Etikett: Silte

Silte socken ligger vid Gotlands sydvästra kust.
Gårdsnamn: Ajpe, Annexen, Bjärges, Hallvards Stora, Hallvide, Hemdarve, Huglajvs, Hagdarve, Klemette, Linhatte, Mickels, Rikvide, Siglajvs, Smissarve, Snausarve, Stenbro.

Publicerat

Folkskoleinspektörens berättelse

för 1889 rörande södra inspektionsområdet har afgifvits och innehåller:
Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindra folkskolor 2 och småskolorna 27 (förat 26). Tillsammans med högre folkskolan i Klinte äro skolorna inalles 73.
Lärarepersonalen är följande: 38 ordioarie lärare, 5 ordin. lärarinnor, 1 e.o.
lärarinna, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskolelärare, 26 småskolelärarionor, 1 fil. kandidat eller tillsammans 74.
Fortsättningsskolor ha varit anordnade i Fardhem, Hemse ock Hablingbo distrikt.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 14 skolor, i 4 af särskilda lärare, i de öfriga af folkskolans. Slöjdskolan i Lye har under året tillkommit. Slöjd för flickor har förekommit i 19 skolor.
Inga vakanta lärareplatser funnos vid årets slut, mea i Fröjel har exam. lärarinnan Anna Gottberg under året blifvit ordinarie efter pensionerade folkskoleläraren Booberg och i Gerum har mot årets slut valts exam. läraren J. P. Weinberg.
Nya, ändamålsenliga skolhus ha under året uppförts i Klinte (med folk- och småskolelokal) i Fide (för s. k. blandad skola) samt i Fröjel (småskola). Distriktens egna skolhus äro 50, hvartill komma 2 gamla i Hemse och Silte.
Antalet barn i skolåldern var 31 Dec, 1889: 3,339. Af dessa ha under året undervisats i folkskolor, mindre folksk. och småsk. 2,952, i högre folkskolan (8), allm. läroverk eller specialskolor 40, i enskilda skolor och i hemmen 76 eller tillsamman 3,068.
Barn inom skolåldern, som under äret ej åtnjutit undervisning voro 248, deraf 208 efter slutad kurs, 19 på grund af sjukdom eller naturfel och 21 af annan anledning; om 23 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn på hvarje lärare var i folkskolan 47, i småskolan 23.
Utgifterna under året för skolväsendet voro 75,338 kr., hvaraf staten lemnat 26,266 kronor. Medelkostnaden för hvarje barn var kr. 22: 26. Jämt fördelade på folkmängden (23,294 personer) belöpa sig bidragen från skoldistrikten till kr. 2:10 på hvarje person.
Inspektioner ha under året hållits i alla skolorna, utom fortsättnings- och slöjdskolorna. Inspektören anser att hämmande för undervisningen verkar stadgandet om gemensam undervisning i högre folkskolan.
S. k. kretsmöten ha hållits inom alla kretsar inom distriktet.
Till skolråden ha afsändts 31 skrifvelser rörande hvarjehande angelägenheter. I skrifvelser till skolråden i Garda och Etelhem anhöll inspektören om medverkan för inrättande af småskolor i båda församlingarne. Bådas skolråd och kyrkostämmor uttalade sig för saken, men anhöllo om uppskof på grund af ekonomiska bekymmer.
Undervisningsmateriel har under året inköpts för tillsammans 1,448 kronor.
För jämnare skolgång arbeta vederbörande hvar i sin stad och såsom den förut i denna tidning syaliga skolgångsstatistiken utvisade har förhållandet i detta afseende betydligt förbättrats. År 1888 funnos 22 folkskolor med skolgångsprocent under 90, år 1889 voro dessa endast 5.
Krafvet på renhållning i skolan växer synbart, säger inspektören. Insigten i nödvändigheten och nyttan af orderctligt afgångsbetyg för hvarje barn klarnar och den tid nalkas, då intet barn skall slippa från skolan utan att ha inhämtat nödig undervisning. I detta fall litar inspektoren till skolrådens insigtsfulla ledning, föräldrarnes ökade intresse och lärarakårens varma nit samt hoppas att husbönderna så småniogom skola låta sig bevekas att af drängpojkar, som erbjuda sig, fordra afgångsbetyg från skolan såsom vilkor för erhållande af tjenst.
Att få slöjdskolor i gång är i vissa konservativa att icke säga reaktionära skoldistrikt lika svårt som det var — att få in potatis på vår kära ö, säger inspektören; men har man en gång fått smak på dem, torde de blifva oumbärliga.
Om fortsättoingsskolorna gäller detta i ännu högre grad, då här är fråga om verklig utgift. Kunde de som slöjdskolorna få anordnas för blotta statsanslaget, skulle de vinna allmän tillslutning och den stora framtidsplanen sålunda vara realiserad.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 April 1890
N:r 64

