Etikett: Väder

Här finns allt om vädret på Gotland.

Publicerat

Landsbygden.

Tioårsfest. Förliden söndagsafton hade goodtemplarlogen å Klintehamn anordnat en fest i folkskolelokalen derstädes till minne af goodtemplarordens införande i Sverige.
Den talrikt besökta festen öppnades meå bön och sång, hvarefter skolläraren Lingström i ett kort sammandrag redogjorde för ordens införande i vårt land, huru den första logen, kallsd »Klippan», på initiativ af en energisk nykterhetsvän kommit till stånd samt huru orden genom inre och yttre strider utvecklat sig till den ståndpunkt, den för närvarande innehar.
Sedan derpå en Davids psalm afsjungits, uppträdde medicine kandidaten Berlin med ett sakrikt föredrag, hvilket inleddes medels ett populärt påvisande af betingelserna för matsmältningen och blodbildningen. Härvid framhölls födoämnenas olika karaktär af näringsoch värmebildande, samt skärskådades de tra ämnesgrupperna: kolhydrater, fett och ägghvita hvilkas bestämmelse är att värma och nära kroppen. För dessa är alkoholen främmande, och häraf leddes talaren logiskt in på frågan om spritdryckarnes närande och värmande förmåga. Undersökningen ledde derhän, att de voro onyttiga i bägge fallen. Värme kunna de visserligen framkalla, uppjaga och ur kroppen fördrifva på bekostnad af de värmekällor, som redan i kroppen förefinnas; men tillföra honom ett uns ar värme förmå de icke. Genom att reta nerverna förorsaka de en utvidgning af och en ökad blodtillströmning i de yttre, iotill huden liggande blodkärlen; häraf blir huden varm, likasom vid häftiga, på nerverna retligt verkande sinnesrörelser, och en örfil har liknande verkan. Men denna värme utströmmar nu genom hudens porer, och likasom en ventil af den heta ånga, som genom honom utströmmar, upphettas, så upphettas ock huden af den genom henne utstrålande värme, som kroppen göres förlustig. Alkoholen riktar alltså ej kroppsvärmen, utan beröfvar spritförbrukaren en värme, den spriten ej sjelf kan ersätta, men väl af en ökad mängd af verkligt värmebildande ämnen måste ersättas, om ej spritkonsumenten skall duka under. Att alkoholen icke är ett medel att rekommendera mot yttre köld, sökte talaren bevisa medels fakta, hämtade från expeditionerna i polartrakterna, dervid visat sig, att bruket af rusdrycker rent af varit dödsbringande, men förhållandet vore enahanda i tropikerna, och huru då kunna inbilla sig, att dessa drycker på mellanrummet hos oss skola vara af oskyldigare art.
Vid sjukdoms- och andru särskilda fall, då en hastig uppirifning af värme och kroppskratt påfordras, är alkoholens bruk berättigadt — icke såsom ett njutningsmedel i det dagliga lifvet. .
Mötet afslutades af skoll. K. Pettersson, som från socialmoralisk och kristlig synpunkt fäste uppmärksamheten på den solidariska ansvarighet vi såsom medborgare i ett politiskt och kristligt samhälle böra häfda, samt att bruk af sådant, som leder till missbruk och är en frestelse till olyckor och brott för svaga och lättsinniga karaktärer, sålunda af oss bör motarbetas i hvarje fall, som detta, då icke heller det måttliga bruket är till något egentligt gagn. Till sist nedkallades Guds välsignelse öfver nykterhetsarbetet.
Då loge sedan sattes, intogos några nya medlemmar.

Mårtenstiden härute på mellanbygden hafva vi festat på »Mårtensankor i st. f. på »Mårtensgås», ty gässen äro mycket tunnsådda i dessa trakter. Är ankan icke klassisk som gåsen, så smakar hon ej sämre för det

Mot folkets fruktan för vintern här det alldeles »åt skogen». De tåga på vedauktionen och »ropa» på pinnarne såsom gälde det guld. Skall denna vedfeber fortfara, så torde snart priset på skogens alster bestämmas pr kilo. Sudergutarne spå snar vinter; jag spår blida dagar, och kunde denna spådom blottt lifva hoppet hos någon frusen fysik så vore ändå något dermed vunnet.

