stockholm. Lyckligtvis har bolaget i år fria händer att sedan sånda ångaren på någon annan angörbar punkt på fastlandet.
»Sofia» inkom hit i dag strax efter kl. 12, efter att denna resa icke ha kunnat komma längre än till Horn, der post växlats. Ett försök att forcera isen i skärgården, i går misslyckades.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Januari 1891
N:r 5

Vintern

befäster alltmer sitt i år tidigt intagna välde. Kölden går om nätterna här i Visby upp till 9—10 grader, högre på landsbygden.
Från Stockholm skrifves, att dess så väl inre som yttre skärgård belagts med is till flera tums tjocklek, och hela Mälaren har tillfrusit, så att all sjöfart på devsamma upphört. I fredags var södra Vaxholwmsfjärden belagd med sex tums is, och på Högarnsfjärden hade isen en tjocklek af nära sju tun. Ända till Kan: holmsfjärden finnes is af flera tums tjocklek, dock har det lyckats Transportbolagets bogserångare att hålla en ränna öppen till Fredriksborg, så att ångarne »Rutik» och »Ulfåsa», hvilka forcerat isen till Vaxbolm, i lördags kunde inkomma genom rännan.
Sjöfarten till Öresund har för närvarande måst upphöra på grund af de senaste dagarnes köld, som under nätterna stigit till 10 grader. Kölden i förening med vindstilla har isbelagt nästan hela sundet, hvadan segelfartyg icke mer kunna taga sig fram derstädes.
Köbenhavasbåten, som afgick från Köbenhavn i fredags afton och bort vara i Malmö vid 8-tiden, nödgades på zrund af dimma ligga förankrad utanför Malmö hela natten. På många år har aldrig något dylikt inträffat.
Från hela mellersta Europa ingå för öfrigt underrättelser om en ovanligt sträng vinterköld. Så har man i Wien ej på många &r haft en så hård vinter, och Donau är på flera ställen fullständigt isbelagd. I Paris har kölden orsakat ökad dödlighet, och från Frankfurt am Main hafva underrättelser ankommit att sju personer frusit ihjäl. Äfven från Grekland har meddelats, att vintern derstädes herskar med ovanlig stränghet.
Den 30 sistl. December var kölden i Hamburg 15 grader med klar: himmel och nordostlig vind.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 Januari 1891
N:r 4

För första gången

under denna vinterkampanj har »Sofia» i dag uteblifvit med vår post. Orsaken härtill är den starka snöstorm, som under natten och delvis äfven idag blåst och som hindrat ångaren att afgå från Vestervik. När detta skrifves, är iatet kändt om, huruvida »Sofia» under dagens lopp vågat sig ut.
Väderleken är här i dag ganska bister och föravarligt med snö har vräkt ner.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1891
N:r 3

Ett så högt lufttryck

(barometermaximum) som det, hvilket sördagen 28 dennes rådde öfver Östersjöländerna, är en mindre vanlig företeelse. Här i Visby observerade man 788 mw. Ett dylikt har ej förekommit sedan 17 Januari 1869, då barometern i Stockholm steg ännu litet högre, nämligen till 789 mm.
Alla hittills observerade höga lufttryck hafva inträffat under den kalla årstiden, synnerligast i Januari och December. De medföra lugot väder med klar himmel eller frostdimma och ofta stark köld.
I vårt land torde knappast förekomma ett lufttryck öfver 790 mm., men i Ryasland stiger barometern stundom till inemot 800 mm., och i Sibirien har man till och med iakttagit 805,7 mm., nämligen i Semipalatinsk 16 Jan. 1877 vid en köld af —48,6 grader. Detta är det högsta hittills iakttagna, tills hafsytan reducerade barometerstånd.
Det är den starka kölden, som förtätar luften och derigenom framkallar detta höga lufttryck, hvilket råder öfver Sibirien hvarje vinter utan undantag. De höga lufttrycken i vårt land synas alla hafva uppkommit derigenom, att detta stora sibiriska lufttrycks-maximum förskjutit sig vesterut.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1891
N:r 1

Det stormade duktigt

natten mellan onsdagen och torsdagen och »Polhems» resa skulle säkert ha varit än besvärligare än nu var fallet om ej vinden blåst med. Ännu finnes ej hinderlig is i Stockholms skärgård, ehuru naturligtvis vikar och trånga passager äro tillfrusna.
Efter torsdagsnattens storm ingick nyåredagen med en temperatur flere grader under fryspunkten samt klar himmel och strålande solsken. I natt har det varit ett par grader kallt och i dag har vädret hållit sig, om icke under, så åtminstone på 0 grader.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1891
N:r 1

Från landsbygden.