Publicerat

Skolgången

inom Gotlands södra inspektionsområde har under år 1889 i någon mån förbättrats i jämförelse med näst föregående år 1888. Enligt inspektörens, kyrkoherde Uddins statistiska uppgifter utgjorde skolbesökens medelprocent inom folkskolan 93,6 år 1889 mot 88,9 proc. år 1888.
Med afseende på de olika procenttalen af skolbesök i folkskolan har inspektören indelat distriktet sålunda:
Klass 1 (100—95 procent skolbesök): 1 Hogrän, 2 Sproge, 3 Öja, 4 Klinte vid kyrkan, 5 Öja m. folksk., 6 Gröttlingbo, 7 Eskelhem, 8 Elinte vid hamnen, 9 Sanda, 10 Burs, 11 Mästerby, 12 Ejsta, 13 Väte, 14 Lye, 15 Träkumla, 16 Vall, 17 Hamra, 18 Lau, 19 Hemse, 20 Fröjel.
Klass 2 (94—90 proc.): 21 Alskog, 22 Tofta, 23 Alfva, 24 Hejde, 25 Stånga, 26 Atlingbo, 27 Rone m. folksk., 28 Stenkumla, 29 Fide, 30 Vestergarn, 31 Vesterhejde, 32 Garda, 33 Eke, 34 Sundre, 35 när, 36 Etelhem, 37 Levide, 38 Vamlingbo, 39 Gerum, 40 Linde.
Klass 3 (89—85 proc.): 41 Hafdhem, 42 Hablingbo, 43 Rone.
Klass 4 (84—380 proc.): 44 Silte.
Klass 5 (79—75 proc.): 45 Näs.
Flitigast voro således barnen, eller rättare sagdt mera ordningsfulla och förståndiga föräldrarne i Hogräns socken under det att motsatsen gjorde sig gällande i Näs socken (76,6 proc.). År 1888 var det blott 57,1 proc; sålunda dock äfven här förbättring.
I fråga om småskolorna var i dem skolbesökens medelprocent 91,8 år 1889 mot 91,7 år 1888, alltså der jämförelsevis jämnare. Dessa skolor har inspektören indelat i följande klasser:
Klass 1 (100—95 proc.): 1 Stånga, 2 Klinte vid kyrkan, 3 Öja, 4 Burs, 5 Ejsta, 6 Lau, 7 Väte, 8 Sanda, 9 Klinte vid hamnen, 10 Grötlingbo, 11 Rone, 12 Fardhem, 13 Vestergarn, 14 Eskelhem, 15 Vesterhejde.
Klass 2 (94—90 proec.): 16 Fröjel, 17 Hablingbo, 18 Hafdhem, 19 När sm., 20 Hemse, 21 Lefvide, 22 När mellanskola, 23 Näs, 24 Alfva, 25 Hejde.
Klass 3 (89—85 proc.): 26 Vamlingbo.
Klass 4 (84—80 proc.): 27 Lojsta.
Den jämnaste skolgången var alltså bär i Stånga och den oregelbundnaste i Lojsta, der den dock år 1889 stigit med nära 11 proc. eller från 73 år 1888 till 83,9 sistlidna år.
Till sist bör anmärkas, att bortovaro för sjukdom och paturhinder i denna beräkning äro frånräknade skolförsummelserpa.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 April 1890
N:r 62