Priset på fyrkarne står tämligen högt öfver allt härute, men maken till Hamraboarnes sågo vi aldrig, ty detta pris har hvarken rim eller reson. Men nu för tiden, då många arbetsföra söner och döttrar öfverlemna åt fattigvården. att till deras gamla orkeslösa fäder och mödrar afbörda deras tacksamhetsskuld ör en gång njuten kärleksfull uppfostran och vård, är det icke underligt att fattigvården varder dryg. Ett sådant onaturligt sjelfsvåld borde dock aldrig understödjas.

En dansk skonert har i dagarne uti s. k. Noreviken utanför ostkusten af Vamlingbo, intagit omkring 100 tolfter plank, tillhörande konsul Öfverberg i Visby och utgörande sista delen af ilandbergade lasten efter derstädes förliden höst förolyckade engelska ång. »Eskdale». Med ett jämförelsevis ringa arbetsmanskap lyckades det, tack vare det rådande behagliga vädret från land, att på omkring ett dygn utfrakta trävarorna till fartyget. Omedelbart efter intagandet af lasten i söndags afseglade fartyget till bestämmelseorten.

Ett våldsamt slag på munnen så att en tand utslogs erhöll en arbetare från en sydlig socken häromdagen af en sin granne för det han påpekade för denne olämpligheten af att förtära starka drycker, alldenstund han vid tillfället var tämligen »påstruken».

Ett egendomligt kringgående af lagen, har en person i trakten gjort sig saker till, alldenstund han, då hundskatt bief infördisocknen, »skickade» sin hund i väg till en slägting i en annan skattefri socken. Men när jagttiden kom »lånade» han åter hunden på några dagar och så åter i väg med honom blott för att slippa betala skatten. Vår man, som tyckte idéa var god, lär dock ej så oantastadt slippa ifrån saken.

Snö föll härstädes i söndags på morgonen i ganska riklig mängd, hvilken dock efter hand bortsmälte. Senare på dagen drog en ganska häftig hagelby öfver trakten. Under desenaste nätterna har här på söder rådt lindrig frost.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 13 November 1889
N:r 131

Publicerat

Stormigt väder

ha vi haft nu några dagar. I går var det åter igen en af Falbs olycksdagar. Några rubbningar i vår ångbåtstrafik ba ej ägt rum. I morgse hitkom »Klintehamn» vid 1/2 2: tiden, lyckligt och väl undan stormen, som vid samma tid började att blåsa.
»Visby» ankom hit i går från Stockholm först vid 8-tiden på morgonen efter att till midnatt ha legat förankrad vid Oaxen. Resan från Landsort och hit fördröjdes ej så mycket af den tämligen starka blåsten som fast mer af en ganska intensiv regntjocka.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 November 1889
N:r 129

Publicerat

Från landsbygden.

Gothem, 1 Nov.
En svår olyckshändelse, slutande med dödsfall, inträffade härom dagen härstädes vid Bengtbingels. Husbondesonen Johan Olof Olofsson var sysselsatt i skogen med hemkörning af ved. Då han ovanligt länge blef borta, började hans syster och svåger att söka efter honom och funno honom i ett bedröfligt tillstånd liggande framstupa med vedlasset öfver sig, med venetra benet tillvakasträckt under lasset och med bröstet hvilande mot en stor sten. I denna ställning hade han legat i öfver 4 timmar och var af plågorna så medtagen, att han icke rätt kunde redogöra för förloppet. Man antager dock att det tillgått så, att O., som gick vid sidan af lasset, vid någon vikning af vägen velat stödja detta, men att krafterna svikit och han fått lasset öfver sig. Förd till hemmet afled han der efter två dygn. Hans efterlefyvande moder har förut förlorat 7 barn.