Norra Gotland, 5 Dec.
Funnet lik. Som bekant drunknade 28 sistlidne Febr. i stark snöstorm utanför Lickershamns fiskläge tre unge män. För litet sedan (efter 9 månaders förlopp) hittades å stranden norr om nämda fiskläge en oljerock, som man med säkerhet visite, att den ene haft på sig vid den förfärliga händelsen.
I går då en person gick långs stranden, fann han ett ännu hemskare minne från den olyckedigra dagen — ett menniskolik.
Kroppen var utan hufvud och naturligtvis mycket söndrig i öfrigt, dels på grund af skubbningar mot botten och strand, dels på grund af den låaga tid den legat i vattnet.
Dock kunde man af de kläder, som ännu funnos å kroppen urskilja, att det hittade var liket efter hemmansägaren Oskar Jacobsson, Sudergårda, Stenkyrka. Antagligen har J:s lik fastnat i någon remna i strandpallen, tills det pu återbördats af det haf, hvers olyckliga offer det för 9 månader sedan blef.

Hafvets arbetare. I går morgon var vädret vackert, ja rent af »stilt» som sjötermen låter. Vid 11-tiden slog det dock hastigt om, Vinden blef nordost med häftiga orkanlika snöbyar. Vid Lickershamns fiskläge voro fyra båtar ute på torskfiska, Då blåsten tilltog, började man draga sina »anglar», men innan dessa fåtts upp, måste man å ett par båtar sluta och lemna redskapen samt tänka på att komma i land. Två af båtarna voro så långt nordvest, att de kunde »segla upp» Lickershamn, der de vid inloppet ändå höllo på att »bryta ned» af sjön; de två andra båtarne kunde ej stäfva så högt, utan måste tänka på nödhamn. Visby hade nog varit bra, men kl. var 1/2 1 och man skulle ej hinna dit vid dager. Alltså till Alstäde, som låg närmast. Utanför de s. k. pallarna, der bråddjupet tar vid, fick den ene båten, hvari befunno sig fisk. Ekström, Stenström och E. Vinberg, ett par häftiga grundbrott, som kastade. den ötverända med kölen upp, och de tre unge männen kommo under den. Hade blott en minut landsjön varit lugn, hade de qväfts allesamman, men lyckligtvis kom en ny väldig våg och vräkte båten på rätt köl igen. Man lyckades klänga sig fast vid lofvarts relipg och hålla båten, att den ej ånyo kantrade och så följa med tills man kom öiver pallkanten, Då måste besättningen släppa sitt tag och simmande söka nå lånd, dit den ock lyckligen nådde. Härifrån begat man sig utmattad och stel af köld och vatten till Stenkyrkehuk, der de arma männen omhuldades på bästa vis. Båten blef nästan vrak, alla redskap och ytterkläder förlorades.
Senare på dagen har nästan allting af det förlorade återfunits, utom anglar och rep till ett värde af omkr. 75 kr.

Vestra Gotland, 5 Dec.
Eldsvåda. Häromdagen voro tre fiskbåtar ute från Klass fiskläge och satt sina nät. Med anledning af den svåra storm, som var rådande, kunde icke en båt komma till rätta hamnen utan måste gå till Klintehamn. Sedan gick manskapet derifrån till Klass och kom dit på qvällen.
Sedan de eldat i eldstaden, såg ena fiskaren att en eldegnista föll ner under kojen, men slocknade. Klockan blet 8 och de förvarade elden och gingo hem. En timme efter varsnade andra personer en rodnad på himmelen, men anade ej något. Emellertid stod fiskläget i ljusan låga utan att någon menniska visste derom. Förmodligen har någon gnista vakat i någon koj, ty eljes hade icke elden uppkommit så fort. Sedan på den andra dagen fiskrarna kommo till fiskläget, blefvo de varse den sorgliga synev, att deras bodar och nät voro uppbrunna. Uppbrunna läro 3 bodar, en båt, 28 fisknät, kläder, samt en mängd tåg och strängar.
Hade vinden varit nordlig, så torde flera bodar och redskap blifvit lågornas rof.
Bodar och båten voro icke brandförsäkrade.

Strömmingsfisket vid Klass har varit tämligen klent i sommar, På försommaren var det lofvande, men icke på eftersommaren. Största fångsten har varit några nätter från 20 till 30 valar på man. Hade ej sådana stormar varit rådande så torde en rikligare fångst hafva gjorts.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 December 1890
N:r 191

Från landsbygden.