Publicerat

Till den qvinliga kursen

vid länets folkhögskola, som tager sin början i nästa vecka, ha följande 24 lärjungar antagits:
Auna Matilda Josefina Pettersson, Vesterväte i Väte; Emma Augusta Pettersson, Tana i Väte; Kristina Maria Johansson, Östergårda i Tofta, Anna Maria Amalia Lagergren, Sibbenarfve i Hafdhem; Selma Maria Olsson, Stenstu i Hablingbo; Emma Karolina Kristina Östergren, Austre i Vamlingbo; Maria Hansson, Ranarfve i Öja; Desideria Vilhelmina Karolina Jakobsson, L:a Hammars i Kräklingbo; Josefina Charlotta Vilhelmina Södergren, Austre i Vamlingbo; Selma Maria Hansson Högdarfve i Silte; Johanna Amanda Teresia Törnvall, Rovede i Eskelhem; Hulda Maria Katarina Konradssov, By i Hablingbo; Anna Gabriella Hederstedt och Anna Sofia Herlitz, Halla; Anna Lorentina Helena Ahlbom, Haldings i Hemse; Emma Katarina Elisabet Matsson, Domerarfve i Hablingbo; Hilda Karolina Amalia Eliæsson, Snögrinda i Klinte; Margareta Vilhelmina Falk, Strömma i Stånga; Agnes Ingeborg Maria Berggren, Österby i Fide; Hulda Maria Amalia Jakobsson, Frida i Fide; Manna Olina Charlotta Olofsson, Petsarfve i Ardre; Hulda Maria Elisabet Thomasson, Qvie i Väte; Emma Karolina Osterman, Fide, och Katarina Emma Kristina Nilsson, Qvinnegårda i Hafdhem.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 April 1890
N:r 57