Kappelshamn, 2 Nov.
Den första snön föll härstädes i fredags afton, ehuru på figurligt sätt. Förhållandet var, att den kände föreställaren af »Optiskt mek. bilder» hr A.; Rosendabl annonserat muntligt i folkskolan, att han derstädes samma afton ämnade gifva en af siva »magiskt» belysta föreställningar, hvarvid soö skulle falla. Föreställningen gafs både denna och påföljande afton inför eu ganska stor och tacksam publik. Och det var rätt kuriöst bl. a. att åse burna väderqvarnea vid Autwerpen »snodde på», under det mjölnarna dansade »zorongo» kring vingarne.

Väderleken är blid för årstiden, dock har de senaste dagarae luften varit kylig och full af tjocka.

Religiösa möten både af statskyrklig och metodistkyrklig anda hållas på hamnen hvarje vecka. Da förstnämda uti folkskolans lokal af socknens v. pastor och de senare af metodistförsamlingens föreståndare, Båda slagen af möten äro väl besökta.

Gotlands Allehanda
Måndagen 4 November 1889
N:r 127

Publicerat

Väderleken

under Oktober månad har varit öfvervägande regnig. Ej mindre än 17 dagar ha bjudit på nederbörd, tillsammans 53,9 millimeter. Barometerståndet har ej egentligen varit lågt, för det mesta hållande sig mellan 753 och 763 millimeter. Högst var det 27 Oktober med 777,6 mm. Temperaturen har i allmänhet varit blid. Maximitermometera har visat i början af månaden till och med + 16 grader, sedan aftagande till 14, 12, 10 o. s. v. Minimitermometern har visat lägst — 2 grader. Vindarne voro under månadens början sydliga med ostlig eller vestlig afvikning, drogo sig sedan på norr för att under da sista dagarne återigen ha gått öfver på SSO. SSV.

Gotlands Allehanda
Fredagen 1 November 1889
N:r 126

Publicerat

Stormen

under de båda senaste dagarne har man naturligtvis haft största känningen sf på vår östra kust. Dock ha ännu inga olyckor, dess bättre, försports. I Slite ligga sedan några dagar Neptunåvgaren Poseidon och ryska bergningsbåten Freja samt en tysk ångare vid namn Afrika.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 23 Oktober 1889
N:r 122

Publicerat

September månad

har i allmänhet visat ett högt barometerstånd, med ända till 773,9 millimeter den 7:de. Omkring 760 m.m. höll sig luftmätaren under förra hälften af månaden, men sjönk efter dess midt och stod vid höstdagjämningen ej högre än 735,9 m.m., hvarpå den åter höjde sig.
Maximitermometern har visat högst + 18—17 grader, men i allmänhet 12—14.
Minimitermometern har i regeln visat + 9—5 grader, men har varit nere ända till + 1 grad 15 September.
På nederbörd bjödo 13 af månadens dagar meå sammanlagdt 42,4 m.m., hvilket är ungefär den normala regnmängden för månaden härstädes.

Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Oktober 1889
N:r 114

Publicerat

Hösten synes ha kommit

med ens, fortare än man anade, men fullkomligt i stil med det öfriga af året, som inte tycks vetat af några öfvergångar. I går sjönk termometern till + 9 grader och i dag har temperaturen varit densamma. Den bitande nordliga blåsten har heller ej bidragit att göra vädret behagligare.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 September 1889
N:r 105

Publicerat

Från landsbygden.