Rone, 27 November.
Gotlands djurskyddsförening, som ifrigt verkar för djurskydds:akens framgång äfven här på landsbygden, har i dagarne utsändt en slagtaremästare, hr J. S. Starberg från Stockholm, för att undervisa allmogen i slagt. Nämde person som, ehuru sent på tiden, genom skollärare Fredins bemödandea fått verkställa slagt här på södra häradet: i Hemse 17 (hvilken då besågs af, utom landtmannaoch folkhögskolans elever en stor folksamling från vär och fjerran), Fardhem 18 och vidare i Gerum, Garda, Ejsta, var här i Rone 24 Nov. och slagtade ho3 landtbrukare Grönström Roes i närvaro af måvga personer ett nöt och ett avin, Det ovanligt ferma sättet att slagta särdeles svin förvånade många (döden följde på 1 1/2 minut) men äfven sfiagandet at hår och hud, uppredandet af magens innehåll m. m. verkstäldes på ett sätt som var långt fjärran det vanliga. Allt gick så lätt och vigt som personen kuude varit född just till det yrket, hvilket hvar och en lätt måste förstå, om jag nämner att då början skedde kl.
9 f. m. var ofvannämda slagt afslutat ki. 11. Sedan slagtades ytterligare 1 svin vid Jaxarfve och så bar det i väg till Hemse, derifrån vidare med tåget kl. half fyra till Sånga. Det kan man kalla ferm expedition. Och ändå var ingen ängslig brådska ifråga. Godt skulle vara, om de bland vårt läns allmoge som vilja anses upplysta ville göra sig denna slagtmetod tillgodo och såmedelst motverka ett djurplågeri som länge nog fått grassera, ty man visste ej något bättre.
Som Gotlands djurskyddsförening till den för denna socken anstälda slagtare i somras skänkte socknen en slagtmask, som nu flitigt användes, har äfven djurskyddevännerna här ioköpt eu svinslagtapparat för samma ändamål. Meniovgen är att de gamla föreställningarae att djuret måste skrika länge på det blodet må afrinna väl skola vika för andra och mindre djurplågande slagtsätt. De hafva hållit i sig länge nog.
Äfven hafva hit till fårägare i denna socken afyttrats 16 st. ullsaxar (och flere komma nog att gå åt med tiden) af samma präktiga konstruktion som vid årsmötet i fjor förevisades. Da äro något böjda, hvarigenom det ej gerna går att skada djuret och dessutom klippes dubbelt så fort som med en annan vanlig sax af gamla modellen.
Ett ovanligt kornax har vuxit här på en arbetare Oskar Audersons lägenhet. Axeti fråga består egentligen af sex mindre ax på en enda stam, alla sittande tätt tillsamman.

Vid en af stormarne i höstas blåste ett stort träd, en asp, omkull kl. 8 på qvällen och lade sig tvärt öfver landsvägen der hon fick ligga till morgonen derpå. Hade någon under natten skolat vägen fram hade det varit omöjligt.

En gåshistoria berättas från en grannsocken så här. En person handlade ett stort parti gäss och reste så till hufyudstaden med partiet i fråga. Vid ankomsten till Visby bjöds vår man 50 öre st. öfver hvad han betalt, men antogs ej såsom varande allt för litet. När Stockholm angjordes bjöds 35 öre mera men äfven detta afslogs, sedan bjöds 25 öre mera, och så allt fort nedåt. Kom så en glad lax och bjöd förfriskningar, så att vår handlande glömde hela gåskomersen. Ett par dagar derefter måste de säljas för 75 öre mindre för st. än hvad som betalts på Gotland. Det är ju förtjensten man lefver af.
På tal om gäss kan omnämnas att en vildgås slog i midten af Okt. ned bland en flock tama gäss i en åker och gick der många dagar. Så försökte sig en dag en person att skjuta på henne, hvilket dock ej skadade henne ett grand. Dock flög hon bort och var borta några dagar men kom åter. Så försökte man drifva in den med de öfriga gässen men bon var vaksam och det lyckades ej. Eburn rätt tam flög hon bort till sist de sista dagarna af månaden.

Norra Gotland, 26 Nov.
Otur hade för litet sedan en tjuf eller ett par, som försökte göra inbrott å taket af ett brygghus. Tegelpannorna refvos ned och öppningen gjordes stor nog för att få se — Kölnem. Attentatet och arbetet afstannade för natten. Inbrottsförsaket skedde hos en hemmansägare i Stenkyrka.

10 grader kallt med stark storm och snöyra bafva vi haft nu ett par dagar. Stormen har nu aftagit, men köld och snö fortfara.

Stöld skedde häromdagen vid Ihre i Hangvar, då der tillgrepos 51 kilogram lax och ett par tunnor potatis. Naturligtvis hade tjufvarne begagnat åkdon vid transporten af matvarorna,

Ett par ångbåtar ha de sista dagarna under snöstormen varit synliga, styrande nordostvart hän.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 November 1890
N:r 185

Vinterns välde

fortfar och snön vräker ned i stora massor. Natten mellan måndagen och tisdagen sjönk termometern 9 grader under fryspunkten.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 November 1890
N:r 184

Vinter

ha vi helt hastigt fått. I morgse var marken snötäckt och det yrde rätt duktigt, men töade. Emellertid har temperaturen vid middagstiden mnedgått till 2 grader under fryspunkten, hvilket käns rätt bistert för våra ännu vid köld ovana öronsnibbar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 November 1890
N:r 183

Stormigt

har det varit de senaste dagarne och ovädret har åter vållat litet afbräck i våra förbindelser med hufvudstaden. Så hitkom icke »Visby», som i onsdngs middag afgick från Stockholm, förrän kl. half 11 i går qväll. Ångaren måste på onsdagseftermiddagen lägga sig stilla vid Oaxen till kl. 7 i går morgse, då han afgick och försökte fortsätta färden. Han kunde dock icke taga sig fram utan måste gå in till Kråkskärsholmarne, derifrån den afgick vid middagstiden.
»Tjelvar» inkom i vanlig tid i går från Kalmar, och Klintehamn från Stockholm i dag wil 4-tiden på morgonen. »Gotland» anlände från Norrköping kl. 10 i går afton.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Oktober 1890
N:r 169