Publicerat

Gotlands folkhögskola och landtmannaskola

i Hemse afslutade i går sitt läsår med examen för landtmannaskolans elever. Af skolans i staden boende styrelseledamöter hade infunnit sig landshöfdingen och öfverstelöjtnant Carlstedt, hvarjämte såsom examensvittnen voro inbjudnna landtbrukarne M. Larsson, Skäggs, O. Pettersson, Hallute i När, O. Pettersson, Odvalls i Linde samt handlanden R. Vittberg,, hvilka alla, utom den sistnämde, tillstädeskommit. Dessutom hade ett rätt stort antal åhörare infunnit sig från både närmare och fjärmare trakter.
Examen tog sin början kl. 1/2 11 med afsjungandet af en psalm, hvarefter skolans föreståndare dr Sätervall examinerade i matematik (yt- och rymdberäkning) samt botanik (frökontroll). Jägmästare Schoug examinerade sedan i skogshusbållningslära, andra läraren H. Lundgren i modersmålet och länsmejeristen af Vetterstedt i landthushållnisgslära.
Härmed var förmiddagen gången till ända och uppehåll gjordes från 1/2 2 till klockan 4.
Som vanligt begagnade man en del af denna tid för att taga del af lärjungarnes skriftliga arbeten, svenska uppsatser, rättskrifningsöfniogar, enkel och dubbel bokföriog. Högby, den fingerade kommunen, äger fortfarande bestånd. Prof funnos äfven på af lärjangarne i landtmannaskolan utförda smidesarbeten. Äfven hade af eleverna verkstälts 8 fröprof, öfver hvilka de förda protokollen fonnos att se.
I år hade landtmannaskolans elever fött författa en kort skriftlig uppsats öfver något ämne rörande landthushållningen. Landtbruksstyrelsen hade nämligen i skrifvelse af 8 April anmodat föreståndaren att låta lärjungarne skrifva öfver något af de samma skrifvelse åtföljande ämnena, för att derigenom utröna måttet af elevernas kunskaper i detta det vigtigaste af deras ämnen. Uppsatserna skola sedan öfversändas till landtbruksstyrslsen.
De detta år afgifna ämnena voro:
1.) Hvilka äro ändamålen med åkerjordens trädning?
2.) Kan trädens omfång i förhållande till den öfriga brukade jorden minskas, och under hvilka förhållanden kan detta ske?
3.) För hvilka ändamål användas Kent flerskäriga plogar, och hvilka äro fördelarne af sådana redskaps begagnande?
4.) Kort uppsats om tomasfosfat och dess ????? enbart eller jämte andra gödslingsmedel.
5.) Hvilka menliga följder för kulturväxterna medföra ogräsen på och i närheten af de odlade fälten?
6.) Huru behandlas lämpligast den till utsäde afsedda delen af skörden och hurudant bör ett fullgodt utsäde vara beskaffadt?
7.) Hvilka fordringar böra ställas då en för ortens behof lämplig arbetshäst inom det mindre jordbruket och huru bör utfordringen till en sådan (ej beskällare) vid olika användningasätt anordnas?
8.) Hvilka äro i allmänna drag grundreglerna för qvigans uppfödande och behandling före kalfningen ?
Lärjungarnes uppsatser öfver flere af dessa ämnen ådagalade, att undervisningen varit god och fruktbärande.
Efter intagen gemensam middag fortsattes examen kl. 4 af agronomen af Wetterstedt med landthushållningslära, hvarpå veterinär Boman examinerade i veterinärkunskap.
Examen var härmed slut och landshöfding Poignant uttalade till lärjungarne sin tillfredsställelse öfver de kunskapsprof de afgifvit samt önskade landtmannaskolans elever, af hvilka 4 gå till Skåne, lycka under deras fortsättningsutbildning samt folkhögskolans lärjungar ett välkomna åter. Till sist uttalades ett tack till skolans föreståndare och lärare samt till dem, som af intresse för saken öfvervarit examen. Dagen afslatades med nedkallande af Herrens välsignelse och afsjungandet af en psalmvers.
Härefter aftågade lärjungarne till kyrkan, der under skollärare Fredins ledning några fosterländska sånger afsjöngos.
De lärjungar som nu lemnade folkhögskolan, voro följande, hvarvid inom parentes angifves storleken af det understöd som tilldelades hvar och en af de dertill anslagna statsmeålen:
Johan Vilhelm Cristiansson, Klinte; Jakob Otto Jakobsson, Levide (70 kr.); Karl Fritiof Cederlund, Hafdhem (40); Karl Alfred Gustafsson, Hemse (40); Karl Johan Levander, Hafdhem (40); Jokob Johan Jakobsson, Viklau (40); Axel Teodor Hellström, Klinte (70); Lars Gunnar Bodin, Lokrume; Karl Hjalmar Enequist, Roma (40); Johan Leonard Gottberg, Ejsta (70); Aron Timoteus Mattson, Näs (25); Karl Viktor Rudolf Hansson, Alfva (40); Petter Teodor Gardell, Lokrume (25); Johannes Petter Karlsson, Tofta (70); Tomas Herman Viktor Båtelsson, Näs; (40); Karl Viktor Palmqvist, Alfva (40); Tor Arvid Pettersson, Stånga (40); Johan Petter Båtelsson, Silte (25); Karl Petter Pettersson, Hafdhem (25) och Petter Georg Leonard Levander, d:o 40.
Från landtmannaskolan afgingo Gustaf Alfred Hellgren, Ganthem; Olof Johan Adolf Lindgren, Halla; Johan Niklas Vahlgren, Vänge; Karl Ljuagberg, Visby: Jonan Konrad Ehinger Vesternorrland, (frånvarande på grund af sjukdom), Karl Teodor Edvard Ludvig Aunschitz, Martebo och Felix A. M. A. von Corsvant, Barlingbo.
Af dessa begifva sig i nästa vecka de 4 förstnämde med understöd af hushållningssällskapet för vidare praktisk utbildning till Skåne.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 April 1890
N:r 57