Lärbro, 4 Sept.
Kreatursmötet å Lekarehed i dag var besökt af ovanligt många personer, dertill lockade antagligen af det vackra vädret. Tillförseln af kreatur betydlig. Omsättningen af nöt någorlunda liflig. Oxar betingade ett pris mellan 150 och 350 kr. paret, kor mellan 50 och 80 kr. st.; deramot var ingen omsättning af hästar.
Några störande uppträden hördes ej af under dagens lopp. Vid hemfärden från mötet råkade en person från Hangvar bli öfverkörd af en skjuts, hemma i Hall socken; den öfverkörde erhöll åtskilliga skråmor. Utan att taga någon notis om, huruvida den öfverkörde personen blef skadad eller ej, fortsatte ägaren till skjutsen sin färd.

Sin ko i en brunn fick häromdagen ett folk å prestgårdens grund. Kon hade ramlat med bakdelen före; efter mycken möda lyckades man få upp henne någorlunda helskinnad.

En hastig död fick en person, vid namn Jansson, från Fårösund. Han hadeimäåndags tfllsammans med en annan person varit ute på sjön och torskat. Vid hemfärden blef det storm och motvind, så att de måste anstränga sina krafter betydligt för att få båten fram, dervid J., som var något till åran kommen, af öfveransträngning fick slag och ögonblickligen afled.

Rone, 4 Sept.
I måndags 2 Sept. var här på morgonen ett det allvarsammaste åskväder med regn, hagel, ja snöslask. Det började vid 6-tiden på morgonen med åska och regn samt senare på dagen hagel, regn och stormbyar, De senare dock fort öfvergående. Söderut var det nog än allvarsammare, Enligt uppgift hade man längre vester och norr ut på fadet det allra vackraste väder. Haglen som föllo voro ovanligt stora.

En kommnalstämma på söndag, hvilket ej är så alldeles vanligt, gick 1 dennes härstädes af stapeln. Som nämdt gälde frågan att yttra sig öfver de besvär som 3 landtbrukare anfört mot stämman af 15 Juli då det beslöts att kommunen skulle anföra klogomål emot k. m:ts befhds resolution af 12 Juni d. å. Ordföranden uppläste ett förslag till yttrande hvilket efter några åndringar af kyrkoherden och andra i motpartiet stående blef af flertalet antaget. Två personer reserverade sig dock emot beslutet.

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 September 1889
N:r 102

Publicerat

Från landsbygden.

Norra Gotland, 29 Aug.
Postväsendet. Posttyrelsen har genom postmästare Vigren i Visby bogärt uppgift på kostnaden i och för poststations inrättande härstädes, för postbefordrivg med kärrpost från och till Tingstäde och med gångbud från Lummelunda och Martebo vica versa och ser det således ut, som om Stenkyrka, ifall nu anordningen blir så billig, att Kongs tror sig ha råd dertill, skulle blifva moderstation för nämda bägge kommuner, som förr hört jämte denna socken till Tingstäde. Allra bäst förefaller det oss draga en postlinie direkt fram enom Veskinde, Lummelunda (med gångbud från sistoämda socken till Martebo), Stenkyrka, Hall och till Kappelshamn. Kostnaden härför blefve ej åtminstone dyrare än den nu redan beträdda eller ifrågasatta vägen, och att allmänheten skulle blifva bättre betjenad deraf tro vi ock, enär hon under tiden som förflöt tills posten återvände från Kappalshamn, kunde hämta och öfverse sin post samt om så påfordras svara på förefallande bref.

Strandfynd. Ett och annat bräde har i dagarne hittats på kusten, och äro dessa tydligen från samma »bräd- och plankhjord», som hamnat i Lummelunda och Veskinde,
De här äro dock ej märkta (vi tvifla för resten att de i nämda socknar hittade bräderna voro märkta) och som sagts helt få till antal, Säkert ha de en gång varit däckslast å något fartyg.
I fredags under den häftiga stormen märktes från Stenkyrkehuk på omkr. 2 min. distans från land en större skonart trälastad, länsande NO hän för undre märsseglet och refvad gaffelfock samt med alla andra segel fast, utom förseglen, Skonerten hade flagga hissad på förtoppen och ville säkert ha hjelp till hamn. I nöd tycktes den dock ej vara, ty då hade väl flaggan suttit i vantet.
Kanske hade detta fartyg kastat en del af däckslasten, ty skalkningsstöttorva på sidorna angåfvo, efter hvad genom kikare kunde iakttagas, att hon ursprungligen nog hade varit svårare.