Publicerat

Å Visby länslasarett

hafva under år 1889 vårdats 364 sjuke under 10,543 dagar mot 349 sjuke under 10,453 dagar år 1888. Af de år 1889 vårdade komma 348 under 9,961 dagar på lasarettsafdelningen och 16 under 582 dagar på kurhusafdelningen.
Inom lasarettsafdelningen hafva i allmänna sjukrum vårdats 333 sjuke och i enskilda rum 15 sjuke. Friplatser hafva under året lemnats åt 12 personer under 1,148 dagar förutom kurhuspatienterna.
15 hafva under året aflidit och 330 utskrifvits; 19 voro vid årets slut qvarliggande. Högsta antalet vårdade voro 42 i Mars och lägsta 13 i December. Medeltalet underhållsdagar för hvarje sjuk uppgår till 28,96 och medeltalet sjuke dagligen till 28,88.
De å kurhusafdelningen vårdade tillhörde alla länct. Efter 6 Dec. och till årets slut fans här icke någon patient.
Under året ha 166 opererats å lasarettet, 19 å polikliniken.
Af de å lasarettsafdelningen vårdade tillhörde 3 Ala socken, 2 Alfva, 3 Alskog, 5 Ardre, 3 Anga, 3 Atlingbo, 1 Bara, 5 Barlingbo, 4 Björke, 3 Boge, 2 Bro, 3 Bunge, 2 Burs, 2 Buttle, 1 Dalhem, 2 Ejsta, 3 Eke, 2 Ekeby, 4 Endre, 5 Eskelhem, 6 Etelhem, 2 Fardhem, 1 Fide, 1 Fleringe, 2 Fols, 5 Follingbo, 3 Fröjel, 5 Fårö, 1 Gammalgarn, 3 Garda, 1 Gothem, 2 Guldrupe, 3 Grötlingbo, 6 Hablingbo, 2 Hall, 3 Halla, 1 Hafdhem, 5 Hangvar, 5 Hejde, 2 Hejdeby, 4 Heinum, 8 Helvi, 5 Hemse, 1 Hogrän, 1 Hörsne, 5 Klinte, 9 Kräklingbo, 8 Källunge, 1 Levide, 6 Lau, 1 Linde, 1 Lokrume, 3 Lummelunda, 1 Lye, 9 Lärbro, 4 Lojsta, 3 Martebo, 2 Mästerby, 2 Norrlanda, 3 När, 6 Othem, 11 Rone, 5 Roma, 1 Rute, 7 Sasda, 1 Site, 1 Sproge, 4 Sjonhem, 7 Stenkumla, 6 Stenkyrka, 2 Stånga, 3 Tingstäde, 2 Tofta, 4 Vall, 5 Veskinde, 5 Vesterhejde, 2 Vestergarn, 4 Vallstena, 6 Vamlingbo, 50 Visby stad, 1 Visby norra landsförsamling, 5 Vänge, 3 Väte, 5 Öja, 1 Östergarn och 7 från andra län.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 Februari 1890
N:r 21

Publicerat

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 1 Januari 1890:
Vamlingbo: födda 12, döda 8, vigda 3 par, inflyttade 20, utflyttade 27; minskning 3; folkmängd 754.
Sundre: födda 8, död 1, vigda 2 par (1 borgerligt), inflyttade 4, utflyttade 13; minskning 7; folkmängd 220.
Hablingbo: födde 11 (7 m. 4 qv.), döda 10 (7 m. 3 qv.), vigda 6 par, ivflyttade 24 (17 m. 7 qv.), utflyttade 22 (15 m. 7 qv.); ökning 8; folkmängd 646.
Silte: födda 9 (5 m. 4 qv.), döda 7 (1 m, 6 qv.), vigda 4 par, inflyttade 9 (3 m. 6 qv.), utflyttade 18 (12 m. 6 qv.); minskning 7; folkmängd 363.
Grötlingbo: födda 8, döda 12, vigda 3, inflyttade 29, utflyttade 19; ökning 6; folkmängd 632.
Fide: födda 7, döda 6, vigda 2, inflyttade 7, utflyttade 12; minskning 4; folkmängd 315.
Öja: födda 28 (13 m. 15 qv.), döda 10 (7 m. 3 qv.), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 62 (82 m. 30 qv.); minskniug 11; folkmängd 870.
Hamra: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 2 qv., inflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 6 (8 m. 3 qv.); ökning 12; folkmängd 344.
Hafdhem: födda 11, döda 6, vigda 2 par, inflyttade 34, utflyttade 33; ökning 6; folkmängd 693.
Näs: födda 7, döda 4, vigda 2 par, inflyttade 8, utflyttade 22; minskning 11; folkmängd 408.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 Januari 1890
N:r 2

Publicerat

Landsbygden.