Ett förskräckligt åskväder med ty åtföljande ösregn drog i onsdags öfver härstädes. Kl. 6 f. m. märktes vid Stenkyrkehuks fyrplats en förfärligt skarpt blixt och i samma ögonblick ett ohyggligt hemskt razslande smatter.
Åskan hade slagit ned i fyrtornets åskledare utan att göra någon skada eller lemna minsta spår af visiten. I fyren fans ingen vid tillfället.

Hvetet, som i häcktal varit litet, lär dock tröskadt »gifva» rätt bra. Så har en person af 4 medelstora häckar fått 12 t:r säd.

Kornet håller på att skäras och lemnar godt öfver medelmåttig skörd.

Fisket har på senaste tiden varit klent.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 Augusti 1889
N:r 99

Publicerat

Från landsbygden.

Vamlingbo, 24 Aug.
Under denna vecka har man här i trakten varit ifrigt sysselsatt med rågsådden öfverallt, trots det ruskiga väder, som stundom varit rådande, ty landtmännen vilja gerna ha sin utsädesråg i jorden under de s. k. »säddagarne», d. v. s. från och med 19 till och med 24 dennes; de ha såsom en förkärlek till dessa dagars sådd, såsom i far och farfars tid. En och annan har dock börjat sin rågsådd redan i medio af föregående vecka och der står nu en den allra vackraste bruna brodd man kan tänka sig. Med denna dag är ock — med högst få undantag — sådden afslutad, och kornskörden, som delvis börjat, kommer att med allvar vidtaga öfverallt, Detta sädesslag som i det hela taget är någorlunda vackert, fastän tunnt, torde dock behölva atmejas och qvarligga »på slag» några dagar, såvida man vill erhålla god qvalité deraf, omoget och grönt som en del är, under det en del är öfvermoget.
Hvetet, som var mycket klent, tyckes dock komma att »öka» någorlunda bra efter häcktalet, ty flerstädes har vid tröskning orhållits 1 1/2 till nära 2 tunnor efter häck, och det är ju vackert så.

Fisket af strömming, torsk, ål och flundra, har nu en tid varit klent, af vissa slag nästan intet, och ej heller har man nu under den rådande otjenliga väderleken kunnat företaga några fångstförsök.

Under den våldsamma storm, som i denna vecka flere dagar å rad varit rådande, har månget fartyg synts länsa undan för »topp och tackel» som det heter, och senast i od fick jag af en gammal skeppare, en »väderbiten» sjöman veta att på morgonen, då stark sydlig storm rådde, en större brigg länsat vester om Gotland, med ett par små klutar tillsatta som segel. Med tillhjelp af kikare, hade min sagesman sett hurusom en del af seglen voro högst betydligt ramponerade, ja bara trasor som hängde och fladdrade för vinden. Briggen var — antogs det — af norsk nationalitet och barlastad.

I sken råkade häromdagen ett par hästar, förspända ett åkdon, hvaruti befann sig en sömmerska samt en 15-årig skjutspojke. Följden häraf vardt, att såväl de åkande som en medförd symaskin fingo göra en tämligen hastig bekantskap med landsvägsdiket, dervid dock lyckligtvis ingen mer än symaskinen erhöll några svårare skråmor. De ystra hästarne fortsatte derpå vägen fram omkring en fjerdingsväg, då de blefvofasttagna af en mötande person, alldeles oskadde, hvaremot vagnen hade blifvit betydligt ramponerad, här och der långs vägen lågo spillror; blott tistelstången och ena underredet voro med hästarne när de fasttogos.

Gotlands Allehanda
Måndagen 26 Augusti 1889
N:r 97

Om Oss Drivs med WordPress