Silte, 9 Dec.
December har ingått med friskt vinterväder och ehuru ingen bjällerklang förunnats ha våra öron fått nöjas åt vagnarnes och foderhäckarnes! buller. Foderhäckar var det ja.
Ty nu i 8 dagar har här körts foder hem från den 7,000 tunland stora Mästermyr — hundratals häckar. Det säges att i denna myr förliden höst uppslagits bortåt tusen häckar myrfoder och detta har ju varit en inkomstkälla för landtbrukarne här i trakten som i år fingo stort afslag äfven pp foderskörden. Der ute är lif och rörelse nu på den isbelagda Tundran, der stack vid stack nu hemföres i det vackra vädret som man begagnar sig ock af i skogarne för att äfven få värme tills Kalle på allvar gör intåget.
För några dagar sedan, då kölden var mera bitande, hade en rapphöna inkrupit i vedhögen, Vår pia som skulle ut efter bränsle märkte henne och tog densamma in i huset till »benäget påseende». Efter en stunds öfverläggning beslöts att hon skulle få friheten.
Mindre lycklig var en hök. Han hade flere dagar gjort visiter i trädgården vid boningshuset och spionerade på hönsen, hvilka der promenerat men som för tillfället voro inom hus, Detta märkte en sextioårig hönsgumma som, som träffsäkrare än en David i forna dagar, med en sten kastade ihjäl den lille röfvaren. Hon påstod att höken varit blind på ena ögat.
En annan hökhistoria faller mig i minnet som hände för ett par år sedan, Dagen var mulen och grådaskig. Mor höll på med julbrygden.
Hönsen som promenerade utanför dörren började hålla ett förskräckligt kackel. Ett, tu tre kommer en af hönorna inrusande i brygghuset med en hök på ryggen. Vips tog mor förklädet och kastade öfver både hök och höns inropande en af pojkarne att bjelpa henne skilja de såta vännerna. Etter att nu riktigt fått beskåda hvarandra fick vår frälsta och oskadda höna åter sin frihet men höken måste med näbb och klor plikta med lifvet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 11 December 1889
N:r 144

Publicerat

Vår första maltkornsutställning

har i dag öppnats här i Visby och glädjande att omtala har tillslutningen från kornodlarnes sida visat sig vara ganska stor. Ej mindre än 76 utställare äro representerade.
På grund af de kända ogynsamma väderleksförhållandena har det gotländska kornet, liksom föröfrigt fallet varit i de flesta provinser, ej i &r blifvit fullt så vackert till utseendet som det visat sig att vi under andra omständigheter kunna frambringa. Det oaktadt torde denna vår maltkornsutställning öfver Nufvud taget kunna anses vara ganska god och några prof fionas, som kunna sägas vara af ganska vacker beskaffenhet. Anmärkningsvärdt är att koroprofven från Lärbro socken visa en i ögonen fallande ljusare färg än de öfriga.
Önskligt hade varit om flare af utställarne gifvit tillkänna huru stora partier af den utstälda varan fiavas till salu. Detta har iakttagits af högst få, men är nvaturligtvis af ganska stor vigt för blifvande affärer.
Någon prisutdelning kommer, som bekant, ej nu att ske här, utan skola de prof, som af utställningens pröfningsnämd godtagas, undergå kemisk analys, hvarpå de blifva föremål för prisbedömande vid förnyad utställning. Slutligen sändas profven genom hushållningssällskapets försorg till Svenska Bryggareföreningen i Stockholm, som sedan i Januari månad utställer dem tillsammans med andra svenska kornprof.
Såsom extra utställgingsföremål vid den nu öppnade utställningen må nämnas npågra väldiga exemplar af foder- och sockerbetor från Vellarfve i Roma samt rofvor från Suderbys i Vesterhejde, äfvensom torfströ från Skäggs i Veskinde.
De i utställningen deltagande kornodlarne äro:

Gotlands Allehanda
Onsdagen 2 Oktober 1889
N:r 113

Publicerat

Borgerligt äktenskap

har inför kronofogden i Gotlands södra härad ingåtts emellan Jak. Eg. Alb. Jacobsson vid Haltvede i Silte och Krist. Karolina Norrby å Annexen i samma socken äfvensom emellan Hans Fr. Johansson från Bondarfve i Levide och Helena Josefiva Larsdotter från Hägur i Ejsta.

Gotlands Allehanda
Måndagen 30 September 1889
N:r 112

Publicerat

Från landsbygden.

Östra Gotland, 5 Aug.
I Norrlanda en är numera all inredning med undentag af predikstolen och altartaflan blott ett minne, ty alltsammans ända till golfvet blef i förra veckan på auktion försåldt och bortfördt. Der skall nämligen göras ny inredniog i kyrkan bestående af nytt golf, ny läktare, nya öppna bänkar och nytt altarskank m, m, småsaker, alltsammans efter af öfverintendentsembetet faststäld och af den nu i senare tiden i kyrkoarkitektur förtjenstfulle arkitekten G. Lindgren utförd ritning; så att nog kommer den kyrkan att få både ett vaskert och stilfullt utseende till det inre. En sak lär dock vara en stötesten i ögat på församlingen, Dsr fionas nämligen hufvudsakligen på norra långsidan i skeppet och koret en massa »gubbar», som vederbörande funnit vara af så högt värde, att de ej få öfversmetas,! men huru de nu, så svarta och delvis skadade som de äro, komma att ta sig ut då det öfriga af kyrkans väggar och hvalf varder hvitlimmadt är en sak som framtiden får utvisa. Nog tycker församlingen att detär förargligt att de icke få göra vid sin egen kyrka som de vilja, då det är fråga om att göra den vacker, men stopp, kanske att vederbörande som funnit dem af sådant värde, äfven lemna medel till deras föryngring och iståndsättning; detta tycker församlingen vara mera än önskligt, ty undantagande deras kulturhistoriska värde äro de jämmerliga att skåda.

Med orgeln i Hörsne kyrka kommer troligen att dröja som det tyckes af sättet, hvarigenom medel dertill skola anskaffas. Nuvarande vice pastor har godhetsfullt lofvat att en gång i veckan hålla en »förklaring» i kyrkan, då tillfälle gilves att med håfven samla några öre hvar gång och dessa skola se lan törräntas tills den äskade summan erhålles eller möjligen en del af densamme. Första gången vardt dock icke resultatet så illa, ty då inkom närmare 6 kronor; få se om detta fortfar.
Den i våras omtalade handelsboden i Gothem har ej ännu kommit till stånd och det tros nu att den ej någonsin blifver någon verklighet.

Rågen har nu kommit under tak i dessa trakter; det var väl knappast något som stod ute söndagen öfver. Vid tröskningen tyckes den lemna ett godt resultat efter lass räknadt; man har fått närmare och omkring 2 gamla tunner efter häck, men det beror mycket derpå att halmen är fin och kort så att det rymmes mycket i en häck. Blir det fagerväder i denna veckan, kommer nog en del hvete att falla i slutet af veckan.

Myrarna äro tämligen besvärliga i år att köra, de voro ej riktigt torra förr än regnet kom och nu hafva de blifvit ännu värre. I Hörsne, der nya vägar nu anlagts efter skiftet, är det rätt eländigt, ty omläggningen har för det mesta bestått deri att man lagt på litet halm, sågspån eller ris och hit och dit en »tvet», och detta kan icke göra mycket der, som är en 6 till 8, ja ända till 10 fots mylla, när den är upplöst.

Silte, 6 Aug.
Eländigt.
En af de vidrigaste syner jag sett i mitt lif under mina resor är djurlika skepvader i menniskohamn. De anträffas på landet den här tiden utmed vägbrinkarne, helst i närheten af krogar, der de ligga och sola sig eller »spekulera», eller för att sofva det ena ruset af sig och sedan så fort som möjligt taga vig ett nytt. Hvarifrån pengar anskaffas till uppehälle är en gåta för oss andra. På något sätt fylles bristen för dessa kajor …
Hemmansägaren Karl Bolin, Butvieri Sproge, reste för några dagar sedan med sin dotter för att för henne rådfråga läkaren, Då deåterkommit i närheten af Burge gästgifvaregård, reser sig oförmodadt en stång, på hvilken en ljusare mössa med två skärmar var fastsatt. Ianehafvaren, en lumpsamlare, mycket ökänd i den trakten, hade roat sig med detta experiment, utan tvifvel för att skrämma förbifaraudes hästar. Och han lyckades häruti. Bolins hästar kommo i vildt sken. Dottern inbars liflös till Burge, men kom åter till sans; han sjelf fick tvänne refben bräckta och vagnen i spillror.
Då en i närheten boende landtbrukare beredvilligt genast sände sin skjutsefter läkaren till de nödstälde, förnyade samme usliog sitt bofstreck. Det lyckades icke den gångeu.
Skall det inte lyckas att få en sådan inom lås och bom, på det att han må få aftjena sitt välförtjenta straff?
Att mannen i fråga är vildsint, får väl icke utgöra något väsendtligt hinder för att taga honom i fängsligt förvar.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Augusti 1889
N:r 90